HC01FiU25: Statlig förvaltning och statistikfrågor

Finansutskottets betänkande 2024/25:FiU25

 

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkanden om statlig förvaltning och statistikfrågor, exempelvis inom områdena den statliga myndighets­strukturen, statliga myndigheters effektivitet, digitalisering och it i den statliga förvaltningen, staten som arbetsgivare samt statens fastighetsförvaltning. Motionsyrkandena avstyrks bl.a. med hänvisning till regeringens pågående beredningsarbete och till att den statliga förvaltningspolitiken i stor utsträck­ning bygger på att myndigheterna själva avgör hur verksamheten ska organi­seras för att på bästa sätt tillgodose samhällets behov.

I betänkandet finns åtta reservationer (S, V, C, MP).

Behandlade förslag

Cirka 30 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2024/25.

 

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Utskottets överväganden

Den statliga myndighetsstrukturen

Statliga myndigheters effektivitet

Digitalisering och it i den statliga förvaltningen

Åtgärder för hållbar utveckling i de statliga myndigheterna

Staten som arbetsgivare

Statens fastighetsförvaltning

Försäljning av statliga bolag

Statistikfrågor

Reservationer

1. Den statliga myndighetsstrukturen, punkt 1 (MP)

2. Digitalisering och it i den statliga förvaltningen, punkt 3 (S)

3. Digitalisering och it i den statliga förvaltningen, punkt 3 (C)

4. Åtgärder för hållbar utveckling i de statliga myndigheterna, punkt 4 (MP)

5. Staten som arbetsgivare, punkt 5 (V)

6. Statens fastighetsförvaltning, punkt 6 (S)

7. Statens fastighetsförvaltning, punkt 6 (V)

8. Statistikfrågor, punkt 8 (V)

Bilaga
Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden 2024/25

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

Redogörelse för ärendet

I betänkandet behandlar utskottet 32 yrkanden om statlig förvaltning och statistikfrågor från allmänna motionstiden 2024/25. Motionsyrkandena handlar bl.a. om den statliga myndighetsstrukturen, digitalisering och it i den statliga förvaltningen, staten som arbetsgivare, statens fastighetsförvaltning samt några statistikfrågor. Motionsyrkandena finns i bilagan.

Utskottets överväganden

Motionerna

I kommittémotion 2024/25:1380 av Matheus Enholm m.fl. (SD) yrkande 4 anförs att regeringen bör göra en fullständig myndighetsinventering för att säkerställa att rätt myndighet gör rätt sak och leds på rätt sätt. Myndigheter som är politiserade eller överflödiga eller vars uppdrag överlappar med andra mer effektiva myndigheter bör enligt motionärerna avvecklas, slås ihop eller reformeras. I motionerna 2024/25:2604 yrkande 2 av Adam Reuterskiöld (M) och 2024:25:1174 av Larry Söder (KD) anförs att regeringen bör vidta åtgärder för att minska antalet statliga myndigheter.

I kommittémotion 2024/25:3057 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 26 anförs att tillgängligheten till statens samhällsservice ska vara likvärdig i hela landet och att statliga myndigheter därför ska säkerställa det i sina verksam­heter.

Pågående arbete

I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 2 avsnitt 4.3) konstaterar regeringen att arbetet med att minska antalet myndigheter pågår. De åtgärder regeringen vidtar syftar till att åstadkomma en mer ändamålsenlig organisering av statliga myndigheter och därmed säkerställa en mer samman­hållen, effektiv och mindre fragmenterad förvaltning. Enligt regeringen omfattas över 100 myndigheter av de översyner som påbörjats.

Regeringen har gett Statens servicecenter i uppdrag att redovisa en plan för ny organisering av servicekontorsnätet (Fi 2024/02222). Vid genomförandet av uppdraget ska Statens servicecenter enligt regeringen planera för att på sikt tillhandahålla statlig service i samtliga s.k. funktionella analysregioner (FA-regioner).

I januari 2025 överlämnade Utredningen om en översyn av mindre myndigheters uppgifter och organisering sitt betänkande En effektivare organisering av mindre myndigheter – analys och förslag (SOU 2025:13) till regeringen.

Tidigare riksdagsbehandling

Motionsyrkanden om att minska antalet myndigheter har behandlats tidigare av utskottet, senast i förra årets betänkande om statlig förvaltning och statistikfrågor (bet. 2023/24:FiU25). Yrkandena avstyrktes med hänvisning till regeringens pågående arbete för en effektivare statsförvaltning och att minska antalet statliga myndigheter.

Motionsyrkanden om tillgängligheten till statlig service i hela landet har också behandlats tidigare av utskottet, senast förra året i betänkandet om statlig förvaltning och statistikfrågor (bet. 2023/24:FiU25). Yrkandena avstyrktes med hänvisning bl.a. till ansvarsfördelningen mellan riksdagen och regeringen som innebär att regeringen styr riket under ansvar inför riksdagen. Det är regeringen som inrättar, ombildar och lägger ned myndigheter i den utsträckning den anser vara mest lämpligt för olika verksamheter vid olika tillfällen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet noterar att regeringen i budgetpropositionen för 2025 redogör för sitt arbete med att minska antalet myndigheter. Mot bakgrund av detta ser utskottet ingen anledning att ta några ytterligare initiativ och föregripa det viktiga arbete som redan pågår. Vidare ser utskottet inte heller någon anledning att föregripa Statens servicecenters arbete med det uppdrag de fått av regeringen om att redovisa en plan för ny organisering av servicekontorsnätet och att planera för att på sikt tillhandahålla statlig service i samtliga s.k. FA-regioner. I övrigt står utskottet fast vid sina tidigare ställningstaganden om innebörden av ansvarsfördelningen mellan riksdagen och regeringen och om den statliga förvaltningspolitiken. Utskottet avstyrker därmed motionsyrkandena.

Motionerna

I motion 2024/25:2604 av Adam Reuterskiöld (M) anförs att regeringen bör se över ledningen och styrningen av statlig, kommunal och regional verksam­het och hur den kan göras mer effektiv (yrkande 1), ge Ekonomi­styrningsverket i uppdrag att utarbeta styrnings-, mätnings- och uppföljnings­modeller för en effektivare styrning av myndigheter (yrkande 3) och utarbeta riktlinjer för att ta fram instruktioner och regleringsbrev som syftar till att verksamheterna verkar för mesta möjliga övergripande nytta (yrkande 4). I motion 2024/25:2727 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1 och 2 anförs att det behöver göras en översyn av svensk byråkrati med syftet att minska kostnaderna med minst 30 procent. Att myndigheterna bör ges ett tydligt uppdrag att minska sin byråkrati med 30 procent framförs även i motion 2024/25:2926 av Sten Bergheden (M). I motion 2024/25:2806 av Sten Bergheden (M) yrkande 2 anförs att regeringen bör se över möjligheterna till en tydligare effektivisering och kostnadssänkning för myndigheter och statliga verk.

Pågående arbete

I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 2 avsnitt 4.6) konstaterar regeringen att åtgärder behöver vidtas för att öka effektiviteten i den statligt finansierade verksamheten. Enligt regeringen ska varje skattekrona användas klokt och statlig verksamhet ständigt vara föremål för omprövning och prioritering. Statsförvaltningen behöver enligt regeringen bli mer ändamålsenligt organiserad och myndigheternas kärnuppgifter behöver prioriteras.

Tidigare riksdagsbehandling

Motsvarande yrkanden har behandlats tidigare av utskottet, senast i förra årets betänkande om statlig förvaltning och statistikfrågor (bet. 2023/24:FiU25). Yrkandena avstyrktes med hänvisning till att statsförvaltningen måste vara kostnadseffektiv för att den ska leverera de resultat som medborgarna förväntar sig.

Utskottets ställningstagande

Liksom regeringen anser utskottet att varje skattekrona ska användas klokt och att statlig verksamhet ständigt ska vara föremål för omprövning och prioritering. Det finns, så som påpekas i motionerna, behov av effektiviseringar i statliga myndigheter, men utskottet har inte för avsikt att föregripa regeringens målmedvetna arbete i frågan. Utskottet avstyrker därmed motions­yrkandena.

Motionerna

I kommittémotion 2024/25:3136 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 10 anförs att digitaliseringens möjligheter för att förbättra servicen inom den statliga förvaltningen bör tas till vara.

I kommittémotion 2024/25:2952 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkandena 9 och 10 anförs att den enskilda medborgaren bör ha ägarskap över sina data i offentliga system och veta hur och när de har använts. Medborgaren ska vidare enbart behöva lämna specifik information en gång till det offentliga, en s.k. once only-princip. I motion 2024/25:2723 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) anförs att regeringen bör utreda möjligheten att skapa system mellan myndigheter som delar information för att minska individens behov av inlämning av uppgifter.

I motion 2024/25:83 av Mattias Bäckström Johansson (SD) efterfrågas ett principiellt ställningstagande som vägledning när det gäller användningen av öppen källkod och öppna standarder inom den offentliga sektorn.

Pågående arbete

I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 2 avsnitt 4.6) anger regeringen att digitaliseringen av den offentliga förvaltningen är viktig för att ge bättre service till medborgarna och öka tillgängligheten i hela landet. Regeringen för en kontinuerlig dialog med olika aktörer om vilka åtgärder som krävs och avser att använda slutsatserna från dialogerna för att utveckla det strategiska arbetet med digitalisering av den offentliga förvaltningen. Regeringen har också höga förväntningar på att de statliga myndigheterna tar ett stort ansvar för arbetet med digitalisering i sitt utvecklingsarbete. Det gäller särskilt arbetet med att tillvarata möjligheterna att effektivisera verksamheten med hjälp av AI.

I december 2023 överlämnade Utredningen om interoperabilitet vid datadelning betänkandet En reform för datadelning (SOU 2023:96). I uppdraget har ingått att föreslå om och hur styrning och reglering av interoperabilitet vid datadelning bör utvecklas och organiseras på ett effektivt och säkert sätt. Förslagen bereds nu i Regeringskansliet.

Tidigare riksdagsbehandling

Motsvarande yrkanden har behandlats tidigare av utskottet, senast i förra årets betänkande om statlig förvaltning och statistikfrågor (bet. 2023/24:FiU25). Yrkandena avstyrktes bl.a. med hänvisning till att det inom området pågår ett aktivt arbete, inte minst inom EU, med att förbättra förutsättningarna för den statliga förvaltningen att ta till vara de fördelar som digitaliseringen kan innebära. Utskottet konstaterade i sammanhanget att digitaliseringen av den statliga förvaltningen är viktig, både för att underlätta för medborgarna i deras kontakt med myndigheter och för att öka kvaliteten och effektiviteten i verksamheten.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar liksom tidigare att digitaliseringen av den statliga förvaltningen är viktig, både för att underlätta för medborgarna i kontakten med myndigheter och för att öka kvaliteten och effektiviteten i verksamheten. Utskottet noterar att regeringen utvecklar sitt strategiska arbete med digitalisering av den statliga förvaltningen genom en kontinuerlig dialog med olika aktörer om vilka åtgärder som krävs. Utskottet noterar vidare att betänkandet En reform för datadelning (SOU 2023:96) för närvarande bereds i Regerings­kansliet. Utskottet avstyrker därmed motionsyrkandena.

Motionerna

I kommittémotion 2024/25:2615 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 4 anförs att de statliga myndigheterna bör ha en utsläppsbudget som uppdateras varje år definierad i sina direktiv.

I motion 2024/25:1484 av Helena Gellerman (L) anförs att staten och dess myndigheter bör utveckla färdsättsneutrala resepolicyer och genomföra upphandlingar av fossilfritt flygbränsle.

Pågående arbete

I regeringens proposition Sveriges genomförande av Agenda 2030 (prop. 2019/20:188, bet. 2020/21:FiU28, rskr. 2020/21:154) konstateras att många av de centrala principer som uttrycks i Agenda 2030 redan är tydligt formulerade som målsättningsstadgande i svensk grundlag. Av 1 kap. 2 § regeringsformen framgår att det allmänna ska främja en hållbar utveckling som leder till en god miljö för nuvarande och kommande generationer. Enligt 15 § förordningen (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter ska den enskilda myndigheten som ett verktyg för att miljöanpassa sin verksamhet utarbeta en resepolicy. I regeringens skrivelse Sveriges genomförande av Agenda 2030 (skr. 2024/25:66) anger regeringen att de statliga myndigheterna kan använda Agenda 2030 som ett verktyg och ett gemensamt språk för att strukturera sitt arbete med de utmaningar Sverige har. Skrivelsen behandlas för närvarande i finansutskottet.

Tidigare riksdagsbehandling

Motionsyrkanden om åtgärder för hållbar utveckling i de statliga myndigheterna har behandlats tidigare av utskottet, senast i förra årets betänkande om statlig förvaltning och statistikfrågor (bet. 2023/24:FiU25). Utskottet avstyrkte yrkandena med hänvisning till dels att i den svenska statsförvaltningen har myndigheterna en fristående ställning och långtgående befogenheter att besluta om hur de egna uppgifterna ska lösas, dels de mål riksdagen beslutat om för Sveriges genomförande av Agenda 2030.

Utskottets ställningstagande

Utskottet avstyrker motionsyrkandena med hänvisning till sina tidigare ställ­ningstaganden om dels att riksdagen har beslutat om mål för Sveriges genom­förande av Agenda 2030, dels att myndigheterna i den svenska stats­förvalt­ning­en har en fristående ställning och långtgående befogenheter att besluta om hur de egna uppgifterna ska lösas.

Motionerna

I kommittémotion 2024/25:196 av Ciczie Weidby m.fl. (V) yrkande 15 anförs att regeringen i sin arbetsgivarpolicy uttryckligen ska ange att statliga myndig­heter inte ska anlita bemanningsföretag.

I kommittémotion 2024/25:1922 av Nadja Awad m.fl. (V) yrkande 7 anförs att regeringens tidigare uppdrag till myndigheter att ta emot personer med funktionsnedsättning bör återupptas med ett tydligare fokus på att praktik­platsen ska leda till ett arbete.

I motion 2024/25:1259 av Dzenan Cisija och Johan Büser (båda S) anförs att regeringen bör utreda möjligheten att projektanställa fler ålderspensionärer med fokus på deltidstjänster inom den offentliga förvaltningen.

Pågående arbete

Av regeringsförklaringen från hösten 2022 framgår att personer med funktionsnedsättning ska kunna vara fullt delaktiga i samhället utan att utsättas för diskriminering och att regeringen fokuserar på att integrera funktions­rättsperspektivet i fler politik- och samhällsområden.

I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 14 avsnitt 3.3.4) anger regeringen att personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga har tillgång till Arbetsförmedlingens hela utbud av insatser. I propositionen föreslog regeringen att Arbetsförmedlingen i högre utsträckning ska tillhandahålla förstärkt stöd med egen personal till arbetssökande med stora stödbehov, som ett komplement till matchningstjänster (prop. 2024/25:1 utg.omr. 14, bet. 2024/25:AU2, rskr. 2024/25:107).

Tidigare riksdagsbehandling

Motionsyrkanden om att regeringen i sin arbetsgivarpolicy ska se till att de statliga myndigheterna slutar att anlita bemanningsföretag har behandlats tidigare av utskottet, senast i förra årets betänkande om statlig förvaltning och statistikfrågor (bet. 2023/24:FiU25). Yrkandena har avstyrkts med hänvisning till bl.a. den långtgående delegeringen av de arbetsgivarpolitiska frågorna som riksdagen senast slog fast 2010.

I förra årets betänkande behandlades också ett yrkande om att staten borde verka för att människor ska få arbeta längre om de vill. Yrkandet avstyrktes med hänvisning till bl.a. regeringens pågående arbete med att förbättra drivkrafterna för äldre som vill stanna kvar i arbetslivet och att arbetstagare enligt 32 a § lagen (1982:80) om anställningsskydd har rätt att kvarstå i anställningen till utgången av den månad personen fyller 69 år.

I svaret på fråga 2023/24:437 av Patrik Lundqvist (S) om funktions­nedsattas ställning på arbetsmarknaden i en begynnande lågkonjunktur konstaterar arbetsmarknads- och integrationsministern att det behövs arbets­marknadspolitiska insatser och stöd som kan anpassas efter den enskildes förutsättningar och behov för att få ned arbetslösheten bland personer med funktionsnedsättning. Enligt statsrådet är Arbetsförmedlingen en viktig aktör med sin verktygslåda av insatser för arbetssökande, däribland insatser som är riktade specifikt till personer med funktionsnedsättning såsom lönebidrag, stödperson för introduktions- och uppföljningsstöd och Samhall. Statsrådet framhåller i svaret också att det krävs ett proaktivt och effektivt arbetsgivararbete av Arbetsförmedlingen och avslutar med att hän­visa till att icke-diskriminering är av yttersta vikt och att diskriminering i arbetslivet enligt diskrimineringslagen (2008:567) är förbjuden.

Utskottets ställningstagande

Utskottet understryker inledningsvis den långtgående delegeringen av arbetsgivarpolititiken i staten som utgör en viktig komponent i regeringens styrning av statsförvaltningen. När det gäller motionsyrkandet om att återuppta ett uppdrag till myndigheter att ta emot personer med funktionsnedsättning konstaterar utskottet dels att Arbetsförmedlingen förfogar över insatser som är riktade specifikt till personer med funktions­nedsättning, dels att diskriminering i arbetslivet är förbjuden. I övrigt står utskottet fast vid sina tidigare ställnings­taganden och avstyrker därmed samtliga motionsyrkanden.

Motionerna

I kommittémotion 2024/25:3195 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkande 3 an­förs att staten genom sitt förfogande över fastigheter inte ska möjliggöra kriminell verksamhet, t.ex. genom att betala hyra för fastigheter vars ägare har kopplingar till organiserad brottslighet. Motionärerna anser därför att regeringen skyndsamt måste ta fram åtgärder för att säkerställa att staten genom sitt fastighetsbestånd inte underlättar för kriminella aktörer. I syfte att bl.a. stoppa kriminella från att göra vinster på sådan verksamhet anförs i kommittémotion 2024/25:1904 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) yrkande 6 att regeringen bör ta initiativ till att återförstatliga alla fastigheter som polishus, häkten, domstolar och anstalter.

I motion 2024/25:5 av Robert Stenkvist (SD) anförs att regeringen bör utreda en ny modell för att driva verksamheten i statens byggnader där staten tar ett direkt ansvar för skötsel av sina fastigheter där det bedrivs statlig verksamhet. I motion 2024/25:1056 av Christofer Bergenblock och Catarina Deremar (båda C) anförs att regeringen bör ta fram mer ändamålsenliga modeller för finansiering av underhållet av de statliga kulturfastigheterna så att de kan bevaras för eftervärlden. I motion 2024/25:1956 av Lili André (KD) anförs att regeringen bör göra en översyn av avkastningen från Akademiska Hus AB mot bakgrund av de ekonomiska utmaningar många lärosäten har.

Pågående arbete

I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 2 avsnitt 5.5) anger regeringen att de riktlinjer som beslutats av riksdagen inom lokalförsörjnings- och fastighetsområdet ligger fast. Detta innebär bl.a. att statens fastighets­förvaltning bör vara skild från brukandet av lokaler och mark, att förvaltningen bör bedrivas med ett avkastningskrav som i så stor utsträckning som möjligt är marknadsmässigt samt att de fastigheter som av historiska eller andra skäl är olämpliga att föra över till bolag bör koncentreras i en samordnad förvalt­ning som bedrivs i myndighetsform. De fastighetsförvaltande myndigheterna ska förvalta fastigheterna så att en god hushållning och en hög ekonomisk effektivitet uppnås. Fastigheternas värden ska bevaras på en för ägaren och brukaren långsiktigt lämplig nivå.

En utredare har haft i uppdrag att bistå Regeringskansliet med att göra en fördjupad analys av effekterna av den kostnadshyresmodell som tillämpas för huvudbyggnaderna för Kungliga Operan AB, Dramatiska Teatern AB, Nationalmuseum, Naturhistoriska riksmuseet och Historiska museet. Med utgångspunkt i analysen har utredaren haft i uppdrag att föreslå nya principer för hyressättningen av byggnaderna. Utredaren har även haft i uppdrag att föreslå en ändamålsenlig modell för att särredovisa och specificera hyreskostnaderna för de byggnader som i dag har kostnadshyra, samt analysera effekterna av införandet av en sådan modell. Utredaren presenterade sitt förslag i slutet av 2024 (Ds 2024:32) och det bereds nu vidare i Regeringskansliet.

Tidigare riksdagsbehandling

I sitt svar på interpellation 2023/24:541 om säkra hyresavtal för statlig verksamhet av Mikael Eskilandersson (SD) anger justitieministern att den organiserade brottsligheten är systemhotande och att man på senare tid har sett flera exempel på hur den infiltrerar eller utövar påtryckningar mot offentlig verksamhet, politiska partier och rättsväsendet. Statsrådet konstaterar att regeringens självklara utgångspunkt är att gängkriminella varken ska ha inflytande över eller tjäna pengar på offentlig verksamhet. Enligt statsrådet ska samhällsviktig verksamhet inte hamna i hyresförhållanden som kan innebära risker för verksamheten, men det är en problematik som kan påverka även på andra sätt än just bara genom lokalhyra. Enligt statsrådet är frågan komplex och man bör därför vara öppen för olika lösningar. Ett stort ansvar ligger i dag på myndigheterna själva. Statsrådet konstaterar avslutningsvis att regeringen även arbetar aktivt på andra sätt för att stärka den offentliga förvaltningens motståndskraft mot den här typen av påverkan, t.ex. åtgärder kopplade till bolagiserad brottslighet, offentlig upphandling och i vilka situa­tioner det kan vara motiverat att kommunen eller staten går in och tar över fastighetsköp. När det gäller rättsväsendet instruerar regeringen myndig­heterna i regleringsbrev att arbeta aktivt med säkerhet, åtgärder mot otillåten påverkan m.m. Därutöver fick Domstolsverket, Ekobrottsmyndigheten och Åklagarmyndigheten under 2023 särskilda regeringsuppdrag att förstärka sitt säkerhetsarbete.

Motionsyrkanden om nya hyresmodeller för statens fastighetsförvaltning har behandlats tidigare av utskottet, senast i förra årets betänkande om statlig förvaltning och statistikfrågor (bet. 2023/24:FiU25). Motionsyrkandena har avstyrkts med hänvisning bl.a. till att de riktlinjer inom lokalförsörjnings- och fastighetsområdet som beslutats av riksdagen ligger fast.

Utskottets ställningstagande

Liksom regeringen anger i budgetpropositionen för 2025 ligger de riktlinjer som beslutats av riksdagen inom lokalförsörjnings- och fastighetsområdet fast, och utskottet ser inte någon anledning att förändra dessa grundläggande principer. Utskottet noterar vidare att förslag om nya principer för hyressättning i de byggnader som i dag har kostnadshyra nu bereds vidare i Regeringskansliet. Avslutningsvis delar utskottet regeringens utgångspunkt att gängkriminella varken ska ha inflytande över eller tjäna pengar på offentlig verksamhet och konstaterar att ett stort ansvar ligger på myndigheterna själva. Utskottet välkomnar regeringens arbete för att stärka den offentliga förvaltningens motståndskraft mot den här typen av påverkan. Mot bakgrund av detta avstyrks samtliga motionsyrkanden.

Motionerna

I motion 2024/25:2977 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkande 3 anförs att regeringen bör se över möjligheten att sälja Akademiska Hus AB.

I motion 2024/25:2380 av Jesper Skalberg Karlsson och Louise Meijer (båda M) yrkandena 1 och 4 anförs att regeringen bör se över möjligheten att sälja Vasallen AB och att sälja sitt innehav i Sweden House.

Pågående arbete

Statens ägarpolicy för bolag med statligt ägande beslutades 2020. Av ägarpolicyn framgår att för staten som aktiv och professionell ägare ingår att pröva skälen för fortsatt statligt ägande liksom att överväga bolagens olika uppdrag och inriktning. I 2024 års redogörelse för företag med statligt ägande (skr. 2023/24:140) anger regeringen att man inom ramen för ägarpolicyn avser att fortsätta att utveckla bolagsstyrningen samt att revidera statens ägarpolicy.

Riksdagen har bemyndigat regeringen att överföra statens aktier i Vasallen AB till Statens Bostadsomvandling AB (prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:NU1, rskr. 2020/21:145). Riksdagen har även beslutat att Vasallen på sikt bör avvecklas (prop. 1996/97:4, bet. 1996/97:FöU1, rskr. 1996/97:36 och prop. 1996/97:150, bet. 1996/97:FiU20, rskr. 1996/97:284). I propositionen från hösten 2020 konstaterar regeringen att Vasallen i huvudsak har avyttrat samtliga fastigheter som bolaget ägt. Eftersom bolaget inte längre bedriver någon verksamhet men ansvarar för garantitider och ansvarstider som löper på tio år från godkänd slutbesiktning behöver bolaget enligt regeringen avvecklas på ett effektivt sätt. Genom att överföra aktierna till ett annat statligt helägt bolag anger regeringen att kostnaderna kan minskas under avvecklingsfasen. Under 2021 övertog Statens Bostadsomvandling AB statens aktier i Vasallen AB och fick uppdraget att slutföra avvecklingen av bolaget (skr. 2022/23:140).

Tidigare riksdagsbehandling

Likalydande motionsyrkanden behandlades i förra årets betänkande om statlig förvaltning och statistikfrågor (bet. 2023/24:FiU25). Yrkandena avstyrktes bl.a. med hänvisning till regeringens pågående arbete inom ramen för statens ägarpolicy och principer för bolag med statligt ägande.

Utskottets ställningstagande

Utskottet avstyrker motionsyrkandena med hänvisning till regeringens pågående arbete inom ramen för statens ägarpolicy och principer för bolag med statligt ägande.

Motionerna

I kommittémotion 2024/25:554 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 17 anförs att regeringen bör arbeta för bilaterala avtal mellan de nordiska länderna om gränsstatistik så att de som arbetar i ett annat nordiskt land syns i det egna landets statistik.

I motion 2024/25:1816 av Peter Ollén (M) anförs att staten bör utveckla en rutin för att årligen uppdatera registren med de s.k. SNI-koderna så att det hela tiden finns aktuell statistik.

I motion 2024/25:1031 av Magnus Berntsson (KD) anförs att regeringen bör utreda möjligheterna att utveckla statistiska metoder för att redovisa export baserat på var i landet produktionen sker.

Pågående arbete

I syfte att undvika dubbelbeskattning utbyter de nordiska skattemyndigheterna inkomst- och skatteuppgifter med varandra på årlig basis. Statistiska centralbyrån (SCB) har via detta utbyte fått tillgång till inkomst- och skatteuppgifter från de nordiska länderna för personer folkbokförda i Sverige som numera ingår i inkomst- och taxeringsregistret. Uppgifterna pub­licerades första gången i januari 2022 i samband med ordinarie publicering av inkomststatistik för 2020 och ingår därmed framöver i registret.

Standarden för svensk näringsgrensindelning (SNI) ingår i ett internationellt system av ekonomiska klassifikationer och utgår från EU:s näringsgrens­standard NACE. En ny version av SNI arbetas fram i samband med en internationell revidering av näringsgrensindelningar. För närvarande pågår en översyn av gällande version. I slutet av 2025 lanseras SNI 2025 för att stämma överens med en ny version av NACE.

Av Tillväxtverkets rapport från 2023 om bl.a. regional exportsamverkan (dnr Ä 2016–000664) framgår att Tillväxtverket i samarbete med andra myndigheter som arbetar med regional exportsamverkan inlett ett arbete för en utvecklad regional exportstatistik. SCB har på uppdrag av Tillväxtverket genomfört en pilotstudie för att utveckla metoder som gör det möjligt att presentera regionalt fördelad statistik över varuexport och tjänsteexport.

Tidigare riksdagsbehandling

Ett motionsyrkande om gränsöverskridande statistik behandlades i förra årets betänkande om statlig förvaltning och statistikfrågor (bet. 2024/25:FiU25). Yrkandet avstyrktes med hänvisning till det arbete som Statistiska centralbyrån och Skatteverket genomfört för att förbättra täckningen av inkomster från de nordiska länderna i inkomststatistiken för personer som är folkbokförda i Sverige.

Utskottets ställningstagande

Utskottet avstyrker motionsyrkandena med hänvisning till pågående arbete med att förbättra täckningen av inkomster från de nordiska länderna i inkomststatistiken för personer som är folkbokförda i Sverige, den kommande revideringen av SNI-koderna och det arbete som genomförts för att utveckla metoder som gör det möjligt att presentera regionalt fördelad exportstatistik.

Reservationer

Ställningstagande

Under alltför lång tid har klyftorna mellan stad och landsbygd ökat i Sverige, vilket har lett till att vi i dag lever under ojämlika villkor och förutsättningar. Samhället måste finnas för alla i hela landet och ge alla människor förut­sättningar och likvärdig tillgång till välfärd och samhällsservice. Därför måste statliga myndigheter säkra god tillgänglighet i hela landet utifrån sina verk­samheter.

 

Ställningstagande

En väl fungerande konkurrens främjar fler jobb och tillväxt, och målet för den svenska konkurrenspolitiken är väl fungerande marknader och en effektiv konkurrens till nytta för konsumenterna. För ett konkurrenskraftigt företags­klimat har även service, bemötande och korta handläggningstider stor betydelse. Mot bakgrund av detta behöver därför digitaliseringens möjligheter tas till vara bättre för att förbättra servicen i den statliga förvaltningen.

 

Ställningstagande

Utgångspunkten för alla offentliga tjänster ska vara att de kan hanteras digitalt. Samtidigt ska medborgaren inte behöva ta reda på vilken myndighet som sköter vilken fråga. Därför är det dags att göra visionen om ”en väg in” till det offentliga Sverige till verklighet. Vidare bör den enskilda medborgaren ha ägarskap över sina data i offentliga system och veta hur och när de har använts. Undantag ska kunna göras för särskild specificerad användning i samband med exempelvis brottsutredning eller nationella säkerhetsintressen. Medborgaren ska enbart behöva lämna specifik information en gång till det offentliga. Sedan ska det offentliga säkra att informationen är tillgänglig för de instanser som behöver den enligt överenskommen anledning, en s.k. once only-princip.

 

Ställningstagande

Statliga myndigheter måste styras i en klimat- och miljömässigt hållbar rikt­ning. Med hjälp av en vetenskapligt baserad utsläppsbudget kan den totala mängd växthusgaser som Sverige släpper ut kontrolleras. Regeringen bör därför ge de statliga myndigheterna en utsläppsbudget som uppdateras varje år.

 

Ställningstagande

Undersökningar visar att de statliga myndigheterna i allt större utsträckning anlitar bemanningsföretag, både i myndigheternas stödfunktioner och för arbete i myndigheternas kärnverksamhet, dvs. myndighetsutövning. Vid sidan av det uppenbara problemet att privaträttsliga organ blir en del av myndig­heternas kärnverksamhet finns det ytterligare problem med detta, t.ex. att det skapar en uppdelning av personalen där de inhyrda får en högre tröskel till delaktighet och inflytande på jobbet. Regeringen bör därför verka för att staten, i sin arbetsgivarpolicy, uttryckligen ser till att myndigheter slutar att använda bemanningsföretag.

Arbetslösheten bland personer med funktionsnedsättning är högre än för befolkningen totalt. Personer med funktionsnedsättning som söker jobb ska bemötas utifrån sina resurser och tillgångar och inte utifrån vilka hinder som finns. Mot den bakgrunden bör regeringen återuppta satsningen på praktikplatser inom staten. Den här gången bör den omfatta färre myndigheter och ha ett tydligare fokus på att praktikplatsen ska leda till ett arbete.

 

Ställningstagande

Statens fastigheter måste förvaltas på ett förtroendeingivande och rättssäkert sätt. Staten får inte genom sitt förfogande över fastigheter möjliggöra kriminell verksamhet, t.ex. genom att betala hyra för fastigheter vars ägare har kopp­lingar till organiserad brottslighet. Regeringen måste därför skyndsamt ta fram åtgärder för att säkerställa att staten genom sitt fastighetsbestånd inte under­lättar för kriminella aktörer.

 

Ställningstagande

Även om många av rättsväsendets fastigheter ägs av Specialfastigheter finns det också privata fastighetsägare som rättsväsendet hyr lokaler av. När samhällsviktiga fastigheter ägs av bolag med kopplingar till grov kriminalitet är det mycket allvarligt. Att bolag med kopplingar till grov kriminalitet har möjlighet att tjäna pengar på skattefinansierad verk­samhet är inget annat än ett haveri. Att samhällsnyttiga fastigheter säljs ut eller byggs och förvaltas av privata fastighetsbolag är även ett generellt problem. Det är inte rimligt att privata ägare kan göra stora vinster på fastigheter som används för skatte­finansierade verksamheter som t.ex. polishus, domstolar eller anstalter. För att bättre kunna styra samhällsutvecklingen behöver det gemensamma ägandet öka i stället för att minska. Därför bör regeringen ta initiativ till att återför­statliga alla fastigheter som polishus, häkten, domstolar och anstalter i syfte att bl.a. stoppa kriminella från att göra vinster på sådan verksamhet.

 

Ställningstagande

Det finns en stor potential i att utveckla det nordiska samarbetet över landsgränserna. I dag saknas t.ex. information om de personer som rör sig över en nordisk gräns för arbete, vilket gör att det är svårt att veta hur stor betydelse det gränsöverskridande samarbetet har. Därför bör regeringen arbeta för bilaterala avtal mellan de nordiska länderna om gränsstatistik så att de som arbetar i ett annat nordiskt land syns i det egna landets statistik.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag