HC01FiU3: Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner

Finansutskottets betänkande 2024/25:FiU3

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om anslag för 2025 inom utgifts­område 25, som uppgår till ca 173,1 miljarder kronor. Därmed avstyrker utskottet de alternativa budgetförslag som förts fram i motioner.

I betänkandet finns fyra särskilda yttranden (S, V, C, MP). Ledamöterna från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet avstår från ställningstagande och redovisar i stället sina överväganden i särskilda yttranden.

Behandlade förslag

Proposition 2024/25:1 inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner. Nio yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2024/25.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Budgetprocessen i riksdagen

Betänkandets disposition

Utskottets överväganden

Regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 25

Statens budget inom utgiftsområde 25

Särskilda yttranden

1. Statens budget inom utgiftsområde 25 (S)

2. Statens budget inom utgiftsområde 25 (V)

3. Statens budget inom utgiftsområde 25 (C)

4. Statens budget inom utgiftsområde 25 (MP)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Motioner från allmänna motionstiden 2024/25

Bilaga 2
Regeringens och motionärernas anslagsförslag

Bilaga 3
Regeringens förslag till beställningsbemyndiganden

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens budgetproposition 2024/25:1 i de delar som gäller utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner och sex motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2024/25. Regeringens förslag till riksdagsbeslut och motionsförslagen finns i bilaga 1. I bilaga 2 finns en sammanställning av regeringens förslag till anslag för 2025 samt de avvikelser från dessa som Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljö­partiet föreslår i sina respektive budgetmotioner. I bilaga 3 finns en samman­ställning av regeringens förslag till beställningsbemyndiganden.

Budgetprocessen i riksdagen

Rambeslutsprocessen

Budgetprocessen innebär bl.a. att riksdagen i ett första steg genom ett beslut fastställer en utgiftsram för varje utgiftsområde. Utgiftsramen anger det belopp som utgiftsområdets anslag högst får uppgå till (11 kap. 18 § tredje stycket riksdagsordningen).

Riksdagen har bifallit regeringens förslag och bestämt utgiftsramen för 2025 för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner till 173 107 254 000 kronor (prop. 2024/25:1, bet. 2024/25:FiU1, rskr. 2024/25:49). I detta betänkande föreslår finansutskottet för riksdagen hur anslagen för utgiftsområdet ska fördelas inom utgiftsområdesramen. Riksdagens ställningstagande till anslag och bemyndiganden om ekonomiska åtaganden för utgiftsområdet ska göras genom ett enda beslut (11 kap. 18 § fjärde stycket riksdagsordningen).

Uppföljning av regeringens resultatredovisning

Regeringen ska enligt 10 kap. 3 § budgetlagen (2011:203) lämna en redovisning i budgetpropositionen av de resultat som har uppnåtts i verksamheten i förhållande till de mål som riksdagen har beslutat.

I utskottens uppgifter ingår att följa upp och utvärdera riksdagsbeslut (4 kap. 8 § regeringsformen). Som en del i utskottens uppföljning ingår att behandla den resultatinformation som regeringen presenterar. Riksdagen har beslutat om riktlinjer för bl.a. den löpande uppföljningen av regeringens resultatredovisning (framst. 2005/06:RS3, bet. 2005/06:KU21, rskr. 2005/06:333–335).

Utskottet har mot den bakgrunden gått igenom regeringens resultat­redovisning för utgiftsområde 25 i budgetpropositionen. Genomgången är ett underlag för utskottets behandling av budget­propositionen och för den fortsatta mål- och resultatdialogen med regeringen.

Betänkandets disposition

Betänkandet har disponerats så att målet för utgiftsområdet och regeringens resultatredovisning behandlas först. I det avsnittet tar utskottet också upp det tillkännagivande som redovisas i budgetpropositionen inom utgiftsområde 25. Därefter behandlar utskottet de förslag i budgetpropositionen och de motions­förslag som gäller statens budget inom utgiftsområde 25.

Utskottets överväganden

Regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 25

Propositionen

Resultatredovisning

Riksdagen har beslutat att målet för utgiftsområdet är att skapa goda och likvärdiga ekonomiska förutsättningar för kommuner och regioner som bidrar till en effektiv kommunal verksamhet med hög kvalitet (prop. 2008/09:1, bet. 2008/09:FiU3, rskr. 2008/09:150). Regeringens redovisning utgår från följande bedömningsgrunder:

–      årets resultat

–      skuldsättning

–      soliditet

–      utveckling av skattesatser

–      skillnader i årets resultat, skuldsättning, soliditet och utveckling av skattesatser.

Jämfört med budgetpropositionen för 2024 har regeringen ändrat valet av resultatindikatorer och bedömningsgrunder i syfte att renodla och i viss mån bredda resultatredovisningen. Intäktsutveckling och kostnadsutveckling har tagits bort som bedömningsgrunder, då dessa i sig endast i begränsad omfattning kan användas för att bedöma måluppfyllelsen inom utgiftsområdet. Regeringen kommer ändå fortsätta att följa och redovisa såväl intäkts­utvecklingen som kostnadsutvecklingen eftersom dessa faktorer – och hur de förhåller sig till varandra – påverkar årets resultat. Utvecklingen av statens styrning av kommuner och regioner används inte längre som en bedömnings­grund, eftersom den enligt regeringen mer är att betrakta som en statlig insats än en indikation på måluppfyllelsen inom utgiftsområdet.

Utveckling av skattesatser läggs till som en resultatindikator. Den kommunala beskattningsrätten är grundlagsfäst och en förutsättning för den kommunala självstyrelsen. Kommuner och regioner bestämmer själva sina skattesatser. Det är dock enligt regeringen viktigt att följa och analysera utvecklingen av skattesatser för kommunsektorn i sin helhet, för kommunerna respektive regionerna samt för grupper av kommuner respektive regioner. Utvecklingen kan ge såväl en indikation på om de ekonomiska förutsättningar­na varit goda och likvärdiga som skäl för att överväga åtgärder inom ramen för utgiftsområdet.

