HC01KU8: Allmänna helgdagar m.m.

Konstitutionsutskottets betänkande 2024/25:KU8

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga motioner som behandlas i betänkandet. Motionsyrkandena rör frågor om minnesdagar, allmänna flagg­dagar, regler om flaggning, skånska flaggans status, Sveriges nationalsång och en utmärkelse för utlandssvenskar.

I betänkandet finns två reservationer (SD, V).

Behandlade förslag

19 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2023/24 och 2024/25.

 

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Utskottets överväganden

Minnesdagar m.m.

Allmänna flaggdagar

Regler om flaggning

Skånska flaggans status

Sveriges nationalsång

Utmärkelse för utlandssvenskar

Reservationer

1. Allmänna flaggdagar, punkt 2 (V)

2. Regler om flaggning, punkt 3 (SD)

Bilaga
Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden 2023/24

Motioner från allmänna motionstiden 2024/25

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

Redogörelse för ärendet

I betänkandet behandlar utskottet 19 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2023/24 och 2024/25. Motionsyrkandena handlar om minnesdagar, allmänna flaggdagar, regler om flaggning, skånska flaggans status, Sveriges nationalsång och en utmärkelse för utlandssvenskar.

En förteckning över de behandlade förslagen finns i bilagan till betänkandet.

 

Utskottets överväganden

Motionerna

Ola Möller m.fl. (S) föreslår i motion 2023/24:2573 ett tillkännagivande till regeringen om att göra den 16 mars till minnesdag för alla offer för kemiska massförstörelsevapen.

Björn Söder (SD) föreslår i motion 2023/24:54 yrkande 3 och motion 2024/25:393 yrkande 3 ett tillkännagivande till regeringen om att ta initiativ till en nationell minnesdag för offren för det armeniska folkmordet 1915. Även i motion 2023/24:328 av Robert Hannah (L) begärs ett sådant tillkänna­givande.

Björn Söder (SD) föreslår i motion 2023/24:65 yrkande 1 och motion 2024/25:409 yrkande 1 ett tillkännagivande till regeringen om ett initiativ till en svensk minnesdag tillägnad kommunismens offer. I motion 2023/24:848 av Mathias Bengtsson (KD) och motion 2024/25:274 av Gudrun Brunegård (KD) finns motsvarande yrkanden.

Michael Rubbestad (SD) föreslår i motion 2023/24:1753 ett tillkännagivande till regeringen om att införa en dag för blåljuspersonal.

I motion 2023/24:1803 av Kjell-Arne Ottosson (KD) föreslås ett tillkänna­givande till regeringen om ett initiativ till Folkhälsans dag.

I motion 2024/25:301 av Gudrun Brunegård (KD) yrkande 2 föreslås ett tillkännagivande till regeringen om att utse en minnesdag för att hedra offren för holodomar, den framtvingade massvälten i Ukraina 1932–1933, och deras efterlevande.

I motion 2024/25:983 av Mauricio Rojas m.fl. (L) yrkande 5 begärs ett tillkännagivande till regeringen om att de totalitära och odemokratiska regimernas brott bör uppmärksammas den 23 augusti varje år. Motionärerna hänvisar till en resolution från Europaparlamentet där det föreslås att den 23 augusti införs som en europeisk minnesdag för de totalitära regimernas offer.

Gällande ordning

Förutom allmänna helgdagar, som regleras i lagen (1989:253) om allmänna helgdagar, och allmänna flaggdagar, som förtecknas i förordningen (1982:270) om allmänna flaggdagar, regleras inte särskilda minnesdagar i någon lag eller förordning.

Några dagar som har getts en särskild beteckning i svenska almanackor, vid sidan av de allmänna flaggdagarna, de allmänna helgdagarna och de kyrkliga högtidsdagarna, är bl.a. internationella kvinnodagen den 8 mars, Europadagen den 9 maj och internationella barndagen i oktober. Forum för levande historia har regeringens uppdrag att främja högtidlighållandet av Förintelsens minnesdag den 27 januari.

Tidigare riksdagsbehandling

Konstitutionsutskottet har tidigare vid flera tillfällen avstyrkt motionsyrkanden om att införa minnesdagar för att uppmärksamma särskilda personer eller händelser (se t.ex. bet. 2012/13:KU16, bet. 2013/14:KU13 och bet. 2016/17:KU29).

Både våren 2022 och 2023 behandlade utskottet motionsyrkanden om olika minnesdagar och en blåljuspersonalens dag (bet. 2021/22:KU25 och bet. 2022/23:KU19). Utskottet ansåg liksom tidigare att det inte fanns skäl för riksdagen att ta initiativ till de minnesdagar eller särskilda dagar som föreslogs. Utskottet avstyrkte därför motionsyrkandena.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser liksom tidigare att det inte finns skäl för riksdagen att ta initiativ till de minnesdagar eller särskilda dagar som föreslås och avstyrker därför motionsyrkandena.

