HC01KU17: Riksrevisionens årsredovisning för 2024

Konstitutionsutskottets betänkande 2024/25:KU17

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen lägger redogörelsen till handlingarna.

Riksrevisionen har överlämnat sin årsredovisning för 2024 till riksdagen. Utskottet konstaterar att den anlitade revisorn bedömer att årsredovisningen i alla väsentliga avseenden är rättvisande. 

Utskottet noterar Riksrevisionens satsningar på kompetens och på att vara en attraktiv arbetsgivare samt uppmärksammar att Riksrevisionens personal­omsättning sänktes ytterligare under 2024.

Behandlade förslag

Redogörelse 2024/25:RR1 Riksrevisionens årsredovisning för 2024.

 

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Utskottets överväganden

Riksrevisionens årsredovisning för 2024

Redogörelsen

Externrevisorns granskning av årsredovisningen

Utskottets ställningstagande

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Redogörelsen

Bilaga 2
Externrevisorns revisionsberättelse

Tabeller

Tabell 1 Anslagsredovisning för 2024

Tabell 2 Verksamhetens kostnader och lämnade bidrag samt andra intäkter än från anslag och inkomsttitel

Tabell 3 Antal anställda per den 31 december

Tabell 4 Kostnader för användning av extern kompetens 2022–2024

Tabell 5 Personalförändring

Tabell 6 Personalomsättning

Tabell 7 Sjukfrånvaro i procent av total ordinarie arbetstid

Tabell 8 Nettokostnader för årlig revision

Tabell 9 Antal redovisade timmar inom årlig revision

Tabell 10 Avgiftsområde årlig revision

Tabell 11 Antal granskningar

Tabell 12 Kostnader och genomsnittlig insats per granskningsrapport

Tabell 13 Nettokostnader och lämnade bidrag för internationell verksamhet

Tabell 14 Antal redovisade timmar för internationell verksamhet

Tabell 15 Nettokostnader och lämnade bidrag för internationellt utvecklingssamarbete

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

Redogörelse för ärendet

Riksrevisionen ska enligt 9 kap. 3 § lagen (2016:1091) om budget och administration för riksdagens myndigheter, den s.k. BEA-lagen, lämna en årsredovisning till riksdagen senast den 22 februari. Riksrevisorn ska besluta om årsredovisningen enligt 4 a § lagen (2022:1023) med instruktion för Riksrevisionen. 

Den 19 februari 2025 lämnade Riksrevisionen sin årsredovisning för 2024 till riksdagen (redog. 2024/25:RR1). Riksrevisorn intygar i årsredovisningen att den ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Riksrevisorn bedömer vidare att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten varit betryggande under den period som årsredovisningen avser. Revision av Riksrevisionens årsredovisning har utförts av revisionsbyrån KPMG AB. Revisionsberättelsen och externrevisorns promemoria med anledning av bokslutsgranskningen kom in till konstitutionsutskottet den 19 mars 2025 (dnr 1783-2024/25), och en ny version av promemorian efter uppdatering av ett årtal, den 4 april 2025.

Inga motioner har väckts med anledning av redogörelsen.

Som ett led i beredningen höll utskottet den 8 maj 2025 en intern utfrågning med riksrevisorn.

Riksrevisionen har lämnat in Uppföljningsrapport 2025 till finansutskottet. Uppföljningsrapporten har varit tillgänglig för konstitutionsutskottet.

Utskottets överväganden

Redogörelsen

Om Riksrevisionen

Ledning och organisation

Riksrevisionen leds av en riksrevisor som är chef för myndigheten och en ställföreträdande riksrevisor med titeln riksrevisionsdirektör. Kopplat till Riksrevisionen finns även riksdagens råd för Riksrevisionen och ett vetenskapligt råd.

Riksrevisionen var under 2024 organiserad på sex avdelningar:

–      avdelningen för årlig revision

–      avdelningen för effektivitetsrevision

–      internationella avdelningen

–      kommunikationsavdelningen

–      rättsavdelningen

–      avdelningen för ledningsstöd.

Intern styrning och kontroll

Riksrevisorn bedömer i samband med undertecknandet av årsredovisningen att den interna styrningen och kontrollen är betryggande. Denna bedömning grundar sig bl.a. på planerings- och uppföljningsprocessen, samt en avstämning med ledningsgruppen i samband med att årsredovisningen tas fram.

Under året har ledningsgruppen genomfört riskanalyser, och risk­minimerande åtgärder har vidtagits, bl.a. kopplat till områdena ekonomi­styrning, anpassning till teknisk utveckling, kompetensförsörjning och informationshantering. Riskerna har omvärderats vid varje tertialuppföljning utifrån de åtgärder som genomförts.

Internrevisionen är en del av granskningen av Riksrevisionens verksamhet. Den bidrar med värdefulla insikter som kan användas vid utveckling av verksamheten. Enligt internrevisionsplanen för 2024 har tre granskningar genomförts. Dessa har handlat om utläggshantering, krishantering och utkontraktering av it-tjänster. Granskningarna har resulterat i ett flertal rekommendationer, och Riksrevisionen har arbetat med åtgärder för att hantera dessa. Åtgärderna följs upp efter varje tertial.

Ekonomisk översikt

Bedömning m.m.

Riksrevisionens samlade bedömning är att myndigheten under 2024 hade en balanserad kostnads- och intäktsstruktur. Myndigheten har även haft ett anslagssparande som under 2024 användes för att fortsätta att utveckla den digitala förmågan och effektivisera arbetssätt och processer. Sammantaget ger det Riksrevisionen mycket goda förutsättningar inför det kommande året med en ekonomi i balans.