Regeringen konstaterar att kommunsektorn redovisade ett positivt resultat om 14 miljarder kronor 2023, vilket var en försämring jämfört med 2022 då resultatet uppgick till 43 miljarder kronor. Kommunernas resultat uppgick till 26 miljarder kronor och regionernas till –12 miljarder kronor. Resultatet 2023 var högre än genomsnittet för perioden 2000–2022, som uppgick till knappt 20 miljarder kronor.

Kommunsektorns resultat som andel av skatteintäkter och generella statsbidrag uppgick till 1,3 procent 2023, vilket var lägre än 2022 då denna andel uppgick till 4,1 procent och högre än genomsnittet för perioden 2000–2022 som uppgick till 2,6 procent. Kommunsektorns totala intäkter (exklusive de kommunala företagens intäkter) uppgick till 1 417 miljarder kronor 2023, vilket var en ökning med 5,3 procent jämfört med 2022. Ökningen mellan 2022 och 2023 var högre än genomsnittet för perioden 2000–2022, som var 4,5 procent.

Statsbidragen till kommunsektorn uppgick 2023 till sammantaget 290 miljarder kronor. De generella statsbidragen, som de redovisas i den kommunala redovisningen, uppgick 2023 till drygt 213 miljarder kronor. År 2023 höjdes de generella statsbidragen med 2 miljarder kronor jämfört med 2022. De riktade statsbidragen som de redovisas i den kommunala redo­visningen inom andra utgiftsområden uppgick till 77 miljarder kronor 2023, vilket är en minskning med 6 miljarder kronor jämfört med 2022.

Kommunsektorns totala kostnader uppgick till 1 404 miljarder kronor 2023, vilket var en ökning med 7,8 procent jämfört med 2022. Ökningen var högre än genomsnittet för perioden 2000–2022, som uppgick till 4,3 procent. Den höga kostnadsökningstakten berodde främst på den höga inflationen som påverkade verksamhets- och pensionskostnaderna. Att pensionskostnaderna påverkas av inflationen beror på att kommunsektorns pensioner värdesäkras med utvecklingen av prisbasbeloppet, vilket räknas upp utifrån inflationen. Huvuddelen av kommunsektorns verksamhetskostnader är kostnader för pedagogisk verksamhet, omsorg samt hälso- och sjukvård. Kostnader för personal är den största enskilda kostnadsposten i välfärdsverksamheterna. Personalkostnaderna utgjorde 51 procent av kostnaderna 2023, vilket är 1 procentenhet högre än 2022.

Investeringstakten i kommunsektorn ökade 2023 och uppgick till totalt nästan 121 miljarder kronor, jämfört med 107 miljarder kronor 2022. Kommunernas investeringar uppgick till ca 93 miljarder kronor, och regionernas investeringar uppgick till knappt 28 miljarder kronor.

Kommunsektorns självfinansieringsgrad, dvs. hur stor andel av investeringarna som finansieras med egna medel, uppgick till nästan 54 procent 2023. Det innebär att sektorn som helhet inte fullt ut finansierade investeringarna för 2023 med egna medel genom det utrymme som skapas via årets resultat och avskrivningar. Självfinansieringsgraden var därmed lägre än 2022 då den uppgick till knappt 86 procent, och också lägre än genomsnittet för perioden 2000–2022, som uppgick till knappt 69 procent.

Den totala låneskulden uppgick till 589 miljarder kronor 2023, varav kommunerna stod för nästan 510 miljarder kronor och regionerna för drygt 79 miljarder kronor. Låneskulden ökade med nästan 10 procent (51 miljarder kronor) jämfört med 2022. Den genomsnittliga ökningstakten 2000–2022 upp­gick till drygt 8 procent. Både kommunernas och regionernas låneskuld ökade 2023. Kommunsektorns låneskuld i förhållande till BNP har minskat de senaste åren, efter att ha legat på en historiskt hög nivå om 9,2 procent 2020. År 2023 uppgick låneskuldens andel av BNP till 8,3 procent.

Efter flera år med en positiv utveckling försvagades soliditeten något för både kommunerna och regionerna 2023, och den uppgick till nästan 23 procent för sektorn som helhet. Försvagningen av soliditeten berodde främst på att många kommuner och regioner hade ett negativt resultat 2023. Regionernas soliditet är fortfarande svagt negativ även om den har förbättrats mer än kommunernas den senaste tioårsperioden.

Resultatet för 2023 var lägre än för 2022 i samtliga kommungrupper. Den största minskningen skedde i gruppen mindre städer/tätorter och landsbygds­kommuner. I denna kommungrupp var resultatets andel av skatteintäkter och generella statsbidrag lägre än genomsnittet för perioden 2000–2022. Kommungruppen storstäder och storstadsnära kommuner fortsatte att ha ett relativt högt resultat 2023, och det var högre än genomsnittet för gruppen för perioden 2000–2022. Denna grupp hade också i jämförelse med de andra kommungrupperna större realisationsvinster från exploateringsverksamhet. Om denna intäkt exkluderas minskar skillnaderna mellan grupperna.

Den genomsnittliga totala kommunalskatten, dvs. skatt till kommun och skatt till region, uppgick till 32,24 procent 2023, vilket var en ökning med 0,01 procentenhet jämfört med 2022. Under den senaste tioårsperioden har den genomsnittliga kommunalskattesatsen ökat med 0,63 procent enheter, varav regionerna stått för den största delen av ökningen med 0,55 procentenheter. År 2023 var den genomsnittliga skattesatsen 20,67 procent i kommuner och 11,57 procent i regioner.

Den totala kommunalskattesatsen varierar mellan 28,98 procent i kommunen med lägst total skattesats och 35,15 procent i kommunen med högst total skattesats, dvs. med en skillnad på 6,15 procentenheter. Skillnaden har ökat med 0,66 procentenheter under den senaste tioårsperioden.

Den kommungrupp som har lägst genomsnittlig totalskattesats är storstäder och storstadsnära kommuner, och den som har högst är mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner. Skillnaden mellan dessa grupper var 2,22 procent­enheter 2023. Skillnaden har ökat under den senaste tioårsperioden.

Rådet för kommunala analyser (RKA) publicerar årligen en rapport om effektivitet och produktivitet. En slutsats från rapporterna är att det finns skillnader i effektivitet – och att det därmed kan finnas utrymme för att förbättra effektiviteten i verksamheterna. Samtidigt lyfter RKA genomgående i rapporterna att ytterligare uppgifter behövs i arbetet med att mäta effektivitet, framför allt om kvalitet och resultat i olika verksamheter.

Under 2023 fanns 190 riktade statsbidrag till kommunsektorn. Det innebär en viss minskning jämfört med 2022, och antalet riktade statsbidrag och kostnadsersättningar var det lägsta sedan 2018.

Regeringens bedömning av måluppfyllelsen

De ekonomiska förutsättningarna för kommunsektorn förändrades kraftigt under 2023, då den historiskt höga inflationen hade stora effekter på verksamhets- och pensionskostnader och ledde till ett ansträngt ekonomiskt läge för kommuner och regioner. Ekonomin försvagades och flera kommuner och regioner hade negativa resultat. Den förstärkning av soliditeten, dvs. den långsiktiga ekonomiska ställningen, som skett under flera år avstannade. Trots denna utveckling ökade den genomsnittliga skattesatsen endast marginellt 2023. Regeringen bedömer att tillskottet av generella statsbidrag om 6 miljarder kronor bidrog till att förbättra de ekonomiska förutsättningarna. Syftet med statsbidragen var att minska risken för att de höga priserna skulle leda till neddragningar i välfärdsverksamheter inom kommuner och regioner. Sett till kommunsektorn i sin helhet, och även till kommunerna som grupp, indikerar resultaten att måluppfyllelsen för utgiftsområdet var acceptabel vad gäller de ekonomiska förutsättningarna, under de särskilda omständigheter som rådde 2023.

För att öka måluppfyllelsen inom utgiftsområdet kan nivån på de generella statsbidragen ha betydelse, liksom hur dessa genom det kommunalekonomiska utjämningssystemet fördelas mellan kommuner och regioner och mellan enskilda kommuner och regioner. Det bedöms dock varken ha varit möjligt eller lämpligt att 2023 tillföra medel till kommunsektorn i syfte att helt neutralisera effekten av den höga inflationen. Uppmätta skillnader i effektivitet indikerar enligt regeringen att det kan finnas en allmän effektiviseringspotential som behöver tas till vara för att förbättra de ekonomiska förutsättningarna.

Regeringen anser att jämförelser av verksamhet, ekonomiska nyckeltal, resultat och effektivitet mellan kommuner respektive mellan regioner är viktiga redskap i arbetet med att utveckla och effektivisera verksamheter och för att medborgare ska kunna utvärdera den egna kommunen eller regionen.

Många av de kommuner och regioner som har reserverat medel till en resultatutjämningsreserv använde medlen under 2023, vilket bidrog till att stärka dessa kommuners och regioners balanskravsresultat 2023. Regeringen bedömer att möjligheten att använda reserverade medel till viss del haft den önskade effekten, dvs. att utjämna intäkter över en konjunkturcykel och därmed minska risken för att balanskravet leder till behov av kraftiga neddragningar i verksamheten när konjunkturen viker. Det finns emellertid ett antal kommuner och regioner som av olika skäl inte har någon resultat­utjämningsreserv. Den 1 januari 2024 ersattes bestämmelserna om resultat­utjämningsreserver av bestämmelser om resultatreserver. Regeringen bedömer att det kommer att påverka måluppfyllelsen inom utgiftsområdet positivt.

Utskottets bedömning

Utskottet noterar att kommunsektorn som helhet redovisade ett positivt resultat 2023 även om resultatet försämrats jämfört med 2022. Utskottet noterar vidare att stora skillnader mellan kommuner och mellan regioner kvarstår.

Jämfört med budgetpropositionen för 2024 har regeringen tagit bort vissa bedömningsgrunder med begränsad relevans för bedömningen av mål­uppfyllelsen inom utgiftsområdet. Regeringen har även lagt till utveckling av skattesatser som en resultatindikator.

Utskottet välkomnar att regeringen arbetar aktivt med att utveckla resultatindikatorer och bedömningsgrunder för att öka deras relevans för bedömningen av måluppfyllelsen och att regeringen tydligt beskrivit och motiverat de ändringar som gjorts. Samtidigt vill utskottet betona vikten av att resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder väljs med hänsyn till kontinuitet och möjlighet till jämförelser över tid (se bla. bet. 2020/21:FiU2 s. 12).

Utskottet noterar vidare att regeringen, jämfört med de närmast föregående budgetpropositionerna, ändrat jämförelseperioden för genomsnittligt resultat från en rullande tioårsperiod till åren 2000–2022. Enligt utskottets mening bör väsentliga ändringar av tidsperioder i resultatredovisningen motiveras. Även om det är önskvärt att inte minst i tabeller och diagram kunna följa utvecklingen inom ett område genom långa tidsserier så riskerar jämförelser mot genomsnitt som avser en längre tidsperiod att brista i relevans. Detsamma gäller jämförelser som avser tidpunkter längre bak i tiden. Utskottet vill i anslutning till detta framför att det är välkommet om resultatredovisningen i möjligaste mån koncentreras till att redogöra för och bedöma faktiskt upp­nådda resultat av statliga insatser i förhållande till de mål som riksdagen beslutat om (se bl.a. bet. 2020/21:FiU1 s. 124).

Regeringen anför i sin bedömning av måluppfyllelsen bl.a. att tillskottet av generella statsbidrag om 6 miljarder kronor bidrog till att förbättra de ekonomiska förutsättningarna för kommunsektorn och att möjligheten att använda resultatutjämningsreserver till viss del haft den önskade effekten, dvs. att utjämna intäkter över en konjunkturcykel och därmed minska risken för att balanskravet leder till behov av kraftiga neddragningar i verksamheten när konjunkturen viker. Regeringen gör dock ingen samlad bedömning av om målet för utgiftsområdet har uppnåtts.

Det är enligt utskottets mening önskvärt att regeringen gör en tydlig och samlad bedömning av i vilken utsträckning den anser att mål för ett utgifts­område har uppnåtts. Detta är särskilt angeläget för mål som innehåller flera olika delar, vilket är fallet för utgiftsområde 25.

Propositionen

Utgiftsområdet omfattar fem anslag: 1:1 Kommunalekonomisk utjämning, 1:2 Utjämningsbidrag för LSS-kostnader, 1:3 Bidrag till kommunalekonomiska organisationer, 1:4 Tillfälligt stöd till enskilda regioner och 1:5 Bidrag för stärkt effektivitet i kommunsektorn. Regeringen föreslår att utgifterna inom utgiftsområdet sammantaget ska minska med drygt 1 miljard kronor 2025 jämfört med 2024. Det förklaras främst av förslag om ändrad nivå på de generella statsbidragen och av ett antal ekonomiska regleringar som föreslås till följd av förändrade uppgifter och förutsättningar som sammantaget ökar utgifterna inom utgiftsområdet.

Politikens inriktning

Regeringen bedömer att det kommunala skatteunderlaget, och därmed de kommunala skatteintäkterna, kommer att utvecklas något svagare 2024 än vad de gjort i genomsnitt de senaste tio åren. Samtidigt påverkar den tidigare höga inflationen kommuner och regioner med viss eftersläpning 2024. I takt med att efterfrågan stiger och konjunkturen stärks väntas skatteintäkterna öka något snabbare 2025–2027. Pensionskostnaderna bedöms minska 2025 till följd av att inflationen minskat. Regeringen bedömer därför att kommun­sektorns resultat kommer att förbättras under 2025.

De generella statsbidragen utgör en betydande del av statens finansiering av kommunsektorn. Regeringen föreslog i budgetpropositionerna för 2023 och 2024 höjningar av nivån på de generella statsbidragen med sammanlagt 16 miljarder kronor. Nivåhöjningarna har varit permanenta, dvs. de ligger kvar 2025 och framåt.

Försöksverksamhet inom kommunsektorn kan leda till ökad effektivitet, exempelvis genom att kommuner och regioner prövar nya arbetssätt i mindre skala för att därefter utvärdera resultaten och införa arbetssätt som visat sig fungera väl. Regeringen ser ett behov av fortsatta insatser för att främja försöksverksamhet i kommunsektorn.

Många kommuner har utmaningar exempelvis när det gäller minskande och åldrande befolkning, ekonomi, personal- och kompetensförsörjning samt större nödvändiga investeringar, samtidigt som de ska hantera nya uppgifter. Utifrån de utmaningar som flera mindre kommuner står inför anser regeringen att det finns behov av att främja långsiktiga analyser av deras kapacitet att hantera utmaningar och utföra sitt uppdrag.

Utsikterna för regionernas ekonomi har försämrats de senaste åren, inte minst på grund av den höga inflationen. Regeringen avser därför att inrätta en tillfällig effektivitetsdelegation för hälso- och sjukvården, med uppgift att pröva frågor om bidrag för att stärka effektiviteten inom området. Regeringen avser även att inrätta en särskild granskningsfunktion med uppdrag att utvärdera regionerna och granska deras ekonomiska situation. Granskningen ska fokuseras på ändamålsenligt resursutnyttjande, kostnads­effektivitet och effektiviseringspotential.

Inriktningen att minska antalet riktade statsbidrag kvarstår. Regeringen arbetar också kontinuerligt med att utveckla och förbättra styrningen genom riktade statsbidrag i syfte att de ska vara effektiva och skapa största möjliga nytta. Regeringen har även för avsikt att inleda ett arbete i syfte att inrätta en informationsportal om riktade statsbidrag för att underlätta kommuners och regioners hantering av sådana bidrag och minska de administrativa kostnader som de medför.

Betydande delar av den kommunala sektorns välfärdsproduktion utförs av privata utförare efter offentlig upphandling eller tillämpning av valfrihets­system, vilket medför en risk för att oseriösa och kriminella aktörer etablerar sig i välfärden. Regeringen har gett Statskontoret i uppdrag att föreslå åtgärder för att förbättra kommuners och regioners uppföljning och kontroll av privata utförare.

1:1 Kommunalekonomisk utjämning

Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till kommuner och regioner enligt lagen (2004:773) om kommunalekonomisk utjämning. Anslaget får också användas som ett instrument för ekonomiska regleringar mellan staten och kommunsektorn.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 166,8 miljarder kronor 2025. Staten reglerar nivån på det generella statsbidraget till kommuner och regioner när uppgifter och ambitionsnivåer förändras. I budgetpropositionen föreslår regeringen att sektorn kompenseras enligt den kommunala finansierings­principen med sammanlagt ca 322 miljoner kronor 2025. Utöver detta till­kommer övriga ekonomiska regleringar och förändringar av tidigare beslutade och tidigare aviserade regleringar som sammantaget minskar anslaget med ca 722 miljoner kronor.

1:2 Utjämningsbidrag för LSS-kostnader

Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till kommuner enligt lagen (2008:342) om utjämning av kostnader för stöd och service till vissa funktions­hindrade.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 6,1 miljarder kronor 2025. Statens utgifter för utjämningen av kostnader för verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS-kostnader) motsvaras av den utjämningsavgift som kommunerna betalar och som redovisas mot inkomsttitel 7121 Utjämningsavgift för LSS-kostnader. De båda beloppen bör stämma överens och prognosen för anslaget bör utgå från de senast tillgängliga uppgifterna om den beräknade utgiftsnivån i utjämningssystemet. Förslaget innebär en höjning av anslaget med ca 265 miljoner kronor jämfört med de medel som anvisats för 2024, inklusive beslut om ändringar i statens budget 2024. En ökning av anslaget bedöms som nödvändig för att utjämnings­systemet för LSS-kostnader ska kunna upprätthållas.

1:3 Bidrag till kommunalekonomiska organisationer

Anslaget får användas för statsbidrag till två organisationer inom det kommunalekonomiska området, Rådet för kommunal redovisning (RKR) och Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA). Anslaget får vidare användas till insatser för utveckling av statens styrning av kommuner och regioner.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 7,2 miljoner kronor 2025. Staten och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har som medlemmar i RKR genom avtal förbundit sig att stödja föreningens verksamhet ekonomiskt med 1,4 miljoner kronor vardera per år. RKR har ansökt om statligt bidrag för 2025 års verksamhet på 1,4 miljoner kronor. Staten och SKR har även i avtal förbundit sig att stödja RKA:s verksamhet ekonomiskt med högst 4,55 miljoner kronor årligen vardera. Från och med 2020 stöder staten enligt ett tilläggsavtal föreningen med ytterligare 1,2 miljoner kronor årligen för föreningens arbete med att vidareutveckla möjligheterna att jämföra och analysera effektivitet och med att vara ett utökat stöd till kommuner och regioner i arbetet med detta. RKA har ansökt om statligt bidrag med 5,75 miljoner kronor för 2025 års verksamhet.

1:4 Tillfälligt stöd till enskilda regioner

Anslaget får användas för utgifter avseende statsbidrag till enskilda regioner, som syftar till att stärka effektiviteten inom hälso- och sjukvården. Anslaget får även användas för vissa administrativa utgifter kopplade till bidrags­givning.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 250 miljoner kronor 2025. Regeringen ser ett behov av att stödja regionerna i genomförandet av åtgärder som syftar till att stärka hälso- och sjukvården genom omstrukturerings- eller effektivitetsåtgärder i verksamheten och dess administration. Regeringen föreslår därför att medel tillförs anslaget för att stödja regioner att vidta åtgärder för att stärka effektiviteten i hälso-och sjukvården. Regeringen avser att inrätta en effektivitetsdelegation med detta uppdrag.

Beställningsbemyndigande

Regeringen bedömer att det kan finnas behov av att kunna fatta beslut om tillfälligt ekonomiskt stöd som omfattar längre tid än innevarande budgetår. Regeringen föreslår därför att den bemyndigas att under 2025 för anslaget 1:4 Tillfälligt stöd till enskilda regioner ingå ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag på högst 1 250 miljoner kronor 2026–2030.

1:5 Bidrag för stärkt effektivitet i kommunsektorn

Anslaget får användas för utgifter för

–      inrättandet av en statsbidragsportal,

–      stöd för försöksverksamhet i kommuner och regioner samt

–      stöd för att stärka mindre kommuners kapacitet.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 8 miljoner kronor 2025. För att främja insatser som syftar till att stärka mindre kommuners kapacitet att utföra sina uppdrag på kort och lång sikt ökas anslaget med 3 miljoner kronor. För att främja försöksverksamhet i kommunsektorn ökas anslaget med 3 miljoner kronor. För att inrätta en portal med samlad information om riktade statsbidrag till kommuner och regioner ökas anslaget med 2 miljoner kronor.

Motionerna

Socialdemokraterna

I kommittémotion 2024/25:3197 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkandena 1 och 2 föreslår motionärerna att anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning ska ökas med 6 576 miljoner kronor för 2025 utöver vad regeringen föreslår, samt att det ska införas en ny princip för att indexera de generella statsbidragen med juni-KPI. Ökningen av anslaget förklaras bl.a. av indexeringen.

Motionärerna avvisar samtidigt det nya anslaget 1:4 Tillfälligt stöd till enskilda regioner.

Vidare föreslår motionärerna att 1 500 miljoner kronor sätts av till ett nytt anslag, 99:1 Punktmarkera unga på glid.

Avslutningsvis föreslår motionärerna att 300 miljoner kronor anvisas till ett nytt anslag, 99:2 Bidrag till befolkningsmässigt mindre kommuner.

Även i kommittémotion 2024/25:3022 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 3 anför motionärerna att de generella statsbidragen bör indexeras med inflationen varje år. Förslag om att punktmarkera unga på glid lämnas även i kommittémotion 2024/25:3022 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 96 och kommittémotion 2024/25:3111 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkande 39. I kommittémotion 2024/25:3022 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 120 argumenterar motionärerna för att regeringens nedskärning av tandvården bör avvisas.

Vänsterpartiet

I partimotion 2024/25:1918 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) föreslår motionärerna att anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning ska ökas med ca 1 647 miljoner kronor för 2025 utöver vad regeringen föreslår.

Motionärerna föreslår att anslaget tillförs 20 miljarder kronor för generella statsbidrag till kommunerna och regionerna. Vidare föreslår motionärerna att anslaget ökas med 1 500 miljoner kronor för en generell höjning av försörjningsstödet och med 391 miljoner kronor för att höja försörjningsstödet för barnfamiljer. Motionärerna föreslår även att anslaget tillförs 220 miljoner kronor för att stärka etableringen av nyanlända. Samtidigt reglerar motionärerna effekterna av förslag som påverkar det kommunala skatte­underlaget, vilket minskar utgifterna för anslaget med ca 21 miljarder kronor.

Motionärerna avvisar den anslagsminskning som regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2024 till följd av försämringar av tandvården för unga. Anslaget föreslås därför tillföras 576 miljoner kronor.

Motionärerna föreslår även att 200 miljoner kronor anvisas till ett nytt anslag, 99:1 Satsning brottsförebyggande arbete i syfte att stärka kommunernas brottsförebyggande arbete.

Vidare föreslår motionärerna mot bakgrund av de stora investeringsbehov som finns i kommuner och regioner att 1 800 miljoner kronor sätts av till ett nytt anslag, 99:2 Investeringsstöd samhällsfastigheter.

Avslutningsvis föreslår motionärerna att 3 000 miljoner kronor sätts av till ett nytt anslag, 99:3 Sverigejobb i syfte att möta den växande arbetslösheten och behoven av investeringar i Sveriges kommuner.

Centerpartiet

I kommittémotion 2024/25:2154 av Martin Ådahl m.fl. (C) föreslår motionärerna att anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning ska ökas med 5 350 miljoner kronor. Motionärerna föreslår att medlen till anslaget ska ökas med 5 000 miljoner kronor till följd av en förändrad modell för arbetslöshets­ersättningen, vilket i utgångsläget medför lägre skatteintäkter till kommun­sektorn. I stället för att införa ett riktat statsbidrag för en del av skatteintäkterna från fastighetsskatten på vindkraft vill motionärerna att medlen återförs till berörda kommuner, och anslaget föreslås därför öka med 350 miljoner kronor.

Vidare föreslår motionärerna att anslaget 1:4 Tillfälligt stöd till enskilda regioner ska ökas med 200 miljoner kronor för att inrätta ett särskilt ötillägg riktat till Region Gotland. Samtidigt avvisas den föreslagna effektivitets­delegationen för att finansiera mer prioriterade reformer, varför anslaget föreslås minska med 250 miljoner kronor.

Miljöpartiet

I kommittémotion 2024/25:3034 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) föreslår motionärerna att anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning ska ökas med 966 miljoner kronor. Motionärerna anser att de generella statsbidragen ska inflationssäkras. Anslaget föreslås därför öka med 4 500 miljoner kronor. Miljöpartiet avvisar regeringens förslag om att sänka åldersgränsen för avgiftsfri tandvård. Motionärerna föreslår därför att 576 miljoner kronor tillförs anslaget.

Vidare reglerar motionärerna effekterna av förslag som påverkar det kommunala skatteunderlaget, vilket minskar utgifterna för anslaget med 4,11 miljarder kronor.

Kompletterande information

Finanspolitiska rådets (FPR) beräkningar för de senaste 15–20 åren tyder på att statsbidragen har ökat i ungefär samma takt som de skulle ha gjort om de hade indexerats med priser, löner och demografi (se rådets rapport Svensk finanspolitik 2024).

FPR menar vidare att det inte är realistiskt att tänka sig ett system där indexering helt ersätter de årliga besluten om statsbidrag. En indexering skulle däremot kunna höja startpunkten för diskussionerna om statsbidrag.

Sammantaget är FPR inte övertygat om att en generell indexering av statsbidragen vore en lämplig väg att gå. Rådet anser att det visserligen finns problem med transparens och planeringsförutsättningar i dagens system men att det inte uppväger risken för att indexerade statsbidrag skulle kunna bli kostnadsdrivande. Planerings- och tranparensfrågorna skulle kunna hanteras på något annat sätt.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till statens budget för 2025 inom utgiftsområde 25. Det innebär att utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till anslag och bemyndigande om ekonomiska åtaganden. Utskottet vill särskilt framhålla vikten av en samlad budgetprocess där olika utgifter ställs mot varandra och utgiftsökningar prövas utifrån ett på förhand fastställt ekonomiskt utrymme som ges av utgiftstaket och överskottsmålet. I detta ingår att väga en eventuell ökning av statsbidragen mot andra åtgärder och att inför varje budget bedöma hur stora bidrag som är lämpliga. Utskottet instämmer därmed i Finanspolitiska rådets bedömning att en indexering riskerar att bli kostnadsdrivande. Med detta avstyrker utskottet motionärernas förslag till statens budget för 2025 inom utgiftsområdet.

Utskottet bedömer att det finns en effektiviseringspotential i kommunsektorn och instämmer i att det finns ett behov av fortsatta insatser för att främja försöksverksamhet i kommunsektorn. Vidare ser utskottet positivt på att regeringen avser att inrätta en effektivitetsdelegation för att stödja regionerna i genomförandet av åtgärder för att hantera strukturella förändringar, stärka effektiviteten och förbättra situationen inom hälso- och sjukvården. Utskottet välkomnar även att antalet riktade statsbidrag minskat och instämmer i att inriktningen att de bör minska ytterligare bör kvarstå.

Regeringen föreslår att ett nytt anslag, 1:4 Tillfälligt stöd till enskilda regioner, förs upp på statens budget. Enligt förslaget ska det få användas till ”statsbidrag till enskilda regioner, som syftar till att stärka effektiviteten inom hälso- och sjukvården” samt för ”vissa administrativa utgifter kopplade till bidragsgivning”.

Utskottet vill påminna om att medel som avser förvaltning (administration, löner, hyror etc.) i största möjliga mån bör hållas åtskilda från medel som anvisas för att ge bidrag (stöd, transfereringar etc.) till en viss verksamhet (se bl.a. bet. 2006/07:FiU20 s. 107–108). Det vore enligt utskottets mening därför lämpligt att regeringen överväger att återkomma med ett förslag till riksdagen om att medel för administrativa utgifter kopplade till bidragsgivning anvisas till ett förvaltningsanslag.

Den sedan länge etablerade principen om budgetens specialisering innebär ett krav på att utgiftsändamålet identifieras och att anslagsvillkoren preciseras (se bl.a. SOU 1952:45 s. 16 och SOU 2008:115 s. 41). Detta uttrycks i den nuvarande regeringsformen som att riksdagen beslutar om anslag för bestämda ändamål. Att besluta om ändamål är en central del av riksdagens finansmakt. Det är därför enligt utskottet inte lämpligt att ändamål är så pass öppet formulerade att osäkerhet kan uppstå om vilket anslag en viss utgift kommer att belasta. Regeringens förslag bör vara formulerade så att ändamålets yttre gränser tydligt framgår samtidigt som alltför detaljerade ändamål undviks. Användandet av ”vissa”, ”viss”, ”med mera”, ”bland annat” och andra liknande formuleringar innebär enligt utskottets mening typiskt sett att ett ändamål saknar tillräcklig precision.

Särskilda yttranden

Riksdagen har genom sitt beslut den 27 november 2024 fastställt att de samlade utgifterna för utgiftsområde 25 inte får överstiga 173 107 254 000 kronor 2025 (bet. 2024/25:FiU1, rskr. 2024/25:49). Eftersom Social­demokraternas förslag till anslag inom utgiftsområdet ligger över den nivån kan vi inte reservera oss till förmån för detta förslag. Socialdemokraternas budgetalternativ bör ses som en helhet. Därför väljer vi att avstå från ställningstagande och lägger i stället fram ett särskilt yttrande om Social­demokraternas politik inom utgiftsområde 25.

Socialdemokraternas förslag när det gäller statens budget finns i parti­motion 2024/25:3199. Motionen behandlas i betänkande 2024/25:FiU1, och vårt samlade förslag framgår av reservation 1 i det betänkandet.

En stark välfärd är vårt bästa verktyg för ökad trygghet och jämlikhet. Privatiseringar och marknadsexperiment har kostat dyrbara skattepengar och vi behöver därför se över och avveckla möjligheten att ta ut vinst ur välfärdens verksamheter. För varje ytterligare satsad krona på polisen ska lika mycket satsas på det brottsförebyggande arbetet för att stoppa nyrekryteringen.

I övriga delar av vårt budgetförslag föreslår vi bl.a. en särskild personalsatsning i sjukvården, satsning på utbildning för att fler ska komma i arbete samt satsning på ökad likvärdighet i skolan. Socialdemokraternas förslag innebär sammantaget att välfärdssektorn tillförs 14 935 000 000 kronor mer än vad regeringen föreslår.

Socialdemokraternas budgetalternativ när det gäller utgiftsområde 25 innebär att de generella statsbidragen till kommunsektorn ökas med mer än 6,5 miljarder kronor utöver regeringens förslag. Staten måste ta sitt ansvar för finansieringen av välfärden genom att inflationsskydda de generella stats­bidragen. Därför vill vi införa en ny princip för statens budget, en automatisk indexering av de generella statsbidragen.

Vidare innebär förslaget att 1,5 miljarder kronor sätts av till ett nytt riktat statsbidrag för att möjliggöra för ungdomar på glid att få en följeslagare dygnet runt eller elektronisk bevakning med fotboja. Avslutningsvis tillför vi medel så att stödet till befolkningsmässigt mindre kommuner kan förlängas i väntan på att ett nytt utjämningssystem träder i kraft.

Sammantaget bör 8 126 000 000 kronor mer än vad regeringen föreslår anvisas inom utgiftsområdet för 2025.

Riksdagen har genom sitt beslut den 27 november 2024 fastställt att de samlade utgifterna för utgiftsområde 25 inte får överstiga 173 107 254 000 kronor 2025 (bet. 2024/25:FiU1, rskr. 2024/25:49). Eftersom Vänsterpartiets förslag till anslag inom utgiftsområdet ligger över den nivån kan vi inte reservera oss till förmån för detta förslag. Vänsterpartiets budgetalternativ bör ses som en helhet. Därför väljer jag att avstå från ställningstagande och lägger i stället fram ett särskilt yttrande om Vänsterpartiets politik inom utgifts­område 25.

Vänsterpartiets förslag när det gäller statens budget finns i partimotion 2024/25:1924. Motionen behandlas i betänkande 2024/25:FiU1, och vårt samlade förslag framgår av reservation 2 i det betänkandet.

Vänsterpartiets budgetalternativ när det gäller utgiftsområde 25 innebär att de generella statsbidragen till kommunsektorn höjs med 20 miljarder kronor jämfört med regeringens förslag för ett återhämtningsstöd till kommunerna och regionerna. Samtidigt justerar vi ned medlen inom utgiftsområdet genom ekonomiska regleringar till följd av andra budgetförslag som påverkar det kommunala skatteunderlaget. Vårt budgetalternativ innebär även att 1 500 miljoner kronor sätts av för en generell höjning av försörjningsstödet, att 391 miljoner kronor sätts av för att höja försörjningsstödet för barnfamiljer och att 220 miljoner kronor sätts av för att stärka etableringen av nyanlända. Vi avvisar också den anslagsminskning som regeringen aviserade i budget­propositionen för 2024 till följd av försämringar av tandvården för unga. Enligt vårt förslag tillförs därför 576 miljoner kronor till anslaget

Vidare innebär vårt förslag att ett nytt riktat statsbidrag om 200 miljoner kronor inrättas i syfte att stärka kommunernas brottsförebyggande arbete, att 1 800 miljoner kronor sätts av till ett nytt riktat statsbidrag för att möta de stora investeringsbehov som finns i kommuner och regioner och att 3 000 miljoner kronor sätts av till ett nytt anslag för att möta den växande arbetslösheten och behoven av investeringar i Sveriges kommuner – Sverigejobben.

Sammantaget bör 6 647 000 000 kronor mer än vad regeringen föreslår anvisas inom utgiftsområdet för 2025.

 

Riksdagen har genom sitt beslut den 27 november 2024 fastställt att de samlade utgifterna för utgiftsområde 25 inte får överstiga 173 107 254 000 kronor 2025 (bet. 2024/25:FiU1, rskr 2024/25:49). Eftersom Centerpartiets förslag till anslag inom utgiftsområdet ligger över den nivån kan vi inte reservera oss till förmån för detta förslag. Centerpartiets budgetalternativ bör ses som en helhet. Därför väljer jag att avstå från ställningstagande och lägger i stället fram ett särskilt yttrande om Centerpartiets politik inom utgiftsområde 25.

Centerpartiets förslag när det gäller statens budget finns i partimotion 2024/25:2962. Motionen behandlas i betänkande 2024/25:FiU1, och vårt samlade förslag framgår av reservation 3 i det betänkandet.

Centerpartiets budgetalternativ när det gäller utgiftsområde 25 innebär följande: I stället för att det införs ett riktat statsbidrag för en del av skatte­intäkterna från fastighetsskatten på vindkraft vill vi att de återförs direkt till berörda kommuner, varför anslag 1:1 ökar med 350 miljoner kronor. Center­partiet har också föreslagit en förändrad modell för arbetslöshetsersättningen, vilket i utgångsläget medför lägre skatteintäkter till kommunsektorn. Detta regleras genom att drygt 5 miljarder kronor tillförs till anslag 1:1 inom detta utgiftsområde.

Vi anser vidare att ett särskilt ötillägg riktat till Region Gotland bör införas, vilket medför en ökning av anslag 1:4 med 200 miljoner kronor. Samtidigt avvisar vi den föreslagna effektivitetsdelegationen för att finansiera mer prioriterade reformer, vilket medför att vi minskar anslag 1:4 med 250 miljoner kronor.

Sammantaget bör 5 300 000 kronor mer än vad regeringen föreslår anvisas inom utgiftsområdet för 2025.

 

Riksdagen har genom sitt beslut den 27 november 2024 fastställt att de samlade utgifterna för utgiftsområde 25 inte får överstiga 173 107 254 000 kronor 2025 (bet. 2024/25:FiU1, rskr 2024/25:49). Eftersom Miljöpartiets förslag till anslag inom utgiftsområdet ligger över den nivån kan vi inte reservera oss till förmån för detta förslag. Miljöpartiets budgetalternativ bör ses som en helhet. Därför väljer jag att avstå från ställningstagande och lägger i stället fram ett särskilt yttrande om Miljöpartiets politik inom utgiftsområde 25.

Miljöpartiets förslag när det gäller statens budget finns i partimotion 2024/25:3220. Motionen behandlas i betänkande 2024/25:FiU1, och vårt samlade förslag framgår av reservation 4 i det betänkandet.

Miljöpartiets budgetalternativ när det gäller utgiftsområde 25 innebär att de generella statsbidragen till kommunsektorn höjs med 4,5 miljarder kronor jämfört med regeringens förslag. De generella statsbidragen är inte värde­säkrade, vilket innebär att de urholkas över tid. Miljöpartiet anser därför att de generella statsbidragen ska inflationssäkras. Samtidigt justerar vi ned medlen inom utgiftsområdet genom ekonomiska regleringar till följd av andra budget­förslag som påverkar det kommunala skatteunderlaget. Vi avvisar också regeringens förslag om att sänka åldersgränsen för avgiftsfri tandvård. Enligt vårt förslag tillförs därför 576 miljoner kronor till anslaget.

Sammantaget bör 966 000 kronor mer än vad regeringen föreslår anvisas inom utgiftsområdet för 2025.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

 

 

Bilaga 2

Regeringens och motionärernas anslagsförslag

Anslag för 2025 inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner

 

Tusental kronor

Anslag		Regeringens förslag	Avvikelse från regeringen
			S	V	C	MP
1:1	Kommunalekonomisk utjämning	166 750 052	6 576 000	1 647 000	5 350 000	966 000
1:2	Utjämningsbidrag för LSS-kostnader	6 092 052	±0	±0	±0	±0
1:3	Bidrag till kommunalekonomiska organisationer	7 150	±0	±0	±0	±0
1:4	Tillfälligt stöd till enskilda regioner	250 000	−250 000	±0	−50 000	±0
1:5	Bidrag för stärkt effektivitet i kommunsektorn	8 000	±0	±0	±0	±0
Förslag till anslag utöver regeringens förslag
99:1	Punktmarkera unga på glid	±0	1 500 000	±0	±0	±0
99:2	Bidrag till befolkningsmässigt mindre kommuner	±0	300 000	±0	±0	±0
99:3	Satsning brottsförebyggande arbete	±0	±0	200 000	±0	±0
99:4	Investeringsstöd samhällsfastigheter	±0	±0	1 800 000	±0	±0
99:5	Sverigejobb	±0	±0	3 000 000	±0	±0
Summa anslag inom utgiftsområdet		173 107 254	8 126 000	6 647 000	5 300 000	966 000

 

Bilaga 3

Regeringens förslag till beställningsbemyndiganden

Det har inte väckts några motioner med anledning av regeringens förslag till beställningsbemyndiganden.

 

 

Beställningsbemyndiganden för 2025 inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner

 

Tusental kronor

Anslag		Regeringens förslag	Tidsperiod
1:4	Tillfälligt stöd till enskilda regioner	1 250 000	2026–2030
Summa beställningsbemyndiganden inom utgiftsområdet		1 250 000