HC01FiU32: Extra ändringsbudget för 2025 – Tillfälligt höjd subventionsgrad för rotavdraget

Finansutskottets betänkande 2024/25:FiU32

Sammanfattning

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till extra ändringsbudget.

I propositionen föreslår regeringen att subventionsgraden för rotavdraget tillfälligt höjs under perioden den 12 maj–31 december 2025 från 30 procent till 50 procent. Förslaget syftar till att stötta byggbranschen i det nuvarande konjunkturläget. Regeringen föreslår en ändrad beräkning av statens inkomster för 2025 med anledning av förslaget.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 12 maj 2025 och upphöra att gälla vid utgången av december 2025.

Utskottet föreslår att ärendet avgörs trots att det har varit tillgängligt kortare tid än två vardagar före den dag då det behandlas.

I betänkandet finns en reservation (V, C, MP) och fyra särskilda yttranden (S, V, C, MP).

Behandlade förslag

Proposition 2024/25:156 Extra ändringsbudget för 2025 – Tillfälligt höjd subventionsgrad för rotavdraget.

Tre yrkanden i följdmotioner.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Utskottets överväganden

Extra ändringsbudget för 2025 – Tillfälligt höjd subventionsgrad för rotavdraget

Reservation

Extra ändringsbudget för 2025 – Tillfälligt höjd subventionsgrad för rotavdraget (V, C, MP)

Särskilda yttranden

1. Extra ändringsbudget för 2025 – Tillfälligt höjd subventionsgrad för rotavdraget (S)

2. Extra ändringsbudget för 2025 – Tillfälligt höjd subventionsgrad för rotavdraget (V)

3. Extra ändringsbudget för 2025 – Tillfälligt höjd subventionsgrad för rotavdraget (C)

4. Extra ändringsbudget för 2025 – Tillfälligt höjd subventionsgrad för rotavdraget (MP)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Följdmotionerna

Bilaga 2
Regeringens förslag till ändrad beräkning av statens inkomster för 2025

Bilaga 3
Regeringens lagförslag

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I betänkandet behandlar utskottet proposition 2024/25:156 Extra ändrings-budget för 2025 – Tillfälligt höjd subventionsgrad för rotavdraget. I propositionen lämnar regeringen förslag till ändringar i statens budget för 2025. I propositionen föreslås att subventionsgraden för rotavdraget tillfälligt höjs under perioden den 12 maj–31 december 2025 från 30 procent till 50 procent. Förslaget syftar till att stötta byggbranschen i det nuvarande konjunkturläget. Tre följdmotioner har väckts.

Utskottet har till följd av den korta beredningstiden inte gett andra utskott tillfälle att yttra sig.

I bilaga 1 finns en förteckning över de behandlade förslagen. Regeringens förslag till ändrad beräkning av statens inkomster för 2025 finns i bilaga 2. I bilaga 3 finns regeringens lagförslag.

Skäl för ändringar i statens budget

Enligt riksdagsordningen (RO) får regeringen vid högst två tillfällen lämna en proposition med förslag till ändringar i statens budget för det löpande budgetåret (9 kap. 6 § första stycket). En sådan proposition lämnas i anslutning till budgetpropositionen eller den ekonomiska vårpropositionen (tilläggs-bestämmelse 9.6.1 RO). Förslag till ändringar i budgeten får dock lämnas vid andra tillfällen om regeringen anser att det finns särskilda skäl (9 kap. 6 § andra stycket RO).