Anslag

De medel som Riksrevisionen haft tillgängliga för anslaget 2:5 Riksrevisionen är 394,9 miljoner kronor, varav tilldelade medel 369,3 miljoner kronor och ett ingående anslagssparande på 25,6 miljoner kronor (tabell 1). I de tilldelade medlen ingår även 0,5 miljoner kronor som tilldelats enligt höständrings­budgeten för att Riksrevisionen tillhandahåller en medlem i Natos revisions­styrelse. Anslagsförbrukningen 2024 var 385 miljoner kronor, vilket ger ett utgående anslagssparande på 9,9 miljoner kronor.

Tilldelade medel för anslaget 1:5 Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete var 50,0 miljoner kronor (tabell 1). Det tillgängliga beloppet var 50,6 miljoner kronor, inklusive ett ingående anslagssparande på 0,6 miljoner kronor. Anslagsförbrukningen var 50,1 miljoner kronor, vilket ger ett utgående anslagssparande på 0,5 miljoner kronor.

Tabell 1 Anslagsredovisning för 2024

Miljoner kronor

Anslag	Tilldelat anslag 2024	Totalt disponibelt belopp	Kostnader mot anslag	Utgående anslags­sparande
Utg.omr. 1 anslag 2:5 Riksrevisionen	369,3	394,9	385,0	9,9
Utg.omr. 7 Riksrevisionen: Internationellt utvecklings­samarbete	50,0	50,6	50,1	0,5
Summa	419,3	445,5	435,3	10,4

 

Verksamhetens nettokostnader

Riksrevisionens totala nettokostnader för 2024 var 435,3 miljoner kronor (tabell 1). Det är en ökning med 10,8 miljoner kronor jämfört med 2023, vilket ligger i linje med föregående års nivå.

Kostnaderna ökade med 10,3 miljoner kronor, vilket motsvarar 2,4 procent jämfört med 2023 (tabell 2 nedan). Riksrevisionen har fortsatt att satsa på digitalisering, med fokus på exempelvis utveckling av den digitala förmågan samt effektivisering av myndighetens arbetssätt och processer. Under året ökade även Riksrevisionens avskrivningskostnader, bl.a. till följd av ett driftsatt utvecklingsprojekt.

Tabell 2 Verksamhetens kostnader och lämnade bidrag samt andra intäkter än från anslag och inkomsttitel

Tusental kronor

		2024	2023	2022
Intäkter (andra än av anslag och inkomsttitel)		2 850	3 343	961
Årlig revision		1 426	1 510	538
Effektivitetsrevision		992	1 154	272
Internationell verksamhet		432	678	151
Kostnader		438 160	427 861	404 324
Årlig revision		186 739	182 468	174 092
Effektivitetsrevision		184 237	181 807	162 517
Internationell verksamhet		67 184	63 586	67 715
Verksamhetens nettokostnader		435 310	424 518	403 363

Myndighetsgemensam verksamhet

Bedömning m.m.

Utöver den verksamhet som består av granskning och internationell verksamhet har Riksrevisionen en myndighetsgemensam verksamhet, varav en del följer av lag medan en annan handlar om att stärka organisationens förmåga.

Riksrevisionens samlade bedömning är att myndighetens underlag under året gav riksdagsledamöter övergripande information om resultatet och effekterna av Riksrevisionens verksamhet. Möten med riksdagens råd för Riksrevisionen gav rådet insyn i Riksrevisionens verksamhet, och med stöd av synpunkter från det vetenskapliga rådet utvecklade Riksrevisionen sitt interna kvalitetsarbete.

Planering och uppföljning m.m.

Riksrevisionen planerar och följer upp granskningen med stöd av bl.a. Riksrevisionens granskningsplan, Riksrevisionens uppföljningsrapport och Riksrevisorns årliga rapport. Tillsammans med uppföljningsrapporten ger den årliga rapporten riksdagen underlag för att bedöma relevans, kvalitet och produktivitet i Riksrevisionens verksamhet. I september anordnade finans­utskottet det årliga öppna sammanträdet med riksrevisorn.

Under 2024 beslutade riksrevisorn om granskningens huvudsakliga inriktning och redovisade den i en granskningsplan för 2024/25. Gransknings­planen är en del av Riksrevisionens årliga planeringsprocess och omfattar en riskmodell med tre huvudsakliga risker för statens verksamhet. Planen bidrar till öppenhet om vad som ska granskas och på vilket sätt.

Riksdagens råd för Riksrevisionen är ett organ för samråd och insyn. Rådet sammanträdde sex gånger under året och de frågor som var på agendan var Riks­revisionens verksamhet och organisation, förslag till anslag på statens budget och hur granskningsplanen följs. Arbetet i rådet bidrar till att riksdagen får insyn i Riksrevisionens verksamhet och organisation.

Riksrevisionens vetenskapliga råd sammanträdde fyra gånger under året. Rådet bidrog med värdefulla synpunkter till Riksrevisionens interna kvalitets­arbete på såväl myndighetsövergripande nivå som avdelningsnivå.

Utveckling av Riksrevisionens verksamhet

Sammantaget bedömer Riksrevisionen att myndigheten under året utvecklade sin kompetensförsörjning, stärkte sin förmåga att använda artificiell intelligens och införde nya systemstöd som förbättrade och effektiviserade myndighetens arbete. Det har gett positiva effekter och lagt en god grund för att ytterligare stärka myndighetens förmåga inom prioriterade områden.

