HC01FiU2: Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Finansutskottets betänkande 2024/25:FiU2

 

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om anslag för 2025 inom utgifts­område 2, som uppgår till ca 22 miljarder kronor. Utskottet tillstyrker också regeringens förslag om bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, bl.a. statliga garantier för krigsförsäkringar, kredit- och garantiramar för stabilitetsfonden och resolutionsreserven, liksom förslag om godkännande av investeringsplaner för Statens fastighetsverk och Fortifikationsverket. Utskottet bemyndigar regeringen att besluta att Sverige medverkar i en kapitalhöjning till Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling. Utskottet godkänner att riksdagens tidigare ställningstagande om inrättandet av Statskontoret inte längre ska gälla. Även regeringens förslag om mål för området korrekta utbetalningar från välfärdssystemen inom utgiftsområde 2 godkänns. Därmed avstyrker utskottet de alternativa budgetförslag som förts fram i motioner.

I betänkandet finns fyra särskilda yttranden (S, V, C, MP). Ledamöterna från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet avstår från ställningstagande när det gäller budgetbeslutet och redovisar i stället sina överväganden i särskilda yttranden.

Behandlade förslag

Proposition 2024/25:1 inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finans­förvaltning.

Fyra yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2024/25.

 

 

 

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Budgetprocessen i riksdagen

Betänkandets disposition

Utskottets överväganden

Mål för området korrekta utbetalningar från välfärdssystemen inom utgiftsområde 2

Regeringens resultatredovisning för finansmarknadsområdet

Regeringens resultatredovisning för området statlig förvaltningspolitik

Regeringens resultatredovisning för genomförandet av Agenda 2030

Regeringens resultatredovisning för området korrekta utbetalningar från välfärdssystemen

Statens budget inom utgiftsområde 2

Särskilda yttranden

1. Statens budget inom utgiftsområde 2, punkt 2 (S)

2. Statens budget inom utgiftsområde 2, punkt 2 (V)

3. Statens budget inom utgiftsområde 2, punkt 2 (C)

4. Statens budget inom utgiftsområde 2, punkt 2 (MP)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Motioner från allmänna motionstiden 2024/25

Bilaga 2
Regeringens och motionärernas anslagsförslag

Bilaga 3
Regeringens förslag till beställningsbemyndiganden

Tabeller

Tabell 1 Investeringsplan för Fortifikationsverket 2025–2027

Tabell 2 Investeringsplan för Statens fastighetsverk 2025–2027

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens budgetproposition 2024/25:1 i de delar som gäller utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning och ett antal motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2024/25. Regeringens förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1. Motionsförslagen finns också i bilaga 1.

I bilaga 2 och 3 finns en sammanställning av regeringens förslag till anslag för 2025 och beställningsbemyndiganden samt de avvikelser från dessa som Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet föreslår i sina respektive budgetmotioner.

Budgetprocessen i riksdagen

Rambeslutsprocessen

Budgetprocessen innebär bl.a. att riksdagen i ett första steg genom ett beslut fastställer en utgiftsram för varje utgiftsområde. Utgiftsramen anger det belopp som utgiftsområdets anslag högst får uppgå till (11 kap. 18 § tredje stycket riksdagsordningen).

Riksdagen har bifallit regeringens förslag och bestämt utgiftsramen för 2025 för utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning till 21 734 078 000 kronor (prop. 2024/25:1, bet. 2024/25:FiU1, rskr. 2024/25:49). I detta betänkande föreslår finansutskottet för riksdagen hur anslagen för utgiftsområdet ska fördelas inom utgiftsområdesramen. Riksdagens ställningstagande till anslag och bemyndiganden om ekonomiska åtaganden för utgiftsområdet ska göras genom ett enda beslut. Lagförslag som har en tydlig anknytning till statens budget ska också ingå i beslutet (11 kap. 18 § fjärde och sjätte styckena riksdagsordningen).

Uppföljning av regeringens resultatredovisning

Regeringen ska enligt 10 kap. 3 § budgetlagen (2011:203) lämna en redovisning i budgetpropositionen av de resultat som har uppnåtts i verksamheten i förhållande till de mål som riksdagen har beslutat om.

I utskottens uppgifter ingår att följa upp och utvärdera riksdagsbeslut (4 kap. 8 § regeringsformen). Som en del i utskottens uppföljning ingår att behandla den resultatinformation som regeringen presenterar. Riksdagen har beslutat om riktlinjer för bl.a. den löpande uppföljningen av regeringens resultatredovisning (framst. 2005/06:RS3, bet. 2005/06:KU21, rskr. 2005/06:333–335).  

Utskottet har mot den bakgrunden gått igenom regeringens resultat­redovisning för utgiftsområde 2 i budgetpropositionen. Genomgången är ett underlag för utskottets behandling av budgetpropositionen och för den fortsatta mål- och resultatdialogen med regeringen.

Betänkandets disposition

Betänkandet har disponerats så att regeringens förslag till mål för området korrekta utbetalningar från välfärdssystemen inom utgiftsområde 2 behandlas först. Därefter behandlas regeringens resultatredovisning i förhållande till de riksdagsbundna målen. I det avsnittet tar utskottet upp regeringens redovisning i budgetpropositionen av riksdagens tillkännagivande om Statens service­center (bet. 2021/22:FiU12 punkt 2, rskr. 2021/22:27). Sedan behandlas förslagen i budgetpropositionen och de motionsförslag som gäller statens budget inom utgiftsområde 2.

Utskottets överväganden

Propositionen

Regeringen föreslår att målet för området korrekta utbetalningar från välfärdssystemen ändras. Målet ska vara att de felaktiga utbetalningarna från välfärdssystemen och den brottslighet som riktas mot dessa system ska minska.

Regeringen anser att det finns anledning att förenkla och komplettera målet för området korrekta utbetalningar från välfärdssystemen. Det nuvarande målet innehåller tre delar: att utbetalningarna ska vara korrekta, att andelen felaktiga utbetalningar ska minska och att fel ska motverkas. Målet bör enligt regeringen i stället ha ett tydligare fokus på att de felaktiga utbetalningarna från välfärdssystemen ska minska. Enligt regeringen är brottslighet som riktar sig mot välfärdssystemen, t.ex. bidragsbrott, ett allvarligt samhällsproblem. Det bör därför vara en del av målet att brottslighet som riktar sig mot välfärdssystemen ska minska. Regeringen föreslår mot denna bakgrund att målet för området korrekta utbetalningar från välfärdssystemen ska vara att de felaktiga utbetalningarna från välfärdssystemen och den brottslighet som riktas mot dessa system ska minska.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till ändring av målet för området korrekta utbetalningar från välfärdssystemen. Utskottet instämmer med regeringen i att det är mer ändamålsenligt med ett mål som har tydligare fokus på att minska de felaktiga utbetalningarna från välfärdssystemen. Brottslighet som riktar sig mot välfärdssystemen är ett allvarligt samhällsproblem. Utskottet välkomnar därför att den nya målformuleringen tydligt anger att brottslighet som riktar sig mot välfärdssystemen ska minska.

Utskottet noterar att regeringen i propositionen inte tar upp frågan om hur regeringen avser att följa upp det nya målet och hur resultaten ska redovisas och återrapporteras. De resultatindikatorer som regeringen för närvarande använder kan säkert behöva ses över. I det sammanhanget vill utskottet påminna om sina tidigare uttalanden om värdet av välmotiverade indikatorer och deras hållbarhet över tid (t.ex. bet. 2020/21:FiU2 s. 12).

Regeringens resultatredovisning för finansmarknads­området

Propositionen

Mål

Riksdagen har beslutat om följande mål för finansmarknadsområdet (prop. 2023/24:1 utg.omr. 2, bet. 2023/24:FiU2, rskr. 2023/24:111):

•       Det finansiella systemet ska vara stabilt, präglas av ett högt förtroende oh ha förmåga att säkerställa viktiga samhällsfunktioner.

•       De finansiella företagen ska tillgodose hushållens och företagens behov av finansiella tjänster och medverka till en hållbar utveckling.

•       De finansiella marknaderna ska vara väl fungerande med konkurrens och ett starkt skydd för konsumenter.

•       Statens finansförvaltning ska bedrivas effektivt.

Enligt regeringen kommer resultatet för de nya målen att redovisas i kommande budgetpropositioner. Resultatredovisningen i budgetpropositionen för 2025 avser främst 2023 och görs därför i förhållande till de tidigare beslutade målen (prop. 2015/16:1 utg.omr. 2, bet. 2015/16:FiU2, rskr. 2015/16:118). Dessa var följande:

•       Det finansiella systemet ska vara stabilt och präglas av högt förtroende med väl fungerande marknader som tillgodoser hushållens och företagens behov av finansiella tjänster samtidigt som det finns ett högt skydd för konsumenter.

•       Det finansiella systemet ska bidra till en hållbar utveckling.

•       Statens finansförvaltning ska bedrivas effektivt.

Statsskuldsförvaltningen, som också är en del av den statliga finans­förvaltningen, redovisas inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

Resultatindikatorer

Resultatindikatorerna används enligt regeringen som stöd för att visa om målen uppfylls. Utifrån ett flertal indikatorer redovisas en helhetsbedömning. De mest centrala indikatorerna för respektive delmål är enligt regeringen:

•       storbankernas kapitaltäckning (stabilitet och högt förtroende)

•       icke-finansiella företagens skulder (stabilitet och väl fungerande marknader)

•       förtagens finansieringsmöjligheter (väl fungerande marknader)

•       hushållens skulder (stabilitet, väl fungerande marknader och konsumentskydd)

•       kundnöjdhet (konsumentskydd och högt förtroende)

•       gröna obligationer och gröna lån (hållbar utveckling)

•       styckkostnad per statlig betalning (effektiv finansförvaltning).

Den tidigare indikatorn storbankernas marknadsandelar har ersatts av indikatorn icke-finansiella företagens skulder som enligt regeringen kan återspegla både kreditförsörjningen och risken för stora kreditförluster hos bankerna. Det är enligt regeringen därför en mer direkt indikator för såväl stabilitet som väl fungerande marknader. Indikatorn hushållens skulder är enligt regeringen fortfarande en indikator för stabilitet och konsumentskydd, men den visar även hur en viktig del av kreditmarknaden fungerar.

Resultatredovisning

Finansiell stabilitet

I början av 2023 drabbades ett antal regionala amerikanska banker och en schweizisk bank av en förtroendekris. Oron ökade för att ytterligare banker skulle få problem, vilket gav stora rörelser på de finansiella marknaderna. De svenska bankerna hade enligt regeringen dock goda möjligheter att möta en försämrad utveckling eftersom de under lång tid byggt upp kapital- och likviditetsbuffertar. Regeringen konstaterar att även det stresstest som Europeiska bankmyndigheten (EBA) genomförde 2023 visade att bankerna hade god motståndskraft. Bankerna redovisade enligt regeringen låga kreditförluster och mycket god lönsamhet under 2023.

De icke-finansiella företagens skuldkvot sjönk under 2023 efter att ha ökat i hög takt fram till september 2022. Högre räntor fortsatte enligt regeringen att pressa fastighetsföretagen, inte minst för att många av fastighetsbolagens skulder förfaller de kommande åren. När det gäller liv­försäkringsföretag var solvens­kvoten under 2023 stabil, om än lägre än genomsnittet de senaste åren. För tjänstepensionsföretag var den genom­snittliga solvenskvoten fortfarande stabil.

Marknadernas funktionssätt

Kreditmarknaderna har under året påverkats av det höga ränteläget, samtidigt som bankerna haft god förmåga att möta efterfrågan på krediter. Regeringen hänvisar dock till att 70 procent av företagen i Konjunktur­barometern för det fjärde kvartalet 2023 uppgav att finansieringsmöjligheterna var normala, 1 procent att de var lättare och 29 procent att de var svårare, vilket var en försämring jämfört med samma period 2022.

Regeringen konstaterar att hushållen fortfarande är högt skuldsatta. Under 2023 sjönk dock skuldkvoten med nästan 7 procentenheter. Tillväxten bromsade in såväl för bolån som för konsumtionslån. Trots att skuldkvoten har minskat var dock skulderna inom sektorn jämförelsevis höga och stigande räntor gör sektorn sårbar för andra kostnadsökningar. Hushållens ränte­känslighet understryks av att många äger sitt boende och att en stor andel har bolån med rörlig ränta.

Regeringen anför att betalningsinfrastrukturen har fungerat väl trots ett förändrat omvärldsläge med ökad risk för angrepp. Den systemhotande organiserade brottsligheten och de kriminellas utnyttjande av det finansiella systemet har enligt regeringen dock ökat risken för att skada förtroendet.

När det gäller misstänkt penningtvätt och finansiering av terrorism konstaterar regeringen att det framgår av finanspolisens årsrapport för 2023 att antalet rapporter om misstänkta transaktioner har ökat stadigt de senaste åren. Under 2023 nåddes en ny högsta nivå. Enligt finanspolisens bedömning beror ökningen på att verksamhetsutövare blivit bättre på att upptäcka och stoppa misstänkta transaktioner eller beteenden samt att fler branscher omfattas av rapporteringsplikten.

I fråga om motståndskraft mot allvarliga driftstörningar i betalnings­systemet hänvisar regeringen till att Riksbanken i sin betalningsrapport visade att det under 2023 uppstod störningar som påverkade hela eller delar av betalningsinfrastrukturen under enskilda dagar. Incidenterna hade endast en mindre påverkan på möjligheterna att betala digitalt.

Konsumentskyddets utveckling

Svenska konsumenter har enligt regeringen en högre andel av sitt sparande i fonder och andra finansiella produkter än konsumenter i andra EU-länder. Regeringen hänvisar till statistik från Statistiska centralbyrån (SCB) för 2023 som visar att svenska hushålls finansiella tillgångar består av 38 procent försäkringssparande, 28 procent aktier och obligationer och 14 procent bankinlåning. Premiepensionen utgör 12 procent, fondandelar 9 procent och övrigt 4 procent.

Regeringen noterar att kundnöjdheten varierar mellan sektorer. Kund­nöjdheten i fråga om bolåneprodukter ökade successivt 2016–2021. Sedan toppen 2021 har den dock minskat och 2023 var kundnöjdheten tillbaka på samma nivå som 2016. Även kundnöjdheten för sparandeprodukter i värdepapper sjönk under 2023, medan den ökade något för privata liv­försäkringar.

Regeringen konstaterar med hänvisning till en rapport från Finans­inspektionen att andelen kreditköp har sjunkit, efter att ha legat på en relativt jämn nivå innan vissa bestämmelser om marknadsföring av betal­tjänster online infördes 2020.

Hållbarhet

Regeringen konstaterar att finanssektorns hållbarhetsarbete bidrar till Sveriges omställning. Andelen svenska fonder som marknadsförs som hållbara eller beaktar hållbarhetsaspekter i förvaltningen var 86 procent under det andra halvåret 2023. Enligt regeringen, som hänvisar till EU:s plattform för hållbar finansiering, är det högre än snittet i EU där andelen var ca 56 procent. Under 2023 gjorde Finansinspektionen en kartläggning som enligt regeringen dock visade att inte tillräckligt många av de tillfrågade försäkrings- och tjänste­pensionsföretagen hade en fastställd omställningsplan.

Färre gröna obligationer och gröna lån certifierades 2023 än 2022, och det totala beloppet för grön finansiering minskade med ca 39 miljarder kronor till ca 121 miljarder kronor för icke-finansiella företag. Inom kommunerna, regionerna och staten uppgick volymen till 21 miljarder kronor 2023. Enligt regeringen ökade däremot den totala volymen av både certifierade och icke-certifierade gröna obligationer och lån 2023.

Statlig finansförvaltning

Styckkostnaden per statlig betalning ökade med 63 procent 2023 jämfört med 2022 och var högre än den genomsnittliga kostnaden för de senaste åren. Riksgälds­kontoret började under 2023 tillämpa nya ramavtal för betalningstjänster och kortinlösen. Föregående ramavtal baserades på priser från 2017. Enligt regeringen innebar det att en kostnadsökning slog igenom mellan 2022 och 2023 som bestod av prisstegringar som skett under en sexårsperiod. Bankernas arbete med förändringar kopplat till ny betalningsinfrastruktur och regelverk har troligen också bidragit till de ökade kostnaderna, enligt regeringen. Under 2023 var 21 myndigheter anslutna till statens valutakoncernkonto hos Riks­gälds­kontoret, vilket innebar en kostnadsbesparing jämfört med om myndigheternas valutaväxlingar hade genomförts inom ramavtalen med bankerna.

Regeringens bedömning av måluppfyllelsen

Det svenska finansiella systemet fungerade enligt regeringen väl under 2023, trots utmaningar med höga räntor och inflation. Såväl banker som låntagare bedöms ha visat motståndskraft. Även den räntekänsliga fastighetssektorn har hittills hanterat anpassningen till det högre ränteläget.

Vid utgången av året var bankernas genomsnittliga kapitaltäckning enligt regeringen på samma tillfredställande nivå som tidigare, vilket innebär att deras förmåga att hantera oväntade förluster fortfarande är stark. Regeringen bedömer därför att målet att det finansiella systemet ska vara stabilt och präglas av högt förtroende är uppfyllt. Bankerna håller också numera ytterligare kapital för utlåningen till den kommersiella fastighetssektorn, där risker och sårbarheter ökade betydligt under 2023.

Under året var aktiviteten och omsättningen på företags­obligations­marknaden begränsade. Högre återf­inansieringskostnader för företag ledde till att sårbarheterna med hög skuldsättning ökade, inte minst för fastighets­företag, men regeringen bedömer att det svenska finansiella systemet ändå var stabilt. Försäkringssektorns motståndskraft bedöms fortfarande vara god. Företagen har trots sina stora tillgångar såsom aktier, fastigheter och olika typer av obligationer enligt regeringen visat sig kunna hantera osäkerheten på de finansiella marknaderna.

Verksamhetsutövarna inom den finansiella sektorn har enligt regeringen ansvar för att motverka att deras verksamhet utnyttjas av kriminella och därmed en central roll i det brottsförebyggande arbetet. Att antalet rapporter om misstänkta transaktioner har ökat kan enligt regeringen vara ett tecken på att förbättringar har skett i arbetet mot penningtvätt och mot finansiering av terrorism. Det kan också finnas andra orsaker till den ökade rapporteringen såsom ökad brottslighet, anser regeringen.

Höga och stigande privata skulder medför risker både för enskilda och för samhällsekonomin i stort. En förbättring jämfört med tidigare år är enligt regeringen att färre konsumenter gör kreditbetalningar vid köp online. Däremot finns det fortfarande tecken på att långivarnas kreditprövning vid kredit­givning ofta är bristfällig. Jämfört med tidigare år har också kund­nöjdheten i vissa avseenden minskat. Regeringen bedömer dock att kund­nöjdheten fortfarande är förhållandevis hög bland konsumenterna.

Regeringen bedömer att det finansiella systemet bidrar alltmer till hållbar utveckling. Den svenska marknaden för grön finansiering är enligt regeringen relativt stor i ett internationellt perspektiv. De verktyg som tillhandahålls av EU:s regelverk börjar enligt regeringen bli strategiskt viktiga för företagens gröna finansiering och hållbarhetsarbete. Klimatrelaterade finansiella risker integreras i allt större utsträckning i de finansiella företagens verk­samheter. Enligt regeringen har också flera nationella åtgärder vidtagits och sammantaget har det finansiella systemets bidrag till en hållbar ut­veckling ökat.

När det gäller delmålet om att statens finansförvaltning ska bedrivas effektivt bedömer regeringen sammantaget måluppfyllelsen som god utifrån de givna förutsättningarna men anför att det är viktigt att det kontinuerliga arbetet med att förbättra måluppfyllelsen fortsätter.

Utskottets bedömning

Utskottet har tagit del av regeringens resultatredovisning inom finans­marknads­­området och konstaterar att regeringen bedömer att det svenska finansiella systemet fungerade väl under 2023, trots utmaningar med höga räntor och hög inflation.

Utskottet noterar att regeringen redogör för uppfyllelsen av de tidigare beslutade målen på finansmarknadsområdet, eftersom dessa var de aktuella målen för området under 2023. Resultatet för de nya målen som gäller fr.o.m. 2024 kommer att redovisas i kommande budgetpropositioner. Utskottet noterar vidare att regeringen har ersatt indikatorn storbankernas marknads­andelar med indikatorn icke-finansiella företagens skulder, som enligt regeringen kan återspegla både kredit­försörjningen och risken för stora kreditförluster hos bankerna. Det ger enligt regeringen en mer direkt indikator för den finansiella stabiliteten och väl fungerande marknader. Vidare bedömer regeringen att hushållens skulder vid sidan av att vara en indikation för stabilitet och konsumentskydd också visar hur en del av kreditmarknaden fungerar. Utskottet instämmer i regeringens bedömning. Utskottet påminner om vikten av att resultatindikatorer håller över tid för att det ska vara möjligt att jämföra hur resultatet inom ett visst område utvecklas mellan åren (bet. 2023/24:FiU2). Samtidigt kan det självklart finnas skäl att se över och uppdatera indikatorer vid behov.

När det gäller målet om att det finansiella systemet ska bidra till en hållbar utveckling använder regeringen resultatindikatorn gröna obligationer och gröna lån. Utskottet noterar att regeringen i årets redovisning introducerar begreppet certifierade gröna obligationer och lån, utan att närmare redogöra för vad det innebär. Vidare kommenterar regeringen i sin bedömning av måluppfyllelsen på området inte resultatindikatorn på området (gröna obligationer och gröna lån). Det försvårar utskottets möjlighet att följa utvecklingen över tid.

Regeringens resultatredovisning för området statlig förvaltningspolitik

Propositionen

Mål

Målet för den statliga förvaltningspolitiken är en innovativ och samverkande statsförvaltning som är rättssäker och effektiv, har väl utvecklad kvalitet, service och tillgänglighet och därigenom bidrar till Sveriges utveckling och ett effektivt EU-arbete (prop. 2009/10:175, bet. 2009/10:FiU38, rskr. 2009/10:315).

I propositionen redovisar regeringen även sitt mål för statliga arbetsgivarfrågor eftersom den ser den statliga arbetsgivarpolitiken som en del av den statliga förvaltningspolitiken. Regeringens mål är en samordnad statlig arbetsgivarpolitik som säkerställer att myndigheterna har kompetens för att fullgöra sina uppgifter.

Resultatindikatorer

Regeringen använder följande indikatorer för att redovisa resultaten inom området statlig förvaltningspolitik:

•       allmänhetens förtroende för bl.a. regeringen, enligt redovisningen i OECD:s Trust Survey 2024

•       organisationen Transparency Internationals jämförelse av världens länder avseende korruption i den offentliga sektorn.

I resultatredovisningen beaktas också särskilda åtgärder som vidtagits på området och den generella utvecklingen i statsförvaltningen. Regeringen konstaterar att statsförvaltningens resultat inom enskilda områden redovisas inom respektive utgiftsområde och att vissa övergripande frågor om relationen mellan staten och kommunerna redovisas inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner.

I propositionen redovisar regeringen också de indikatorer som används för att följa upp utvecklingen inom området statliga arbetsgivarfrågor.

Resultatredovisning

Regeringen inleder resultatredovisningen med att konstatera att de förslag på indikatorer för att följa upp resultaten inom området som Statskontoret redovisade till regeringen 2023 fortfarande bereds i Regeringskansliet.

Allmänhetens förtroende för förvaltningen

Enligt Organisationen för ekonomiskt samarbete och utvecklings (OECD) rapport Trust Survey 2024 har drygt 40 procent av de i allmän­heten som tillfrågats hög eller mycket hög tillit till den statliga förvaltningen i Sverige. Resultatet är något högre än i motsvarande undersökning 2021 men samtidigt lägre än i t.ex. Danmark, Finland och Norge. Vidare framgår det av rapporten att ca 40 procent av de tillfrågade anser att det är troligt att en offentligt anställd skulle vägra att ta emot en muta. Resultatet är något lägre än 2021, och även lägre än i övriga nordiska länder.

Det index som organisationen Transparency International tar fram om uppfattningar om korruption i den offentliga sektorn visar en fallande trend för Sveriges del. Sverige delade 2023 sjätteplatsen med Schweiz. Mot bakgrund av en uppföljning som gjorts av Statskontoret konstaterar regeringen att mycket är välfungerande i myndigheternas arbete mot korruption men att flera utmaningar kvarstår, bl.a. går utvecklingen långsamt (Statskontoret 2023:20). Nya hot kopplade till organiserad brottslighet och otillåten påverkan som ställer nya krav på det före­byggande arbetet har också växt fram.

Övriga åtgärder som bidragit till det förvaltningspolitiska målet

Enligt regeringen pågår arbetet med att minska antalet myndigheter. Under 2023 vidtog regeringen flera åtgärder för att se över myndighetsstrukturen och ompröva statlig verksamhet. Över 100 myndigheter omfattas av de översyner av myndighetsstrukturen som regeringen påbörjat, bl.a. översyner av mindre myndigheters och nämndmyndigheters uppgifter och organisering.

Regeringen redovisar ett antal åtgärder inom ramen för ett effektivt resursutnyttjande i staten, bl.a. Statskontorets uppdrag om myndigheternas arbete med information och kommunikation som riktas mot allmänheten i påverkande syfte och Upphandlingsmyndighetens uppföljning av myndigheternas upphandlingsarbete. Vidare visar en rapport från Ekonomistyrningsverket (ESV) att pandemin har påskyndat utvecklingen med distansarbete och digitala arbetssätt, vilket medför att myndigheters behov av lokalyta kan komma att minska (ESV 2022:27). Den digitala utvecklingen innebär också stora möjligheter till effektivisering i den offentliga verksamheten. Myndigheten för digital förvaltning visar att den har kommit längre hos större myndigheter och att det finns stora skillnader mellan myndigheters digitala mognad.

Utvecklingen av de samordnande tjänsterna fortsätter enligt regeringen, och i propositionen redovisas bl.a. uppgifter om antalet myndigheter som är anslutna till Statens servicecenters administrativa tjänster. Vid utgången av 2023 tillhandahölls administrativa tjänster till 167 anslutna myndigheter. Det ackumulerade resultatet i myndighetens avgiftsfinansierade del för de administrativa tjänsterna uppgick vid slutet av 2023 till –129,4 miljoner kronor. Målet är att verksamheten ska uppnå ekonomisk balans 2030. Enligt regeringen har myndigheten en plan för att uppnå detta.

Enligt Utredningen Centraliseringen av administrativa tjänster till Statens servicecenter – en utvärdering (SOU 2023:54) har centraliseringen totalt sett haft en positiv påverkan på statsförvaltningens effektivitet. Samtidigt finns det enligt utredningen starka skäl för att de samlade besparingar som hittills kunnat göras inte har varit av den omfattning som antogs innan reformen genomfördes. Statens servicecenter är vidare väl rustat för att bedriva ett systematiskt arbete med säkerhet och säkerhetsskydd och bidrar i praktiken till de anslutna myndigheternas säkerhet. Regeringen noterar att den it-incident som skedde i januari 2024 kunde hanteras.

Den lokala statliga servicen åt medborgare och företag utvecklas också, konstaterar regeringen och hänvisar bl.a. till att det vid utgången av 2023 fanns 138 servicekontor som hade ca 2,6 miljoner besökare.

Avslutningsvis redovisar regeringen uppföljningen av den statliga arbets­givarpolitiken och resultatet från Kompetensbarometern, som Konjunktur­institutet genomför två gånger om året.

Regeringens redovisning av ett tillkännagivande från riksdagen om Statens servicecenter

Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den bör vidta åtgärder för att fler myndigheter ska ansluta sig till Statens servicecenters verksamhet, för att på så sätt främja en kostnadseffektiv administration i den statliga förvaltningen (bet. 2021/22:FiU12 punkt 2, rskr. 2021/22:27). Enligt tillkännagivandet bör de myndigheter som väljer egna lösningar lämna en redogörelse för orsakerna till detta och de faktiska kostnaderna för de egna lösningarna i jämförelse med vad de hade fått betala för de gemensamma lösningar som finns via Statens servicecenter. Av tillkännagivandet framgår även att förutsättningarna för att kommuner och regioner ska kunna ansluta sig till Statens servicecenter bör utredas.

I utredningen om centraliseringen av administrativa tjänster till Statens servicecenter (SOU 2023:54) görs bedömningen att det inte finns skäl för regeringen eller Statens servicecenter att eftersträva en lösning med anslutning av kommuner och regioner, mot bakgrund av bl.a. att intresset är lågt och de rättsliga förutsättningarna inte är gynnsamma. Enligt utredningen bör det inte heller införas någon författningsreglerad skyldighet för myndigheterna att redovisa skäl för att inte ansluta sig till Statens servicecenter. Regeringen delar dessa bedömningar och avser inte att införa någon sådan skyldighet eller att vidare utreda frågan om en kommunal och regional anslutning till Statens servicecenter. Regeringen bedömer vidare att frivilliga anslutningar främjar en mer kostnadseffektiv administrativ hantering i statsförvaltningen, och regeringen avser därför inte att vidta några ytterligare åtgärder för att fler myndigheter ska ansluta sig. Regeringen anser därmed att tillkännagivandet är slutbehandlat.

Regeringens bedömning av måluppfyllelsen

Regeringen bedömer att målet i stora delar är uppfyllt men konstaterar samtidigt att det finns områden som behöver utvecklas.

För att uppnå rättssäkerhet och effektivitet krävs att statsförvaltningen är motståndskraftig mot korruption. Regeringen bedömer utifrån de internationella indikatorerna Transparency International Corruption Perception Index och OECD Trust Survey, och utifrån Statskontorets uppföljning av myndigheternas arbete mot korruption, att utmaningar kvarstår men att det i stora delar är välfungerande.

Enligt regeringen är styrningen av myndigheterna inte tillräckligt resultatinriktad och för stort fokus läggs på det som inte är myndigheternas kärnuppgifter. Flera åtgärder har därför vidtagits för att ompröva det statliga åtagandet, myndigheternas uppgifter och statsförvaltningens organisering.

Enligt regeringens bedömning är det positivt att produktiviteten i Statens servicecenters verksamhet fortsätter att öka, samtidigt som det krävs ett fortsatt effektiviserings- och utvecklingsarbete samt en ändamålsenlig balans mellan effektivitet, kvalitet och service i verksamheten. Regeringen bedömer att myndighetens arbete med att stärka förmågan att genomföra sina uppgifter vid fredstida krissituationer och vid höjd beredskap bidrar till att även stärka förmågan hos de myndigheter som är anslutna till Statens servicecenters tjänster. Regeringen bedömer att den pågående utbyggnaden av antalet servicekontor förbättrar tillgången till statlig service.

När det gäller området den statliga arbetsgivarpolitiken bedömer regeringen att utvecklingen är positiv och att Arbetsgivarverkets verksamhet i hög grad har bidragit till att samordna och utveckla den statliga arbetsgivarpolitiken. Kompetensförsörjningen i staten bedöms i huvudsak fungera väl. Avslutningsvis bedömer regeringen att Statens tjänstepensionsverks (SPV) administration av den statliga tjänstepensionen fungerar väl och att myndigheten bidrar till målet om en samordnad statlig arbetsgivarpolitik.

Utskottets tidigare behandling

Utskottet har under flera år följt utvecklingen av resultatredovisningen inom området statlig förvaltningspolitik. I grunden handlar det om att målet för den statliga förvaltningspolitiken inte enbart eller ens huvudsakligen kan nås genom åtgärder inom utgiftsområde 2 eftersom politiken rör många delar av den statliga förvaltningen (t.ex. bet. 2015/16:FiU2). Därför har utskottet uttryckt viss förståelse för att redovisningen av resultaten är knapphändig. Utskottet har övervägt om det skulle kunna finnas anledning för regeringen att arbeta fram en samlad och fördjupad redovisning av resultaten inom området, t.ex. i form av en resultatskrivelse. Strukturen på resultatredovisningen har enligt utskottet förbättrats under åren genom att redovisningen övergått från ett myndighetsfokus till mer av verksamhetsfokus (se t.ex. bet. 2016/17:FiU2). Samtidigt har utskottet återkommande noterat att regeringen i stället för att redovisa resultat i förhållande till de riksdagsbundna målen endast redovisar insatser och åtgärder. När det gäller resultatindikatorer har utskottet konstaterat att de håller sig på en aggregerad nivå och mäter aspekter av förvaltningspolitiken som går långt utöver de statliga anslagen inom området.

I förra årets betänkande (bet. 2023/24:FiU2) noterade utskottet att utvecklingsarbetet det senaste året handlat om att Statskontoret föreslagit ett antal nya resultatindikatorer för att följa upp det förvaltningspolitiska målet. Mot bakgrund av att förslagen bereddes i Regeringskansliet förväntade sig utskottet en redovisning av resultatet av utvecklingsarbetet i nästa års budgetproposition.

Utskottets bedömning

Målet för den statliga förvaltningspolitiken, som gällt sedan 2010, är en innovativ och samverkande statsförvaltning som är rättssäker och effektiv, har väl utvecklad kvalitet, service och tillgänglighet och därigenom bidrar till Sveriges utveckling och ett effektivt EU-arbete. Utskottet har gått igenom resultatredovisningen utifrån målet och vill med anledning av detta påminna om sina tidigare uttalanden, bl.a. att målet inte enbart eller ens huvudsakligen kan nås genom åtgärder inom utgiftsområde 2, eftersom det rör många delar av den statliga förvaltningen. Utformningen av resultatindikatorer är därför inte någon lätt uppgift, vilket utskottet tidigare har uttryckt förståelse för. Trots svårigheterna är det dock angeläget att regeringen inte skjuter sin beredning av de förslag på resultatindikatorer som Statskontoret lämnade redan i januari 2023 framför sig. Utan väl motiverade resultatindikatorer som också är hållbara över tid ser utskottet en risk för att resultatredovisningen framöver i stället för att innehålla resultat kommer att innehålla ännu fler beskrivningar av enskilda åtgärder eller redovisningar utan tydlig koppling till utvecklingen i förhållande till det riksdagsbundna målet.

Regeringens resultatredovisning för genomförandet av Agenda 2030

Propositionen

Mål

Målet för Sveriges genomförande av Agenda 2030 är att Sverige ska genomföra Agenda 2030 för en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling genom en samstämmig politik nationellt och internationellt. Genomförandet ska präglas av agendans princip att ingen ska lämnas utanför (prop. 2019/20:188, bet. 2020/21:FiU28, rskr. 2020/21:154).

Resultatindikatorer

I regeringens skrivelse till riksdagen om Sveriges genomförande av Agenda 2030 från 2022 (skr. 2021/22:247) redovisas det nationella genomförandet av Agenda 2030.

Resultatredovisning

SCB har enligt regeringen samordnat Sveriges bidrag till den globala upp­följningen av Agenda 2030 och redovisat uppdaterad statistik för de globala indikatorerna på myndighetens webbplats.

Vidare har Sverige sedan januari 2024 varit ordförande i den nordiska expertgruppen för hållbar utveckling. Expertgruppen har arbetat för att det ska finnas en tydlig koppling mellan arbetet med hållbar utveckling i Norden och Agenda 2030. Sverige medverkade även med en delegation vid FN:s forum för utvecklingsfinansiering i april 2024. Syftet med mötet var att följa upp genomförandet av Addis Ababa Action Agenda med sikte på FN:s fjärde konferens om utvecklingsfinansiering 2025.

Den globala uppföljningen av Agenda 2030 sker årligen vid FN:s politiska högnivåforum för hållbar utveckling. Sverige medverkade med en delegation vid mötet i juli 2024.

Den nationella samordnaren för Agenda 2030 lämnade i mars 2024 sin slut­redovisning Omställning kräver systemförändringar och mobilisering nu! (KN2024/00828). Samordnarens slutsats var att omställningen till hållbar utveckling går för långsamt och att de åtgärder som vidtas är otillräckliga. Redo­visningen var koncentrerad till fem områden: ledarskap för samhällstransformation, en hållbar ekonomisk utveckling, transformation på lokal och regional nivå, data för hållbar utveckling samt hållbar konsumtion och produktion.

Regeringen kommer att överlämna en ny skrivelse om Sveriges genom­förande av Agenda 2030 till riksdagen under 2024, i linje med riksdagens tillkännagivande (bet. 2020/21:FiU28, rskr. 2020/21:154).

Regeringens bedömning av måluppfyllelsen

Enligt regeringens skrivelse om Sveriges genomförande av Agenda 2030 från 2022 har Sverige goda förutsättningar att nå de globala målen, men flera utmaningar kvarstår. Regeringen gör bedömningen att den nationella samordnarens uppdrag har skapat nya plattformar för samhällsaktörer och resulterat i tvärsektoriella samarbeten och nya initiativ för att nå agendans mål. Regeringen bedömer också att Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och det säkerhetspolitiska läget i omvärlden, liksom den ansträngda ekonomiska situationen med hög inflation, påverkar måluppfyllelsen negativt.

Utskottets bedömning

Utskottet konstaterar att regeringen bedömer att Sverige har goda förutsättningar för att nå målet med Agenda 2030, men att flera utmaningar kvarstår. Vidare noterar utskottet att den nationella samordnaren under våren 2024 lämnade sin slutredovisning. Utskottet välkomnar regeringens bedömning att samordnarens uppdrag har skapat nya plattformar för samhälls­aktörer och resulterat i tvärsektoriella samarbeten och nya initiativ för att nå agendans mål. Utskottet konstaterar vidare att regeringen bedömer att Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och det säkerhetspolitiska läget i omvärlden, liksom den ansträngda ekonomiska situationen med hög inflation, har en negativ påverkan på hur väl målet uppfylls. 

Utskottet noterar att regeringen anför att skrivelsen om Sveriges genomförande av Agenda 2030 ska lämnas till riksdagen under 2024, i enlighet med riksdagens tillkännagivande. Utskottet vill också betona vikten av att resultatindikatorerna som ligger till grund för regeringens bedömning av hur väl målet för Sveriges genomförande av Agenda 2030 nås, om än kortfattat, även redogörs för i budgetpropositionen.

Regeringens resultatredovisning för området korrekta utbetalningar från välfärdssystemen

Propositionen

Mål

Det övergripande målet för att minska de felaktiga utbetalningarna från välfärdssystemen är att utbetalningarna från dessa system ska vara korrekta, att andelen felaktiga utbetalningar ska minska och att fel ska motverkas (prop. 2020/21:1 utg.omr. 2, bet. 2020/21:FiU2, rskr. 2020/21:150).

Resultatindikatorer

Måluppfyllelsen inom området redovisas efter en helhetsbedömning utifrån följande resultatindikatorer:

•       upptäckta felaktigt utbetalda belopp i förhållande till de totala utbetalningarna

•       antal återkrav och belopp som återkrävs

•       antal polisanmälningar

•       andelen i befolkningen som anser att det är lätt att göra rätt vid ansökan om bidrag

•       andelen i befolkningen med tillåtande attityder till olika former av bidragsbrott

•       andelen i befolkningen som upplever att risken för att bli ertappad med bidragsbrott är låg.

Den första indikatorn syftar enligt regeringen till att följa upp de delar av målet som avser att utbetalningarna ska vara korrekta och att andelen felaktiga utbetalningar ska minska. Indikatorerna antal återkrav och belopp som återkrävs samt antal polisanmälningar syftar enligt regeringen till att följa upp i vilken omfattning fel åtgärdas. De tre sista indikatorerna syftar enligt regeringen till att följa upp attityder hos befolkningen när det gäller olika typer av bidragsbrott eftersom regeringen anser att attityder har betydelse för målet att utbetalningar ska vara korrekta och fel ska motverkas.

ESV:s rapport (ESV 2024:32) med en samlad analys av i vilken utsträckning utbetalningarna från välfärdssystemet under 2023 var korrekta, andelen felaktiga utbetalningar minskade och fel motverkades har också använts som underlag för resultatredovisningen.

Resultatredovisning

Det sammanlagda beloppet för upptäckta felaktiga utbetalningar var 2023 2,6 miljarder kronor. Det är en minskning jämfört med 2022, som enligt regeringen beror på att de upptäckta felaktiga utbetalningarna vid framför allt Försäkringskassan, Arbetsför­medlingen och Migrationsverket har minskat. Regeringen konstaterar samtidigt att beloppet ökat jämfört med 2019 när motsvarande belopp var 2,1 miljarder kronor. De upptäckta felaktiga utbetalningarnas andel av de totalt utbetalda beloppen minskade från 0,4 procent 2022 till 0,3 procent 2023.

Flera myndigheter, bl.a. Försäkringskassan, uppger att de stärkte sitt arbete med att förhindra felaktiga utbetalningar under 2023. Arbetsförmedlingen anger att minskningen i deras verksamhet framför allt beror på att färre men mer komplexa utredningar genomfördes 2023 än 2022. Inom Migrationsverket har de upptäckta felen också minskat, men eftersom många upptäckta fel uppges registreras i efterhand är antalet fel under 2023, enligt regeringen, sannolikt en underskattning.

Regeringen redovisar också myndigheternas kostnader för kontroller utanför ordinarie handläggning. Dessa kostnader kan enligt regeringen i viss utsträckning förklara om förändringen av upptäckta felaktiga utbetalningar beror på förändringar i kontrollarbetet eller förändringar i de faktiska felaktiga utbetalningarna.

Regeringen konstaterar att det totala antalet beslut om återkrav minskade 2023 jämfört med 2022. Det är en följd av en minskning hos framför allt Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Totalt betalades 2,6 miljarder kronor felaktigt utbetalda medel tillbaka under 2023, vilket är en ökning jämfört med 2022 när 2,3 miljarder kronor betalades tillbaka.

Vidare redovisar regeringen att det totala antalet polisanmälningar vid myndigheterna och arbetslöshetskassorna ökade kraftigt under 2019–2023, men att de minskade något 2023 jämfört med 2022. Antalet anmälda bidragsbrott, antalet personuppklarade brott enligt bidragsbrottslagen och antalet lagföringsbrott med bidragsbrott som huvudbrott har också ökat under senare år, konstaterar regeringen i propositionen.

Andelen i befolkningen med tillåtande attityder till bidragsbrott har varit oförändrad under de år som attityderna undersökts (2018, 2022, 2023 och 2024). Att arbeta svart och samtidigt ta emot studiebidrag eller ta studielån är en typ av bidragsbrott där attityderna enligt regeringens redovisning är mer tillåtande än attityderna till övriga bidragsbrott. Den upplevda upptäcktsrisken vid bidragsbrott är också oförändrad, lite drygt 40 procent.

Regeringens bedömning av måluppfyllelsen

Regeringen bedömer att målet om att utbetalningarna från välfärdssystemen ska vara korrekta, att andelen felaktiga utbetalningar ska minska och att fel ska motverkas endast delvis har uppnåtts.

I budgetpropositionen för 2024 baserades bedömningen av måluppfyllelsen både på de omfattningsstudier som berörda myndigheter genomförde för 2021 och på den årliga rapportering som myndigheterna gör. I årets budget­proposition baseras bedömningen av måluppfyllelsen endast på den årliga rapporteringen.

Regeringen konstaterar att myndigheterna kontinuerligt arbetar för att motverka felaktiga utbetalningar och bidragsbrott. Antalet anmälda bidragsbrott ökade 2023 jämfört med 2022. Eftersom antalet anmälda bidragsbrott i hög grad beror på myndigheters riktlinjer och kontrollsystem bedömer regeringen att det finns anledning att tro att förändringen i hög grad beror på myndigheternas arbete snarare än på förändringar i den faktiska brottsligheten. Totalt återbetalda medel har ökat, och vid flera myndigheter har även återbetalningsgraden och återbetalningstakten ökat, konstaterar regeringen. Regeringen bedömer därför att den del av målet som innebär att fel ska motverkas delvis har uppfyllts.

Regeringen bedömer att de felaktiga utbetalningar som myndigheterna och arbetslöshetskassorna tillsammans upptäcker och kräver tillbaka och som återbetalas fortfarande utgör en liten del av det totalt skattade beloppet för felaktiga utbetalningar. Regeringen hänvisar till tidigare omfattningsstudier från 2021 som visar beloppsmässigt mycket stora felaktiga utbetalningar av bl.a. assistansersättning, sjukpenning, lönebidrag och tillfällig föräldra­penning.

Regeringen konstaterar att de observerade förändringarna av de upptäckta felaktiga utbetalningarna kan bero på myndigheternas särskilda kontroll­insatser eller på faktiska förändringar av felaktiga utbetalningar. Enligt regeringen är det svårt att säkert avgöra orsaken till de observerade förändringarna, liksom det är svårt att jämföra kostnaderna för kontroller mellan myndigheter. Enligt regeringen tycks det dock för vissa myndigheter finnas ett samband över tid mellan hur stora kostnader respektive myndighet har för kontrollen och de felaktiga utbetalningar som myndigheten upptäcker. Enligt regeringen kan det indikera att de upptäckta felaktiga utbetalningarna i dessa fall speglar förändringar i myndigheternas aktiviteter snarare än förändringar i de faktiska felaktiga utbetalningarna. Regeringen bedömer dock sammantaget att det är svårt att med säkerhet slå fast att omfattningen av faktiska felaktiga utbetalningar vid de berörda myndigheterna har minskat på ett sätt som skulle förklara den minskade omfattningen upptäckta felaktiga utbetalningar. Regeringens samlade bedömning är därför att de delar av målet som innebär att utbetalningarna från välfärdssystemen ska vara korrekta och att andelen felaktiga utbetalningar ska minska inte har uppfyllts.

Avslutningsvis konstaterar regeringen att attityderna till bidragsbrott har varit förhållandevis stabila 2018–2024. Sammantaget bedömer regeringen att förändringarna i attityder sannolikt inte har haft någon större påverkan på omfattningen av de felaktiga utbetalningarna från välfärdssystemen.

Utskottets tidigare behandling

I förra årets betänkande (bet. 2023/24:FiU2) noterade utskottet regeringens avsikt att vart tredje år redovisa en bedömning för riksdagen av omfattningen av felaktiga utbetalningar utifrån den fördjupade lägesbeskrivning somESV har i uppgift att göra. Utskottet instämde med regeringen i att det därigenom kommer att vara möjligt att med större tillförlitlighet och precision följa upp det övergripande målet om att de felaktiga utbetalningarna ska minska. Utskottet betonade samtidigt vikten av den årliga redovisning av resultaten som regeringen ska göra i budgetpropositionen enligt 10 kap. 3 § budgetlagen.

Utskottets bedömning

För att värna legitimiteten i och förtroendet för välfärdssystemen och andra offentliga stödsystem är det, liksom regeringen anför i propositionen, avgörande att utbetalningar enbart sker till personer och företag som är stödberättigade. Det var mot den bakgrunden som utskottet ställde sig bakom regeringens förslag om ett övergripande mål för området som infördes 2021.

Regeringen har utformat en uppföljningscykel som bygger dels på en årlig redovisning, dels på en redovisning vart tredje år som baserar sig på en fördjupad lägesbeskrivning som ESV ska lämna till regeringen vart tredje år. Syftet med att vart tredje år basera måluppfyllelsen på omfattningsstudier är, enligt regeringen, att med större tillförlitlighet och precision kunna följa upp målet. I årets budgetproposition baseras bedömningen av måluppfyllelsen endast på den årliga redovisningen. Utskottet kan konstatera att regeringens redovisning är omfattande. Den har dock en överlag tydlig struktur t.ex. återspeglar dispositionen av redovisningen de resultatindikatorer som regeringen använder, och talande rubriker bidrar till förståelse för utvecklingen av resultatet. Avslutningsvis noterar dock utskottet att regeringen i ett avsnitt i resultat­redo­visningen beskriver enskilda åtgärder eller redo­visningar utan tydlig koppling till utvecklingen i förhållande till målen. Det handlar t.ex. om utredningar som tillsatts under 2024 och uppdrag till myndigheter som regeringen beslutat om under 2024. Utskottet konstaterar att resultatredo­visningen skulle vinna på att koncentreras till de mest centrala resultaten på området.

Propositionen

Redovisningen nedan görs enligt indelningen i propositionen, dvs.

•       finansmarknad och internationella institutioner

•       statlig förvaltningspolitik, statliga arbetsgivarfrågor och Agenda 2030

•       fastighetsförvaltning

•       prognoser, redovisning, statistik och uppföljning

•       offentlig upphandling

•       korrekta utbetalningar från välfärdssystemen.

Finansmarknad och internationella institutioner

De anslag och bemyndiganden om ekonomiska åtaganden som regeringen redovisar under denna rubrik är

–      anslaget 1:3 Finansinspektionens avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter

–      anslaget 1:11 Finansinspektionen

–      anslaget 1:12 Riksgäldskontoret

–      anslaget 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter

–      anslaget 1:16 Finansmarknadsforskning

–      kredit- och garantiramar till stabilitetsfonden och resolutionsreserven

–      en garanti för krigsförsäkring.

Finansinspektionen och Riksgäldskontoret bedriver också avgiftsbelagd verk­samhet. I budgetpropositionen redovisas en budget för den avgiftsbelagda verksamheten vid myndigheterna (prop. 2024/25.1 utg.omr. 2, tabell 3.9 respektive 3.14).

Politikens inriktning

Det finansiella systemet ska vara stabilt och ha förmåga att säkerställa viktiga samhälls­funktioner. Det politiska arbetet bedrivs mot bakgrund av att hushåll, företag och finansiella aktörer de senaste åren har behövt hantera ett ekonomiskt läge med högre räntor och att svensk ekonomi befinner sig i en lågkonjunktur. Det kan komma att påverka nivån på bankernas kredit­förluster. Regeringen förordar därför en förstärkt och mer datadriven och automatiserad banktillsyn. Regeringen framhåller vidare att risken för allvarliga drifts­störningar ökar med ett försämrat säkerhetsläge. En uppgift av stor vikt är att säkerställa hög beredskap i betalningssystemet. Det allvarliga säkerhets­läget understryker också vikten av att stärka myndigheternas förmåga. Krigs­­försäkrings­nämnden har i uppdrag att ta fram och å statens vägnar ingå nya beredskapsavtal för statlig krigsförsäkring. För dessa avtal och nämndens övriga verksamhet föreslår regeringen att det inrättas en garanti­ram för krigsförsäkring. Regeringen avser även att ge Riksgäldskontoret i upp­drag att samordna gemensamma krisövningar för myndigheterna rep­resenterade i Finansiella stabilitetsrådet.

En av regeringens prioriterade frågor handlar om att bekämpa den kriminella ekonomin och den organiserade brottsligheten. Det gäller också brottslighet i det finansiella systemet. Enligt regeringen pågår ett intensivt arbete bl.a. med att förhandla ändringar i EU:s regelverk för betaltjänster. Regeringen för också en löpande dialog med såväl brottsbekämpande myndig­heter som banker för att stärka arbetet mot bedrägerier. Samordningen av arbetet behöver stärkas samtidigt som skyldigheten att rapportera misstänkta transaktioner bör öka i omfattning och precision. Det är också viktigt att fortsätta att försvåra för sådan penningtvätt som bygger på in- eller utförsel av stora mängder kontanter, anser regeringen.

Regeringen avser att fortsätta att verka för en marknadsbaserad utveckling av EU:s finansmarknader som främjar konkurrens mellan finansiella aktörer och tjänster inom EU, för att EU förblir öppet mot tredjeland och för att begränsa den administrativa bördan. Vidare anser regeringen att ett starkt konsumentskydd ökar förutsättningarna för aktivt konsumentdeltagande och därmed kan bidra till ökad konkurrens på sparande­marknaden. Regeringen anför vidare att arbete pågår bl.a. med att motverka överskuldsättning och att säkerställa ett starkt konsumentskydd.

Regeringen konstaterar att fokus i EU:s arbete för en hållbar finansmarknad hittills till stor del legat på att finansiera verksamheter som bedöms vara gröna. Regeringen anser att det är viktigt att även fokusera på omställnings­processen och att verksamheter med potential att ställa om kan få tillgång till finansiering för att bli gröna i framtiden. Det är också viktigt att finansiella aktörer hanterar sina klimatrisker och medverkar till trovärdiga omställnings­planer hos de företag de är exponerade mot.

Anslaget 1:3 Finansinspektionens avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter

Anslaget får användas för utgifter för Finansinspektionens avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter EBA, Europeiska försäkrings- och tjänste­pension­smyndigheten samt Europeiska värdepappers- och marknads­myndigheten.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 25,5 miljoner kronor för 2025, vilket är 0,2 miljoner mer än vad som anvisats för 2024. Förslaget till höjt anslag är en följd av regeringens tidigare beslutade, föreslagna eller aviserade åtgärder.

Anslaget 1:11 Finansinspektionen

Anslaget får användas för Finansinspektionens verksamhet och för Krigs­försäkringsnämndens verksamhet.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 846,6 miljoner kronor till anslaget för 2025, vilket är 38,4 miljoner kronor mer än vad som anvisats för 2024. Till följd av en höjd avgift till arbetsgruppen för finansiella åtgärder (FATF) minskas anslaget med 94 000 kronor och anslaget 1:1 Avgifter till inter­nationella organisationer inom utgiftsområde 5 ökas med motsvarande belopp. Till följd av åtgärder för att motverka penningtvätt och genomföra EU:s lagstiftnings­paket mot penningtvätt minskas anslaget med 9 miljoner kronor och anslaget 1:11 Bolagsverket inom utgiftsområde 24 Näringsliv ökas med motsvarande belopp. Regeringen föreslår att anslaget ökas med 8 miljoner kronor för att förstärka banktillsynen. Vidare föreslår regeringen att anslaget ökas med 20 miljoner kronor för att genomföra ett digitaliseringslyft. Regeringen föreslår också att anslaget ökas med 5 miljoner kronor för att genomföra en förmågeuppbyggnad inom civilt försvar.

Anslaget 1:12 Riksgäldskontoret

Anslaget får användas för Riksgäldskontorets förvaltningsutgifter.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 392,9 miljoner kronor till anslaget för 2025, vilket är 14,4 miljoner kronor mer än för 2024. Anslaget föreslås minskas med 300 000 kronor fr.o.m. 2025 för ESV:s uppdrag att utv­ärdera statsskuldens förvaltning och anslaget 1:8 Ekonomistyrningsverket föreslås ökas med motsvarande belopp. Regeringen föreslår vidare att anslaget ökas med 5 miljoner kronor för att stärka förmågan inom civilt försvar. Anslaget föreslås också ökas med 1 miljon kronor för uppdrag att samordna krisövningar för myndigheter representerade i Finansiella stabilitetsrådet.

Anslaget 1:14 Vissa garanti och medlemsavgifter

Anslaget får användas för utgiften för Sveriges årliga medlemsavgifter, avgifter eller statsbidrag till Breugel, European Institute of Public Administration (EIPA) samt Europarådets utvecklingsbank (CEB). Anslaget får också användas för utgifter för infrianden av garantier till vissa inter­nationella finansieringsinstitut. Anslaget får även användas för infrianden av statens åtaganden i enlighet med avtalen om Europeiska investeringsbankens garantifond för stöd till i första hand företag i ekonomiska svårigheter orsakade av utbrottet av covid-19 och avtalet med Europeiska kommissionen om en garanti för ett europeiskt instrument för tillfälligt stöd för att minska risken för arbetslöshet i en krissituation till följd av utbrottet av covid-19 (SURE).

Anslaget får också användas för förluster som uppkommer i Krigs­försäkringsnämndens verksamhet enligt 4 kap. lagen (1999:890) om för­säkringsverksamhet under krig eller krigsfara m.m. i syfte att möjliggöra Krigs­försäkringsnämndens verksamhet. Vidare får anslaget användas för kapital­höjningar i Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD) till den del som inte utgör bistånd.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 170,4 miljoner kronor till anslaget för 2025, vilket är 37 miljoner kronor mindre än vad som anvisades för 2024. Budgetförslaget baseras på antagandet om oförändrade eller svagt nominellt ökade utgifter för Breugel, EIPA och CEB. Regeringen föreslår även att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2025–2029 besluta om att Sverige deltar i kapitalhöjningen till EBRD som sker genom teckning av aktier som tilldelas medlemsstaterna. För kapitalhöjningen föreslås anslaget ökas med 60 miljoner kronor 2025.

Kapitalhöjning i EBRD

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2025–2029 besluta om att Sverige medverkar i kapitalhöjningen till EBRD som sker genom teckning av aktier som tilldelas medlemsländerna på högst 1,15 miljarder kronor.

I december 2023 beslutade EBRD:s högsta beslutande organ om en kapitalhöjning för att institutionen ska kunna fortsätta att investera i Ukraina och samtidigt stötta andra verksamhetsländer. Genom kapitalhöjningen skulle EBRD:s inbetalda kapital öka med sammanlagt 4 miljarder euro. För Sveriges del innebär detta ett tillskott av kapital genom teckning av aktier på 91,7 miljoner euro, vilket motsvarar ca 1,15 miljarder kronor. Beloppet ska betalas in genom fem lika stora årliga betalningar 2025–2029. Sveriges kapitalandel i banken uppgår till 2,3 procent och skulle förbli oförändrad under förut­sättning att samtliga medlemsländer tecknar det erbjudna antalet aktier. Enligt regeringen har Sverige ställt sig positivt till att EBRD tillförsäkras resurser för att stötta Ukraina. EBRD har djupgående kunskaper om den ekonomiska situationen i Ukraina och bedöms ha förmåga att effektivt stötta landet och närliggande drabbade ekonomier.

Enligt 8 kap. 3 § första stycket budgetlagen krävs riksdagens bemyndigande för att regeringen ska kunna tillskjuta kapital till institut som EBRD. Vidare ska tillskott av kapital finansieras med anslag (7 kap. 2 § budgetlagen). Ukraina är med på OECD:s lista över biståndsmottagarländer och 71 procent av kostnaderna för tecknandet av aktier i EBRD uppfyller kriterierna för internationellt bistånd. Kostnader om högst 816,5 miljoner kronor finansieras därför från anslaget 1:1 Biståndsverksamhet inom utgiftsområde 7 Inter­nationellt bistånd och högst 333,5 miljoner kronor från anslaget 1:14 Vissa garanti och medlemsavgifter inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning.

Anslaget 1:16 Finansmarknadsforskning

Anslaget får användas för utgifter för finansmarknadsforskning och högst 2 procent av anslaget får användas för programanslutna förvaltningsutgifter.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 30,7 miljoner kronor till anslaget för 2025, vilket är 28,6 miljoner kronor mindre än vad som anvisades för 2024. Regeringen anför att det finansiella systemet har en central betydelse för sam­hällsekonomin och Sveriges finansiella sektor hör till de största i förhållande till BNP i EU. Därtill lyfts Sverige ofta fram internationellt när det gäller hushållens höga skuldsättning. Regeringen föreslår att 1,4 miljoner kronor anvisas till anslaget för att uppmuntra mer forskning för att motverka riskerna på det mest ändamålsenliga sättet.

Beställningsbemyndigande för anslaget 1:16 Finansmarknadsforskning

Forskning bedrivs i regel i fleråriga projekt och för att kunna finanseria sådana beslut anser regeringen att beslut behöver kunna fattas som medför behov av medel kommande år. Regeringen föreslår därför att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2025 för anslaget 1:6 Finansmarknadsforskning ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 174,8 miljoner kronor 2026–2030.

Kredit- och garantiramar till stabilitetsfonden och resolutionsreserven

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2025 för stabilitetsfonden besluta om en kreditram på högst 50 miljarder kronor och en garantiram på högst 750 miljarder kronor. Vidare föreslår regeringen att den bemyndigas att för 2025 för resolutionsreserven besluta om en kreditram på högst 100 miljarder kronor och en garantiram på högst 200 miljarder kronor.

Stabilitetsfonden kan komma att användas för att finansiera åtgärder enligt lagen (2015:1017) om förebyggande statligt stöd till kreditinstitut och om stabilitetsfonden, EU:s förordning om återhämtning och resolution av centrala motparter och lagen (2022:739) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om återhämtning och resolution av centrala motparter. Åtgärderna innefattar kapital- eller likviditetsstöd till livskraftiga banker och centrala motparter. Det program som inrättades vid finanskrisen 2008 hade ett fastställt belopp om högst 50 miljarder kronor, vilket var det sammanlagda kapitaltillskott som staten kunde medge. Samma belopp utgör för närvarande utgångspunkt för stabilitetsfondens lånemöjligheter och föreslås gälla även för 2025. Enligt regeringen bedöms beloppet även kunna täcka eventuella låne­behov. Beloppet bedöms även kunna täcka eventuella lånebehov i fråga om centrala motparter.

Garantiramen för stabilitetsfonden bör vara på ett högre belopp än den ram som gäller för resolutionsreserven, eftersom det här enligt regeringen skulle bli fråga om generella stödåtgärder till samtliga banker. Regeringen föreslår att garantiramen för stabilitetsfonden ska vara densamma som för 2024, dvs. 750 miljarder kronor. Enligt regeringen bedöms beloppet även kunna täcka eventuella lånebehov i fråga om centrala motparter.

Resolutionsreserven kan komma att användas för att finansiera åtgärder inom ramen för ett resolutionsförfarande i fråga om kreditinstitut och värde­pappersbolag. Det innefattar åtgärder för att stötta rekonstruktion av system­viktiga banker som i utgångsläget inte bedöms livskraftiga. Därutöver kan resolutionsreservens kreditram komma att användas till att betala ut kompensation till företagets ägare. Resolutionsreservens kredit­ram bör enligt regeringen främst bli aktuell i fråga om olika åter­kapitaliseringsåtgärder efter det att vissa av företagets skulder skrivits ned. Kreditramen, som för närvarande uppgår till 100 miljarder kronor, motiveras av att den bör ha åt­minstone samma förmåga till återkapitaliseringsåtgärder som kreditramen till stabilitetsfonden, dvs. 50 miljarder kronor, samt dessutom innehålla utrymme för att hantera eventuella kompensationsfall. Kreditramen på 100 miljarder kronor föreslås därför gälla även under 2025.

Garantiramen för resolutionsreserven kan användas om banker i resolution initialt behöver stöd för sin finansiering. Regeringen bedömer att likviditets­stöd till flera av Sveriges storbanker i en krissituation skulle behöva uppgå till minst 100 miljarder kronor. Därtill kan det enligt regeringen finnas en negativ signal­effekt i att under ett krisförlopp behöva justera garantiramen. Därför föreslår regeringen att garantiramen för resolutionsreserven även under 2025 sätts till 200 miljarder kronor.

Garanti för krigsförsäkring

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2025 ställa ut statliga garantier för krigsförsäkringar som uppgår till högst 200 miljarder kronor.

Krigsförsäkringsnämnden har i fredstid uppdrag att ta fram och å statens vägnar ingå beredskapsavtal för statlig krigsförsäkring. Dessa avtal innebär eko­nomiska åtaganden för staten. Även Krigsförsäkringsnämndens verk­samhet om Sverige är i krig eller befinner sig i krigsfara innebär ekonomiska åtaganden för staten. För dessa åtaganden behövs enligt regeringen en garantiram. En garantiram för krigsförsäkring bör enligt regeringen omfatta dels ingångna beredskapsavtal (krigsutbrottsavtal och återförsäkringsavtal), dels den försäkringsverksamhet som Krigsförsäkringsnämnden ska bedriva om Sverige är i krig eller befinner sig i krigsfara. Regeringen bedömer att det maximala försäkringsvärdet för denna samlade verksamhet uppgår till högst 200 miljarder kronor. Garantiramen för krigsförsäkring föreslås som högst få uppgå till detta belopp.

Statlig förvaltningspolitik, statliga arbetsgivarfrågor och Agenda 2030

De anslag och bemyndiganden om ekonomiska åtaganden som regeringen redovisar under denna rubrik är

–      anslaget 1:1 Statskontoret

–      anslaget 1:2 Kammarkollegiet

–      anslaget 1:4 Arbetsgivarpolitiska frågor

–      anslaget 1:5 Statliga tjänstepensioner m.m.

–      anslaget 1:15 Statens servicecenter

–      Kammarkollegiets behov av likviditet i samband med inrättande av nya myndigheter

–      Kammarkollegiets behov av likviditet i det statliga försäkringssystemet

–      SPV:s behov av likviditet i pensionshanteringen.

Kammarkollegiet, SPV och Statens servicecenter bedriver också avgiftsbelagd verksamhet. I budgetpropositionen redovisas en budget för den avgiftsbelagda verksamheten vid myndigheterna (prop. 2024/25:1 utg.omr. 2 tabell 4.10, 4.16 respektive 4.19).

Politikens inriktning

Regeringen anser att statsförvaltningen bör effektiviseras och bli mer ändamålsenligt organiserad. Medborgarnytta, effektivitet och förenkling ska även i fortsättningen vara ledord för all statlig verksamhet, och regeringen kommer i sin styrning av statsförvaltningen att fokusera på det som är myndigheternas kärnuppgifter.

För att säkerställa att regeringen får det underlag den behöver för att kunna fatta nödvändiga beslut behöver förmågan att ompröva befintliga utgifter och verksamheter stärkas. Därför ska Statskontoret och ESV slås samman under det gemensamma namnet Statskontoret. Det bör ske genom att Statskontorets befintliga uppgifter överförs till och inordnas i ESV. Orga­nisations­förändringen ska träda i kraft den 1 januari 2026.

Regeringen avser att upphäva kravet på myndigheters anslutning till Statens servicecenters administrativa tjänster. Anledningen är att kravet riskerar att försvaga effektiviseringstrycket och minska myndigheternas möjlighet att välja den mest kostnadseffektiva lösningen för sin verksamhet. Enligt regeringen är det också viktigt att säkerställa att Statens servicecenters tjänster uppfyller de högt uppställda kraven på säkerhetsskydd och informations­säkerhet och att myndigheten kan fullgöra sitt ansvar som beredskaps­myndighet inom det civila försvaret. Regeringen avser också att i högre grad ge Statens servicecenter bestämmanderätt över frågan om var servicekontoren ska finnas etablerade.

Eftersom en gemensam regional indelning för statliga myndigheter kan underlätta samordningen inom staten och samverkan mellan staten, kommunerna och regionerna kommer regeringen att pröva i vilken utsträckning det är möjligt för fler statliga myndigheter att omfattas av den gemensamma regionala indelningen i enlighet med den förordning som finns på området.

Anslaget 1:1 Statskontoret

Anslaget får användas för Statskontorets förvaltningsutgifter och för regeringens behov av vissa förvaltningspolitiska insatser.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 113,1 miljoner kronor till anslaget för 2025. Anslaget föreslås endast ökas till följd av pris- och löneomräkning.

I samband med avvecklingen av Statskontoret och inordnandet av myndighetens uppgifter i ESV i januari 2026 avser regeringen att föra anslagsmedlen till anslaget 1:8 Ekonomistyrningsverket. För 2026 och 2027 beräknas anslaget till Statskontoret därför till 0 kronor.

Riksdagens tidigare ställningstagande om Statskontoret

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner att riksdagens tidigare ställningstagande om inrättandet av Statskontoret inte längre ska gälla. I samband med att myndigheten inrättandes 1961 tog riksdagen bestämd ställ­ning till vilken verksamhet myndigheten skulle bedriva (prop. 1960:126, SU 1960:107, rskr. 1960:282). Till skillnad från när Statskontoret inrättades 1961 är det nu regeringens ansvar att organisera statsförvaltningen. För att regeringen ska ha möjlighet att lägga samman Statskontorets och ESV:s uppgifter krävs att denna s.k. riksdagsbindning hävs.

Den årliga revisionens iakttagelser

Statskontoret har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2023. Som grund för uttalandet om reservation har Riksrevisionen angett att Statskontorets lån i Riksgäldskontoret för att finansiera anläggningstillgångar som används i myndighetens verksamhet avviker väsentligt från anläggningstillgångarnas bokförda värde. Det bokförda värdet på dessa tillgångar uppgick till 2,1 miljoner kronor medan lånet i Riksgäldskontoret uppgick till 1,2 miljoner kronor. Avvikelsen är enligt Riksrevisionen inte förenlig med bestämmelserna i kapitalförsörjnings­förordningen (2011:210). Enligt regeringen har frågan följts upp i dialog med Statskontoret. Myndigheten har enligt regeringen vidtagit åtgärder för att redovisningen i fortsättningen ska ske i enlighet med kapitalförsörjnings­förordningen.

Anslaget 1:2 Kammarkollegiet

Anslaget får användas för Kammarkollegiets förvaltningsutgifter och för förvaltningsutgifter för vissa nämnder. Anslaget får även användas för att bevaka statens rätt och andra allmänna intressen samt utbetalning av vissa mindre skadeståndsersättningar.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 165,7 miljoner kronor till anslaget för 2025. Förutom pris- och löneomräkning och regeringens tidigare beslutade, föreslagna eller aviserade åtgärder föreslås anslaget ökas med 250 000 kronor för Kammarkollegiets utgifter som nationell samordnings­myndighet för det europeiska stödprogrammet Instrumentet för tekniskt stöd. Anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse minskas med motsvarande belopp.

Enligt propositionens tabell 4.10 beräknas myndighetens avgifts­finansierade offentligrättsliga verksamhet resultera i ett ackumulerat underskott t.o.m. 2025 på 279 miljoner. Kammarkollegiet disponerar inte avgiftsintäkterna för den offentligrättsliga verksamheten.

Anslaget 1:4 Arbetsgivarpolitiska frågor

Anslaget får användas för utgifter för sådana uppgifter som Arbetsgivarverket utfört åt regeringen eller Regeringskansliet och som inte ingår i Arbetsgivarverkets uppgifter som medlemsorganisation, samt för regeringens behov av underlag och biträde inom det arbetsgivarpolitiska området. Anslaget får även användas för förvaltningsuppgifter avseende vissa nämnder inom det arbetsgivarpolitiska området.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 2,4 miljoner kronor till anslaget för 2025, vilket är samma nivå som anvisades 2024.

Anslaget 1:5 Statliga tjänstepensioner m.m.

Anslaget får användas för utgifter för statliga tjänstepensionsförmåner, avgångsförmåner, grupplivförmåner och personskadeersättningar samt liknande förmåner som följer av anställningar med statliga villkor. Därtill får anslaget användas för utgifter för räntor avseende sådana förmåner.

Vidare får anslaget användas för utgifter för löneskatt enligt lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster respektive enligt lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader samt för premieskatt enligt lagen (1990:1427) om särskild premieskatt för grupplivförsäkring, m.m. Anslaget får även användas för löneavgifter enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och arbetsgivaravgifter enligt socialavgiftslagen (2000:980).

Anslaget får dessutom användas för förvaltningsutgifter vid SPV för biträde vid handläggningen av pensionsärenden när det gäller lärare m.fl. som överförts från statligt reglerade anställningar genom riksdagens beslut om kommunalt huvudmannaskap för lärare m.fl.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 17,3 miljarder kronor till anslaget för 2025. Förslaget innebär en ökning med 0,6 miljarder kronor jämfört med vad riksdagen anvisade 2024, vilket motiveras av omräkningar till följd av antaganden om den makroekonomiska utvecklingen (+0,5 miljarder kronor) och volymantaganden om antalet förmåner som nybeviljas (+0,1 miljarder kronor.

Enligt propositionens tabell 4.16 beräknas myndighetens avgiftsfi­nansierade uppdragsverksamhet resultera i ett ackumulerat överskott t.o.m. 2025 på 46 miljoner kronor. SPV disponerar avgiftsintäkterna för detta område. För området statlig pensionsverksamhet m.m. disponerar SPV för administrationskostnader från inkomsttiteln 5211 Statliga pensionsavgifter det belopp som anges i myndighetens regleringsbrev. För 2023 uppgick beloppet till 193,2 miljoner kronor.

Anslaget 1:15 Statens servicecenter

Anslaget får användas för Statens servicecenters förvaltningsutgifter i den mån de inte finansieras med avgifter.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 937,1 miljoner kronor till anslaget för 2025. Till följd av de utökade möjligheter till effektivisering det innebär för myndigheten att i högre grad själv bestämma var den ska lokalisera sin verksamhet föreslås anslaget minskas med 50 miljoner kronor 2025. Regeringen har även för avsikt att av samma anledning minska anslaget med 100 miljoner kronor 2026 och 150 miljoner kronor 2027. Anslaget föreslås ökas med 5 miljoner kronor för myndighetens uppgifter som beredskaps­myndighet inom det civila försvaret.

Anslaget föreslås vidare minskas med 3,5 miljoner kronor 2025 för att delvis finansiera införandet av en s.k. digital identitetsplånbok och till följd av regeringens beslut att upphäva det tidigare uppdraget att lokalisera viss verksamhet till Kiruna (Fi2023/01777). Anslaget 2:6 Myndigheten för digital förvaltning inom utgiftsområde 22 Kommunikationer föreslås ökas med motsvarande belopp.

Enligt propositionens tabell 4.19 beräknas myndighetens avgifts­finansierade uppdragsverksamhet generera ett ackumulerat underskott t.o.m. 2025 på 101 miljoner kronor. Avgiftsintäkterna för uppdragsverk­samheten disponeras av myndigheten.

Kammarkollegiets behov av likviditet i samband med att nya myndigheter inrättas

Regeringen föreslår att den bemyndigas att för 2025 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret för att tillgodose Kammarkollegiets behov av likviditet i samband med inrättandet av nya myndigheter som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 250 miljoner kronor.

Under 2023 utnyttjades 31 miljoner kronor av krediten. Enligt regeringen är det svårt att närmare bedöma för vilka nya myndigheter och i vilken utsträckning krediten behöver utnyttjas 2025.

Kammarkollegiets behov av likviditet i det statliga försäkringssystemet

Regeringen föreslår att den bemyndigas att för 2025 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret för att tillgodose Kammarkollegiets behov av likviditet i det statliga försäkringssystemet som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 100 miljoner kronor.

Regeringen anser att det behövs en kredit för att finansiera enstaka stora skador eller anhopningar av skador som hanteras inom det statliga försäkrings­systemet. En utnyttjad kredit ska återbetalas inom ramen för systemet. Om den sammanlagda försäkringsersättning som Kammarkollegiet ska betala för en enskild skadehändelse överstiger 50 miljoner kronor, ska dock regeringen besluta om hur det överstigande beloppet ska finansieras utanför det statliga försäkringssystemet. Under 2023 utnyttjades den beslutade kreditramen inte alls.

SPV:s behov av likviditet i pensionshanteringen

Regeringen föreslår att den bemyndigas att för 2025 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret för att tillgodose SPV:s behov av likviditet i pensionshanteringen som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 100 miljoner kronor.

SPV får bedriva uppdragsverksamhet när det gäller pensionshanteringen. I sådan uppdragsverksamhet hanteras väsentliga penningflöden när det gäller premiebestämda pensioner och pensionsutbetalningar för uppdragsgivares räkning. Enbart flödet av premiebestämda pensioner enligt det statliga tjänstepensionsavtalet omsätter ca 900 miljoner kronor varje månad och faktureras med kort tid för betalning. Skulle t.ex. betalningen för de två största fakturorna utebli en månad motsvarar det ett belopp och en räntekonto­belastning på ca 270 miljoner kronor. SPV har därför ett behov av ett rörelsekapital i form av en kredit i Riksgäldskontoret. Under den senaste femårsperioden har krediten utnyttjats med upp till 46 miljoner kronor. SPV har därför enligt regeringen ett behov av likviditet i pensionshanteringen i form av en kredit i Riksgäldskontoret.

Fastighetsförvaltning

De anslag och bemyndiganden om ekonomiska åtaganden som regeringen redovisar under denna rubrik är

–      investeringsplan för Fortifikationsverket

–      låneram för Fortifikationsverket

–      investeringsplan för Statens fastighetsverk

–      låneram för Statens fastighetsverk

–      anslaget 1:10 Bidragsfastigheter

–      beställningsbemyndigande för anslaget 1:10 Bidragsfastigheter.

Politikens inriktning

Regeringen konstaterar att de riktlinjer som beslutats av riksdagen inom lokalförsörjnings- och fastighetsområdet ligger fast. Detta innebär bl.a. att statens fastighetsförvaltning bör vara skild från brukandet av lokaler och mark, att förvaltningen bör bedrivas med ett avkastningskrav som i så stor utsträckning som möjligt är marknadsmässigt samt att de fastigheter som av historiska eller andra skäl är olämpliga att föra över till bolag bör koncentreras i en samordnad förvaltning som bedrivs i myndighetsform.

Tillväxten av det militära försvaret ställer enligt regeringen höga krav på att Fortifikationsverkets fastighetsbestånd utvecklas för att tillmötesgå Försvarsmaktens och övriga totalförsvarsmyndigheters ökande behov. Den höga investeringstakten behöver fortsätta för att målet om att stärka totalförsvaret ska kunna uppnås.

Regeringen bedömer att kostnadshyresmodellen som tillämpas för huvudbyggnaderna för Kungliga Operan, Kungliga Dramatiska teatern, Nationalmuseum, Naturhistoriska riksmuseet och Statens historiska museer behöver ses över.

Regeringens ambition för bidragsfastigheterna är att intäkterna ska öka samtidigt som kostnaderna ska minska, för att på sikt minska underskottet. Statens fastighetsverks utvecklingsarbete med att löpande pröva och anpassa innehavet av bidragsfastigheter samt med myndighetens avyttringsplan bör enligt regeringen fortsätta.

Investeringsplan för Fortifikationsverket 2025–2027

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner investeringsplanen för fastigheter och markanläggningar för 2025–2027 som en riktlinje för Fortifikations­verkets investeringar (se tabell 1).

Tabell 1 Investeringsplan för Fortifikationsverket 2025–2027

Miljoner kronor

	Prognos 2024	Budget 2025	Beräknat 2026	Beräknat 2027
Anskaffning och utveckling av nya investeringar	8 380	12 836	12 278	11 006
Byggnader och markanläggningar	2 524	3 994	4 332	4 687
Fastighetsförvärv	4 507	6 319	4 786	2 210
Försvarsanläggningar	1 349	2 523	3 160	4 109
varav investeringar i anläggningstillgångar	8 380	12 836	12 278	11 006
– byggnader, mark och annan fast egendom	8 380	12 836	12 278	11 006
Finansiering av anskaffning och utveckling	8 380	12 836	12 278	11 006
Låneram för samhällsinvesteringar (lån i Riksgäldskontoret)	7 754	11 879	11 311	10 015
Övrig finansiering	626	957	967	991
Vidmakthållande av befintliga investeringar	2 696	2 471	2 654	2 549
Byggnader och markanläggningar	2 054	2 079	2 234	2 258
Försvarsanläggningar	642	392	420	291
varav investeringar i anläggningstillgångar	2 215	1 990	2 094	1 989
– byggnader, mark och annan fast egendom	2 215	1 990	2 094	1 989
Finansiering vidmakthållande	2 696	2 471	2 654	2 549
Låneram för samhällsinvesteringar (lån i Riksgäldskontoret)	1 736	1 582	1 643	1 634
Övrig finansiering	960	889	1 011	915
Totala utgifter för anskaffning, utveckling och vidmakthållande av investeringar	11 076	15 307	14 932	13 555
varav investeringar i anläggningstillgångar	10 595	14 826	14 372	12 995

Källa: Budgetpropositionen för 2025.

Enligt regeringen har vissa justeringar gjorts jämfört med föregående års investeringsplan. Det beror t.ex. på tillkommande förvärv och investeringar mot bakgrund av riksdagens beslut med anledning av propositionen Totalförsvaret 2021–2025, ändrade kostnadsbedömningar och tidsför­skjutningar (prop. 2020/21:30, bet. 2020/21:FöU4, rskr. 2020/21:135–136).

Låneram för Fortifikationsverkets samhällsinvesteringar

Regeringen föreslår att den bemyndigas att för 2025 besluta att Fortifikationsverket får ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i fastigheter och markanläggningar som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 47,7 miljarder kronor. Motsvarande låneram för 2024 uppgår till 42,3 miljarder kronor. Den sammanlagda skulden vid utgången av 2023 var 24,7 miljarder kronor. Nyupplåningen beräknas till 13,5 miljarder kronor och amorteringarna till 1,3 miljarder kronor. Den redovisade planen för investeringar bygger på de investeringsbehov som har angetts av brukarna.

Tabell 2 Investeringsplan för Statens fastighetsverk 2025–2027

Miljoner kronor

	Prognos 2024	Budget 2025	Beräknat 2026	Beräknat 2027
Anskaffning och utveckling av nya investeringar	183	261	209	167
Summa marknadshyresfastigheter nyanskaffning	96	174	154	104
Summa mark, nyanskaffning	87	87	55	63
varav investeringar i anläggningstillgångar	183	261	209	167
– byggnader, mark och annan fast egendom	183	261	209	167
Finansiering av anskaffning och utveckling	183	261	209	167
Låneram för samhällsinvesteringar (lån i Riksgäldskontoret)	183	261	209	167
Vidmakthållande av befintliga investeringar	2 232	2 684	2 740	2 197
Summa marknadshyresfastigheter vidmakthållande	1 717	2 137	2 049	1 557
Summa kostnadshyresfastigheter vidmakthållande	193	164	253	466
Summa bidragsfastigheter vidmakthållande	262	320	392	140
Summa mark vidmakthållande	60	63	46	34
varav investeringar i anläggningstillgångar	1 607	1 985	2 022	1 784
– byggnader, mark och annan fast egendom	1 607	1 985	2 022	1 784
Finansiering vidmakthållande	2 232	2 684	2 740	2 197
Anslag 1:10 Bidragsfastigheter	262	320	392	140
Låneram för samhällsinvesteringar (lån i Riksgäldskontoret)	1 607	1 985	2 022	1 784
Övrig finansiering	363	379	326	273
Totala utgifter för anskaffning, utveckling och vidmakthållande av investeringar	2 415	2 945	2 949	2 364
varav investeringar i anläggningstillgångar	1 790	2 246	2 231	1 951

Källa: Budgetpropositionen för 2025.

Investeringsplan för Statens fastighetsverk 2025–2027

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner investeringsplanen för fastigheter och markanläggningar för 2025–2027 som en riktlinje för SFV:s investeringar (se tabell 2).

Investeringsplanen för 2025–2027 omfattar SFV:s planerade investeringar. Exempel på stora projekt i investeringsplanen är renoveringen av växthus och orangerier inom Lunds universitets botaniska trädgård, ombyggnaden av Amiralitetshuset i Stockholm och renoveringen av ambassadanläggningen i Helsingfors.

Låneram för Statens fastighetsverks samhällsinvesteringar

Regeringen föreslår att den bemyndigas att för 2025 besluta att Statens fastighetsverk får ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i fastigheter och markanläggningar som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 15,2 miljarder kronor. Motsvarande låneram för 2024 uppgår till samma belopp. Den sammanlagda skulden vid utgången av 2023 var 12,3 miljarder kronor. Nyupplåningen beräknas till 2,2 miljarder kronor och amorteringarna till 1,5 miljarder kronor. Den redovisade planen för investeringar bygger på de investeringsbehov som har angetts av brukarna.

Anslaget 1:10 Bidragsfastigheter

Anslaget får användas för utgifter för underhåll av och löpande driftsunder­skott för de bidragsfastigheter som Statens fastighetsverk förvaltar. Anslaget får användas för utgifter för insatser för att utveckla bidragsfastigheter.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 440 miljoner kronor till anslaget för 2025, vilket är 75 miljoner kronor mer än vad som anvisats för 2024. Förslaget till höjt anslag är en följd av regeringens tidigare beslutade, föreslagna eller aviserade åtgärder.

Beställningsbemyndigande för anslaget 1:10 Bidragsfastigheter

Vården och underhållet av de statliga fastigheter som utgör en del av det svenska kulturarvet förutsätter att fleråriga ekonomiska åtaganden kan göras. Regeringen föreslår att den bemyndigas att under 2025 för anslaget 1:10 Bidragsfastigheter ingå avtal för underhåll av bidragsfastigheter som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 100 miljoner kronor 2026.

Prognoser, redovisning, statistik och uppföljning

De anslag som regeringen redovisar under denna rubrik är

–      anslaget 1:6 Finanspolitiska rådet

–      anslaget 1:7 Konjunkturinstitutet

–      anslaget 1:8 Ekonomistyrningsverket

–      anslaget 1:9 Statistiska centralbyrån

–      anslaget 1:13 Bokföringsnämnden.

ESV och SCB bedriver också avgiftsbelagd verksamhet. I budget­propositionen redovisas en budget för den avgiftsbelagda verksamheten vid myndigheterna (prop. 2024/25:1 utg.omr. 2 tabell 6.8 respektive 6.11).

Politikens inriktning

Regeringen anser att de statistikansvariga myndigheternas arbete med att upprätthålla kvaliteten är avgörande för att säkerställa förtroendet för den officiella statistiken. Det är också centralt att den officiella statistiken fortsätter att vara lättillgänglig för användarna och att arbetsbördan för uppgiftslämnarna inte ökar. Ökade krav på statistik av hög kvalitet som belyser nya områden behöver enligt regeringen främst mötas med löpande omprioriteringar och en ökad effektivitet i produktionen av statistik. En fortsatt digitalisering bedömer regeringen kan möjliggöra såväl minskade kostnader för uppgiftslämnarna som ökad effektivitet i statistikproduktionen.

För att skapa bättre förutsättningar för att minska företagens administrativa börda och modernisera datahanteringen i statistikverksamheten inriktar regeringen politiken på att stärka arbetet med data som strategisk resurs och förstärka SCB:s kapacitet inom området. Regeringen nämner också att SCB fr.o.m. 2025 kommer att tillhandahålla viss grundläggande företags­information avgiftsfritt i enlighet med lagen (2022:818) om den offentliga sektorns tillgängliggörande av data.

Statskontoret och ESV ska slås samman under det gemensamma namnet Statskontoret. Enligt regeringen bör sammanslagningen ske genom att Stats­kontorets befintliga uppgifter överförs till och inordnas i ESV. Organisations­förändringen ska träda i kraft den 1 januari 2026.

Anslaget 1:6 Finanspolitiska rådet

Anslaget får användas för Finanspolitiska rådets förvaltningsutgifter.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 12,1 miljoner kronor till anslaget för 2025. Anslaget föreslås endast ökas till följd av pris- och löneomräkning.

Anslaget 1:7 Konjunkturinstitutet

Anslaget får användas för Konjunkturinstitutets förvaltningsutgifter.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 74,8 miljoner kronor till anslaget för 2025. Förutom en ökning till följd av pris- och löneomräkning föreslås anslaget minskas till följd av regeringens tidigare beslutade, föreslagna eller aviserade åtgärder

Anslaget 1:8 Ekonomistyrningsverket

Anslaget får användas för ESV:s förvaltningsutgifter och för verksamhetsstöd för den statliga budgetprocessen.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 224,4 miljoner kronor till anslaget för 2025. Anslaget föreslås ökas med 1,3 miljoner kronor för att möjliggöra ESV:s arbete med att utföra EU-revision. För att möjliggöra ESV:s utökade arbetsuppgifter inom ramen för EU:s facilitet för återhämtning och resiliens föreslår regeringen att anslaget ökas med 7,6 miljoner kronor 2025. ESV gör vartannat år en utvärdering av statens upplåning och skuldförvaltning, och för det arbetet föreslås anslaget ökas med 0,3 miljoner kronor 2025. Anslaget 1:12 Riksgäldskontoret inom utgiftsområde 2 minskas med motsvarande belopp. Regeringen föreslår också att en gransknings­verksamhet för regionerna inrättas vid ESV, varför anslaget föreslås ökas med 4 miljoner kronor 2025.

I samband med avvecklingen av Statskontoret och inordnandet av myndighetens uppgifter i ESV i januari 2026 redovisar regeringen sin avsikt att föra anslagsmedlen från Statskontoret till ESV. Anslaget beräknas öka med 115,6 miljoner kronor 2026 och 114,6 miljoner kronor 2027.

Anslaget 1:9 Statistiska centralbyrån

Anslaget får användas för SCB:s förvaltningsutgifter.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 687,2 miljoner kronor till anslaget för 2025. För att modernisera och effektivisera datahanteringen inom statistikverksamheten föreslår regeringen att anslaget ökas med 20 miljoner kronor. Anslaget föreslås vidare ökas med 21,1 miljoner kronor för att genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1024 av den 20 juni 2019 om öppna data och vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn och lagen (2022:818) om den offentliga sektorns tillgängliggörande av data. Anslaget föreslås också ökas med 1 miljon kronor för att löpande uppdatera och förvalta registerdata om integration på nationell, regional och lokal nivå.

Den årliga revisionens iakttagelser

SCB har fått en revisionsberättelse med reservation avseende sin årsredovisning för 2023. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen att SCB under flera års tid har byggt upp ett överskott på 38,9 miljoner kronor inom avgiftsområdet Övriga uppdragsgivare. Det ackumulerade överskottet inom avgiftsområdet avviker därmed från det ekonomiska målet enligt 5 § avgiftsförordningen (1992:191) och ESV:s föreskrifter till bestämmelsen. Avgifter ska beräknas så att intäkterna täcker verksamhetens kostnader på ett eller några års sikt. Regeringen konstaterar att SCB har lämnat förslag till regeringen på åtgärder för att komma till rätta med det aktuella avgiftsuttaget (Fi2024/01522). Förslagen bereds i Regerings­kansliet.

Anslaget 1:13 Bokföringsnämnden

Anslaget får användas för Bokföringsnämndens förvaltningsutgifter.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 14,7 miljoner kronor till anslaget för 2025. Anslaget föreslås endast ökas till följd av pris- och löneomräkning.

Offentlig upphandling

Det anslag som regeringen redovisar under denna rubrik är

–      anslaget 1:17 Upphandlingsmyndigheten.

Politikens inriktning

Översynen av den nationella upphandlingsstrategin som genomfördes under 2023 visade bl.a. att inriktningsmålen och åtgärderna i strategin fortfarande är relevanta men att förutsättningarna för att genomföra strategin behöver förbättras. Regeringen avser att vidta åtgärder för att stödja utvecklingen av de upphandlande myndigheternas och enheternas arbete med kategoristyrning. Det behövs för att främja beslut om prioriteringar, bl.a. att underlätta hantering av målkonflikter i upphandlingar och styra resurssättningen av inköpsverksamheten på ett strategiskt sätt. Enligt regeringen behövs även ytterligare åtgärder för att öka tempot i digitaliseringen av den offentliga sektorns inköpsprocesser.

För att motverka att kriminella och oseriösa leverantörer tar emot offentliga medel och motverka arbetslivskriminalitet behöver upphandlande myndigheter och enheter enligt regeringen i högre utsträckning kunna kontrollera och utesluta sådana leverantörer från offentliga upphandlingar. De behöver också följa upp ingångna avtal och förkasta onormalt låga anbud. Regeringen avser därför att gå vidare med Leverantörskontrollutredningens förslag i betänkandet SOU 2023:43. Regeringen avser även att förstärka Konkurrensverkets upphandlingstillsyn.

Anslag 1:17 Upphandlingsmyndigheten

Anslaget får användas för Upphandlingsmyndighetens förvaltningsutgifter.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 103,5 miljoner kronor till anslaget för 2025. Anslaget föreslås endast ökas till följd av pris- och löneomräkning.

Korrekta utbetalningar från välfärdssystemen

Det anslag som regeringen redovisar under denna rubrik är

–      anslaget 1:18 Utbetalningsmyndigheten.

Politikens inriktning

För att värna legitimiteten i och förtroendet för välfärdssystemen och andra offentliga stödsystem är det enligt regeringen avgörande att stöd enbart betalas ut till personer och företag som är berättigade till stöd. Regeringen inriktar därför politiken på att stärka arbetet mot kriminella som mottagare av offentliga medel. För att effektivt kunna motverka att kriminella utnyttjar offentliga medel behöver berörda myndigheter enligt regeringen ha möjligheter att behandla personuppgifter, t.ex. för att göra kontroller och utbyta uppgifter digitalt med andra myndigheter. Därför avser regeringen att analysera om fler myndigheter behöver utökade möjligheter att behandla personuppgifter.

Regeringens ambition är att Utbetalningsmyndigheten på sikt ska ansvara för ytterligare statliga utbetalningar, t.ex. stöd till företag, för att minska riskerna för felaktiga utbetalningar även inom dessa stöd- och bidragssystem. Regeringen avser vidare att föreslå nya straffbestämmelser som tar sikte på den brottslighet som riktas mot statliga stöd till företag och andra juridiska personer.

Kunskap om både omfattningen av och orsakerna till felaktiga utbetalningar är nödvändig för att göra samhällets insatser mot bidragsbrott, andra brott och felaktiga utbetalningar mer effektiva. Regeringens bedömning är att de förbättrade förutsättningar som översynen av förordningen (2021:663) om arbetet med att säkerställa korrekta utbetalningar från välfärdssystemen har medfört gör det möjligt för berörda myndigheter att utföra omfattningsstudier av högre kvalitet än tidigare.

Anslaget 1:18 Utbetalningsmyndigheten

Anslaget får användas för Utbetalningsmyndighetens förvaltningsutgifter.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 197,6 miljoner kronor till anslaget för 2025, vilket är 36 miljoner mer än vad som anvisats för 2024. Förslaget till höjt anslag är bl.a. en följd av regeringens tidigare beslutade, föreslagna eller aviserade åtgärder.

Från och med den 1 januari 2027 kommer utbetalningar från Arbetsförmedlingen, CSN, Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten samt återbetalningar av överskott på skattekontot hos Skatteverket att administreras via systemet med transaktionskonto. Uppgiften innebär kostnader för bankavgifter och avgifter till tekniska leverantörer på sammanlagt 133 miljoner kronor.

Motionerna

Socialdemokraterna

I kommittémotion 2024/25:3195 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkande 1 föreslås att riksdagen anvisar anslagen inom utgiftsområde 2 enligt vad som framgår av bilaga 2 i betänkandet. Sammantaget föreslår motionärerna 50 miljoner kronor mer i anslag inom utgiftsområdet för 2025 än enligt regeringens förslag.

Motionärerna anför att utbyggnaden av den statliga närvaron och servicen behöver fortsätta i hela landet och avvisar därför regeringens förslag om att skära ned på servicekontoren genom att minska anslaget 1:15 Statens servicecenter med 50 miljoner kronor.

Vänsterpartiet

I partimotion 2024/25:1945 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) föreslås att riksdagen anvisar anslagen inom utgiftsområde 2 enligt vad som framgår av bilaga 2 i betänkandet. Sammantaget föreslår motionärerna 144 miljoner kronor mer i anslag inom utgiftsområdet för 2025 än enligt regeringens förslag.

Motionärerna föreslår att Finanspolitiska rådet ska avvecklas och att anslaget minskas med 6 miljoner kronor 2025. Myndigheten bör helt avvecklas under 2026. Motionärerna anser att rådet i sin nuvarande utformning saknar kompetens att föra en diskussion om den ekonomiska politiken utanför de ramar som en ensidig nationalekonomisk modell innebär. Motionärerna anser att Finanspolitiska rådet kan ersättas av ett institut med en betydligt bredare kompetens och föreslår att ett institut, Stockholmsinstitutet, inrättas för tvärvetenskaplig samhällsekonomisk forskning. För ändamålet föreslår motionärerna ett anslag på 20 miljoner kronor för 2025. För att stärka Finansinspektionens arbete mot penningtvätt föreslår motionärerna att myndighetens anslag höjs med 10 miljoner kronor 2025. Motionärerna avvisar regeringens förslag om att minska anslaget till Statens servicecenter med 50 miljoner kronor. Motionärerna framhåller att Statens servicecenter fyller en viktig funktion i samhället, särskilt när det gäller att öka den statliga närvaron i landet. Motionärerna vill inrätta en klimatinvesteringsmyndighet som ska planera och koordinera ett klimatinvesteringsprogram. För ändamålet föreslår motionärerna ett anslag på 70 miljoner kronor 2025.

Centerpartiet

I kommittémotion 2024/25:2163 av Martin Ådahl m.fl. (C) föreslås att riksdagen anvisar anslagen inom utgiftsområde 2 enligt vad som framgår av bilaga 2 i betänkadet. Sammantaget föreslår motionärerna 4 miljoner kronor mindre i anslag inom utgiftsområdet för 2025 än enligt regeringens förslag genom att minska anslaget till ESV med 4 miljoner kronor.

Miljöpartiet

I kommittémotion 2024/25:3035 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) föreslås att riksdagen anvisar anslagen inom utgiftsområde 2 enligt vad som framgår av bilaga 2 i betänkandet. Sammantaget föreslår motionärerna 50 miljoner kronor mer i anslag inom utgiftsområdet för 2025 jämfört med regeringens förslag.

Motionärerna anför att det är viktigt att alla har tillgång till grundläggande samhällsservice och avvisar därför regeringens förslag om att minska anslaget till Statens servicecenter med 50 miljoner kronor.

Utskottets tidigare behandling

I förra årets betänkande (bet. 2023/24:FiU2) konstaterade utskottet att det inom utgiftsområde 2 är sju myndigheter som bedriver avgiftsbelagd verksam­het: Finansinspektionen, Riksgäldskontoret, Kammarkollegiet, Statens servicecenter, SPV, ESV och SCB. När det gäller regeringens styrning av den avgiftsfinansierade verksamheten i staten hänvisade utskottet till sina tidigare uttalanden om att det även om det finns en skillnad i hur den verksamheten följs upp och prövas jämfört med anslagsfinansierad verksamhet inte får gå ut över riksdagens beslut om anslag för bestämda ändamål (t.ex. bet. 2015/16:FiU9 och bet. 2019/20:FiU2). Utskottet konstaterade vidare att underskott i avgiftsfinansierad verksamhet som i praktiken finansieras genom att anslagsmedel tas i anspråk kan påverka möjligheten att uppnå ändamålet med anslaget, och oreglerade underskott i avgiftsfinansierad verksamhet innebär att det skapas behov av framtida finansiering. En sådan prioritering behöver därför enligt utskottet vara transparent. Utskottet såg därför positivt på att regeringen sedan några år tillbaka utvecklat sin redovisning så att det nu går att sätta den avgiftsfinansierade verksamhetens resultat i förhållande till regeringens förslag till anslagsnivå. Utskottet konstaterade att både Kammarkollegiet och Statens servicecenter bedriver avgiftsbelagd verksamhet som uppvisar ackumulerade underskott på relativt stora belopp i förhållande till myndigheternas anslag.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till statens budget för 2025 inom utgiftsområde 2. Det innebär att utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till anslag, bemyndiganden om ekonomiska åtaganden och investeringsplaner, inklusive regeringens förslag till bemyndigande om att Sverige medverkar i en kapitalhöjning till Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling. Utskottet ställer sig också bakom regeringens förslag om att riksdagens tidigare ställningstagande från 1960 om inrättandet av Statskontoret inte längre ska gälla, vilket krävs för att regeringen ska kunna organisera verksamheten utifrån dagens behov.

Två myndigheter inom utgiftsområde 2, Statskontoret och SCB, har fått revisionsberättelser med reservation avseende sina respektive års­redovisningar för 2023. Utskottet noterar att regeringen redovisar dels att Statskontoret vidtagit åtgärder för att redovisningen i fortsättningen ska ske enligt kapitalförsörjningsförordningen, dels att SCB lämnat förslag på åtgärder för att komma till rätta med avgiftsuttaget och därmed inte avvika från det ekonomiska målet enligt avgiftsförordningens bestämmelser. Även om styrningen av de statliga myndigheterna ligger inom regeringens kompetens­område vill utskottet påminna om vikten av en väl fungerande intern styrning och kontroll hos myndigheterna för att regeringen i sin tur ska kunna försäkra sig om att den statliga verksamheten bedrivs effektivt, enligt gällande bestämmelser, och redovisas på ett tillförlitligt och rättvisande sätt.

Den sedan länge etablerade principen om budgetens specialisering innebär ett krav på att utgiftsändamålet identifieras och att anslagsvillkoren preciseras (se bl.a. SOU 1952:45 s. 16 och SOU 2008:115 s. 41). Detta uttrycks i den nuvarande regeringsformen som att riksdagen beslutar om anslag för bestämda ändamål. Att besluta om ändamål är en central del av riksdagens finansmakt. Det är därför enligt utskottet inte lämpligt att ändamål är så pass öppet formulerade att osäkerhet kan uppstå om vilket anslag en viss utgift kommer att belasta. Regeringens förslag bör vara formulerade så att ändamålets yttre gränser tydligt framgår samtidigt som alltför detaljerade ändamål undviks. Användandet av ”vissa”, ”viss”, ”med mera”, ”bland annat” och andra liknande formuleringar innebär enligt utskottet typiskt sett att ett ändamål saknar tillräcklig precision. Utskottet noterar att det inom utgiftsområde 2 finns tre anslag vars ändamål förefaller kunna preciseras ytterligare, dvs. anslagen 1:1 Statskontoret, 1:2 Kammarkollegiet och 1:4 Arbetsgivarpolitiska frågor.

I budgetpropositionen redovisar regeringen beräknade budgeteffekter av beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder för budgetåret och de två följande åren för respektive anslag. Detta görs framför allt genom s.k. härlednings­tabeller. Genom tabellerna ges en möjlighet att följa budgeteffekten av en specifik åtgärd över en treårsperiod liksom förändringen av anslagsnivån över samma period, vilket utskottet välkomnar. Dock är möjligheten begränsad att utifrån tabellen i propositionen utläsa vilka som är de tidigare årens beslutade, föreslagna eller aviserade åtgärder och hur de påverkar förslaget till anslagsnivå för 2025. Utskottet framhåller att regeringen med fördel skulle kunna göra tabellerna mer transparenta.

Utskottet gör avslutningsvis ingen annan bedömning än den som görs i budgetpropositionen om att det redovisade tillkännagivandet om Statens servicecenter bör anses vara slutbehandlat.

Särskilda yttranden

Riksdagen har genom sitt beslut den 27 november 2024 fastställt att de samlade utgifterna för utgiftsområde 2 inte får överstiga 21 734 078 000 kronor (bet. 2024/25:FiU1, rskr. 2024/25:49). Eftersom Socialdemokraternas förslag till anslag inom utgiftsområdet ligger över den nivån kan vi inte reservera oss till förmån för detta förslag. Socialdemokraternas budget­alternativ bör ses som en helhet. Därför väljer vi att avstå från ställnings­tagande och lägger i stället fram ett särskilt yttrande om Social­demokraternas politik inom utgiftsområde 2.

Socialdemokraternas förslag när det gäller statens budget finns i partimotion 2024/25:3199. Motionen behandlas i betänkande 2024/25:FiU1 och vårt samlade förslag framgår av reservation 1 i det betänkandet.

Socialdemokraternas budgetalternativ när det gäller utgiftsområde 2 innebär att regeringens förslag att skära ned på servicekontoren genom att minska anslaget 1:15 Statens servicecenter avvisas. En viktig komponent för statlig närvaro i landet är servicekontoren. Vid dessa kan medborgare runt om i Sverige få vägledning och service från Arbetsförmedlingen, Försäkrings­kassan, Migrationsverket, Pensionsmyndigheten och Skatteverket. Service­kontoren är mycket uppskattade med över 2,5 miljoner besök under 2023 och en kundnöjdhet på 96 procent. Sverigedemokraternas och regeringens förslag i budgetpropositionen för 2025 om att skära ner på service­kontoren är därför en helt felaktig prioritering som kommer slå hårt mot med­borgar­servicen runt om i Sverige. Vi socialdemokrater anser tvärtom att servicekontoren ska fortsätta utvecklas och att fler verksamheter ska kunna knytas dit. Ett sådant exempel är en lokal bankverksamhet.

Sammantaget bör 50 miljoner kronor mer än vad regeringen föreslår anvisas inom utgiftsområdet för 2025.

 

Riksdagen har genom sitt beslut den 27 november 2024 fastställt att de samlade utgifterna för utgiftsområde 2 inte får överstiga 21 734 078 000 kronor (bet. 2024/25:FiU1, rskr. 2024/25:49). Eftersom Vänsterpartiets förslag till anslag inom utgiftsområdet ligger över den nivån kan jag inte reservera mig till förmån för detta förslag. Vänsterpartiets budgetalternativ bör ses som en helhet. Därför väljer jag att avstå från ställningstagande och lägger i stället fram ett särskilt yttrande om Vänsterpartiets politik inom utgifts­område 2.

Vänsterpartiets förslag när det gäller statens budget finns i partimotion 2024/25:1924. Motionen behandlas i betänkande 2024/25:FiU1 och vårt samlade förslag framgår av reservation 2 i det betänkandet.

Vänsterpartiets budgetalternativ när det gäller utgiftsområde 2 innebär att en avveckling av Finanspolitiska rådet inleds och att anslaget minskas med 6 miljoner kronor 2025. Myndigheten bör helt avvecklas under 2026. I sin nuvarande utformning saknar Finanspolitiska rådet kompetens att föra en diskussion om den ekonomiska politiken utanför de ramar som en ensidig nationalekonomisk modell innebär. Rådet kan i stället ersättas av ett institut med en betydligt bredare kompetens, Stockholmsinstitutet, för tvär­vetenskaplig samhällsekonomisk forskning. Ett nytt anslag på 20 miljoner kronor för detta ändamål bör inrättas. För att stärka Finansinspektionens arbete mot penningtvätt föreslås att myndighetens anslag höjs med 10 miljoner kronor 2025.

Vidare avvisas regeringens förslag om att minska anslaget till Statens servicecenter med 50 miljoner kronor. Statens servicecenter fyller en viktig funktion i samhället, särskilt när det gäller att öka den statliga närvaron i landet. Slutligen föreslås ett anslag på 70 miljoner kronor för 2025 för att inrätta en klimatinvesteringsmyndighet. Myndigheten ska planera och koordinera ett klimatinvesteringsprogram.

Sammantaget bör 144 miljoner kronor mer än vad regeringen föreslår anvisas inom utgiftsområdet för 2025.

 

Eftersom riksdagsmajoriteten i det första steget av budgetprocessen har gett budgetpolitiken en annan inriktning än den Centerpartiet önskar avstår jag från ställningstagande när det gäller anslagsfördelningen inom utgiftsområde 2. Centerpartiets budgetalternativ bör ses som ett sammanhållet paket där inte någon eller några delar kan brytas ut och behandlas isolerat.

Centerpartiets förslag när det gäller statens budget finns i partimotion 2024/25:2962. Motionen behandlas i betänkande 2024/25:FiU1 och vårt samlade förslag framgår av reservation 3 i det betänkandet. I den motionen finns också förslag till ram för utgiftsområde 2. Förslaget till statens budget inom utgiftsområde 2 läggs fram i kommittémotion 2024/25:2163.

Centerpartiets budgetalternativ när det gäller utgiftsområde 2 innebär att anslaget för ESV minskas med 4 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.

Sammantaget bör 4 miljoner kronor mindre än vad regeringen föreslår anvisas inom utgiftsområdet för 2025.

 

 

 

 

 

 

 

Riksdagen har genom sitt beslut den 27 november 2024 fastställt att de samlade utgifterna för utgiftsområde 2 inte får överstiga 21 734 078 000 kronor (bet. 2024/25:FiU1, rskr. 2024/25:49). Eftersom Miljöpartiets förslag till anslag inom utgiftsområdet ligger över den nivån kan jag inte reservera mig till förmån för detta förslag. Miljöpartiets budgetalternativ bör ses som en helhet. Därför väljer jag att avstå från ställningstagande och lägger i stället fram ett särskilt yttrande om Miljöpartiets politik inom utgiftsområde 2.

Miljöpartiets förslag när det gäller statens budget finns i partimotion 2024/25:3220. Motionen behandlas i betänkande 2024/25:FiU1 och vårt samlade förslag framgår av reservation 4 i det betänkandet.

Miljöpartiets budgetalternativ när det gäller utgiftsområde 2 innebär att regeringens förslag att minska anslaget till Statens servicecenter med 50 miljoner kronor avvisas. Det är viktigt att alla har tillgång till grundläggande samhällsservice.

Sammantaget bör 50 miljoner kronor mer än vad regeringen föreslår anvisas inom utgiftsområdet för 2025.

 

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

 

 

Bilaga 2

Regeringens och motionärernas anslags­förslag

Anslag för 2025 inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Tusental kronor

Anslag		Regeringens förslag	Avvikelse från regeringen
			S	V	C	MP
1:1	Statskontoret	113 142	±0	±0	±0	±0
1:2	Kammarkollegiet	165 671	±0	±0	±0	±0
1:3	Finansinspektionens avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter	25 550	±0	±0	±0	±0
1:4	Arbetsgivarpolitiska frågor	2 443	±0	±0	±0	±0
1:5	Statliga tjänstepensioner m.m.	17 295 000	±0	±0	±0	±0
1:6	Finanspolitiska rådet	12 133	±0	−6 000	±0	±0
1:7	Konjunkturinstitutet	74 837	±0	±0	±0	±0
1:8	Ekonomistyrningsverket	224 363	±0	±0	−4 000	±0
1:9	Statistiska centralbyrån	687 238	±0	±0	±0	±0
1:10	Bidragsfastigheter	440 000	±0	±0	±0	±0
1:11	Finansinspektionen	846 586	±0	10 000	±0	±0
1:12	Riksgäldskontoret	392 878	±0	±0	±0	±0
1:13	Bokföringsnämnden	14 752	±0	±0	±0	±0
1:14	Vissa garanti- och medlemsavgifter	170 458	±0	±0	±0	±0
1:15	Statens servicecenter	937 147	50 000	50 000	±0	50 000
1:16	Finansmarknadsforskning	30 753	±0	±0	±0	±0
1:17	Upphandlingsmyndigheten	103 508	±0	±0	±0	±0
1:18	Utbetalningsmyndigheten	197 619	±0	±0	±0	±0
Förslag till anslag utöver regeringens förslag
99:1	Stockholmsinstitutet	±0	±0	20 000	±0	±0
99:2	Klimatinvesteringsmyndighet	±0	±0	70 000	±0	±0
Summa anslag inom utgiftsområdet		21 734 078	50 000	144 000	−4 000	50 000

 

 

Bilaga 3

Regeringens förslag till beställnings­bemyndiganden

Det har inte väckts några motioner med anledning av regeringens förslag till beställningsbemyndiganden.

 

Beställningsbemyndiganden för 2025 inom utgifts­område 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

 

Tusental kronor

Anslag		Regeringens förslag	Tidsperiod
1:10	Bidragsfastigheter	100 000	2026
1:16	Finansmarknadsforskning	174 765	2026–2030
Summa beställningsbemyndiganden inom utgiftsområdet		274 765