Motionen

I partimotion 2024/25:1935 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 15 föreslås ett tillkännagivande till regeringen om att vidta åtgärder för att samernas nationaldag den 6 februari ska bli en allmän flaggdag.

Gällande ordning

Vilka dagar som är allmänna flaggdagar regleras i förordningen (1982:270) om allmänna flaggdagar. De allmänna flaggdagarna är

–      nyårsdagen

–      den 28 januari: kung Carl XVI Gustafs namnsdag

–      den 12 mars: kronprinsessan Victorias namnsdag

–      påskdagen

–      den 30 april: kung Carl XVI Gustafs födelsedag

–      första maj

–      pingstdagen

–      den 29 maj: veterandagen

–      den 6 juni: Sveriges nationaldag och svenska flaggans dag

–      dagen för Sveriges val till Europaparlamentet

–      midsommardagen

–      den 14 juli: kronprinsessan Victorias födelsedag

–      den 8 augusti: drottning Silvias namnsdag

–      dagen för val i hela riket till riksdagen

–      den 24 oktober: FN-dagen

–      den 6 november: Gustav Adolfsdagen

–      den 10 december: Nobeldagen

–      den 23 december: drottning Silvias födelsedag

–      juldagen.

Tidigare riksdagsbehandling

Utskottet har tidigare avstyrkt motionsyrkanden om att samernas nationaldag ska bli allmän flaggdag, Våren 2010 ansåg utskottet att det fanns skäl att uppmärksamma bl.a. samernas nationaldag (bet. 2009/10:KU31). Utskottet var emellertid som tidigare inte berett att förorda att nya flaggdagar infördes och inte heller att vissa flaggdagar togs bort.

I juni 2022 behandlade utskottet proposition 2021/22:232 Ett modernt offentligt belöningssystem och de allmänna flaggdagarna (bet. 2021/22:KU39). I propositionen noterade regeringen att Förtjänstutredningen inte funnit anledning att föreslå någon annan ny allmän flaggdag än dagen för val till Europaparlamentet. Regeringen ansåg att en reglering av de allmänna flaggdagarna borde ha en bred förankring och att det var det gemensamma perspektivet, det som förenar Sverige, som borde vara vägledande. Regeringen ansåg också att de nationella minoriteterna har en särskild ställning och att dessa bör uppmärksammas på olika sätt. Regeringen ansåg dock inte att de fem nationella minoriteterna borde ges varsin egen flaggdag. Regeringen ville samtidigt understryka att detta inte hindrar att exempelvis samernas national­dag den 6 februari firas genom att många myndigheter och kommuner i de samiska områdena flaggar och då med både den samiska flaggan och den svenska flaggan. Utskottet ansåg att regeringens förslag om de allmänna flaggdagarna var väl avvägt och tillstyrkte propositionen i denna del. Riks­dagen beslutade i enlighet med utskottets förslag (rskr. 2021/22:393).

Utskottets ställningstagande

Utskottet noterar att de allmänna flaggdagarna nyligen har setts över. Mot den bakgrunden är inte utskottet berett att föreslå någon ny allmän flaggdag och avstyrker därför motionsyrkandet.

Motionerna

I kommittémotion 2023/24:474 av Matheus Enholm m.fl. (SD) yrkande 13 och kommittémotion 2024/25:1376 av Matheus Enholm m.fl. (SD) yrkande 10 föreslås att alla regler om flaggning samlas i en enda flagglag. Motionärerna anser att en flagglag bl.a. bör innehålla regler om flaggans utseende, ceremoniel för flaggning, vilka flaggdagar som ska anses vara officiella och myndigheters flaggning.

Gällande ordning

I lagen (1982:269) om Sveriges flagga regleras bl.a. svenska flaggans utseende. I lagen finns det däremot inte några regler om hur flaggning ska utföras.

I proposition 1981/82:109 med förslag till en ny lagstiftning om Sveriges riksvapen och Sveriges flagga framhölls att det då inte fanns några bindande föreskrifter om flaggning på bestämda dagar – frånsett för Försvarsmakten. Emellertid hade s.k. allmänna flaggdagar angetts i den vanliga almanackan sedan 1939. Denna förteckning över flaggdagar hade karaktären av inofficiell rekommendation och hade tillkommit på initiativ av Bestyrelsen för svenska flaggans dag. Tanken på att införa en skyldighet att flagga på de allmänna flaggdagarna på byggnader som inrymmer statliga myndigheter och institutioner avvisades av ekonomiska och praktiska skäl. Man ansåg att flaggningsfrågan därför liksom dittills borde lämnas oreglerad förutom inom Försvarsmakten. Detta innebär att varje civil myndighet själv får avgöra, utifrån praktiska och andra överväganden, i vilken utsträckning man lämpligen kan upprätthålla seden att flagga på de allmänna flaggdagarna.