I propositionen anförs att svensk ekonomi befinner sig i en lågkonjunktur sedan 2023 och resursutnyttjandet bedöms vara lågt även under 2025. I budgetpropositionen för 2025 föreslog regeringen en rad reformer och investeringar som riksdagen nu har röstat igenom. De förslagen skapar förutsättningar för återhämtning. Byggbranschen har under lågkonjunkturen varit särskilt drabbad med ett stort tapp i efterfrågan. Detta har lett till att antalet konkurser och antalet anställda som berörs av konkurser har varit på höga nivåer inom branschen. Även mot bakgrund av den globala osäkerheten, t.ex. hot om handelshinder, finns det en risk att återhämtningen avstannar och både produktionen och sysselsättningen minskar. För att dämpa dessa effekter och för att förbättra förutsättningarna för en återhämtning föreslås den aktuella åtgärden som syftar till att skyndsamt ge stöd till byggbranschen i det nuvarande konjunkturläget. Det är därför angeläget att de nya reglerna om tillfälligt höjd subventionsgrad för rotarbeten kan träda i kraft så snart som möjligt. Regeringen anser mot denna bakgrund att det finns särskilda skäl för att lämna förslag till ändringar i statens budget för 2025.

Regeringens och motionärernas förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1. Regeringens förslag till ändrad beräkning av statens inkomster för 2025 finns i bilaga 2. Regeringens lagförslag finns i bilaga 3.

I propositionen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till regeringens beslut om propositionen.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 12 maj 2025.

Tidigare ändringsbudgetar under 2025

Riksdagen har beslutat om följande ändringsbudgetar under 2025:

1. Extra ändringsbudget för 2025 – Stöd till Ukraina (prop. 2024/25:94, bet. 2024/25:FiU29, rskr. 2024/25:144 och 145)
2. Extra ändringsbudget för 2025 – Ytterligare stöd till Ukraina (prop. 2024/25:146, bet. 2024/25:FiU31, rskr. 2024/25:181 och 182).

Vidare har regeringen överlämnat proposition 2024/25:99 Vårändringsbudget för 2025. Den kommer att behandlas i betänkande 2024/25:FiU21.

Utskottets överväganden

Propositionen

Bakgrund och gällande rätt

Rutavdraget trädde i kraft den 1 juli 2007. Det följdes av rotavdraget som gäller fr.o.m. den 8 december 2008. Syftet med rot- och rutavdragen är bl.a. att öka arbetsutbudet och därigenom stimulera sysselsättningen och tillväxten genom att omvandla sådant arbete som utförs av hushållen själva till marknadsarbete. Rutavdrag lämnas för hushållsarbete som ofta utförs av hushållen själva och som i de flesta fall utförs i bostaden, däribland städning och tvättning (rutarbete). Rotavdrag lämnas för reparation, underhåll och om- och tillbyggnad av vissa bostäder (rotarbete). Rotavdraget och rutavdraget ges genom skattereduktion. Underlaget för skattereduktionen är arbetskostnaden, inklusive mervärdesskatt. Kostnader för material, utrustning och resor ingår inte. Den sammanlagda skattereduktionen för rot- och rutarbete får uppgå till högst 75 000 kronor per person och år, varav högst 50 000 kronor får avse rotarbete.

Det vanligaste sättet att få rot- och rutavdrag är att en enskild anlitar en näringsidkare som är godkänd för F-skatt. I dessa fall tillgodoräknas köparen skattereduktionen genom den s.k. fakturamodellen. Fakturamodellen innebär att köparen får sitt rot- eller rutavdrag direkt i samband med betalningen av det utförda arbetet. Utföraren fakturerar köparen som vanligt men gör avdrag med viss del av arbetskostnaden inklusive mervärdesskatt. Skattereduktionen är i dessa fall högst 50 procent av arbetskostnaden för rutarbete och högst 30 procent av arbetskostnaden för rotarbete.

Subventionsgraden för rotavdraget höjs tillfälligt

Det huvudsakliga syftet med rotavdraget är att minska svartarbetet och öka arbetsutbudet. När rotavdraget infördes framhölls att lägre skatt på marknads-producerat rotarbete innebär ökade möjligheter för individen att köpa arbetet i stället för att utföra det själv, varigenom denne kan öka sitt eget arbetsutbud på marknaden. Därtill konstaterades bl.a. att svensk ekonomi befann sig i en konjunkturnedgång och att byggsektorn märkbart hade försvagats under de senaste åren. Att införa skattereduktion även för rotarbete förväntades stimulera en annars vikande byggmarknad varför det ansågs vara en lämplig tidpunkt att införa rotavdraget (prop. 2008/09:178 s. 23–24).

Svensk ekonomi bedöms ha befunnit sig i en lågkonjunktur sedan 2023. Även om inflationen på senare tid har gått ned är många företag i Sverige i ett besvärligt ekonomiskt läge. Det gäller inte minst byggsektorn där många företag pressas hårt av ökade priser och minskad efterfrågan. Under andra halvåret 2024 infördes ett tillfälligt höjt takbelopp för rotavdraget. Syftet med åtgärden var att temporärt främja sysselsättningen i byggsektorn under lågkonjunkturen i svensk ekonomi. Förslaget bedömdes kunna bidra till att efterfrågan på rotarbete ökade under en period då efterfrågan på övriga bygg- och anläggningsarbeten bedömdes minska, vilket i sin tur till viss del kunde upprätthålla sysselsättningen och produktionen i byggsektorn (prop. 2023/24:86 s. 15). Skatteverkets uppgifter om omfattningen av preliminära rotavdrag 2024 tyder på att reformen haft ungefär den effekt 2024 som bedömdes vid införandet. Det kan nu konstateras att svensk ekonomi fortfarande befinner sig i en lågkonjunktur och att resursutnyttjandet bedöms vara lågt även under 2025. I budgetpropositionen för 2025 föreslog regeringen en rad reformer och investeringar som riksdagen nu har röstat igenom. Dessa förslag skapar förutsättningar för återhämtning. Byggbranschen har dock under den nuvarande lågkonjunkturen varit särskilt drabbad med ett stort tapp i efterfrågan.

Bostadsinvesteringarna har påbörjat en svag återhämtning, men läget är fortsatt dämpat och väntas förbli svagt det närmaste halvåret. Mot bakgrund av den globala osäkerheten, t.ex. med hot om handelshinder, finns det en risk att återhämtningen avstannar och att både produktionen och sysselsättningen minskar. För att dämpa effekterna av den nuvarande lågkonjunkturen, som särskilt drabbat byggsektorn, och för att förbättra förutsättningarna för en återhämtning föreslås ytterligare åtgärder. För att temporärt stötta byggbranschen i det nuvarande konjunkturläget och för att främja sysselsättningen i byggsektorn föreslås att subventionsgraden för rotavdraget höjs tillfälligt under perioden den 12 maj–31 december 2025 från 30 procent till 50 procent. Detta kan skapa incitament för fler och nya köpare av rottjänster att beställa rotarbeten och därmed öka efterfrågan för företag i byggbranschen.

Lagändringarna bör träda i kraft den 12 maj 2025 och upphöra att gälla vid utgången av december 2025. Ändringarna i inkomstskattelagen ska tillämpas på hushållsarbete som har betalats efter den 11 maj 2025, förmån av hushållsarbete som har tillhandahållits efter den 11 maj 2025 samt hushållsarbete som har redovisats i en förenklad arbetsgivardeklaration efter den 11 maj 2025. Ändringarna i lagen om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete ska tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2024 och som längst till den 31 december 2025. Ändringarna i skatteförfarandelagen ska tillämpas första gången i fråga om skattepliktig förmån av hushållsarbete som kommit den skattskyldige till del efter den 11 maj 2025 t.o.m. den 31 december 2025.

Offentligfinansiella effekter

Förslaget bedöms minska skatteintäkterna med ca 4,35 miljarder kronor under 2025. Skattereduktion för rotarbeten räknas som en skatteutgift och förslaget leder därmed till motsvarande ökning av skatteutgifterna 2025.

Den varaktiga effekten av förslaget beräknas till ca -0,10 miljard kronor. Den varaktiga effekten är ett mått på en åtgärds bestående effekt på de offentliga finanserna. Eftersom förslaget är tillfälligt motsvarar den varaktiga effekten i detta fall statens ökade lånekostnader på grund av de minskade skatteintäkterna 2025.

Motionerna

I partimotion 2024/25:3401 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkas avslag på regeringens förslag. I motionen hänvisas till kritik från olika remissinstanser, som har framfört att förslaget har små effekter på sysselsättningen i förhållande till kostnaden. Det hade varit effektivare med andra alternativa åtgärder, t.ex. renovering av skolor och idrottshallar. Motionärerna delar denna analys och anför att det krävs helt andra åtgärder för att stimulera byggbranschen, t.ex. investeringsstöd för billiga hyreslägenheter.

Också i kommittémotion 2024/25:3411 av Martin Ådahl och Anders Ådahl (båda C) yrkas avslag på propositionen. Motionärerna anser att regeringens krisåtgärder i vårändringsbudgeten inte är tillräckliga. Rotavdraget har sedan införandet haft positiva effekter, men kostnaden för renovering och tillbyggnad kommer fortsätta att öka, och taket på 50 000 kronor kommer därmed att begränsa möjligheten för hushåll att möta ökande kostnader. Flera remissinstanser har också pekat på att sysselsättningseffekterna av åtgärden troligen är mycket begränsade och till en högre kostnad än andra alternativa åtgärder. Motionärerna förordar i stället ett grönt rotavdrag med höjt maxtak för det gröna avdraget och att fler energieffektiviserande åtgärder ska inkluderas.

Även i kommittémotion 2024/25:3410 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) föreslås att riksdagen avslår propositionen. Också i denna motion hänvisas till synpunkter från remissinstanserna, och effekterna av förslaget på syssel-sättningen är osäkra. Motionärerna anser att det finns mer effektiva sätt att stötta konjunkturen och att propositionen därför bör avslås.

 Utskottets ställningstagande

Utskottet ställer sig bakom propositionen och avstyrker därmed motionerna.

I likhet med regeringen konstaterar utskottet att svensk ekonomi fortfarande befinner sig i en lågkonjunktur och att resursutnyttjandet bedöms vara lågt även under 2025. Byggbranschen har under den nuvarande lågkonjunkturen varit särskilt drabbad med ett stort tapp i efterfrågan. Även om byggsektorn i vissa storstadsregioner under det sista kvartalet 2024 påbörjade en åter-hämtning är läget utmanande. Bostadsinvesteringarna har påbörjat en svag återhämtning, men läget är fortsatt dämpat och väntas förbli svagt det närmaste halvåret.

Mot bakgrund av den globala osäkerheten, t.ex. med hot om handelshinder, finns det en risk att återhämtningen avstannar och att både produktionen och sysselsättningen minskar. För att dämpa effekterna av den nuvarande lågkonjunkturen, som särskilt drabbat byggsektorn, och för att förbättra förutsättningarna för en återhämtning föreslås att subventionsgraden för rotavdraget höjs tillfälligt under perioden den 12 maj–31 december 2025 från 30 procent till 50 procent. Därmed stöttas byggbranschen temporärt i det nuvarande konjunkturläget och sysselsättningen i byggsektorn främjas. Åtgärden kan skapa incitament för fler och nya köpare av rottjänster att beställa rotarbeten och därmed öka efterfrågan för företag i byggbranschen. En tillfälligt höjd subventionsgrad ger även incitament för köpare att tidigarelägga arbeten som planerats att genomföras inom några år. En höjd subventionsgrad skulle även kunna bidra till att stödja den aggregerade efterfrågan i svensk ekonomi.

Reservation

Ställningstagande

Vi anser att riksdagen bör avslå propositionen. Våra skäl för detta utvecklas i våra respektive särskilda yttranden 2, 3 och 4.

 

Särskilda yttranden

Vi ställer oss kritiska till regeringens val att bryta ut sitt förslag om höjd subventionsgrad för rotavdraget från vårbudgeten och lägga det i en extraändringsbudget. Det är ett tveksamt användande av en extraändringsbudget. Sådana ska användas för att agera i exceptionella situationer, t.ex. under pandemin eller Rysslands invasion av Ukraina – inte för att tidigarelägga ikraftträdande av budgetreformer inom den samlade budgetprocessen. Tillvägagångssättet gör det svårare för övriga partier att hantera produkten och är ett dåligt exempel på hur man bör hantera en budgetprocess.

Det tveksamma hanterandet av processen speglar regeringens hantering av sakfrågan. Under de senaste åren har SD-regeringen valt att titta på medan byggsektorn kollapsat. Antalet påbörjade bostäder nästintill halverades mellan 2022 och 2023 och har sedan dess prognostiserats ligga kvar på en låg nivå. Krisen har slagit hårt mot byggnadsarbetarna. Under 2024 gick i snitt fem byggföretag omkull varje dag, och den negativa utvecklingen fortsätter även under 2025. Under perioden januari–mars har nästan 600 företag i byggsektorn gått i konkurs. Sedan SD-regeringens tillträde är siffran nästan 5 000. Trots det har regeringen vägrat agera.

Vi socialdemokrater har kommit med omfattande reformförslag för att vända utvecklingen. Vi hade hållit igång bostadsbyggandet genom ett omfattande bygg- och renoveringspaket riktat mot både hyres- och bostads-rätter. Alla svenskar måste ha någonstans att bo och det kräver att det byggs bostäder där personer med vanliga löner har råd att bo. Dessutom är behoven av energieffektiviserande åtgärder stora och det är angeläget att öka fokuset på klimatanpassning. 

Redan 2023 krävde vi omedelbara åtgärder för vända krisen i bygg-branschen, för att hålla uppe svensk ekonomi och se till att svenska folket kan få trygga och prisvärda bostäder. Det behöver byggas inte minst på de nya industriorterna och i landets alla studentstäder. I budgeten för 2025 föreslog vi kraftfulla satsningar i form av statliga kreditgarantier och byggstimulanser för att få igång bostadsbyggandet. Förslagen i Socialdemokraternas budgetmotion för 2025 omfattar mer än 8 miljarder kronor för att få igång bostadsbyggandet.

Vi har även föreslagit ökade satsningar på energieffektivisering både för det ägda och det hyrda boendet. Vi har föreslagit en omfattande satsning på energieffektivisering av flerfamiljshus och en höjd subventionsgrad för energieffektiviserande åtgärder inom rotavdraget. Sammantaget innebär våra förslag en politik som träffar breda grupper, i kontrast till regeringen som fokuserar resurser på de med högst inkomster och starkast köpkraft. 

Men SD-regeringen har valt att titta på medan byggsektorn kollapsat. Därmed har de missat chansen att öka bostadsbyggandet och vända konjunkturen. De vägrar också att inse att satsningar på energieffektivisering är en vinst både för den enskilde, klimatet och konjunkturen. Att regeringen nu föreslår temporära åtgärder i ett försök att lindra krisen är ett bevis för att deras politik varit helt otillräcklig.

 

I propositionen föreslås att subventionsgraden för rotavdraget tillfälligt höjs under perioden den 12 maj–31 december 2025 från 30 procent till 50 procent. Regeringen motiverar förslaget med att Sverige befinner sig i en lågkonjunktur och att byggbranschen drabbats särskilt hårt.

Jag delar regeringens syn på konjunkturläget i allmänhet och situationen i byggbranschen i synnerhet. Den svaga ekonomiska utvecklingen syns tydligt på arbetsmarknaden. Regeringen har sedan den tillträdde bedrivit en passiv och ineffektiv finanspolitik. Det är symtomatiskt att när regeringen äntligen anser att det är dags för åtgärder mot arbetslösheten så gör man det i form av ökad subventionsgrad för rotavdraget. Förslaget kritiseras av en lång rad remissinstanser, som bl.a. anser att förslaget har små effekter på sysselsättningen i förhållande till kostnaden. Det hade varit effektivare med andra alternativa åtgärder, t.ex. renovering av skolor och idrottshallar. Det krävs helt andra åtgärder för att stimulera byggbranschen, t.ex. investerings-stöd för billiga hyreslägenheter.

Mot denna bakgrund bör riksdagen avslå propositionen.

 

Världsekonomin är i ett mycket osäkert läge till följd av den amerikanska regeringens ageranden inom såväl säkerhetspolitiken som handelspolitiken. Tillväxtprognosen för svensk ekonomi i år har reviderats ned flera gånger. I detta läge lägger regeringen nu i vårändringsbudgeten som sin överlägset största och mest omtalade konjunkturåtgärd 4,35 miljarder kronor på att tillfälligt höja subventionsgraden för rotavdraget från 30 procent till 50 procent. Regeringens krisåtgärder i vårändringsbudgeten är inte tillräckliga.

Rotavdraget har sedan införandet haft positiva effekter och stor betydelse för att jobb som tidigare utförts svart har blivit vita och det har lett till fler jobb inom den regelstyrda, skattebetalande delen av ekonomin. Men med tanke på handelskrig, global ekonomisk osäkerhet och det stigande byggkostnadsindexet kommer kostnaden för renovering och tillbyggnad fortsätta att öka, och taket på 50 000 kronor kommer därmed att begränsa möjligheten för hushåll att möta ökande kostnader. Flera remissinstanser har också pekat på att åtgärden har sysselsättningseffekter som troligen är mycket begränsade och till en högre kostnad än andra alternativa åtgärder.

Jämfört med regeringens tillfälligt höjda subventionsgrad av rotavdraget är det mer ändamålsenligt att lägga utrymmet på att satsa på det gröna avdraget genom att utöka skattereduktionen av installation av grön teknik. Maxtaket för det gröna avdraget bör höjas från 50 000 till 100 000 kronor per person och år. Dessutom bör fler energieffektiviserande åtgärder, såsom installation av värmepumpar, isoleringsåtgärder och energieffektiva fönster, inkluderas i det gröna rotavdraget.

Mot denna bakgrund bör riksdagen avslå propositionen.

 

I propositionen föreslås att rotavdraget återigen ska göras mer generöst. Den offentligfinansiella kostnaden för förslaget beräknas till 4,35 miljarder kronor under 2025.

Riksrevisionen publicerade i december 2023 en granskningsrapport om rotavdraget. Mer än hälften av det totala avdragsbeloppet används av de 20 procent av hushållen som har de högsta inkomsterna. I rapporten rekommenderar Riksrevisionen att regeringen sänker taket för rotavdraget eftersom det är en dyr reform som inte uppnått sina syften.

Förslaget motiveras nu som en konjunkturåtgärd. Regeringen medger dock att förslagets effekt på sysselsättningen är osäker. Även Konjunkturinstitutet menar att effekterna av förslaget på sysselsättningen är osäkra. LO bedömer att förslaget inte kommer ha någon väsentlig effekt på arbetslösheten bland byggnadsarbetare.

Det finns effektivare sätt att stötta konjunkturen.

Mot denna bakgrund bör riksdagen avslå propositionen.

 

 

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Bilaga 2

Regeringens förslag till ändrad beräkning av statens inkomster för 2025

Specifikation av ändrad beräkning av statens inkomster för 2025

Tusental kronor

Inkomsttitel		Godkänd beräkning	Ny beräkning	Bruttoeffekt av åtgärd på inkomstsidan
1154	Avdrag för hushållsarbete	–19 892 078	–23 342 078	–3 450 000

 

Bilaga 3

Regeringens lagförslag