HC01JuU10: Straffrättsliga frågor

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden om straffrättsliga frågor, främst med hänvisning till pågående arbete. Motions­yrkandena handlar bl.a. om kontrollerande beteende, sexualbrott, förmögen­hetsbrott och brott mot allmän ordning.

I betänkandet finns fem reservationer (S, SD, V, C, MP). I en av reservationerna (S, V, C, MP) föreslås ett tillkännagivande till regeringen om kontrollerande beteende.

Behandlade förslag

Cirka 140 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2024/25.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Utskottets överväganden

Kontrollerande beteende m.m.

Sexualbrott

Förmögenhetsbrott

Brott mot allmän ordning

Specialstraffrätt och åtgärder mot vissa typer av brott

Motioner som bereds förenklat

Reservationer

1. Kontrollerande beteende m.m., punkt 1 (S, V, C, MP)

2. Sexuell utpressning av barn, punkt 5 (MP)

3. Avkriminalisering av för sent inlämnade årsredovisningar, punkt 7 (SD)

4. Manipulation av A-traktorers hastighetsbegränsande utrustning, punkt 12 (SD)

5. Penningtvättsbrott m.m., punkt 14 (S)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden 2024/25

Bilaga 2
Motionsyrkanden som avstyrks av utskottet

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

I betänkandet behandlar utskottet ca 140 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2024/25. Motionsyrkandena handlar bl.a. om kontrollerande beteende, sexualbrott, förmögenhetsbrott och brott mot allmän ordning. Yrkandena finns i bilaga 1. Av dessa behandlas ca 110 i förenklad ordning eftersom de tar upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen har behandlat tidigare under valperioden. Dessa yrkanden finns i bilaga 2.

Utskottets överväganden

Motionerna

I kommittémotion 2024/25:3157 av Helena Vilhelmsson m.fl. (C) yrkande 18 begärs ett tillkännagivande om att skyndsamt kriminalisera kontrollerande beteende och psykiskt våld. Liknande förslag finns i partimotion 2024/25:1903 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 7, i kommitté­motionerna 2024/25:3111 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkande 70, 2024/25:3164 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkande 36 och 2024/25:2618 av Rasmus Ling m.fl. (MP) yrkande 13 samt i motionerna 2024/25:872 av Magnus Manhammar (S) och 2024/25:2328 av Morgan Johansson (S).

I motion 2024/25:561 av Angelica Lundberg (SD) föreslås att riksdagen beslutar om att införa en ny brottstyp, psykisk misshandel, i brottsbalken i enlighet med förslaget i utredningen Straffansvar för psykiskt våld.

I kommittémotion 2024/25:1414 av Michael Rubbestad m.fl. (SD) yrkande 7 begärs ett tillkännagivande om att inrätta ett eget lagrum för ekonomiskt våld. Liknande förslag finns i motionerna 2024/25:823 av Åsa Eriksson (S) och 2024/25:1657 av Karin Sundin (S) yrkande 1.

I motion 2024/25:1657 av Karin Sundin (S) yrkande 2 begärs ett tillkänna­givande om att utreda förutsättningarna för att införa en ekonomisk samtyckeslagstiftning.

Bakgrund

Enligt 4 kap. 4 a § brottsbalken döms den som begår brottsliga gärningar enligt 3 eller 4 kap., 5 kap. 1 eller 2 §, 6 eller 12 kap. brottsbalken eller enligt 24 § lagen (1988:688) om kontaktförbud mot en närstående eller tidigare när­­stående person för grov fridskränkning till fängelse i lägst ett och högst sex år. En förutsättning för att brottet ska bedömas som grov fridskränkning är att var och en av gärningarna utgjort ett led i en upprepad kränkning av personens integritet och att gärningarna varit ägnade att allvarligt skada personens självkänsla. Om gärningar har begåtts av en man mot en kvinna som han är eller har varit gift med eller som han bor eller har bott tillsammans med under äktenskapsliknande förhållanden, ska han i stället dömas för grov kvinnofrids­kränkning till samma straff.

Enligt 3 kap. 5 § brottsbalken döms den som tillfogar någon annan kroppsskada, sjukdom eller smärta eller försätter honom eller henne i vanmakt eller något annat sådant tillstånd för misshandel till fängelse i högst två år, eller om brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst sex månader. Grov och synnerligen grov misshandel regleras i 3 kap. 6 § brottsbalken.

Pågående arbete m.m.

Straffansvar för psykiskt våld

Den 29 oktober 2021 gav Regeringskansliet en utredare i uppdrag att biträda Justitiedepartementet med att se över straffansvaret för psykiskt våld. I uppdraget ingick bl.a. att ta ställning till om skyddet mot psykiskt våld ska förstärkas genom att straffbestämmelserna om grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning ändras eller om det bör införas ett nytt särskilt brott. I promemorian Straffansvar för psykiskt våld (Ds 2022:18), som publicerades i augusti 2022, föreslås bl.a. att en ny brottstyp – psykisk misshandel – ska införas i 3 kap. 5 a § brottsbalken. Den föreslagna straffbestämmelsen är upp­byggd utifrån två olika gärningssätt. Gärningspersonen ska antingen utsätta en annan person för upprepade gärningar som är nedvärderande, förolämpande eller på annat sätt kränkande eller utöva otillbörlig kontroll över en annan person genom att begränsa den personliga handlingsfriheten. För båda gärningssätten krävs att gärningarna varit ägnade att allvarligt skada personens självkänsla. Den nya brottsbeteckningen täcker enligt promemorian in s.k. ekonomiskt våld. Straffet är fängelse i högst fyra år. För att ytterligare stärka skyddet mot psykiskt våld föreslår utredaren att förolämpning enligt 5 kap. 3 § brottsbalken ska fogas till brottskatalogerna för de grova fridskränknings­brotten, olaga förföljelse och hedersförtryck. Promemorian har remiss­behandlats och förslagen bereds inom Regeringskansliet.

Svar på interpellationer

Justitieminister Gunnar Strömmer anförde den 2 december 2024 i en interpellationsdebatt om straffansvar för psykiskt våld bl.a. följande (ip. 2024/25:213):

Som Mattias Vepsä nämner har en utredare tidigare lämnat förslag om ett utvidgat straffansvar för psykiskt våld. Vid remitteringen av förslaget kom relativt omfattande kritik från olika remissinstanser, framför allt från de aktörer inom rättsväsendet som ska använda lagstiftningen i praktiken. Förslagen ansågs vara så pass otydliga och oförutsebara att det ifrågasattes om de lever upp till legalitetsprincipens krav.

Det råder ingen tvekan om att psykiskt våld är ett omfattande problem och att det är mycket angeläget att komma åt det även straffrättsligt. Det är därför Justitiedepartementet fortsatt analyserar och arbetar med detta underlag.

Allt våld som drabbar kvinnor, något som förekommer i alltför många nära relationer, måste mötas med kraft och precision i lagstiftningen, oavsett om våldet är fysiskt, psykiskt, sexuellt eller ekonomiskt.

I en interpellationsdebatt den 12 april 2024 om lagrum för ekonomiskt våld (ip. 2023/24:657), där även interpellation 2023/24:667 om straffansvar för psykiskt våld besvarades, anförde justitieminister Gunnar Strömmer bl.a. följande:

Som framgår av Sanna Backeskogs fråga har det i promemorian Straffansvar för psykiskt våld (Ds 2022:18) föreslagits en särskild brottstyp som tar sikte på just psykiskt våld. I promemorian beskrivs också att ekonomiskt våld, exempelvis i form av att övervaka och ta kontroll över en annan persons inloggningsuppgifter och bankkonton, kan utgöra en form av psykiskt våld. Enligt förslaget bör ekonomiskt våld omfattas av straffbestämmelsen om psykiskt våld.

[…]

Vad gäller det ekonomiska våldet är det egentligen inte mitt förslag att det ska ingå i definitionen av psykiskt våld, utan det är den väg som utredaren har pekat på i promemorian. Jag har ingen stark preferens där. Jag tycker att det ligger en del i de farhågor som Åsa Eriksson lyfter fram och att det möjligen skulle kunna finnas en styrka i att reglera det på ett särskilt sätt. Det är en av de frågor vi tittar på när vi nu ska ta hand om helheten.

Att alla dimensioner av ekonomiskt våld - alltså kontroll, det som beskrevs som inkomstsabotage och exploatering - ska omfattas av en kriminalisering är definitivt min inriktning. Sedan ska vi bara hitta ett sätt att lösa det så att det får den kraft, tydlighet och synlighet som problemen förtjänar.

Tidigare riksdagsbehandling

Utskottet har flera gånger tidigare behandlat motionsyrkanden om kriminali­sering av kontrollerande beteende och psykiskt våld, senast våren 2024 (bet. 2023/24:JuU20). Utskottet vidhöll då sin tidigare uppfattning att den fortsatta beredningen av förslaget i departementspromemorian inte borde föregripas (s. 14). Motionsyrkandena avstyrktes och riksdagen följde utskottets förslag (prot. 2023/24:105).

Utskottets ställningstagande

Som framgår ovan har en departementspromemoria med förslag om att införa psykisk misshandel som en ny brottstyp överlämnats till Justitiedepartementet och remissbehandlats. Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning att den fortsatta beredningen av förslaget i departementspromemorian inte bör föregripas. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2024/25:561 (SD), 2024/25:872 (S), 2024/25:1903 (V) yrkande 7, 2024/25:2328 (S), 2024/25:2618 (MP) yrkande 13, 2024/25:3111 (S) yrkande 70, 2024/25:3157 (C) yrkande 18 och 2024/25:3164 (C) yrkande 36. Av samma anledning finner utskottet inte heller skäl att ta något initiativ med anledning av förslagen om ekonomiskt våld. Även motionerna 2024/25:823 (S), 2024/25:1414 (SD) yrkande 7 och 2024/25:1657 (S) yrkande 1 avstyrks därför.

Utskottet är inte heller berett att ställa sig bakom förslaget i motion 2024/25:1657 (S) yrkande 2 om en ekonomisk samtyckeslagstiftning. Motionsyrkandet avstyrks.

Motionerna

En utvärdering och översyn av lagstiftningen om våldtäkt

Nooshi Dadgostar m.fl. (V) föreslår i partimotion 2024/25:1903 yrkande 5 att regeringen ska ge Brottsförebyggande rådet i uppdrag att göra en uppföljande utvärdering av samtyckeslagstiftningen.

I motion 2024/25:257 av Josef Fransson (SD) efterfrågas en översyn av om det allmänna rättsmedvetandet och juridikens omfattning av begreppet våld­täkt stämmer överens.

En översyn av det straffrättsliga skyddet för barn mot sexuell exploatering och övergrepp

Magnus Berntsson (KD) föreslår i motion 2024/25:1492 att en utredning bör tillsättas för att genomföra en översyn och föreslå lagändringar i syfte att stärka det straffrättsliga skyddet för barn mot sexuell exploatering och övergrepp.

Utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling

I motion 2024/25:2059 av Niels Paarup-Petersen (C) yrkande 9 föreslås att brottet utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling avskaffas. Motionären anför bl.a. att det i stället bör övervägas att höja minimistraffet för sexuellt övergrepp mot barn, i vart fall när ersättning förekommit, till minimistraffet för utnyttjande av barn för köp av sexuell handling.

Sexuell utpressning av barn

I motion 2024/25:2059 av Niels Paarup-Petersen (C) yrkande 6 föreslås att ett nytt brott, sexuell utpressning av barn, införs i 6 kap. brottsbalken. Ett liknande förslag finns i motion 2024/25:2614 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 4.

Kontakt för att träffa ett barn i sexuellt syfte

I motion 2024/25:2228 av Johanna Rantsi (M) begärs ett tillkännagivande om att se över möjligheten att kriminalisera kontakt med barn i sexuellt syfte. I kommittémotion 2024/25:2890 av Richard Jomshof m.fl. (SD) yrkande 8 föreslås att uppsåtet att söka kontakt med minderåriga i sexuellt syfte kriminaliseras. Enligt motionärerna ska det för straffbarhet inte spela någon roll om barnet är verkligt eller fiktivt. Ett liknande förslag finns i motion 2024/25:1537 av Marléne Lund Kopparklint (M) delyrkande 2.

I kommittémotion 2024/25:2890 av Richard Jomshof m.fl. (SD) yrkande 9 föreslås att gromning bör bli en egen brottsrubricering.

Bakgrund

I 6 kap. brottsbalken återfinns bestämmelser om sexualbrott. I juni 2021 över­lämnade 2020 års sexualbrottsutredning betänkandet Ett förstärkt skydd mot sexuella kränkningar (SOU 2021:43) till regeringen. Utredningen föreslog bl.a. att straffskalorna för ett flertal sexualbrott skulle skärpas. Den 1 augusti 2022 trädde lagändringar i kraft i fråga om många av straffbestämmelserna i 6 kap. brottsbalken, i huvudsak i enlighet med utredningens förslag (prop. 2021/22:231, bet. 2021/22:JuU41, rskr. 2021/22:433).

Lagändringarna innebar bl.a. att straffskalorna för våldtäkt mot barn, sexuellt övergrepp mot barn, köp av sexuell tjänst, utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling och utnyttjande av barn för sexuell posering skärptes. Vidare infördes nya brottsbeteckningar om sexuellt ofredande mot barn, grovt sexuellt ofredande mot barn och grovt sexuellt ofredande. Därutöver utvidgades även straffansvaret för sexualbrott som begås på distans, t.ex. över internet.

Den 1 juli 2018 trädde den s.k. samtyckeslagstiftningen i kraft som innebar att gränsen för straffbar gärning numera går vid om deltagandet i en sexuell aktivitet är frivilligt eller inte. Det ska inte längre krävas att gärningsmannen har använt sig av våld eller hot, eller utnyttjat offrets särskilt utsatta situation, för att kunna dömas för t.ex. våldtäkt. Lagändringarna innebar också att det infördes ett särskilt oaktsamhetsansvar för vissa allvarliga sexualbrott och vid bedömningen av om ett våldtäktsbrott är grovt ska det särskilt beaktas om gärningsmannen med hänsyn till offrets låga ålder visat särskild hänsynslöshet eller råhet (prop. 2017/18:177, bet. 2017/18:JuU29, rskr. 2017/18:302). Dessutom höjdes minimistraffet för grov våldtäkt och grov våldtäkt mot barn från fängelse i fyra år till fängelse i fem år.

Sexuellt övergrepp mot barn regleras i 6 kap. 6 § brottsbalken. Straffskalan för sexuellt övergrepp mot barn är fängelse i lägst sex månader och högst två år samt för grovt sexuellt övergrepp mot barn fängelse i lägst ett år och sex månader och högst sex år. Om brottet är mindre grovt döms till fängelse i högst ett år.

Utnyttjande av barn för sexuell posering regleras i 6 kap. 8 § brottsbalken. Den som främjar eller utnyttjar att ett barn under 15 år utför eller medverkar i sexuell posering döms till fängelse i högst två år. Detsamma gäller den som försätter barnet i eller utnyttjar att barnet av någon annan försätts i en situation som innebär sexuell posering. Det gäller även den som begår en sådan gärning mot ett barn som fyllt 15 men inte 18 år, om poseringen är ägnad att skada barnets hälsa eller utveckling. Om brottet är grovt döms för grovt utnyttjande av barn för sexuell posering till fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om brottet avsett en verksamhet som bedrivits i större omfattning, medfört betydande vinning eller inneburit ett hänsynslöst utnyttjande av barnet. Bestämmelsen ändrades senast den 1 augusti 2022 och innebar att tillämpningsområdet utvidgades och att straffminimum för utnyttjande av barn för sexuell posering höjdes från böter till fängelse (prop. 2021/22:231, bet. 2021/22:JuU41, rskr. 2021/22:433).

Enligt 6 kap. 9 § brottsbalken döms den som, i annat fall än som avses i kapitlet, förmår ett barn som inte fyllt 18 år att mot ersättning företa eller tåla en sexuell handling, för utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år. Om brottet är mindre grovt döms till fängelse i högst ett år.

Kontakt för att träffa ett barn i sexuellt syfte, s.k. gromning, regleras i 6 kap. 10 a § brottsbalken. Bestämmelsen ändrades senast den 1 januari 2018 genom att brottsbeteckningen ändrades och att maximistraffet höjdes från ett till två års fängelse. Ändringarna innebär även att straffansvaret inträder redan när en vuxen eller annan straffmyndig person föreslår en träff för ett barn under 15 år eller stämmer träff med barnet i syfte att begå en gärning för vilken straff föreskrivs i 6 kap. 4, 5, 6, 8 eller 10 § brottsbalken (prop. 2016/17:214, bet. 2017/18:JuU2, rskr. 2017/18:26).

Pågående arbete m.m.

Utredningen om barns skydd mot sexuella kränkningar samt vissa frågor om brott mot kvinnor och äldre

Utredningen om barns skydd mot sexuella kränkningar samt vissa frågor om brott mot kvinnor och äldre har haft i uppdrag att bl.a. se över det straffrättsliga skyddet mot sexuella kränkningar av barn i åldern 15–17 år, särskilt i för­hållande till utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling och att se över regelverket om utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling, köp av sexuell tjänst och koppleri i fråga om prostitution genom användande av internetbaserade verktyg, i synnerhet när det gäller minderåriga och s.k. sugar­dejtning. I november 2023 överlämnade utredningen betänkandet Ett starkare straffrättsligt skydd – mot sexuella kränkningar, bedrägerier i vissa fall och brott med hatmotiv avseende kön (SOU 2023:80) till regeringen. Förslagen i betänkandet har varit ute på remiss.

Den 27 mars 2025 beslutade regeringen proposition 2024/25:124 Skärpt syn på sexuella kränkningar, bedrägerier mot äldre och brott med kön som hatbrottsmotiv och överlämnade den till riksdagen. I propositionen föreslås bl.a. att

•       den som genomför ett samlag eller en annan sexuell handling med ett barn under 18 år och otillbörligt utnyttjar att barnet på grund av t.ex. psykisk ohälsa, funktionsnedsättning eller gärningsmannens auktoritet har en ned­satt förmåga att värna sin sexuella integritet ska kunna dömas för våldtäkt mot barn och sexuellt övergrepp mot barn

•       det ska vara möjligt att döma för utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling i fler fall än i dag

•       brottsbeteckningen köp av sexuell tjänst ändras till köp av sexuell handling och det straffbara området för det brottet och för koppleri utvidgas till att även omfatta handlingar som utförs på distans, dvs. utan fysisk kontakt.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2025. Propositionen kommer att beredas i betänkande 2024/25:JuU30.

Uppdrag till Brottsförebyggande rådet

Regeringen gav i juni 2023 Brottsförebyggande rådet (Brå) i uppdrag att göra en förnyad uppföljning och analys av tillämpningen av de reformeringar av lagstiftningen om våldtäkt som infördes den 1 juli 2018, den s.k. samtyckes­lagstiftningen. Uppdraget redovisades till regeringen i februari 2025 med rapporten Samtyckeslagens tillämpning och konsekvenser – En förnyad uppföljning av 2018 års förändringar i svensk våldtäktslagstiftning (2025:3).

Utredningen om stärkt brottsbekämpning genom lagreglering av provokation

Regeringen beslutade den 2 maj 2024 att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. föreslå en lagreglering av provokation (dir. 2024:44). I kommitté­direktiven anges bl.a. att en lagreglering av användningen av provokativa åtgärder bör säkerställa att sådana åtgärder kan användas när det är befogat, exempelvis vid sexualbrott på internet, och sammantaget innebära större möjligheter att använda provokation än vad som är fallet i dag (s. 4). Uppdraget ska redovisas senast den 3 november 2025.

Ändringsdirektiv om bekämpande av sexuell exploatering av barn m.m.

Den 6 februari 2024 presenterade kommissionen ett förslag till direktiv om ändring av direktivet om bekämpande av sexuell exploatering av barn m.m. (COM(2024) 60). Kommissionen föreslår att direktivet ändras i syfte att säkerställa att sexuella övergrepp och utnyttjande av barn på internet är kriminaliserat och för att bättre förebygga och bekämpa sådana brott (fakta-PM 2023/24:FPM46). Förhandlingar pågår och i december 2024 beslutade rådet om en allmän riktlinje.

Svar på en interpellation

Justitieminister Gunnar Strömmer anförde den 10 februari 2023 i en interpellationsdebatt om förberedelse för kontakt med barn i sexuellt syfte bl.a. följande (ip. 2022/23:154):

Först vill jag understryka att försöksbrott, att försöka begå brottet, redan är kriminaliserat genom gromningsbrottet. Jag vill gärna uppehålla mig lite vid det. Det är en ganska vid reglering, där man kan säga att den som föreslår eller kommer överens om en träff med ett barn som är under 15 år blir straffad för det alldeles oavsett om överenskommelsen eller träffen verkligen leder fram till ett övergrepp. Den person som tar kontakt med barn och föreslår detta när det finns ett barn på den andra sidan blir straffad. Det är väldigt viktigt att säga detta.

Nu kanske det blir lite juridiskt tekniskt, men man kan säga att vår lagstiftning bygger på att ett försök ska vara ett försök kopplat till brottsoffret. Det är därmed försöksrelationen uppstår. Det är också där vi hamnar lite utanför med de fall som Pontus Andersson tar upp, där det ju inte är brottsoffret på den andra sidan av kontakten utan en vuxen person som uppträder som ett barn. Som Pontus Andersson beskriver tror alltså gärningspersonen att man har kontakt med ett barn på den andra sidan, men det visar sig sedan vara en vuxen. Frågan är då: Ska även denna situation kriminaliseras?

Det råder ingen tvekan om att det är ett stötande agerande av vuxna även i den situationen, men man kan säga att vi då skulle vara ute i lite okänd terräng sett till hur vår lagstiftning är utformad.

Jag är fullt medveten om de olika ideella eller civila initiativ som tas. Pontus Andersson nämner ett av dem. Det förekommer också mediala granskningar där man använder vuxna i kontakter för att avslöja personer som är ute efter att kunna begå den här typen av brott mot barn. Det är en granskning som naturligtvis är välkommen och viktig i vårt samhälle och som kompletterar allt det vi gör och kan göra lagstiftningsmässigt.

Jag tror dock att det skulle vara att gå väldigt långt att låta det bli brottsligt med denna typ av kontakter oavsett vilken vuxen som är på den andra sidan.

Däremot tycker jag att det finns en legitim fråga som Pontus Andersson tar upp, nämligen denna: Om polisen under ordnade former, staten genom sin polis, skulle ägna sig åt brottsprovokation - borde då inte detta vara straffbart? Det är en av de frågor som vi har sagt och kommit överens om att vi ska titta på och utreda. Jag är fullt medveten om att det vore ett ganska stort avsteg från den modell som vår rättsordning bygger på, nämligen att det straffbara är kopplat till ett verkligt brottsoffer.

Svar på en skriftlig fråga

I ett svar på en skriftlig fråga (fr. 2024/25:412) om sexuell utpressning av barn via internet anförde justitieminister Gunnar Strömmer den 13 november 2024 bl.a. följande:

Sexualbrott mot barn sker ständigt i nya sammanhang och på nya sätt. Inte minst internet och sociala medier har fört med sig en utveckling som innebär nya möjligheter för gärningsmän att begå dessa brott. Sexuell utpressning av barn är ett tydligt exempel på en sådan utveckling.

I regleringsbrevet för 2024 fick Brottsoffermyndigheten i uppdrag att följa upp tidigare informationsinsatser för personer som har utsatts för brott på nätet. Uppdraget, som ska redovisas den 5 juni 2026, ska bidra till att förebygga våld i ungas nära relationer samt minska utsattheten för sexuell exploatering i digitala miljöer. Polismyndigheten har också tagit fram utbildningsmaterialet Delbart för att öka kunskapen om och före­bygga sexualbrott mot barn på nätet. Materialet tar upp var gränsen går för vad som är brottsligt när det gäller att ta, ha och dela nakenbilder på nätet.

När det gäller utredning av brott har möjligheterna att använda hemliga tvångsmedel för att utreda flera olika sexualbrott mot barn förbättrats fr.o.m. den 1 oktober 2023. Jag ser fram emot att se vilka effekter dessa möjligheter har inneburit i praktiken för att bekämpa sexualbrott mot barn.

En annan viktig åtgärd som regeringen har vidtagit är beslutet från maj i år att utreda en lagreglering av provokation. Provokation är en polisiär arbetsmetod som kan vara värdefull för att bekämpa sexualbrott online, men det finns inte någon uttrycklig reglering som rör användandet av arbetsmetoden. Syftet med utredningen är att stärka de brottsbekämpande myndigheternas förmåga. Utredningen ska redovisas i november nästa år.

För att effektivt kunna förebygga och bekämpa internetrelaterade sexualbrott mot barn är det också viktigt att det internationella samarbetet förbättras. Inom EU pågår det förhandlingar dels om en förordning som syftar till att skapa nya befogenheter för behöriga myndigheter att agera i onlinemiljön, dels om en revidering av EU:s straffrättsliga direktiv rörande sexualbrott mot barn.

Sedan den 17 februari 2024 tillämpas vidare fullt ut EU:s förordning om en inre marknad för digitala tjänster, den s.k. Digital Services Act (DSA). Enligt DSA måste onlineplattformar som kan användas av minderåriga säkerställa att deras tjänster har en hög nivå av integritet, säkerhet och trygghet för minderåriga. Skyddet av minderåriga online är en viktig fråga i den genomförande- och tillsynsverksamhet som nu ut­vecklas både nationellt och på EU-nivå. Den nya skyldigheten enligt DSA för onlineaktörer att tillhandahålla mekanismer för anmälan och åtgärder som innebär också att möjligheterna att få bort olagligt innehåll har ökat.

Jag följer noga den oroande utvecklingen av internetrelaterade sexualbrott mot barn och vidtar åtgärder för att mer effektivt förebygga och bekämpa denna allvarliga brottslighet samt för att stödja och skydda brottsoffren.

Tidigare riksdagsbehandling

Våren 2022 behandlade utskottet en motion om en översyn av bestämmelsen om våldtäkt i 6 kap. 1 § brottsbalken. Utskottet, som konstaterade att sexual­brottslagstiftningen varit föremål för översyn flera gånger de senaste åren, fann inte skäl att nu åter se över våldtäktsparagrafen (bet. 2021/22:JuU23 s. 40). Motionsyrkandet avstyrktes och riksdagen följde utskottets förslag (rskr. 2021/22:245).

I betänkande 2022/23:JuU11 avstyrkte utskottet ett motionsyrkande om att inkorporera brottet utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling i bestämmelsen om våldtäkt av barn. Enligt utskottet saknades det anledning att ta något initiativ med anledning av att Utredningen om barns skydd mot sexuella kränkningar samt vissa frågor om brott mot kvinnor och äldre syftade till att stärka det straffrättsliga skyddet för barn, särskilt i förhållande till brottet utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling (s. 29). Riksdagen följde utskottets förslag (prot. 2022/23:75).

Utskottets ställningstagande

Brå har nyligen redovisat en rapport om samtyckeslagens tillämpning och konsekvenser. Utskottet, som noterar att detta är i linje med vad som efterfrågas i motion 2024/25:1903 (V) yrkande 5, avstyrker därför motionsyrkandet.

Det finns enligt utskottet inte heller skäl att ta något initiativ med anledning av vad som anförs i motion 2024/25:257 (SD) om en översyn av bestämmel­serna om våldtäkt. Motionen avstyrks därför.

Som framgår ovan har Utredningen om barns skydd mot sexuella kränkningar samt vissa frågor om brott mot kvinnor och äldre bl.a. haft i uppdrag att se över det straffrättsliga skyddet mot sexuella kränkningar av barn. Regeringen har även nyligen lämnat över en proposition till riksdagen som innehåller förslag om att bl.a. utvidga straffansvaret för våldtäkt mot barn och sexuellt övergrepp mot barn. Utskottet är mot den bakgrunden inte berett att ta något initiativ till en översyn eller lagändringar i syfte att stärka det straffrättsliga skyddet för barn mot sexuell exploatering och övergrepp. Utskottet avstyrker därför motion 2024/25:1492 (KD).

Bestämmelsen om utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling är föremål för ett pågående lagstiftningsärende. Utskottet noterar vidare att brotten sexuellt övergrepp mot barn och utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling redan har samma minimistraff, dvs. fängelse i lägst sex månader. Utskottet finner därför inte heller skäl att ta något initiativ med anledning av motion 2024/25:2059 (C) yrkande 9. Motionsyrkandet avstyrks därmed.

När det gäller sexuell utpressning av barn och kontakter med minderåriga i sexuellt syfte samt försök därtill konstaterar utskottet att det är angeläget att barn skyddas mot sexuella kränkningar som begås i digitala miljöer. Utskottet, som noterar att det pågår arbete för att förebygga och bekämpa denna brottslighet, är inte berett att ta något initiativ med anledning av förslagen i motionerna. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2024/25:1537 (M) delyrkande 2, 2024/25:2059 (C) yrkande 6, 2024/25:2228 (M), 2024/25:2614 (MP) yrkande 4 och 2024/25:2890 (SD) yrkandena 8 och 9.

Motionen

Avkriminalisering av för sent inlämnade årsredovisningar

I kommittémotion 2024/25:1469 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 1 begärs ett tillkännagivande om att utreda avkriminalisering av för sent inlämnade årsredovisningar. Enligt motionärerna bör det utredas att införa ett nytt system med förseningsavgifter i stället.

Bakgrund

Bokföringsbrott regleras i 11 kap. 5 § brottsbalken, som har följande lydelse:

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter bokföringsskyldighet enligt bokföringslagen (1999:1078) genom att underlåta att bokföra affärs­händelser eller bevara räkenskapsinformation eller genom att lämna oriktiga uppgifter i bokföringen eller på annat sätt, döms, om rörelsens förlopp, ekonomiska resultat eller ställning till följd härav inte kan i huvudsak bedömas med ledning av bokföringen, för bokföringsbrott till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst sex månader.

Om brottet är grovt, döms för grovt bokföringsbrott till fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas om åsidosättandet avsett mycket betydande belopp eller om gärningsmannen använt falsk handling eller om gärningen ingått som ett led i en brottslighet som utövats systematiskt eller om gärningen annars varit av särskilt farlig art.

Första och andra styckena gäller inte om bokföringsskyldigheten avser en juridisk person som anges i 2 kap. 2 § bokföringslagen och som inte bedriver näringsverksamhet.

Straffansvar för bokföringsbrott kan bli aktuellt för den som inte upprättar sin årsredovisning i tid. Den 1 juni 2013 infördes en särskild åtalsprövningsregel om ringa bokföringsbrott i 11 kap. 8 § andra stycket brottsbalken. Syftet med lagändringen var att göra den straffrättsliga regleringen av försenade årsredo­visningar och årsbokslut mindre sträng (prop. 2012/13:61, bet. 2012/13:CU15, rskr. 2012/13:190).

Pågående arbete

Regeringen beslutade den 22 juni 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av Ekobrottsmyndighetens förutsättningar att bekämpa den ekonomiska brottsligheten (dir. 2023:90). Syftet är att ta ställning till vilka åtgärder som behövs för att förbättra och effektivisera arbetet mot den ekono­miska brottsligheten. I kommittédirektiven anges bl.a. (s. 11):

Trots de åtgärder som vidtagits utgör bokföringsbrott bestående i förse­nade eller uteblivna årsredovisningar fortfarande en stor del av de mängdbrott som handläggs av Ekobrottsmyndigheten. Under flera år har det dessutom kommit in enstaka omfattande anmälningar från allmänheten som genererat ett stort antal årsredovisningsärenden, med väsentligt ökade genomströmningstider som följd. Stora fluktuationer mellan åren kan i sig medföra utmaningar för en effektiv och balanserad ärendehantering. Det är inte heller självklart att ett straffrättsligt system är det enda tänkbara sättet att hantera försenade årsredovisningar. När det gäller försenade inkomstdeklarationer och mervärdesskattedeklarationer har det exempel­vis bedömts vara mest ändamålsenligt med ett system med administrativa sanktioner i stället för ett straffrättsligt sanktionssystem. En sanktions­avgift kan också innebära en enklare, snabbare och mer effektiv reaktion på överträdelsen.

I syfte att koncentrera arbetet till den grova organiserade ekonomiska brottsligheten anser regeringen därför att det kan finnas skäl att överväga en övergång till ett helt administrativt sanktionssystem för bokföringsbrott bestående i försenad årsredovisning. Vid dessa överväganden bör det särskilt beaktas att en ny ordning inte hindrar lagföring för andra typer av bokföringsbrott som ligger utanför ramen för det administrativa sanktions­systemet (jfr Högsta domstolens mål B 8385–22).

Utredaren ska bl.a.

•       analysera för- och nackdelar med ett helt administrativt sanktionssystem för bokföringsbrott bestående i försenad årsredovisning och ta ställning till om det bör införas

•       lämna de förslag till författningsändringar som utredaren bedömer är motiverade och som krävs för att inrätta ett sådant system.

Uppdraget ska enligt tilläggsdirektiv redovisas senast den 22 juni 2025 (dir. 2025:1).

Tidigare riksdagsbehandling

Utskottet har tidigare behandlat motionsyrkanden med förslag om att avkriminalisera för sent inlämnade årsredovisningar, bl.a. våren 2019 i betänkande 2018/19:JuU11. Utskottet ansåg, med hänsyn bl.a. till de lagändringar som införts de senaste åren för att förenkla för små bolag när det gäller bl.a. upprättandet och inlämnandet av årsredovisningar, att det för närvarande inte fanns anledning att vidta något initiativ i frågan (s. 66). Motionsyrkandena avstyrktes och riksdagen följde utskottets förslag (rskr. 2018/19:181). Utskottet har därefter behandlat liknande yrkanden förenklat i betänkandena 2020/21:JuU24 och 2021/22:JuU23.

Utskottets ställningstagande

Som framgår ovan har en särskild utredare fått i uppdrag att bl.a. analysera för- och nackdelar med ett helt administrativt sanktionssystem för bokförings­brott bestående i försenad årsredovisning och ta ställning till om ett sådant bör införas. Utskottet anser därför att det saknas anledning till att ställa sig bakom förslaget i motion 2024/25:1469 (SD) yrkande 1. Motionsyrkandet avstyrks.

Motionerna

Skärpt straff för involverande av underåriga i kriminalitet

I motion 2024/25:412 av Markus Wiechel och Björn Söder (båda SD) yrkande 2 anges att minimistraffet för att involvera minderåriga i kriminalitet bör vara fängelse.

Hatbrott och diskriminering

I motion 2024/25:434 av Serkan Köse (S) yrkande 1 begärs ett tillkännagi­vande om att utreda möjligheterna att stärka skyddet för mänskliga rättigheter genom att införa en skärpt lagstiftning mot diskriminering och hatbrott. Motionären anför bl.a. att hårdare straff bör införas för att avskräcka från dessa brott.

Olaga våldsskildring

Nima Gholam Ali Pour (SD) anser i motion 2024/25:157 att det bör övervägas att kriminalisera innehav av avrättnings- och tortyrfilmer. Enligt motionären bör bestämmelsen om olaga våldsskildring utvidgas till att omfatta innehav utan avsikt att sprida.

Bakgrund

Den 1 juli 2023 infördes involverande av en underårig i brottslighet som ett nytt brott i 16 kap. 5 a § brottsbalken (prop. 2022/23:53, bet. 2022/23:JuU8, rskr. 2022/23:179). Enligt straffbestämmelsen döms den som för brott eller brottslig verksamhet anlitar, betalar, instruerar eller överlämnar egendom till någon som inte har fyllt 18 år och därigenom, eller på annat liknande sätt, involverar honom eller henne i brottet eller den brottsliga verksamheten, för involverande av en underårig i brottslighet till fängelse i högst fyra år. Detta gäller även om den som begår en sådan gärning inte haft uppsåt till men varit oaktsam beträffande omständigheten att den andra personen inte fyllt 18 år. Om involverandet med hänsyn till den ringa skillnaden i ålder eller utveckling mellan den som har begått gärningen och den andra personen eller annars är uppenbart mindre allvarligt, ska det inte dömas till ansvar.

I förarbetena anges att det vid allvarligare gärningar många gånger kan vara motiverat att med hänsyn till brottslighetens art bestämma påföljden till fäng­else, t.ex. om någon i mycket låg ålder har involverats eller om involveringen skett med inslag av tvång, vilseledande, övertalning eller liknande. Styrkan i fängelsepresumtionen måste emellertid bestämmas av omständigheterna i det enskilda fallet (prop. 2022/23:53 s. 146 f.).

Hets mot folkgrupp regleras i 16 kap. 8 § brottsbalken. Straffskalan för hets mot folkgrupp är fängelse i högst två år och för grov hets mot folkgrupp fängelse i lägst sex månader och högst fyra år. Om brottet är ringa döms för ringa hets mot folkgrupp till böter. Bestämmelsens lydelse ändrades senast den 1 juli 2024. Lagändringen innebar bl.a. att förnekelse av Förintelsen och vissa andra internationella brott uttryckligen kriminaliserades. Vidare infördes en särskild brottsbeteckning för ringa brott.

Straffskalan för olaga diskriminering är böter eller fängelse i högst ett år (16 kap. 9 § brottsbalken).

Bestämmelsen i 29 kap. 2 § brottsbalken innehåller en exemplifierande uppräkning av omständigheter som, vid sidan av vad som gäller för varje särskild brottstyp, särskilt ska beaktas som försvårande vid bedömningen av straffvärdet. Enligt punkten 7 ska det som försvårande vid bedömningen av straffvärdet särskilt beaktas om ett motiv för brottet har varit att kränka en person, en folkgrupp eller en annan sådan grupp av personer på grund av ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller annan liknande omständighet. Denna straffskärpningsregel och bestämmelserna om hets mot folkgrupp och olaga diskriminering är gärningar som brukar betecknas som hatbrott.

Enligt 16 kap. 10 c § brottsbalken döms den som i bild skildrar sexuellt våld eller tvång med uppsåt att bilden eller bilderna sprids eller som sprider en sådan skildring, om inte gärningen med hänsyn till omständigheterna är försvarlig, för olaga våldsskildring till böter eller fängelse i högst två år. Detsamma gäller den som i rörliga bilder närgånget eller utdraget skildrar grovt våld mot människor eller djur med uppsåt att bilderna sprids eller som sprider en sådan skildring.

Pågående arbete

Skärpt syn på sexuella kränkningar, bedrägerier mot äldre och brott med kön som hatbrottsmotiv

Den 27 mars 2025 beslutade regeringen proposition 2024/25:124 Skärpt syn på sexuella kränkningar, bedrägerier mot äldre och brott med kön som hatbrottsmotiv och överlämnade den till riksdagen. Regeringen föreslår bl.a. att kön läggs till i den bestämmelse (29 kap. 2 § 7 brottsbalken) som gäller straffskärpning vid brott som begås med hatbrottsmotiv och att begreppet ”könsöverskridande identitet eller uttryck” i samma bestämmelse ersätts med ”könsidentitet eller könsuttryck”. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2025. Propositionen kommer att beredas i betänkande 2024/25:JuU30.

Straffreformutredningen

Regeringen beslutade den 20 juli 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att se över straffskalorna och reformera påföljdssystemet (dir. 2023:115). Syftet är att straffskalorna på ett bättre sätt än i dag ska återspegla brottens allvar och att påföljderna som döms ut ska framstå som rimliga och rättvisa. Utredaren ska bl.a. genomföra en översyn av straffskalorna för de enskilda brotten och föreslå ändringar av de yttre begränsningarna av straffskalorna. Uppdraget ska enligt tilläggsdirektiv redovisas senast den 30 maj 2025 (dir. 2023:181).

Utskottets ställningstagande

Som framgår ovan har regeringen beslutat att ge en särskild utredare i uppdrag att se över straffskalorna. Enligt utskottet bör detta arbete inte föregripas. Utskottet avstyrker därför motion 2024/25:412 (SD) yrkande 2 om att minimi­straffet för att involvera minderåriga i kriminalitet bör vara fängelse.

Regeringen har nyligen lämnat över en proposition till riksdagen där det föreslås att kön läggs till i den bestämmelse som gäller straffskärpning vid brott som begås med hatbrottsmotiv. Vidare har, som anges ovan, en särskild utredare fått i uppdrag att göra en bred översyn av straffskalorna. Med hänvisning till det pågående arbetet ser inte utskottet skäl att ställa sig bakom förslaget i motion 2024/25:434 (S) yrkande 1 om en skärpt lagstiftning mot diskriminering och hatbrott. Motionsyrkandet avstyrks därför.

Utskottet ser inte heller anledning för riksdagen att ta något initiativ med anledning av förslaget i motion 2024/25:157 (SD) om att kriminalisera inne­hav av avrättnings- och tortyrfilmer. Motionsyrkandet avstyrks.

Motionerna

Buskörningar

Torsten Elofsson (KD) anser i motion 2024/25:2075 yrkande 2 att det bör utredas om bötesbeloppen ska höjas för buskörningar.

Manipulation av A-traktorers hastighetsbegränsande utrustning

I kommittémotion 2024/25:1392 av Thomas Morell m.fl. (SD) yrkande 5 begärs ett tillkännagivande om att låta utreda straffskalan för manipulation av A-traktorers hastighetsbegränsande utrustning.

Rattfylleri

I motion 2024/25:2270 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD) föreslås att gränsen för grovt rattfylleri ska sänkas till 0,5 promille. I motion 2024/25:630 av samma motionärer begärs ett tillkännagivande om att införa bestämmelser om synnerligen grovt rattfylleri.

Penningtvättsbrott m.m.

I kommittémotion 2024/25:3196 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkande 8 begärs ett tillkännagivande om att se över ytterligare åtgärder för att motverka ekonomisk brottslighet, bl.a. genom en översyn av straffskalan för penning­tvättsbrott.

Bakgrund

Vårdslöshet i trafik regleras i 1 § lagen (1951:649) om straff för vissa trafik­brott (trafikbrottslagen). Straffet för vårdslöshet i trafik är dagsböter och för grov vårdslöshet i trafik, fängelse i högst två år.

Den som uppsåtligen för ett körkortspliktigt fordon utan att vara berättigad till det döms för olovlig körning till böter (3 § första stycket första meningen trafikbrottslagen). Om personen tidigare innehaft körkort som blivit återkallat eller om brottet har skett vanemässigt eller om det annars är att anse som grovt, får det dömas till fängelse i högst sex månader (3 § första stycket andra meningen samma lag).

Högsta domstolen har i ett avgörande konstaterat att en A-traktor som ändras så att den inte längre uppfyller de grundläggande villkor som gäller för en A-traktor återigen anses vara en bil och att en förare som inte har den körkortsbehörighet som krävs för bil därmed kan göra sig skyldig till olovlig körning (”A-traktorn som ändrats” NJA 2023 s. 509).

I 3 § tredje stycket trafikbrottslagen föreskrivs straffansvar för den som förare anställer någon som inte har rätt att föra körkortspliktigt fordon, eller som i annat fall tillåter någon annan att föra sådant fordon utan att personen har rätt till det. Straffet för tillåtande av olovlig körning är böter.

För rattfylleri är det föreskrivet böter eller fängelse i högst sex månader (4 § trafikbrottslagen). Om brottet är grovt döms för grovt rattfylleri till fängelse i högst två år (4 a § trafikbrottslagen). Vid bedömningen av om rattfylleriet är att anse som grovt ska det särskilt beaktas om föraren har haft en alkoholkon­centration som uppgått till minst 1,0 promille i blodet eller 0,50 milligram per liter i utandningsluften, föraren annars har varit avsevärt påverkad av alkohol eller något annat medel, eller om framförandet av fordonet har inneburit en påtaglig fara för trafiksäkerheten.

Den som för oljud på allmän plats eller annars offentligen beter sig på ett sätt som är ägnat att väcka förargelse hos allmänheten, döms för förargelse­väckande beteende till penningböter (16 kap. 16 § brottsbalken).

Bestämmelser om penningtvättsbrott finns i lagen (2014:307) om straff för penningtvättsbrott (penningtvättsbrottslagen). Straffet för penningtvättsbrott är fängelse i högst två år och för grovt penningtvättsbrott, fängelse i lägst sex månader och högst sex år (3 och 5 §§). Straffskalan för penningförseelse är böter eller fängelse i högst sex månader (6 §).

Pågående arbete m.m.

Straffreformutredningen

Regeringen beslutade den 20 juli 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att se över straffskalorna och reformera påföljdssystemet (dir. 2023:115). Syftet är att straffskalorna på ett bättre sätt än i dag ska återspegla brottens allvar och att påföljderna som döms ut ska framstå som rimliga och rättvisa. Utredaren ska bl.a. genomföra en översyn av straffskalorna för de enskilda brotten och föreslå ändringar av de yttre begränsningarna av straffskalorna. Uppdraget ska enligt tilläggsdirektiv redovisas senast den 30 maj 2025 (dir. 2023:181).

Svar på interpellationer och en skriftlig fråga

Justitieminister Gunnar Strömmer anförde den 24 september 2024 i en inter­pellationsdebatt om förslag för att beivra buskörningar i Malmö bl.a. följande (ip. 2023/24:853):

I det här konkreta fallet har Rasmus Ling frågat mig om jag kommer att ta vidare Malmöpolisens förslag om lagändringar för att kunna omhänderta bilar som låter för högt. Vidare har Rasmus Ling frågat om jag kommer att utreda och lägga fram förslag motsvarande den danska lagstiftningen om vansinneskörning.

Jag känner igen den bild som tecknas av att fordon används på ett sätt som stör eller medför fara för boende i städerna. Det är ett problem som finns i Malmö men också på andra platser i landet och som kan innebära stora påfrestningar för de boende i området. Naturligtvis är detta frågor som ska tas på största allvar.

Den reglering som finns i dag ger polisen möjlighet att hantera problemet på flera sätt.

Den som stör andra människor genom att föra oljud på allmän plats kan göra sig skyldig till förargelseväckande beteende. Om en polis anser att en person gjort sig skyldig till det kan polisen direkt utfärda ordningsbot på 1 000 kronor eller inleda en förundersökning som kan leda till åtal. Vidare kan den som vansinneskör göra sig skyldig till vårdslöshet i trafik. Fordon som använts vid sådant brott kan tas i beslag och förverkas om det inte är uppenbart oskäligt.

Dessutom får polismän, enligt polislagen, under vissa förutsättningar avvisa eller avlägsna en person som stör den allmänna ordningen eller utgör en omedelbar fara för denna. Detsamma gäller om en sådan åtgärd behövs för att en straffbelagd handling ska kunna förhindras. Är avvisning eller avlägsnande inte tillräckligt får personen tillfälligt omhändertas.

Sammanfattningsvis finns det alltså redan i dag olika verktyg som i och för sig skulle kunna aktualiseras om fordon används på ett sätt som stör eller innebär fara för personer i fordonets närhet. Samtidigt har även jag noterat att aktörer inom polisen uppger att det befintliga regelverket inte utgör ett tillräckligt stöd i det avseendet. Därför har jag instruerat Justitie­departementet att se närmare på förslaget om utökade möjligheter att omhänderta ett fordon i de situationer som interpellanten nämner.

I svaret på en skriftlig fråga (fr. 2024/25:529) om tidsplan för Justitiedeparte­mentets arbete med åtgärder mot vansinneskörningar anförde justitieminister Gunnar Strömmer den 11 december 2024 bl.a. följande:

Som jag nämnde under interpellationsdebatten med Rasmus Ling har jag instruerat Justitiedepartementet att analysera frågan om det behövs ytterligare polisiära verktyg för att komma till rätta med problemen med vansinneskörningar och oljud från fordon.

Detta analysarbete pågår, och avsikten är att avsluta det under första kvartalet nästa år.

I en interpellationsdebatt den 11 februari 2025 om näringsförbud när man begår brott anförde justitieminister Gunnar Strömmer bl.a. följande (ip. 2024/25:330):

Vi vet mycket riktigt att företag allt oftare används för brottsliga ändamål och utnyttjas systematiskt för att begå brott, inte minst inom den organiserade brottsligheten. Regeringen bedriver därför ett brett arbete för att skärpa synen på ekonomisk brottslighet och försvåra för kriminella att använda bolag för att begå brott. Ett exempel är att vi har gett Brå i uppdrag att närmare studera hur bolag används som brottsverktyg av aktörer i den kriminella miljön. I uppdraget ingår också att lämna ytterligare förslag på hur denna brottslighet kan motverkas.

Genom den proposition som Peder Björk nämner har nya åtgärder som syftar till att förebygga och bekämpa brott som begås i och genom företag kommit på plats. Bland annat har en ny straffbestämmelse om företags­kap­ning införts i brottsbalken. Maxstraffet för det så kallade målvaktsförbudet har skärpts från ett till två års fängelse. Bolagsverket har också fått bättre möjligheter att stryka oriktiga uppgifter i företagsregistren och möjlighet att begära personlig inställelse för kontroll av misstänkt oriktiga uppgifter.

Dessutom ser vi över näringsförbudet. I januari i år tog energi- och näringsministern emot förslag från en utredning om hur näringsförbudet kan skärpas. Enligt förslagen ska personkretsen utökas till att omfatta den som har gjort sig skyldig till organiserad eller systematisk brottslighet, oavsett om personen bedrev eller hade anknytning till näringsverksamhet vid brottstillfället. Detta ska gälla även personer som begår brott systematiskt men som saknar koppling till organiserad brottslighet. Till detta kommer att tiden för ett näringsförbud föreslås förlängas från högst 10 år, vilket gäller i dag, till högst 15 år.

Regeringen har även beslutat att ge Polismyndigheten, Ekobrotts­myndigheten och Skatteverket i uppdrag att inrätta ett finansiellt under­rättelsecentrum och avsatt medel för detta i budgetpropositionen för i år. Syftet med detta är förstås att fördjupa samverkan mellan myndighet­erna och privata aktörer för att effektivt bekämpa den kriminella ekonomin. Det här är en viktig åtgärd inte minst för att motverka penning­tvätt.

Till detta kommer att regeringen har gett en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av straffskalorna och reformera hela påföljdssystemet. Översynen omfattar alla straffskalor, inklusive de som gäller skattebrott och penningtvättsbrott. Uppdraget ska redovisas senast den 30 maj i år.

Dessa åtgärder, som har vidtagits på bred front, kommer att väsentligt bidra till att vi flyttar fram samhällets positioner i kampen mot den ekonomiska brottsligheten. Det gäller även den brottslighet som inte är organiserad eller systematisk.

Tidigare riksdagsbehandling

Riksdagen har gjort flera tillkännagivanden till regeringen som tar sikte på skärpta straff för grov olovlig körning. Våren 2022 gjorde riksdagen ett till­kännagivande till regeringen om att skyndsamt återkomma med ett lagförslag i enlighet med det förslag som presenterades i promemorian (Ds 2019:22) Ett stärkt straff­rättsligt skydd mot upprepad trafikbrottslighet och en utvärdering av den nedre promillegränsen för sjöfylleri (bet. 2021/22:JuU10, rskr. 2021/22:240). I skrivelse 2024/25:75 (s. 112 f.) anför regeringen att punkten inte är slutbehandlad.

Utskottets ställningstagande

När det gäller förslaget om höjda bötesbelopp för buskörningar konstaterar utskottet att en särskild utredare har fått i uppdrag att genomföra en översyn av straffskalorna för de enskilda brotten och föreslå ändringar av de yttre begränsningarna av straffskalorna. Utskottet anser att detta arbete inte bör föregripas och avstyrker därför motion 2024/25:2075 (KD) yrkande 2. Av samma anledning finns det enligt utskottet inte heller skäl för riksdagen att ta något initiativ med anledning av motion 2024/25:1392 (SD) yrkande 5 om att se över straffskalan för manipulation av A-traktorers hastighetsbegränsande utrustning. Motionsyrkandet avstyrks därför.

Utskottet är inte heller berett att ta initiativ med anledning av förslagen om att sänka gränsen för grovt rattfylleri eller om att införa en ny brottsbeteckning, synnerligen grovt rattfylleri. Motionerna 2024/25:630 (SD) och 2024/25:2270 (SD) avstyrks därför.

I motion 2024/25:3196 (S) yrkande 8 efterfrågas ytterligare åtgärder för att motverka ekonomisk brottslighet, bl.a. genom en översyn av straffskalan för penningtvättsbrott. Utskottet, som bl.a. noterar att Straffreformutredningen har i uppdrag att se över straffskalorna för de enskilda brotten, är inte berett att ta något initiativ med anledning av förslaget. Motionsyrkandet avstyrks därmed.

Utskottets ställningstagande

De motionsyrkanden som finns upptagna i bilaga 2 rör samma eller i huvudsak samma frågor som utskottet har behandlat tidigare under valperioden, se betänkandena 2022/23:JuU8, 2022/23:JuU10, 2022/23:JuU11 och 2023/24:JuU20. Utskottet avstyrker därför dessa motionsyrkanden. Tidigare ståndpunkter framgår av de nämnda betänkandena.

Reservationer

Ställningstagande

Vi anser att psykiskt våld och kontrollerande beteende ska kriminaliseras. Sommaren 2022 lämnades ett sådant förslag i departementspromemorian Straffansvar för psykiskt våld, vilket vi ser positivt på. Remissbehandlingen är avslutad och vi anser att regeringen nu bör vidta åtgärder för att lämna ett lagförslag till riksdagen så snart som möjligt.

Ställningstagande

Sexuell utpressning av barn är tyvärr vanligt förekommande i dag. Flickor utpressas framför allt till att skicka fler nakenbilder, medan pojkar utpressas på pengar – inte sällan i relation till organiserad brottslighet. Alla omständig­heter kring situationerna täcks dock inte in av den nuvarande lagstiftningen. Det bör därför införas ett nytt brott, sexuell utpressning av barn, för att kunna fånga upp och lagföra de brott som inte omfattas av de nuvarande reglerna.

Ställningstagande

Underlåtenhet att inom föreskriven tid upprätta en årsredovisning kan utgöra ett bokföringsbrott. Straffskalan för brottet av normalgraden är fängelse i högst två år. Det innebär att brottet straffrättsligt likställs med misshandel och vållande till annans död, som också har två år som maximistraff. Vi menar att detta strider mot proportionalitetsprincipen.

Dagens system innebär vidare att många näringsidkare inte är medvetna om att ett brott har begåtts och än mindre om de potentiella brottspåföljderna. Vi menar att det i stället bör tas fram ett system som skapar incitament för näringsidkare att upprätta och lämna in årsredovisning i tid. Ett avsevärt mer effektivt sätt skulle enligt vår mening vara att näringsidkaren får en mer omedelbar återkoppling av Bolagsverket i kombination med en högre förseningsavgift. Avgiften kan med fördel sättas i relation till bolagets omsättning och stiga i takt med att förseningen blir längre. En sådan struktur skulle sannolikt skapa starkare incitament att lämna in årsredovisningen i tid och även få de företag som missat att lämna in en årsredovisning att skyndsamt göra detta. Näringsidkare vill i grunden väl med sin verksamhet. De bör därför inte i straffrättsligt hänseende likställas med personer som misshandlar eller gör sig skyldiga till vållande till annans död.

Det är välkommet att en utredning har tillsatts i frågan. Det är emellertid angeläget att utredningen verkligen lämnar ett förslag om att avkrimi­nalisera för sent inlämnade årsredovisningar och i stället föreslår ett nytt system med förseningsavgifter. Det finns därför anledning för riksdagen att rikta ett tillkännagivande i frågan.

Ställningstagande

Manipulation av A-traktorers hastighetsbegränsande utrustning kan föranleda straffansvar för bl.a. olovlig körning och tillåtande av olovlig körning. Straffet för olovlig körning och tillåtande av olovlig körning är böter. Vi anser dock att det finns ett behov av att se över straffskalan för manipulering av A‑traktorers hastighetsbegränsande utrustning.

Ställningstagande

Ett viktigt område att växla upp insatserna kring är bl.a. bekämpandet av penningtvätt. Enligt vår mening bör därför straffskalan för penningtvättsbrott ses över i syfte att förstärka den avskräckande aspekten och för att förtydliga hur samhällsskadlig den kriminaliteten är.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Bilaga 2

Motionsyrkanden som avstyrks av utskottet