Tidigare riksdagsbehandling

Senast våren 2023 avstyrkte utskottet motionsyrkanden om en flagglag (bet. 2022/23:KU19). Utskottet konstaterade att det nyligen gjorts en översyn av de allmänna flaggdagarna och att riksdagen under våren 2022 behandlade propositionen Ett modernt offentligt belöningssystem och de allmänna flaggdagarna. Mot denna bakgrund ansåg utskottet att det inte fanns skäl för riksdagen att ta något initiativ till en allmän flagglag. Som utskottet tidigare anfört ansåg utskottet även denna gång att frågor om flaggning vid de statliga myndigheterna och institutionerna borde avgöras av myndigheterna och institutionerna själva. Sverigedemokraterna reserverade sig.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser inte att det finns skäl för riksdagen att ta initiativ till en allmän flagglag och avstyrker därför motionsyrkandena.

Motionen

I motion 2023/24:1209 av Boriana Åberg m.fl. (M) föreslås att den skånska flaggans officiella status utreds. Motionärerna anför att regionfullmäktige i Region Skåne beslutade 1999 att använda den s.k. skånska flaggan. Vidare anför motionärerna att detta beslut ifrågasattes, bl.a. uttalade Riksarkivet att korsprydda landskapsflaggor inte har någon officiell status och därför ska undvikas i officiella sammanhang. I motionen anförs också att regionfullmäktige i Region Skåne beslutade 2017 att den skånska flaggan skulle vara officiell och att det skulle flaggas med den samtidigt som med den svenska flaggan och EU-flaggan utanför regionens lokaler. Enligt motionärerna har den biträdande statsheraldikern uttalat att endast staten kan erkänna en flagga som officiell, antingen genom lagstiftning i riksdagen eller genom en regeringsförordning.

Gällande ordning

I lagen (1982:269) om Sveriges flagga regleras bl.a. svenska flaggans utseende.

Enligt 4 § får statschefen och andra medlemmar av det kungliga huset, med statschefens tillstånd, använda tretungad flagga med eller utan stora eller lilla riksvapnet på ett vitt fält i korsets mitt.

Den tretungade flaggan används som örlogsflagga av Försvarsmakten och andra myndigheter som bedriver militär verksamhet, enligt föreskrifter som regeringen fattar beslut om. När en sådan flagga är befälstecken, markeras detta genom en särskild beteckning i övre inre fältet.

I övrigt används den tvärskurna flaggan.

Tidigare riksdagsbehandling

Utskottet har våren 2022 och 2023 avstyrkt motionsyrkanden om den skånska flaggans status (bet. 2021/22:KU25 respektive bet. 2022/23:KU19). Utskottet ansåg att det inte fanns skäl för riksdagen att ta initiativ till en utredning om den skånska flaggans status.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser liksom tidigare att det inte finns skäl för riksdagen att ta initiativ till en utredning om den skånska flaggans status. Motionen avstyrks.

Motionen

I motion 2024/25:304 av Erik Hellsborn (SD) föreslås att Du gamla, du fria ska antas officiellt som Sveriges nationalsång.

Tidigare riksdagsbehandling

Konstitutionsutskottet har vid flera tillfällen behandlat frågan om national­sången. I betänkande 1987/88:KU10 uttalade utskottet följande:

Den utveckling som lett till att ”Du gamla, Du fria” numera allmänt betraktas som Sveriges nationalsång har ägt rum utan påverkan av några av statsmakterna fattade beslut. Såvitt utskottet kunnat bedöma bör det för dem som anser angeläget att vi äger en sång med karaktär av nationalsång framstå såsom väsentligt, att denna sång kunnat få så fast förankring hos mycket stora grupper av vårt folk att dess egenskap av nationalsång i praktiken icke ifrågasättes. Enligt utskottet bör en nationalsång tillkomma på detta sätt och utskottet anser icke motiverat med något officiellt fastställande av nationalsång för Sverige.

Även i betänkande 2000/01:KU15 uttalade utskottet att det inte fanns behov av ett juridiskt erkännande av Du gamla, du fria som Sveriges nationalsång och avstyrkte en motion med ett sådant yrkande. Utskottet vidhöll därefter denna bedömning bl.a. i betänkandena 2003/04:KU15, 2008/09:KU6, 2012/13:KU16, 2014/15:KU8, 2017/18:KU28 och 2018/19:KU18. Våren 2021 avstyrktes liknande yrkanden efter en beredning i förenklad ordning (bet. 2020/21:KU15).

Senast våren 2022 avstyrkte utskottet motionsyrkanden om nationalsången (bet. 2021/22:KU25). Utskottet ansåg liksom tidigare att det inte fanns något behov av ett juridiskt erkännande av Du gamla, du fria som Sveriges nationalsång. Sverigedemokraterna reserverade sig.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vidhåller sin uppfattning att det inte finns något behov av att anta Du gamla, Du fria officiellt som Sveriges nationalsång. Motionen avstyrks.

Motionerna

I kommittémotion 2023/24:1092 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkande 4 och kommittémotion 2024/25:2997 Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkande 2 föreslås ett tillkännagivande till regeringen om att utreda möjligheten att införa en utmärkelse för framstående utlandssvenskar.

Gällande ordning

I maj 2018 beslutade riksdagen, efter förslag från konstitutionsutskottet, om ett tillkännagivande till regeringen om en översyn av det offentliga belöningssystemet (bet. 2017/18:KU28, rskr. 2017/18:337). Regeringen tillsatte en parlamentariskt sammansatt kommitté – Förtjänstutredningen.

I betänkandet Ett modernt belöningssystem, de allmänna flaggdagarna och redovisningen av anslaget till hovet (SOU 2021:74) föreslog kommittén bl.a. att ett modernt och centralt system för belöningar skulle inrättas för att upp­märksamma förtjänstfulla insatser.

Regeringen föreslog därefter att man skulle inrätta ett sådant system och att det skulle omfatta statens främsta utmärkelser: utmärkelser inom det statliga ordensväsendet och regeringens utmärkelser (prop. 2021/22:232).

I december 2022 fattade regeringen beslut om förordningen (2022:1800) om Sveriges främsta utmärkelser, som innebar att ett nytt offentligt belönings­system inrättades.

Tidigare riksdagsbehandling

Våren 2023 avstyrkte konstitutionsutskottet ett motionsyrkande om att inrätta en utmärkelse för framstående utlandssvenskar (bet. 2022/23:KU19). Utskot­tet anförde följande:

Utskottet konstaterar att en parlamentariskt sammansatt kommitté har gjort en översyn av bl.a. det offentliga belöningssystemet. Våren 2022 ställde sig riksdagen bakom förslagen i propositionen Ett modernt offentligt belöningssystem och de allmänna flaggdagarna. Utskottet noterar att regeringen därefter beslutat om förordningen om Sveriges främsta utmärkelser som innebär att ett nytt offentligt belöningssystem inrättats i Sverige. Mot denna bakgrund anser utskottet att det inte finns skäl för riksdagen att ta något initiativ i fråga om offentliga belöningssystem. Utskottet avstyrker motionsyrkandet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet noterar att det nyligen har införts ett nytt offentligt belöningssystem i Sverige. Mot den bakgrunden anser utskottet att det saknas skäl för riksdagen att ta initiativ till utmärkelser för utlandssvenskar och avstyrker därför mo­tionsyrkandena.

Reservationer

Ställningstagande

I dag finns det möjlighet att flagga när tillfälle ges vid t.ex. familjehög­tidsdagar som födelsedagar, bröllop etc. Detta gäller såväl privatpersoner som kommuner. Regeringen har i förordningen om allmänna flaggdagar fastställt vilka dagar som är allmänna flaggdagar. Det finns tolv samiska flaggdagar, inklusive nationaldagen den 6 februari. Redan i dag har kommunerna möjlighet att flagga under samtliga dessa dagar. Jag anser dock att samernas nationaldag den 6 februari bör bli en allmän flaggdag för att uppmärksamma samerna som urfolk och nationell minoritet. Regeringen bör därför ta initiativ till att samernas nationaldag den 6 februari blir en allmän flaggdag och att det då är den samiska flaggan som ska hissas.

 

Ställningstagande

I dag råder en ordning som innebär att utseendet på svenska flaggan regleras i lag och att de allmänna flaggdagarna regleras i en förordning. Det finns dock inga föreskrifter som reglerar när myndigheterna ska flagga eller ens vilken flagga som ska föras. Många myndigheter flaggar med EU-flaggan eller med politiska och ideologiska flaggor. Enligt vår mening bör regeringen verka för att alla regler om flaggning samlas i en enda flagglag. Den bör innehålla regler om flaggans utseende, ceremoniel för flaggning, vilka flaggdagar som ska anses vara officiella och att myndigheter endast ska flagga med den svenska flaggan, regionala flaggor, eventuella gästflaggor och myndighetsspecifika flaggor. Flagglagen bör även påbjuda att samtliga svenska myndigheter ska flagga på officiella flaggdagar och följa de ceremonier som gäller för flaggning. Slutligen anser vi att missaktning mot Sverige och svenskarna genom skändning av den svenska flaggan är förkastligt och detta bör komma till uttryck i den nya lagen.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag