HC01FiU38: Åtgärder mot missbruk av betalningssystemet

Finansutskottets betänkande 2024/25:FiU38

Sammanfattning

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till åtgärder som motverkar kriminella nätverks missbruk av betalningssystemet. Regeringens lagförslag innebär att clearingbolag, dvs. de företag som förmedlar betalningar mellan banker, ska vara skyldiga att övervaka transaktioner, lämna uppgifter om misstänkta transaktioner till banker och rapportera misstänkt penningtvätt eller finansiering av terrorism till Polismyndigheten.  I Sverige finns det ca 1 200 ombud för utländska betaltjänstleverantörer. Ombudens verksamhet - t.ex. penningöverföringar inom ramen för alternativa betalningssystem (s.k. hawala-verksamhet) - kan missbrukas av kriminella nätverk. Tillhandahållande av betaltjänster i Sverige genom ombud förutsätter att tillsynsmyndigheten i hemlandet registrerar ombudet. Genom förslagen förtydligas det att Finansinspektionen ska göra en parallell prövning av ombudens verksamhet i Sverige, inbegripet en lämplighetsprövning. Finansinspektionen har då tillgång till uppgifter i misstanke- och belastningsregistren. 

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2025.

Behandlade förslag

Proposition 2024/25:134 Åtgärder mot missbruk av betalningssystemet.

 

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Utskottets överväganden

Åtgärder mot missbruk av betalningssystemet

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Bilaga 2
Regeringens lagförslag

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

Redogörelse för ärendet

I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2024/25:134 Åtgärder mot missbruk av betalningssystemet. I propositionen föreslår regeringen att clearingbolag, dvs. de företag som förmedlar betalningar mellan banker, ska vara skyldiga att övervaka transaktioner, lämna uppgifter om misstänkta transaktioner till banker och rapportera misstänkt penningtvätt eller finansiering av terrorism till Polismyndigheten. I Sverige finns det ca 1 200 ombud för utländska betaltjänstleverantörer. Ombudens verksamhet - t.ex. penningöverföringar inom ramen för alternativa betalningssystem (s.k. hawala-verksamhet) - kan missbrukas av kriminella nätverk. Tillhandahållande av betaltjänster i Sverige genom ombud förutsätter att tillsynsmyndigheten i hemlandet registrerar ombudet. Genom förslagen förtydligas det att Finansinspektionen ska göra en parallell prövning av ombudens verksamhet i Sverige, inbegripet en lämplighetsprövning. Finansinspektionen har då tillgång till uppgifter i misstanke- och belastningsregistren.

Regeringens förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2. Lagförslaget har granskats av Lagrådet. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2025.

Utskottets överväganden

Propositionen

Bakgrund

I lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (penningtvättslagen) ställs krav på att verksamhetsutövare, t.ex. banker, ska se till att deras verksamhet inte missbrukas för penningtvätt eller finansiering av terrorism. Lagstiftningen genomför i svensk rätt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 (penningtvättsdirektivet). 

Penningtvättslagen syftar till att förhindra att finansiell verksamhet och annan näringsverksamhet utnyttjas för penningtvätt eller finansiering av terrorism (1 kap. 1 §). Lagen tillämpas på vissa fysiska och juridiska personer som har yrken eller bedriver verksamhet där det finns en särskild risk för att verksamheten utnyttjas för penningtvätt eller finansiering av terrorism (se 1 kap. 2 §). Till dessa s.k. verksamhetsutövare hör först och främst olika typer av finansiella företag. Bland de icke finansiella verksamhetsutövarna finns bl.a. fastighetsmäklare, spelbolag och revisorer.

En övervaknings- och rapporteringsskyldighet för clearingbolag ska införas

Ett clearingbolag ska i sin clearingverksamhet övervaka transaktioner mellan clearingdeltagare som är verksamhetsutövare. Syftet med övervakningen är att upptäcka transaktioner som kan antas ingå som led i penningtvätt eller finansiering av terrorism.

Om det efter övervakning kan antas att transaktioner mellan clearingdeltagare som är verksamhetsutövare ingår som led i penningtvätt eller finansiering av terrorism, ska clearingbolaget lämna uppgifter om transaktionerna till berörda clearingdeltagare.

Om det efter övervakning finns skälig grund att misstänka penningtvätt eller finansiering av terrorism eller att egendom annars härrör från brottslig handling, ska uppgifter om alla omständigheter som kan tyda på detta utan dröjsmål rapporteras till Polismyndigheten.

 

Polismyndigheten ska ge lämplig återkoppling till clearingbolag

Polismyndigheten ska i de fall det är möjligt ge lämplig återkoppling till clearingbolag om effektiviteten och uppföljningen av rapporterna.

Tystnadsplikt och bemyndigande

Ett clearingbolag ska inte obehörigen för någon utomstående få röja att uppgifter har lämnats till clearingdeltagare eller Polismyndigheten. Detsamma ska gälla den som är verksam hos ett sådant företag.

Besked om att personuppgifter behandlas inom ramen för övervaknings- och rapporteringsskyldigheten ska inte få lämnas ut av clearingbolaget till den registrerade och ska inte obehörigen få röjas av någon som är verksam hos ett clearingbolag.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om hur rapportering till Polismyndigheten ska göras.

Personuppgiftsbehandling

Förslagen är enligt regeringens bedömning förenliga med EU:s dataskyddsförordning och grundlagsskyddet mot betydande intrång i den personliga integriteten.

Finansinspektionens roll vid prövningar av utländska företagsverksamhet i Sverige

Regeringen föreslår att det ska förtydligas att Finansinspektionen ska göra en parallell prövning vid underrättelser om utländska företags verksamhet i Sverige. Det ska också förtydligas att om de planerade tjänsterna ska tillhandahållas genom ett ombud eller en filial, ska det av uppgifterna särskilt framgå

1. om Finansinspektionen har skälig anledning att anta att anlitandet av ombudet eller filialen kan öka risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism, och
2. om ombudet är lämpligt att tillhandahålla tjänsterna. 

Regeringen anser att den personuppgiftsbehandling som kommer att ske inom ramen för förslaget är proportionerlig och förenlig med EU:s dataskydds-förordning.

Ikraftträdande

Lagändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2025.

Utskottets ställningstagande

Det har inte väckts någon motion med anledning av propositionen. Utskottet anser att riksdagen av de skäl som anförs i propositionen bör anta regeringens lagförslag.

 

 

 

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

 

Bilaga 2

Regeringens lagförslag