Kompetensförsörjning och arbetsmiljö

Bedömning m.m.

Riksrevisionen bedömer att man har stärkt sin förmåga att attrahera och rekrytera rätt kompetens och att man redan kan se bättre resultat. Riksrevisionen bedömer även att man har stärkt sin förmåga att behålla och utveckla medarbetare genom utveckling av processer, arbetssätt, kompetens­utveckling och satsningar på arbetsmiljö. Läget under året var bra, med låg personalomsättning och låga sjuktal, och upplevelsen är att Riksrevisionen i stort har en god arbetsmiljö. Det bekräftas i en extern jämförelse med andra myndigheter.

Riksrevisionen deltog under 2024 i Nyckeltalsinstitutets mätning Attraktiv arbetsgivar­index som väger samman olika parametrar inom exempelvis rörlighet, kompetensutveckling och lön. Riksrevisionen hamnade bland de 10 procent mest attraktiva arbetsgivarna av de 400 organisationer som deltog i mätningen.

I en omvärld som snabbt förändras är förmågan till anpassning avgörande. Det präglar utvecklingen av Riksrevisionens verksamhet. Förändringen kräver en kontinuerlig utveckling av medarbetarnas kompetens och en klok användning av myndighetens resurser. När det gäller kompetensutveckling har Riksrevisionen identifierat behov av flera myndighetsgemensamma utbildningar och inför en central budget för dem från 2025. Andra möjligheter till utveckling finns t.ex. i Riksrevisionens internationella verksamhet, genom att man verkar i internationella revisionssammanhang. Riks­revisionen påbörjade under 2024 även ett åtagande att bidra med en ledamot i Natos internationella revisionsstyrelse, ett betydelsefullt och utvecklande uppdrag som pågår under fyra år.

Nyckeltal

Anställda

Totalt hade Riksrevisionen 314 anställda den 31 december 2024 (tabell 3). Det är en minskning om 5 medarbetare jämfört med 2023. Minskningen sedan 2022 avser återgång efter en tillfällig satsning med ökat antal anställda.

Tabell 3 Antal anställda per den 31 december

		2024	2023	2022
Anställda		314	319	322
– varav tillsvidareanställda		313	317	320
– varav visstidsanställda		1	2	2

Bland medarbetarna är 60 procent kvinnor och 40 procent män. Bland cheferna är 52 procent kvinnor och 48 procent män. I chefsgruppen har Riksrevisionen en jämn könsfördelning, medan andelen kvinnor är något högre sett till samtliga anställda.

Tabell 4 Kostnader för användning av extern kompetens 2022–2024

Tusental kronor

		2024	2023	2022
Verksamhetsgrenar		7 699	7 842	13 976
Årlig revision		2 492	3 564	9 339
Effektivitetsrevision		1 147	784	1 049
Internationell verksamhet		4 059	3 494	3 588
Verksamhetsutveckling		129	1 649	3 770
De myndighetsgemensamma funktionerna		12 997	16 019	15 317
Kompetensutveckling		97	703	555
Kompetens- och resursförstärkning		12 900	15 316	14 762
Summa		20 824	25 511	33 063

 

Kostnaden för extern kompetens fortsätter att minska jämfört med tidigare år (tabell 4). Det är inom verksamheten för den årliga revisionen som den största minskningen av nyttjandet av resurskonsulter har skett. Minskningen beror i huvudsak på att personalomsättningen fortfarande är låg och att behovet av resursförstärkning därför minskar.

Personalomsättning

Riksrevisionens personalomsättning var 8 procent under 2024, vilket är en betydande minskning jämfört med 2023 (tabell 6 nedan). Alla avdelningar minskade sin personalomsättning. Den påverkas av en kombination av både interna och externa faktorer. En sannolik bidragande faktor till denna minskning är lågkonjunkturen. Även interna utvecklingsinitiativ som vidtagits det senaste året kan ha spelat en viktig roll. 3

Tabell 5 Personalförändring

Antal

		2024	2023	2022
Nyanställda		24	38	74
Entledigade		30	39	52
– varav pension		5	2	4

Tabell 6 Personalomsättning

Procent

		2024	2023	2022
Årlig revision		5	8	18
Effektivitetsrevision		8	10	12
Internationella verksamheten		0	6	10
De myndighetsgemensamma funktionerna		10	17	25
Hela Riksrevisionen		8	12	17

 

Arbetsmiljö och sjukfrånvaro

Medarbetarundersökningen 2024 visade att medarbetarna generellt upplever ett gott arbetsklimat, har god kännedom om och arbetar utifrån Riks­revisionens värdegrund samt får det stöd de behöver. Samtidigt visade under­sökningen att det finns ett behov av bättre möjligheter till återhämtning och stöd i att hantera arbetsrelaterad stress. Därför utsågs 2024 till ett hälsoår, ett tema med aktiviteter för att främja en hälsosam livsstil och ett hållbart arbetsliv.

Riksrevisionen införde förtroendearbetstid under 2023 för att göra arbets­miljön mer flexibel och hållbar, och under 2024 följdes förändringen upp. Resultatet visade att förändringen över lag fungerar bra men att det fanns behov av ökad samsyn kring tillämpningen inom delar av organisationen.

Riksrevisionen deltog 2024 i Nyckeltalsinstitutets mätning Hälsoindex, som bl.a. väger samman parametrarna frisktal, rehabiliteringsresultat, sjuk­frånvaro, friskvård och arbetsmiljöarbete. I denna kategori hamnar Riks­revisionen på andra plats av de 400 organisationer som deltog i mätningen.

Sjukfrånvaron på Riksrevisionen låg under 2024 på 2,9 procent, vilket är en ökning jämfört med föregående år (tabell 7 nedan). Det beror framför allt på ett ökat antal långtidssjukskrivna medarbetare, vilket påverkar den totala sjukfrånvaron. Sjukfrånvaron ökade i två av tre åldersgrupper, och mest ökade den bland kvinnor. Trots ökningen konstaterar Riksrevisionen att sjuktalen fortfarande är relativt låga.

 

 

 

 

Tabell 7 Sjukfrånvaro i procent av total ordinarie arbetstid

		2024	2023	2022
Sjukfrånvaro totalt		2,9	2,2	3,0
– varav kvinnor		3,8	2,8	4,1
– varav män		1,4	1,0	1,0
Anställda 29 år och yngre		2,1	1,0	1,6
– varav kvinnor		1,6	1,1	1,7
– varav män		2,5	0,8	1,3
Anställda 30–49 år		2,9	1,8	2,9
– varav kvinnor		3,6	1,9	4,0
– varav män		1,9	1,6	1,0
Anställda 50 år och äldre		3,0	3,1	3,6
– varav kvinnor		4,8	4,8	5,1
– varav män		0,3	0,1	0,9
Långtidssjukas frånvaro av total ordinarie arbetstid		2,0	1,16	1,5
Av den totala sjukfrånvaron avser andelen långtidssjuka (60 dagar eller mer)
		69,1	53,1	51,3
– varav kvinnor		70,6	58,4	56,6
– varav män		62,7	28,3	12,1

Verksamhetsgren årlig revision

Bedömning m.m.

Riksrevisionens samlade bedömning är att den årliga revisionen under året genomfördes med ett gott resultat när det gäller omfattning, kostnad och kvalitet. Genom sin årliga revision bidrar Riksrevisionen till att statens verksamhet redovisas på ett tillförlitligt sätt och att det finns en god intern styrning och kontroll i verksamheten.

Under 2024 slutförde Riksrevisionen granskningen av årsredovisningar för räkenskapsåret 2023. Totalt lämnades 226 revisionsberättelser, inklusive årsredovisningen för staten.

Antalet modifierade revisionsberättelser var 17 för räkenskapsåret 2023 (för räkenskapsåret 2022 var antalet modifierade revisionsberättelser 13 och för 2021 var det 10). Skälen till modifieringarna varierade, men det vanligaste skälet var, liksom åren före, att myndigheterna överskridit en eller flera bemyndiganderamar. Fyra myndigheter överskred en eller flera bemyndiganderamar under 2023, vilket kan jämföras med sju sådana modifieringar 2022, medan ingen sådan modifiering gjordes 2021.

Åtgärder med anledning av modifierade uttalanden och rekommendationer i revisionsrapporter 2022 följdes upp i Riksrevisionens uppföljningsrapport 2024. Uppföljningen visar att myndigheterna eller regeringen helt eller delvis har vidtagit åtgärder för alla modifieringar inom ett år från det att Riksrevisionen lämnade revisionsberättelserna. Uppföljningen av revisions­rapporterna visar att myndigheterna helt eller delvis har vidtagit åtgärder för alla rekommendationer, vilket är samma nivå som året före. Den årliga revisionens rekommendationer kan dock vara av olika karaktär; vissa är enkla att hantera, medan andra tar längre tid eller kräver insatser av aktörer utanför myndighetens kontroll. Sett till antalet vidtagna åtgärder är Riksrevisionens bedömning att de rekommendationer som lämnas får god effekt, vilket bidrar till en god statlig förvaltning.

Kostnader och tid

Nettokostnaderna för den årliga revisionen ökade med 4,4 miljoner kronor, vilket motsvarar 2,4 procent jämfört med föregående år (tabell 8). Antalet arbetade timmar minskade med 6 000, motsvarande 4,5 procent jämfört med föregående år (tabell 9). Minskningen beror på färre årsarbetskrafter inom den årliga revisionen.

Tabell 8 Nettokostnader för årlig revision

Tusental kronor

		2024	2023	2022
Revision av myndigheter m.fl.		168 658	163 826	160 535
Revision av övriga organisationer		1 265	1 044	740
Områdesbevakning		7 012	7 381	3 624
Metodutveckling och utbildning		8 378	8 708	8 655
Summa		185 313	180 958	173 554

Tabell 9 Antal redovisade timmar inom årlig revision

		2024	2023	2022
Revision av myndigheter m.fl.		117 914	122 706	114 409
Revision av övriga organisationer		1 110	958	760
Områdesbevakning		4 476	5 159	1 945
Metodutveckling och utbildning		5 423	6 148	5 678
Summa		128 923	134 971	122 792

 

Den årliga revisionen av myndigheternas årsredovisningar har tidigare varit avgiftsbelagd, men fr.o.m. revisionsåret 2024 tas inga avgifter ut. Utfallet på avgiftsområdet för kalenderår 2024 avser den revision av myndigheternas årsredovisningar 2023 som Riksrevisionen gjorde i början av året. Utfallet på avgiftsintäkterna är 16,4 miljoner kronor lägre och kostnaderna är 25,7 miljoner lägre än budget (tabell 10 nedan). Detta beror på att något färre timmar har lagts ned än budgeterat. Intäkterna har redovisats mot inkomsttitel, och verksamhetens kostnader belastar förvaltningsanslaget.

 

 

 

Tabell 10 Avgiftsområde årlig revision

Tusental kronor

	Budget	2024	2023	2022
Avgiftsintäkter	88 000	71 608	178 602	164 115
Nettokostnader	88 000	62 254	163 826	160 535
Årets över-/underskott (–)		9 354	14 777	3 580
Ackumulerat över-/underskott (–)		18 322	8 967

 

Riksrevisionen granskar Östersjöstaternas råd (Council of the Baltic Sea States). Verksamheten är avgiftsfinansierad och ingår i de internationella revisionsuppdrag som Riksrevisionen kan bedriva enligt lagen med instruktion för Riksrevisionen. Intäkterna disponeras av Riksrevisionen.

Verksamhetsgren effektivitetsrevision

Bedömning m.m.

Riksrevisionens samlade bedömning är att effektivitetsrevisionen under 2024 uppvisade ett skiftande resultat när det gällde produktion, kostnad och kvalitet. Antalet publicerade rapporter var förhållandevis lågt, och kostnaderna per rapport var fortfarande relativt höga, medan kvaliteten på rapporterna alltjämt bedöms vara god.

Under 2024 publicerade Riksrevisionen flera omfattande och kostnads­krävande granskningar, t.ex. av statens insatser för att stärka efterlevnaden av FN:s barnkonvention, Säkerhetspolisens verksamhet, uppföljning, utvärdering och rapportering av biståndet samt socialförsäkringen vid utländska inkomster. Omfattande granskningar ökar den genomsnittliga kostnaden och påverkar hur många nya granskningar som kan startas. Kostnaderna har dock även ökat för den typ av granskningar som under tidigare år kunnat genom­föras till en lägre kostnad.

Under 2023 inleddes ett arbete inom effektivitetsrevisionen för att vända denna utveckling. Det arbetet började ge viss effekt under 2024, men det är först framöver som detta arbete förväntas ge några större effekter.

Under 2024 publicerades 25 granskningsrapporter från verksamhetsgrenen effektivitetsrevision, vilket är något färre än de två föregående åren (tabell 11 nedan). Av dessa inleddes 1 under 2024, 16 under 2023 och 8 under 2022. Vid årets början pågick 23 granskningar, vilket är något färre än de två föregående åren. Under 2024 inledde Riksrevisionen 32 granskningar och totalt bedrevs 64 granskningar, vilket är fler än under 2023. Vid årets slut pågick 39 granskningar, vilket också är fler än de två föregående åren.

 

 

Tabell 11 Antal granskningar

		2024	2023	2022
Pågående granskningar vid årets början		32	33	36
Inledda granskningar under året		32	26	28
Summa pågående och inledda granskningar		64	9	64
Nedlagda granskningar under året		0	0	2
Publicerade granskningar under året		25	27	29
Pågående granskningar vid årets slut		39	32	33

 

Kostnader och tid

Nettokostnaderna för effektivitetsrevisionen var något högre under 2024 än under föregående år. Liksom 2023 minskade andelen nettokostnader som avser granskning, medan andelen som avser omvärldsbevakning ökade i förhållande till 2023 och 2022 (tabell 12).

Antalet arbetade timmar minskade med 10 000, motsvarande 7,4 procent jämfört med 2023 (tabell 12). Minskningen berodde på färre årsarbetskrafter inom effektivitetsrevisionen.

Tabell 12 Kostnader och genomsnittlig insats per granskningsrapport

		2024	2023	2022
Styckkostnad för årets publicerade granskningar (tusental kronor)		5 048	4 955	4 360
Genomsnittligt antal timmar för årets publicerade granskningar		3 697	3 748	3 306

Styckkostnaden per publicerad granskning har ökat, medan antalet redovisade timmar per publicerad granskning har minskat. Det rör sig i båda fallen om marginella förändringar. Styckkostnaden för publicerade granskningar har ökat de senaste åren.

Verksamhetsgren internationell verksamhet

Verksamhetsgrenen internationell verksamhet omfattar två delar: inter­nationellt utvecklingssamarbete och internationell samverkan. Nedan finns en ekonomisk sammanställning för hela verksamhetsgrenen (tabell 13–14 nedan). Bedömning m.m. samt kostnader och tid redovisas separat i följande avsnitt.

 

 

 

 

 

Tabell 13 Nettokostnader och lämnade bidrag för internationell verksamhet

Tusental kronor

		2024	2023	2022
Internationellt utvecklingssamarbete		45 976	43 667	45 691
Internationell samverkan		16 173	12 906	16 653
Metodutveckling och utbildning		4 602	6 335	5 219
Summa		66 751	62 908	67 564

 

Tabell 14 Antal redovisade timmar för internationell verksamhet

		2024	2023	2022
Internationellt utvecklingssamarbete		21 587	20 629	22 782
Internationell samverkan		9 083	7 863	11 106
Metodutveckling och utbildning		4 900	7 601	6 765
Summa		35 569	36 092	40 653

 

Internationellt utvecklingssamarbete

Bedömning m.m.

Riksrevisionens samlade bedömning är att verksamheten 2024 genomfördes som planerat, med en hög aktivitetsnivå och en kostnad i nivå med anslaget. Flera nya samarbeten inleddes och Riksrevisionen tillämpade sin inriktning att arbeta långsiktigt med en bred ansats. Det tillsammans med att Riksrevisionen har utvecklat sin styrning, sin uppföljning och sina metoder bedöms komma att ge positiva effekter på sikt. Den samlade bedömningen är att årets arbete bidrog till effektmålet, att bedriva internationellt utvecklingssamarbete som bidrar till att bygga revisionsmyndigheters kapacitet, och att Riksrevisionen skapat förutsättningar för att ytterligare stärka sin förmåga.

Riksrevisionen främjar demokratisk utveckling och effektiv förvaltning i utvecklingsländer genom globala, regionala och bilaterala samarbetsprojekt med nationella revisionsmyndigheter. Riksrevisionens arbete ska bidra till att stärka kapaciteten och förmågan att bedriva revision enligt internationella standarder. På så sätt bidrar Riksrevisionen till ökad transparens och fungerande system för ansvarsutkrävande. 

Kostnaderna för det internationella utvecklingssamarbetet 2024 svarade, liksom 2023, i stort mot årets anvisade anslag.

Riksrevisionen har genomfört internationellt utvecklingssamarbete på såväl global som regional och bilateral nivå; genom att kombinera insatser på olika nivåer och välja de insatser som Riksrevisionen bedömer ger bäst effekt i varje enskilt fall kan Riksrevisionen uppnå ett större mervärde.

Under 2024 medverkade Riksrevisionen i fem regionala samarbeten: två i Afrika, ett i Asien, ett i Oceanien och ett där man samarbetar med revisions­myndigheter i länder som är kandidater för medlemskap i EU. Under året arbetade Riksrevisionen i åtta bilaterala projekt, och dessutom tecknade man överenskommelser om samarbete med revisionsmyndigheterna i Somalia och Liberia. Stödet består av insatser, utöver revision, som rör t.ex. ledarskap, HR och kommunikation.

Kostnader och tid

Kostnaderna och antalet operativa timmar inom det internationella utvecklingssamarbetet var 2024 i nivå med 2023. Det gäller även netto­kostnader och lämnade bidrag (tabell 15).

I kostnaderna för det internationella utvecklingssamarbetet ingår kostnader för myndighetsgemensamma uppgifter. Dessa kostnader redovisas i enlighet med direktiv som utfärdas av OECD:s biståndskommitté (Development Assistance Committee, Dac) för vad som får rapporteras som bistånd.

Tabell 15 Nettokostnader och lämnade bidrag för internationellt utvecklingssamarbete

Tusental kronor

		2024	2023	2022
Regionala insatser		24 523	24 805	22 1155
Bilaterala insatser		14 876	11 889	17 480
Globala insatser		5 433	5 322	4 791
Metodutveckling och utbildning		5 222	7 986	6 525
Summa		50 054	50 002	50 911
– varav lämnade bidrag		7 050	7 576	9 955

 

Internationell samverkan

Bedömning m.m.

Riksrevisionens samlade bedömning är att verksamheten genomfördes som planerat under 2024. Året präglades av en hög aktivitetsnivå och av nya åtaganden med anledning av medlemskapet i Nato och att Riksrevisionen valts in i styrelsen för European Organisation of Supreme Audit Institutions (Eurosai). Den samlade bedömningen är att årets arbete bidrog till effektmålet, att bedriva samverkan som utvecklar revisionsprofessionen och stärker revisionsmyndigheters roll, och att Riksrevisionen genom en utvecklad styrning skapar förutsättningar att ytterligare stärka sin förmåga framåt.

Riksrevisionens internationella samverkan syftar till att utveckla metoder och processer för att förbättra verksamheten. Det görs genom utbyte av information, kunskap och erfarenheter med andra revisionsmyndigheter och internationella aktörer. Riksrevisionens samverkan ska även främja ut­vecklingen av revisionsprofessionen och stärka revisionsmyndigheters roll globalt genom kunskapsdelning.

Riksrevisionens fokus i arbetet inom Internationella organisationen för högre revisionsorgan (Intosai) var det nya åtagandet som vice ordförande i Intosais underkommitté för standarder för finansiell revision och redovisning. I samband med Eurosais kongress i maj blev Riksrevisionen medlem i organisationens styrelse och har sedan dess deltagit i styrelsearbetet. I övrigt har Riksrevisionen fortfarande ansvar för kapacitetsutvecklingsfrågorna i organisationen.

Kostnader och tid

Nettokostnader och antalet operativa arbetstimmar var något högre än 2023, men inte uppe i samma nivå som 2022, då riksrevisionen genomförde en konferens för yngre medarbetare vid nationella revisionsmyndigheter.

Externrevisorns granskning av årsredovisningen 

Revisionsberättelsen

Revisionsberättelsen kom in den 19 mars 2025. Den finns i bilaga 2. Enligt externrevisorns uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med lagen (2016:1019) om budget och ekonomiadministration för riksdagens myndigheter (BEA-lagen) samt i enlighet med anslagsdirektiv och övriga beslut för myndigheten. Årsredovisningen ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Riksrevisionens finansiella ställning per den 31 december 2024 och dess ekonomiska resultat för året enligt BEA-lagen samt i enlighet med anslagsdirektiv och övriga beslut för myndigheten.

Resultatredovisningen är förenlig med årsredovisningens övriga delar.

Enligt externrevisorns uppfattning, baserat på revision av årsredovisningen, har riksrevisorn i alla väsentliga avseenden använt anslag och intäkter i enlighet med BEA-lagen samt i enlighet med anslagsdirektiv och övriga beslut för myndigheten.

Promemoria avseende bokslutsgranskning

Som ett komplement till revisionsberättelsen har externrevisorn upprättat en promemoria för att sammanfatta de iakttagelser av materiell betydelse som framkommit vid granskningen. Promemorian finns i bilaga 2. Smärre iakttagelser rapporteras direkt vid granskningen till ansvarig person. I övrigt har iakttagelserna diskuterats med berörda personer och med myndighetens ledning, enligt promemorian.

Som en sammanfattande slutsats konstaterar externrevisorn, efter löpande granskning och granskning av bokslut och årsredovisning, att granskningen inte gett anledning till några väsentliga anmärkningar. Externrevisorn anser att Riksrevisionens redogörelse och Riksrevisionens årsredovisning för 2024 ger en rättvisande bild.

Några av de väsentliga iakttagelser och analyser som externrevisorn nämner i promemorian gäller följande.

Avsnittet om resultaträkningen

Verksamhetens kostnader, inklusive lämnade bidrag, är 2,6 (5,8) procent högre än föregående år med (siffror inom parentes avser motsvarande uppgift för 2023). Det högre kostnadsutfallet för 2024 förklaras framför allt av högre personalkostnader, men även till viss del av högre lokalkostnader. Medeltalet anställda var 307 (313). Antalet anställda, inklusive tjänstlediga, vid årets slut uppgick till 314 (319).  

De högre personalkostnaderna förklaras främst av ökade lönekostnader och arvoden, inklusive lönebikostnader med 12 917 000 kronor (22 942 000 kronor). Myndigheten har sedan 2020 lönerevision per den 1 april, vilket innebär en höjning av lönekostnadsnivån från denna tidpunkt. Under 2024 justerades även löne­nivåerna inom årlig revision vilket bidragit till högre lönekostnader. Ökningen av övriga personalkostnader förklaras främst av ökade kostnader för utbildning och rekrytering.

Kostnaderna för lokaler är 810 000 kronor (2 725 000 kronor) högre än föregående år, vilket förklaras av indexhöjning.

Kostnader och lämnade bidrag för extern kompetens och konsulter uppgår till 20 824 000 kronor (25 511 000 kronor). Minskningen förklaras främst av att kompetens- och resursförstärkningar inom Årlig revision minskade till följd av den lägre personalomsättningen under 2024.

Avsnittet om balansräkningen samt resultatavvikelser i bokslutet

Externrevisorn uppger att varje balanspost är väl dokumenterad, och att större förändringar förklarats för externrevisorn (det gäller främst anläggnings­tillgångar, upplupna intäkter och kostnader [inklusive semesterlöneskuld], avräkning mot statsverket, räntekonto i Riksgälden, myndighetskapital, leverantörsskulder samt avsättningar.)

Det utgående bokförda värdet för anläggningstillgångar uppgår till 18 603 000 kronor (19 449 000 kronor) och är i balans med låneskulden hos Riksgälden. Anläggningstillgångarnas ökade värde avser investeringar i framför allt immateriella tillgångar (”Public 360” och ”Stöd för granskningar och internationella uppdrag”).

Externrevisorn har inte noterat några väsentliga resultatavvikelser i granskningen av årsbokslutet.

Avsnittet med kommentarer till resultatredovisningen

Verksamhetsgrenarna

Inom den årliga revisionen ökade den genomsnittliga nettokostnaden per revisionsberättelse jämfört med 2023. Kostnaderna för årlig revision ökade med 4 355 000 kronor (7 404 000 kronor), vilket innebär en ökning med 2,4 (4,3) procent. Redovisade timmar för årlig revision minskade med 6 048 (ökade med 12 179) timmar jämfört med föregående år. Antalet timmar inom den årliga revisionen minskade därmed med 4,5 (ökade med 9,9) procent. Ekonomin är i god balans med budget. Resursläget beskrivs som ansträngt till stor del orsakat av tids­krävande processer för mottagning och lagring av information/data.

Effektivitetsrevisionens kostnader ökade med 2 593 000 kronor (18 408 000 kronor), vilket innebär en ökning med 1,4 (11,4) procent. Redovisade timmar för effektivitetsrevisionen minskade med 10 133 000 (ökade med 18 408 000) timmar jämfört med föregående år. Styckkostnaden för årets publicerade granskningar ökade med 1,9 (13,6) procent. Antalet nedlagda timmar per publicerad granskning minskade något med 1,3 (ökade med 13,4) procent.

Myndighetsgemensamma kostnader

Myndighetsgemensamma kostnader består av kostnader för myndighetens ledning och lokaler, myndighetsövergripande kostnader och kostnader för flera verksamhetsgrenar. Kostnader för metodutveckling och utbildning redovisas inom respektive verksamhet och är inte med i fördelningen av de gemensamma kostnaderna. Fördelningen av kostnader mellan verksamhets­grenar beräknas efter redovisad tid för respektive verksamhetsgren.

Externrevisorn har granskat redovisningen och fördelningen av myndighetens gemensamma kostnader mot underlag och mot myndighetens redovisning. Fördelningen var oförändrad jämfört med föregående år i enlighet med den princip som myndigheten anger.

Förvaltningsanslagets andel av myndighetsgemensamma kostnader 2024 utgör 94,65 procent, medan andelen av det totala antalet timmar är 91,18 procent. Anslaget för internationellt utvecklingssamarbetes andel av myndighetsgemensamma kostnader 2024 utgör 5,35 procent medan andelen av det totala antalet timmar är 8,82 procent. (År 2023 var förvaltningsanslagets andel 94,41 procent av kostnaderna och 90,95 procent av det totala antalet timmar. Anslaget för internationellt utvecklingssamarbetes andel av myndighetsgemensamma kostnader 2023 var 5,59 procent medan andelen av det totala antalet timmar var 9,05 procent.)

Andelen myndighetsgemensamma kostnader i förhållande till totala egna kostnader (direkta och indirekta) har ökat något.

Medarbetare som arbetar med projekt på biståndsanslaget rapporterar timmarna direkt mot en prestation som belastar anslaget. Administrativa kostnader för Riksrevisionens internationella utvecklingssamarbete beräknas som en proportionerlig andel av myndighetens gemensamma kostnader. Kostnader som enligt OECD-Dac inte får rapporteras som bistånd exkluderas från en sådan fördelning.

Intern styrning och kontroll samt redovisningsrutiner

Externrevisorns slutsats är att den interna kontrollen hos Riksrevisionen på granskade områden är tillfredsställande.

Liksom tidigare konstaterar externrevisorn att det övergripande styr­dokumentet Ekonomimodell för Riksrevisionen (beslutat 2022-04-28) bidrar till att stärka intern styrning och kontroll hos myndigheten och att ekonomi­modellen även syftar till att ge ledningen förutsättningar för en effektiv och ändamålsenlig ekonomistyrning av verksamheten.

Baserat på Riksrevisionens genomgång av verksamhetsrisker beslutades i verksamhetsplanen för 2024 om kontrollåtgärder för verksamhetsrisker med högt riskvärde; det avsåg sex verksamhetsrisker som innebar risk för att Riksrevisionen inte nyttjar sina anslag på ett effektivt sätt, risk för otillräcklig anpassning till teknisk utveckling, risk för otillräcklig effekthemtagning av myndighetens förmåga och förtroende, risk för bristande kompetens­försörjning på kort och lång sikt, risker avseende myndighetens informations­hantering och informationsförvaltning. I samband med årets tertial­uppföljningar uppdaterades riskvärderingen, varvid riskerna för att Riks­revisionen inte utnyttjar sina anslag på ett effektivt sätt och för bristande kompetensförsörjning på kort och lång sikt hade minskat.

När det gäller redovisningsrutiner har externrevisorn granskat rutiner för anslagen för årlig revision och för effektivitetsrevision, avstämning med stats­verket, attester samt rutiner för inköp och upphandlingar, personalkostnader och avstämningar. Externrevisorn har även följt upp tidigare noteringar avseende generella it-kontroller, där externrevisorn lämnat rekommendationer avseende systemförvaltning och ansvar för hantering av behörigheter. En översyn pågår hos Riksrevisionen i samband med iakttagelser som fram­kommit i Internrevisionens rapportering gällande it-säkerhet.

Externrevisorn konstaterar att processen för upphandlingar fungerar väl och att rutinen är ändamålsenligt och effektiv. Vidare konstaterar externrevisorn att rutinen för avstämningar samt processen för löner, sparad semester fungerar väl.

Tidigare uttalanden av utskottet

Vid behandlingen av Riksrevisionens årsredovisning för 2023 konstaterade utskottet med tillfredsställelse att Riksrevisionen hade utnyttjat sitt förvaltningsanslag (anslag 2:5) och en del av sitt anslagssparande, bl.a. till det arbete som utförs både i verksamheten och till utveckling av verksamheten.  Utskottet noterade vidare att myndighetens personalomsättning sänkts när det gällde både verksamhetsgrenarna och myndigheten som helhet. För myndig­heten som helhet var personalomsättningen då lägre än före pandemin, och för verksamhetsgrenen årlig revision var den lägre än den varit sedan 2013. Även sjukfrånvaron hade minskat. I sammanhanget uppmärksammade utskottet också myndighetens arbete för att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla personal.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att externrevisorn bedömer att årsredovisningen i alla väsentliga delar ger en rättvisande bild av den finansiella ställningen och att det ekonomiska resultatet för året är i enlighet med BEA-lagen, anslags­direktiv och övriga beslut för myndigheten. Externrevisorn bedömer också att riksrevisorn i alla väsentliga avseenden har använt anslag och intäkter i enlighet med BEA-lagen, anslagsdirektiv och övriga beslut för myndigheten.

Utskottet konstaterar att Riksrevisionen även 2024 utnyttjade sitt förvaltningsanslag (anslag 2:5) och en del av sitt anslagssparande, bl.a. till det arbete som utförs både i verksamheten och till utveckling av verksamheten. När det gäller effektivitetsrevisionen framgår det av årsredovisningen att det påbörjats ett arbete för att vända utvecklingen med ökade kostnader; utskottet ser fram emot att följa utvecklingen.

Utskottet noterar Riksrevisionens satsningar på kompetens och på att vara en attraktiv arbetsgivare. Utskottet vill även uppmärksamma att Riks­revisionens personalomsättning sänktes ytterligare 2024, för både verksamhetsgrenarna och myndigheten som helhet; för myndigheten som helhet uppgick personalomsättningen till 8 procent 2024.

Utskottet föreslår att riksdagen lägger redogörelsen om Riksrevisionens årsredovisning för 2024 till handlingarna.

 

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

 

 

Bilaga 2

Externrevisorns revisionsberättelse