HC01FiU17: Sveriges genomförande av Agenda 2030

Finansutskottets betänkande 2024/25:FiU17

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen lägger skrivelsen om Sveriges genomförande av Agenda 2030 till handlingarna. I skrivelsen redogör regeringen för arbetet med att genomföra Agenda 2030 och de globala mål för hållbar utveckling som FN:s generalförsamling antog 2015. I skrivelsen konstateras att Sverige har goda förutsättningar för att nå agendans mål, samtidigt som det finns utmaningar både nationellt och globalt.

Utskottet föreslår vidare att riksdagen avslår motionsyrkandena.

I betänkandet finns 9 reservationer (S, V, MP) och ett särskilt yttrande (C).

Behandlade förslag

Skrivelse 2024/25:66 Sveriges genomförande av Agenda 2030.

Ca 30 yrkanden i följdmotioner.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Bakgrund

Utskottets överväganden

Sveriges genomförande av Agenda 2030

Reservationer

1. Förutsättningar för att genomföra Agenda 2030, punkt 1 (S)

2. Förutsättningar för att genomföra Agenda 2030, punkt 1 (V)

3. Förutsättningar för att genomföra Agenda 2030, punkt 1 (MP)

4. Politiken för global utveckling, punkt 2 (V, MP)

5. Civilsamhällets roll i genomförandet av Agenda 2030, punkt 3 (V, MP)

6. Jämställdhet, punkt 4 (V, MP)

7. Skattefrågor och tillbörlig aktsamhet för företag, punkt 5 (V)

8. Minskad ojämlikhet, punkt 6 (V, MP)

9. Miljö och klimat, punkt 7 (V, MP)

Särskilt yttrande

Särskilt yttrande (C)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Skrivelsen

Följdmotionerna

Bilaga 2
Arbetsmarknadsutskottets yttrande 2024/25:AU3y

Bilaga 3
Försvarsutskottets yttrande 2024/25:FöU2y

Bilaga 4
Miljö-och jordbruksutskottets yttrande 2024/25:MjU5y

Bilaga 5
Näringsutskottets yttrande 2024/25:NU5y

Bilaga 6
Skatteutskottets yttrande 2024/25:SkU7y

Bilaga 7
Trafikutskottets yttrande 2024/25:TU5y

Bilaga 8
Utbildningsutskottets yttrande 2024/25:UbU5y

Bilaga 9
Utrikesutskottets yttrande 2024/25:UU3y

Tabell

Tabell Yttranden från andra utskott

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens skrivelse 2024/25:66 Sveriges genomförande av Agenda 2030. I skrivelsen redogör regeringen för sitt samlade arbete med att genomföra Agenda 2030 och de globala mål för hållbar utveckling som FN:s generalförsamling antog i september 2015. Skrivelsen innehåller en nulägesanalys, en analys av samstämmighet och en samlad redovisning av den förflyttning som Sverige har gjort mot det mål som riksdagen antog i december 2020 för genomförandet av Agenda 2030. I skrivelsen redovisas Sveriges genomförande av Agenda 2030-målen sedan den förra skrivelsen överlämnades 2022.

Tre motioner har lämnats med anledning av skrivelsen. En förteckning över behandlade förslag finns i bilaga 1.

Samtliga utskott har fått tillfälle att yttra sig över skrivelsen och åtta utskott har valt att göra det. Yttrandena finns i bilaga 2–9.                

Bakgrund

I december 2020 antog riksdagen ett mål för Sveriges genomförande av Agenda 2030 (prop. 2019/20:188, bet. 2020/21:FiU28, rskr. 2020/21:154). I propositionen framhölls att de riksdagsbundna målen inom respektive utgifts­område i hög utsträckning motsvarar delmålen i Agenda 2030. De riksdags­bundna målen i respektive utgiftsområde är därför viktiga i uppföljnings­arbetet och bidrar till att förtydliga agendans mål och delmål i det svenska genom­förandet. Den redovisningen kvarstår men blir med nöd­vändighet uppdelad. I propositionen föreslogs därför att regeringen en gång per mandat­period ska lämna en samlad och fördjupad redovisning till riksdagen i form av en bilaga till budget­propositionen. Bilagan skulle enligt förslaget innehålla en nulägesanalys, en analys av samstämmighet och en samlad redovisning av regeringens arbete med Agenda 2030 inklusive den förflyttning som Sverige har gjort mot målet. 

Riksdagen ställde sig bakom regeringens förslag men lämnade ett tillkännagivande om att regeringen ska lämna en samlad redo­visning av genomförandet och måluppfyllelsen av arbetet med Agenda 2030 i en skrivelse till riksdagen vartannat år. Skrivelsen som nu lämnas är den andra i ordningen.

Regeringens politik för genomförandet av Agenda 2030 är ett av de områden som omfattas av utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finans­förvaltning i statens budget. Regeringens bedömning av måluppfyllelsen liksom politikens inriktning väntas även fortsättningsvis redogöras för inom utgiftsområdet. 

Utskottets överväganden

Skrivelsen

Det nationella genomförandet av Agenda 2030

Regeringens övergripande arbete med Agenda 2030 vägleds av det riksdags­bundna målet för genomförandet av agendan. Sverige ska genomföra Agenda 2030 för en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling genom en samstämmig politik nationellt och internationellt. Genomförandet ska präglas av agendans princip att ingen ska lämnas utanför (prop. 2019/20:188, bet. 2020/21:FiU28, rskr. 2020/21:154).

Regeringen värnar om hela agendan och dess integrerade och balanserade ansats och de tre dimensionerna av hållbar utveckling (ekonomisk, social och miljömässig) där ingen ska lämnas utanför. Regeringen verkar för att Addis Abeba-handlingsplanen, Parisavtalet och Sendairamverket för katastrof­riskreducering ska vara en integrerad del av genomförandet av Agenda 2030. Regeringen verkar också för att jämställdhet integreras i hela Agenda 2030 och att barnperspektivet och funktionshinderperspektivet beaktas.

Regeringen framhåller att de statliga myndigheterna kan använda Agenda 2030 som ett gemensamt verktyg och språk för att strukturera sitt arbete med de utmaningar Sverige har. Exempelvis är GD-forum en plattform för myndigheter i samverkan för Agenda 2030. Vidare har länsstyrelserna enligt regeringen en viktig roll att inom ramen för sina uppgifter arbeta sektorsövergripande och främja samverkan inom de olika länen.

Regeringens skrivelse om genomförandet av Agenda 2030

Regeringen konstaterar att riksdagen har tillkännagett för regeringen att den ska redovisa arbetet med Sveriges genomförande av Agenda 2030 vart­annat år i en skrivelse till riksdagen (bet. 2020/21:FiU28, rskr. 2020/21:154). Regeringen har därefter lämnat en skrivelse med en samlad redovisning av genomförandet och måluppfyllelsen av Agenda 2030 (skr. 2021/22:247). Regeringen anför att det genom den nu aktuella skrivelsen blir den andra gången som regeringen lämnar en sådan redovisning. Regeringen anser att formerna för redovisningen därmed har blivit så etablerade att tillkänna­givandet är tillgodosett och slutbehandlat.

Samarbete på olika nivåer för att genomföra Agenda 2030

Regeringen bedriver ett aktivt arbete för att genomföra Agenda 2030 på regional nivå. Enligt regeringen har i princip samtliga mål i agendan koppling till den verksamhet som bedrivs på regional och lokal nivå. Olika aktörers delaktighet och engagemang på regional och lokal nivå är enligt regeringen därför centralt. Kommunerna och regionerna är viktiga aktörer för genomförandet, eftersom de har möjlighet att definiera och prioritera insatser utifrån sina egna förutsättningar och utmaningar.

Regeringen framhåller att visionen om att Norden ska vara världens mest integrerade och hållbara region 2030 utgör ramverket för samarbetet för hållbar utveckling och genomförandet av Agenda 2030 i Nordiska ministerrådet. Den nordiska expertgruppen för hållbar utveckling bistår ministerrådet i genomförandet och uppföljningen av arbetet. Bland annat har en granskning av regionens genomförande av Agenda 2030 tagits fram. Syftet var att belysa hur de nordiska kommunerna och regionala myndigheterna har arbetat med agendan. En slutsats var att utvecklingen sker lokalt och att genomförandet av agendan är beroende av ett aktivt engagemang från lokala och regionala myndigheter.

Det svenska ordförandeskapet i EU:s ministerråd våren 2023 var enligt regeringen en möjlighet för Sverige att sätta tonen och växla upp EU:s gemensamma arbete med Agenda 2030. Huvudprioriteten var att ena och effektivisera den gemensamma EU-hållningen inför FN:s politiska högnivåforum för hållbar utveckling (HLPF) som årligen anordnas i juli. Huvud­budskapen förhandlades fram i mars och medförde att EU kunde tala med en enhetlig röst vid samtliga förberedande möten inför forumet. HLPF var 2023 också det förberedande mötet inför hållbarhetstoppmötet SDG Summit, som markerade halvtid i genomförandet av Agenda 2030. För­beredelserna inför SDG Summit ägde till största delen rum under det svenska ordförandeskapet. Bland annat befästes en gemensam EU-strategi för toppmötet, och kommissionens första frivilliga översyn av genomförandet av Agenda 2030 inom EU förankrades.

Den nationella samordnaren för Agenda 2030

Mellan 2020 och 2024 hade den nationella samordnaren för Agenda 2030 som uppgift att stödja och främja Sveriges arbete med att uppnå de globala målen för hållbar utveckling (dir. 2020:17). Regeringen noterar att samordnaren i sin slutredovisning konstaterade att omställningen till hållbar utveckling går för långsamt och att ytterligare åtgärder behövs för att öka takten (KN2024/00828).

Sveriges bidrag till det globala genomförandet

Regeringen konstaterar att den globala utvecklingen i allt högre grad präglas av geopolitiska motsättningar, demokratisk tillbakagång och ett polariserat och fragmenterat multilateralt samarbete. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina pekas ut som en enskild händelse som kom att innebära en stor omställning för den regelbaserade världsordningen. De humanitära behoven i världen är fortfarande stora och har försvårats ytterligare av långdragna väpnade konflikter. Det har i sin tur orsakat stort mänskligt lidande, fördrivning av civila och flyktingströmmar. Covid-19-pandemin resulterade i den största fattigdomsökningen på decennier, som också inneburit kännbara konsekvenser för ekonomier och samhällen i stort.

Regeringen framför att dessa utmaningar sammantaget har lett till stora bakslag för genomförandet av Agenda 2030. Vid FN:s toppmöte i september 2023 konstaterades behovet av en kraftsamling för att världssamfundet ska kunna nå de uppsatta målen. Finansieringsbehovet för att kunna genomföra målen har lyfts som en central del i detta arbete.

Sverige bidrar aktivt till det globala genomförandet av Agenda 2030 genom utrikes-, bistånds- och handelspolitiken, betonar regeringen. Utöver detta lyfter regeringen ansatsen att varje land har ansvar för den egna utvecklingen och för sina egna medborgares välbefinnande för att möjliggöra en hållbar utveckling globalt. Sverige fortsätter att vara en av de mest generösa biståndsgivarna i världen.

Sveriges stöd till Ukraina har varit långsiktigt och strävat efter att kunna bidra till Ukrainas återuppbyggnad på sikt. I juli 2023 antog regeringen en ny strategi för det långsiktiga stödet och samarbetet med Ukraina för 2023–2027 som är Sveriges största bilaterala biståndsstrategi. Den övergripande prioriteringen är att stötta Ukrainas EU-anslutning som ytterligare aktualiserats efter att medlemskapsförhandlingarna med EU inleddes i juni 2024.

Sverige har även stöttat hanteringen av andra konflikter och kriser, och både Gaza och Sudan har mottagit humanitärt stöd.

Regeringen framför att Sveriges klimatbistånd utökades och intensifierades under 2023. Sverige har påskyndat genomförandet av Agenda 2030 genom att vara en ledande givare av utvecklingsbistånd, klimatfinansiering och humanitärt bistånd. I december 2023 antog regeringen en reformagenda för biståndet (UD2023/17726). I arbetet med de multilaterala bankerna har Sverige, genom styrelsearbete och andra metoder, agerat för att bidra till att skapa ekonomisk tillväxt och generera välstånd på flera nivåer i världen.

Regeringen betonar även i strategin för Sveriges utrikeshandel, investeringar och globala konkurrenskraft från november 2023 det privata närings­livets roll i genomförandet av Agenda 2030 och Parisavtalet, med sär­skild betoning på grön och digital omställning.

FN är det främsta forumet för att följa upp genomförandet av Agenda 2030. Sverige har genom flera insatser verkat för innovativa lösningar och mobilisering av privat kapital till stöd för en hållbar tillväxt. Även EU är en central aktör i arbetet för att påskynda genomförandet av Agenda 2030. Sverige deltog särskilt aktivt i detta under det svenska ordförandeskapet i EU. För att främja det svenska näringslivets engagemang för resursmobilisering var Team Sweden en särskilt viktig kanal.

Regeringen framför att Sverige under sitt ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2024 fortsatte arbetet med att förverkliga visionen om Norden som världens mest integrerade och hållbara region 2030. Sverige verkade för att stärka Nordiska utvecklingsfondens klimatinsatser för hållbar utveckling i låg- och medelinkomstländer. En del i detta var att stödja samarbetet med näringslivet för att öka klimatfinansieringen.

Samstämmig politik för hållbar utveckling

Regeringen konstaterar att Agenda 2030 är en global ansats för hållbar utveckling. En utgångspunkt är att målen är integrerade och odelbara, och att framsteg krävs inom samtliga områden för att målen ska kunna uppnås. I agendans delmål 17.4 framhävs särskilt behovet av en samstämmig politik för hållbar utveckling. Den kan enligt regeringen sägas innebära en samordnad ansats mellan politikområden, förvaltningsnivåer och berörda samhällsaktörer för att främja en effektiv och långsiktig riktning för arbetet med agendan.

I regeringen ansvarar varje statsråd för genomförandet av Agenda 2030 inom sitt verksamhetsområde. Klimat- och näringslivsdepartementet ansvarar för samordning av det nationella genomförandet av Agenda 2030 medan utrikesdepartementet ansvarar för Sveriges bidrag till det internationella genomförandet.

Regeringens arbete med samstämmighetspolitiken tar sin utgångspunkt i Agenda 2030 och regeringens reformagenda för biståndet. Enligt regeringen tydliggörs detta i regeringens förslag om upphävande av vissa riksdags­bindningar i fråga om politiken för global utveckling i budgetpropositionen för 2025.Vidare säkerställer regeringen samstämmighet i sin politik genom att tillämpa ordinarie beredningsprocesser, exempelvis gemensamberedning. Det säkerställer principen om regeringens kollektiva beslutsfattande. Regeringen framhåller att en samstämmig politik ger ett tydligt mervärde.

Regeringen konstaterar att betydelsen av samarbeten och partnerskap mellan utvecklingssamarbetet och den privata sektorn får ett allt större genomslag globalt. Målen i Agenda 2030 kan enligt regeringen enbart nås genom samverkan mellan offentlig och privat finansiering. Rätt använt kan biståndet verka som en katalysator och bidra till att mobilisera ytterliga resurser i arbetet med att nå målen. Andra aktörers, inklusive den privata sektorns, engagemang, finansiering och mobilisering bör systematiskt mobiliseras. Svenska företag kan enligt regeringen spela en viktig roll i genomförandet av utvecklingssamarbetet. Synergierna mellan bistånd, handel och främjande genomförs med hjälp av berörda enheter på utrikes­departementet och i styrningen av berörda myndigheter och andra aktörer som berörs av målen. I skrivelsen ger regeringen exempel på svenska samarbetsaktörer och på hur samstämmighet drivits i olika sammanhang. Regeringen framhåller också två områden, industrins gröna omställning och tryggad livsmedelsförsörjning, som åskådliggör arbetet med och vikten av samstämmighet för att hantera komplexa frågor som spänner över politik­områden.

Redovisning av de globala målen för hållbarutveckling

I skrivelsen redovisar regeringen Sveriges uppfyllelse av Agenda 2030-målen sedan den förra skrivelsen om Sveriges genomförande av Agenda 2030 över­lämnades 2022. För varje mål presenteras en övergripande samman­fattning av måluppfyllelsen. Därefter lämnas en redovisning av tematiska områden som regeringen bedömer har en stor bäring på måluppfyllelsen. Enligt regeringen ska redovisningen ses som en beskrivning av en trend mot måluppfyllelse.

Mål 1 Ingen fattigdom

Regeringen konstaterar att Sverige har ett nationellt socialt skydd som omfattar alla bosatta. Ur ett internationellt perspektiv kan Sverige långsiktigt bidra genom att stötta låg- och medelinkomstländer. Målet för det svenska biståndet är att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck.

Mål 2 Ingen hunger

Regeringen framhåller att svensk livsmedelsproduktion kännetecknas av hög kvalitet och säkerhet och av en hög standard inom miljö- och klimatområdet. Hälsan i befolkningen är generellt sett god, även om regeringen ser att det finns stora skillnader mellan grupper där övervikt, även bland barn och unga, är ett folkhälsoproblem. Internationellt är Sverige en aktiv part i arbetet med tryggad livsmedelsförsörjning, bl.a. genom FN:s jordbruks- och livsmedels­organisation.

Mål 3 God hälsa och välbefinnande

Enligt regeringen är folkhälsan i Sverige god i en internationell jämförelse. Samtidigt finns det fortfarande skillnader – och i vissa fall ökande sådana – i hälsa mellan olika grupper i befolkningen. Psykisk ohälsa är en växande folkhälsoutmaning såväl i Sverige som internationellt. För att möta dessa hälsoutmaningar och kommande vårdbehov, och för att nå Sveriges övergripande folkhälsopolitiska mål, behövs det enligt regeringen fortsatt arbete för att skapa mer likvärdiga livsvillkor och ett stärkt fokus på hälsofrämjande och förebyggande insatser i flera sektorer. Sveriges engagemang för en god och jämlik hälsa, inklusive sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, i andra länder och globalt kvarstår enligt regeringen också som en viktig prioritering i arbetet med att uppfylla målet.

Mål 4 God utbildning för alla

Regeringen framhåller sammanfattningsvis att det svenska utbildnings­systemet ger tillgång till avgiftsfri utbildning och livslångt lärande för alla. De grundläggande färdigheterna att läsa, skriva och räkna ska stärkas och satsas mer på genom yrkesutbildningar och ökat fokus på STEM-ämnena (science, technology, engineering and maths, dvs. naturvetenskap, teknik, ingenjörs­­­­­­vetenskap och matematik) i skolan.

Mål 5 Jämställdhet

Regeringen konstaterar att Sverige uppfyller flera globalt fastslagna kriterier för jämställdhet och har ett rättsligt ramverk som främjar jämställdhet. Regeringen framför dock att målet om att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv ännu inte är uppnått. Jämställdhets­integrering är, i kombination med särskilda åtgärder, regeringens huvudsakliga strategi för att nå målen för jämställdheten.

Mål 6 Rent vatten och sanitet för alla

Enligt regeringen har nästintill hela Sveriges befolkning god tillgång till säkert dricksvatten och goda sanitära förhållanden. Områden med brister finns, bl.a. när det gäller enskilda brunnar och avlopp, långsiktigt säkerställande av dricksvattenresurser och skydd av vattenrelaterade ekosystem. Regeringen konstaterar att Sverige på flera sätt bidrar till det globala arbetet för att nå målet.

Mål 7 Hållbar energi för alla

Regeringen framhåller att hela Sveriges befolkning har tillgång till elektricitet, att elproduktionen är näst intill fossilfri och att energieffektiviteten förbättras. Samtidigt behövs det ytterligare åtgärder för att nå målet, särskilt i ett globalt perspektiv. Som en följd av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har regeringen vidtagit ett flertal åtgärder för att minska energi­kostnaderna för företag och hushåll samt minska EU:s beroende av importerade bränslen från Ryssland. Regeringen har också sänkt priset på bensin och diesel för att stötta de som drabbats av ökade priser och mildra inflationens konsekvenser.

Mål 8 Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt

Utvecklingen mot ett hållbart arbetsliv och hållbar tillväxt har enligt regeringen inget tydligt slutmål. Trots insatser för att bl.a. förbättra arbetsmiljön, främja tillväxt och skapa möjligheter för alla har flera indikatorer enligt regeringen gått åt fel håll. Regeringen bedömer att en del av detta förklaras av den vikande konjunkturen, som särskilt drabbar dem som står långt ifrån arbetsmarknaden. Regeringen framhåller i skrivelsen flera åtgärder som syftar till att vända utvecklingen.

Mål 9 Hållbar industri, innovationer och infrastruktur

Regeringen framhåller att fortsatta insatser har gjorts för att säkerställa en motståndskraftig infrastruktur och en inkluderande och hållbar industriali­sering samt för att främja innovation. Positiva förändringar kan enligt regeringen noteras, bl.a. fortsätter näringslivets utsläppsintensitet att minska. Åtgärder har vidtagits för att skynda på en omfattande nyindustrialisering. Vidare har regeringen lämnat förslag till ekonomiska ramar för transport­infrastrukturen för perioden 2026–2037. För att ytterligare påskynda transport­sektorns och näringslivets klimatomställning behöver enligt regeringen fler åtgärder vidtas.

Mål 10 Minskad ojämlikhet

Regeringen ser för närvarande en ökning av ojämlikheten mellan individer och flera grupper i samhället. Uppföljningen visar att många av delmålen inom området ännu inte är uppfyllda. Det svenska biståndet har en viktig uppgift att i nära samspel med privata aktörer skapa förutsättningar så att människor och länder långsiktigt kan resa sig ur fattigdom.  

Mål 11 Hållbara städer och samhällen

Hållbar stadsutveckling är ett brett område som omfattar sociala, ekonomiska och ekologiska faktorer. Det är enligt regeringen svårt att göra en samlad bedömning av i vilken grad målet uppfylls. Det konkreta arbetet bedrivs framför allt på lokal nivå, där ambitionsnivån kan variera men på många håll är hög. Statliga insatser kan på olika sätt främja och skapa förutsättningar för detta arbete. Regeringen konstaterar att Sverige i ett globalt perspektiv har goda förutsättningar att nå målet. Tillgången till kollektivtrafik, offentliga platser och grönområden är god i Sverige. Mycket få människor drabbas av natur­katastrofer. Däremot finns det enligt regeringen fortsatta problem med bostadsbrist, trångboddhet och otrygghet i många städer och tätorter.

Mål 12 Hållbar konsumtion och produktion

Regeringen konstaterar att utvecklingen av genomförandet av målet är tvetydig, och det finns sammantaget ingen tydlig trend för utvecklingen. För vissa delar är utvecklingen positiv; exempelvis minskar hus­hållens livsmedelsavfall och konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp. Även inom kemikalieområdet finns det positiva trender. Enligt regeringen går det dock i dagsläget inte att se en tydlig trend för det övergripande miljötillståndet. En positiv utveckling förutsätter vissa beslutade åtgärder inom EU. För andra delar, exempelvis delmålet om markant minskad mängd avfall, konstaterar regeringen att det är svårt att göra trendanalyser eftersom uppdaterade metoder för insamling av data påverkar jämförelsen över tid.

Mål 13 Bekämpa klimatförändringarna

Regeringen konstaterar att Sveriges utsläpp fortsätter att minska. Under 2024 förväntades Sveriges utsläpp tillfälligt öka för att sedan minska under 2025. Enligt regeringen innebär regeringens förslag i budgetpropositionen för 2025 att åtagandet för 2030 enligt EU:s ansvars­fördelningsförordning (ESR) beräknas nås. Naturvårdsverket bedömer dock att Sverige med nuvarande styrmedel inte når etappmålen till 2030 eller 2040, och inte heller målet om nettonollutsläpp till 2045. Regeringen framhåller att forskningen tydligt prognostiserar att extrema väderhändelser på grund av klimatförändringarna kommer att förvärras och ske allt oftare, med konsekvenser för människor, verksamheter, djur och natur. Regeringen konstaterar att även om Sverige når nationella mål och EU:s klimatmål behöver mycket göras de kommande 20 åren för att anpassa samhället till klimatförändringarna och deras effekter.

Mål 14 Hav och marina resurser

Enligt regeringen är tillståndet för miljön i Östersjön och Nordsjön inte tillfredsställande. Tillståndet för flera marina arter och livsmiljöer är kritiskt. Trycket på havet ökar från växande verksamheter som energiutvinning, turism och transporter, samt accelererande klimatförändringar. Invasiva arter, ohållbart fiske och övergödning är viktiga påverkansfaktorer. Regeringen framhåller att svenska hav skulle kunna ge större samhällsekonomisk nytta om de var friskare. För att lyfta fram betydelsen av levande hav beslutade regeringen under 2024 om en havsmiljöproposition (prop. 2023/24:156).

Mål 15 Ekosystem och biologisk mångfald

Regeringen konstaterar att arbetet med 9 av Sveriges 16 miljömål bidrar direkt till uppfyllandet av målet. Insatser görs för skydd och skötsel samt hållbart nyttjande. Knappt 15 procent av Sveriges landareal är skyddad, bl.a. som nationalparker, naturreservat och Natura 2000-områden. Satsningen på att restaurera och återskapa våtmarker både ökar den biologiska mångfalden och bidrar till att minska utsläpp av växthusgaser. Enligt regeringen är utmaningarna fortfarande stora och inga av de nio miljömål som bidrar till mål 15 bedöms kunna nås med befintliga och planerade styrmedel.

Mål 16 Fredliga och inkluderande samhällen

Sverige är enligt regeringen en stark röst och aktör globalt för demokrati, rättsstatens principer och mänskliga fri- och rättigheter, detta för att kunna öka människors frihet och bekämpa förtryck. Regeringen arbetar också för att förstärka bekämpningen av organiserad brottslighet och för att motverka penningtvätt och finansiering av terrorism.

Mål 17 Genomförande och globalt partnerskap

Regeringen framhåller att Sverige är en ledande aktör när det kommer till utvecklingsbistånd, klimatfinansiering och humanitärt stöd. Sverige deltar genom sitt stöd till FN och de multilaterala utvecklingsbankerna till det internationella arbetet för hållbar utveckling. Regeringen framför också att det finns ett stort finansieringsbehov för att möta de globala målsättningarna för Agenda 2030. Regeringen påpekar att utvecklingssamarbetet måste ske genom initiativ från både offentlig och privat sektor.

Regeringens slutsatser och nästa steg i genomförandet

Regeringen konstaterar att Sverige har goda förutsättningar för att nå målen för Agenda 2030. En mängd initiativ har tagits av regeringen för att föra Sverige närmare målen. Dock kvarstår det fortfarande utmaningar för Sverige, där den organiserade brottsligheten kan lyftas som exempel. Sverige är enligt regeringen i behov av att fokusera på kunskapsskolan, öka den fossilfria elproduktionen och stärka transportinfrastrukturen. Regeringen verkar för att förverkliga dessa prioriteringar genom Tidöavtalet, som på sikt ska ta Sverige närmare agendans mål.

De riksdagsbundna mål som finns sedan tidigare är enligt regeringen avgörande att följa upp för att kunna genomföra agendan. För att kunna nå målsättningarna poängterar regeringen behovet av stöd från externa aktörer.

Genom utrikes-, bistånds- och handelspolitiken bidrar Sverige till att möjliggöra det globala genomförandet av Agenda 2030. Regeringen betonar varje lands ansvar för sin utveckling och för sina medborgares välbefinnande. Sverige är samtidigt en stark röst och aktör globalt för demokrati, rättsstatens principer, mänskliga fri- och rättigheter och jämställdhet för att öka människors frihet och bekämpa förtryck. Sverige fortsätter att vara en av de mest generösa biståndsgivarna i världen.

Motionerna

Tre motioner har lämnats med anledning av skrivelsen, kommittémotionerna 2024/25:3300 av Mikael Damberg m.fl. (S), 2024/25:3299 av Ida Gabrielsson m.fl. (V) och 2024/15:3306 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP). De redovisas nedan per ämnesområde, i motsvarande ordning som i utskottets förslag till riksdags­beslut (s. 3–4).

Förutsättningar för att genomföra Agenda 2030

I kommittémotion 2024/25:330 av Mikael Damberg m.fl. (S) framhåller motionärerna att regeringen brister i sin hantering av Agenda 2030-målen. Motionärerna kräver att regeringen skärper arbetet för att nå de 17 målen i Agenda 2030. De anser därför att regeringen bör återkomma med en plan för hur regeringen ska skärpa sitt arbete för att nå målen, bl.a. genom åtgärder i linje med de förslag som nämns i motionen.

I kommittémotion 2024/25:3299 av Ida Gabrielsson m.fl. (V) yrkandena 1–2, 9 och 11–13 anser motionärerna att länsstyrelserna bör ges en tydligare roll i arbetet med Agenda 2030 (yrkande 1). Vidare anser motionärerna att regeringen bör återkomma med förslag på hur samarbetet med kommuner och regioner i arbetet med Agenda 2030 kan förtydligas (yrkande 2). Motionärerna framhåller att Sverige bör koppla allt bistånds- och utvecklingsarbete till uppfyllandet av Agenda 2030 och Sveriges politik för global utveckling (yrkande 9). Det finns enligt motionärerna fortfarande stora målkonflikter och hinder för en kraftfull utvecklingspolitik. Även i svensk inrikespolitik finns stora målkonflikter med negativ påverkan på genom­förandet av Agenda 2030. Motionärerna anser att regeringen bör återkomma till riksdagen med en samstämmig politik för hållbar utveckling nationellt där målkonflikter med negativ påverkan på genomförandet av Agenda 2030 synliggörs för att man ska kunna förhindra dem (yrkande 11). Motionärerna efterfrågar även förslag på politisk styrning framåt i form av en handlingsplan för genomförandet av Agenda 2030 med de mest prioriterade åtgärderna (yrkande 12). Vidare anser motionärerna att regeringen bör tillsätta en politiskt sammansatt kommitté med uppdrag att t.o.m. 2030 kontinuerligt ta fram underlag till regeringen i form av uppföljning, utvärdering och förslag till åtgärder för att genomförandet av Agenda 2030 ska drivas framåt (yrkande 13).

I kommittémotion 2024/25:3306 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) yrkandena 1–3, 5, 6 och 14 anser motionärerna att regeringens skrivelse om genomförandet av Agenda 2030 är undermålig, inte ger insyn i den förda politiken och därför inte ger möjlighet att granska den. Motionärerna vill att regeringen ska återkomma till riksdagen om hur Sverige ligger till när det gäller att nå de globala målen, om de mål- och intressekonflikter den ser med sin politik och om hur den hanterat dem inom ramen för Agenda 2030 (yrkande 1). Enligt motionärerna måste regeringen ta fram en handlingsplan för hur den ska arbeta med att uppnå de globala målen både nationellt och internationellt (yrkande 2). Motionärerna konstaterar att regeringen avskaffat Statistiska centralbyråns (SCB) uppdrag att samordna statistisk uppföljning av hur Sverige lever upp till målen i Agenda 2030 och förordar att uppdraget till SCB förnyas (yrkande 3). Enligt motionärerna hade den nationella samordnaren för Agenda 2030 en avgörande samordnande roll mellan samhällets olika aktörer. Motionärerna anser att regeringen måste återinrätta en nationell samordnare för Agenda 2030 t.o.m. 2030 (yrkande 5). De anser även att regeringen måste tydliggöra Agenda 2030 som prioritering både nationellt och lokalt och stärka samordningen (yrkande 6). Motionärerna anser vidare att internationella landvinningar om mänskliga rättigheter och demokrati måste värnas i ett mer nationalistiskt globalt samhälle. De anser att regeringen måste lyfta vikten av Agenda 2030 i nationella och internationella sammanhang och alltid kopplat till internationella åtaganden om mänskliga rättigheter och demokrati samt att ingen får lämnas utanför (yrkande 14).

Politiken för global utveckling

I kommittémotion 2024/25:3299 av Ida Gabrielsson m.fl. (V) yrkande 10 förordar motionärerna att regeringen återinför och utvecklar Sveriges politik för global utveckling (PGU).

I kommittémotion 2024/25:3306 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) yrkande 4 anser motionärerna att regeringen måste återuppta politiken för global utveckling (PGU) som styrmedel för utvecklingspolitiken för att på så sätt garantera att samstämmighet är en del av regeringens politik (yrkande 4).

Civilsamhällets roll i genomförandet av Agenda 2030

I kommittémotion 2024/25:3299 av Ida Gabrielsson m.fl. (V) yrkande 8 anför motionärerna att Sverige inom såväl EU som FN bör verka för att värna det demokratiska utrymmet och civilsamhällets roll.

I kommittémotion 2024/25:3306 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) yrkandena 7 och 8 anser motionärerna att det är avgörande för att uppnå målen i Agenda 2030 att alla delar av samhället, inklusive civilsamhället, är engagerade och delaktiga. Motionärerna vill att regeringen erkänner civil­samhällets viktiga roll som en bidragande aktör för att nå de globala målen och en rättvis och hållbar värld. Motionärerna vill också att tvärsektoriella forum med civilsamhället återinrättas och att ett meningsfullt samråd hålls med civilsamhället inför nästa rapport om genomförandet av Agenda 2030.

Jämställdhet

I kommittémotion 2024/25:3299 av Ida Gabrielsson m.fl. (V) yrkande 3 anser motionärerna att regeringen bör återkomma till riksdagen med en feministisk analys av genomförandet av Agenda 2030 för att säkerställa en strukturell förändring i Sverige.

I kommittémotion 2024/25:3306 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) yrkande 9 framhålls att Agenda 2030 har jämställdhet som ett eget mål och att det också är avgörande för att alla mål ska kunna uppnås. För att Agenda 2030 ska bli rättvis och effektiv vill motionärerna att regeringen ska ha en jämställdhets­analys som genomsyrar alla insatser och beslut samt separat redovisa hur genomförandet påverkar kvinnor och män.

Skattefrågor, skuldavskrivningar och tillbörlig aktsamhet för företag

I kommittémotion 2024/25:3299 av Ida Gabrielsson m.fl. (V) anförs att det är viktigt att en aktiv biståndspolitik kombineras med exempelvis skuld­avskrivningar och åtgärder mot skatte- och kapitalflykt. Motionärerna anser att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag i fråga om skuldhantering och om behovet av att motverka skatte- och kapitalflykt (yrkande 4). Motionärerna anser också att regeringen bör föreslå lagstiftning för att företag ska genomföra s.k. human rights due diligence (tillbörlig aktsamhet för företag), ett verktyg som företag kan använda för att förhindra att deras verksamhet har en negativ påverkan på de mänskliga rättigheterna (yrkande 5). Motionärerna anser även att regeringen bör utreda möjligheten att införa klimat- och miljöperspektiv enligt s.k. environmental due diligence för företags agerande utomlands (yrkande 6).

Minskad ojämlikhet

I kommittémotion 2024/25:3299 av Ida Gabrielsson m.fl. (V) yrkande 7 fram­håller motionärerna att våld mot barn är ett allvarligt samhällsproblem som kräver krafttag och aktiva strukturerade åtgärder. Motionärerna anser att regeringen skyndsamt bör återkomma med förslag om att anta en nationell strategi för att motverka och bekämpa våld mot barn utifrån betänkandet En uppväxt fri från våld – En nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn (SOU 2022:70).

I kommittémotion 2024/25:3306 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) yrkande 13 anser motionärerna att regeringens nedskärningar och prioriteringar inom välfärdssektorn är helt oförenliga med de globala målen för hållbar utveckling. Enligt motionärerna bör regeringen göra en konsekvensanalys av hur dess budgetförslag påverkar ojämlikheten i samhället för att garantera att det inte motverkar mål 10 i Agenda 2030 om minskad ojämlikhet.  

Miljö och klimat

I kommittémotion 2024/25:3306 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) anser motionärerna att regeringens redovisning av arbetet med att bekämpa klimatförändringarna och deras konsekvenser är bristfällig och i stora drag missvisande. De anser att regeringen därför måste återkomma med en mer transparent och uttömmande beskrivning som grundar sig på Klimat­politiska rådets utvärderingar av regeringens sammantagna politik när det gäller mål 13 i Agenda 2030 (yrkande 10). Motionärerna anser vidare att regeringen i en handlingsplan för Agenda 2030 måste redovisa en mer transparent och uttömmande beskrivning av Sveriges arbete med att nå mål 14 Hav och marina resurser och mål 15 Ekosystem och biologisk mångfald och det åtgärds­underskott som för närvarande är dokumenterat (yrkande 11). Motionärerna förordar också att regeringen i en handlingsplan för Agenda 2030 redogör för ytterligare åtgärder som visar hur Sverige ska arbeta med att nå de globala målen, med åtgärder som sorteras under Kunming–Montreal-ramverket, och redogöra för hur svenskt bistånd och annan finansiering bidrar till det internationella arbetet för biologisk mångfald (yrkande 12).  

Yttrandena från andra utskott

Samtliga utskott har fått tillfälle att yttra sig över skrivelsen och följdmotionerna i de delar som rör respektive utskotts beredningsområde. I tabellen nedan ges en översiktlig sammanställning av de yttranden som lämnats. Samtliga utskott som yttrat sig föreslår att finansutskottet föreslår att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna. Som framgår av tabellen avstyrks samtliga motionsyrkanden i de delar som rör respektive utskotts beredningsområde. Yttrandena återfinns i sin helhet i bilaga 2–9.

Tabell Yttranden från andra utskott

Utskott/ Yttrande	Yttrar sig över	Bilaga	Tillstyrker/ Avstyrker	Avvikande meningar
AU (AU3y)	2024/25:3300 (S) 2024/25:3299 (V) yrk. 3 2024/25:3306 (MP) yrk. 9	2	Avstyrker	S, V, MP
FöU (FöU2y)	2024/25:3300 (S) 2024/25:3299 (V) yrk. 11	3	Avstyrker	S, V
MJU (MJU5y)	2024/25:3300 (S) 2024/25:3299 (V) yrk. 11 2024/25:3306 (MP) yrk. 10–12	4	Avstyrker	S, V, MP
NU (NU5y)	2024/25:3300 (S) 2024/25:3299 (V) yrk. 5 och 6 2024/25:3306 (MP) yrk. 1 och 2	5	Avstyrker	S, V, MP
SkU (SkU7y)	2024/25:3299 (V) yrk. 4	6	Avstyrker	V, MP
TU (TU5y)	2024/25:3300 (S)	7	Avstyrker	S, V, MP, C
UbU (UbU5y)	2024/25:3300 (S)	8	Avstyrker	S, MP
UU (UU3y)	2024/25:3300 (S) 2024/25:3299 (V) yrk. 4 och 8–10 2024/25:3306 (MP) yrk. 4, 7, 12 och 14	9	Avstyrker	S, V, C, MP

Tidigare riksdagsbehandling

Regeringens resultatredovisning i budgetpropositionen för 2025

Utskottet behandlade regeringens resultatredovisning för genom­förandet av Agenda 2030 under hösten 2024, då regeringen redogjorde för uppfyllelsen av det riksdagsbundna målet för Agenda 2030 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 2, bet. 2024/25:FiU2, rskr. 2024/25:120). Utskottet konstaterade bl.a. att regeringen bedömde att Sverige har goda förutsättningar för att nå målen i Agenda 2030 men att flera utmaningar kvarstår. Vidare noterade utskottet att den nationella samordnaren under våren 2024 hade lämnat sin slutredovisning. Utskottet välkomnade regeringens bedömning att samordnarens uppdrag har skapat nya plattformar för samhällsaktörer och resulterat i tvärsektoriella samarbeten och nya initiativ för att nå agendans mål. Utskottet konstaterade vidare att regeringen bedömde att Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och det säkerhetspolitiska läget i omvärlden, liksom den ansträngda ekonomiska situationen med hög inflation, hade en negativ påverkan på hur väl målet uppfyllts.

Av regeringens redogörelse framgick även att SCB samordnat Sveriges bidrag till den globala uppföljningen av Agenda 2030 och redovisat uppdaterad statistik för de globala indikatorerna på sin webbplats.

Den förra skrivelsen om genomförandet av Agenda 2030

Utskottet har tidigare behandlat flera motionsyrkanden om förutsättningarna för att genomföra Agenda 2030, bl.a. under hösten 2022, i samband med den förra skrivelsen om Sveriges genomförande av Agenda 2030 (skr. 2021/22:247, bet. 2022/23:FiU7). Utskottet framhöll bl.a. att det riksdags­bundna målet för Agenda 2030 främjar och synliggör vikten av samordning och samstämmighet mellan samtliga politikområden, såväl globalt som nationellt. Att stärka samstämmigheten kräver samspel dels mellan olika politikområden, dels mellan åtgärder och initiativ på lokal, regional, nationell och internationell nivå. Utskottet ansåg att det också är viktigt att synliggöra och hantera mål- och intressekonflikter. Utskottet konstaterade att det fanns ett behov av ett mer samstämmigt genomförande av Agenda 2030 och noterade att detta lyftes fram både av regeringen och av utrikesutskottet och miljö- och jordbruksutskottet, som yttrat sig till finansutskottet. Utskottet behandlade även ett yrkande om att stärka det internationella ramverket bl.a. för att bekämpa kapital- och skatteflykt.

Utrikesutskottet, miljö- och jordbruks­utskottet och näringsutskottet avstyrkte motionerna i de delar som berörde respektive utskotts berednings­område. Finansutskottet fann inte heller anledning att i sammanhanget rikta några tillkännagivanden till regeringen. Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga skrivelsen till handlingarna och att motionsyrkandena skulle avstyrkas. Kammaren biföll utskottets förslag (rskr. 2022/23:31).

Politiken för global utveckling

I budgetpropositionen för 2025 föreslog regeringen att riksdagsbindningarna i frågor om politiken för global utveckling (PGU) skulle upphävas. Regeringen motiverade förslaget med att förutsättningarna har ändrats sedan riksdagen beslutade om PGU 2003. Enligt regeringen inkluderas numera de mål, perspektiv och riktlinjer som riksdagen då godkände för PGU i allt väsentligt i de mål som riksdagen beslutade om i december 2020 för Sveriges genom­förande av Agenda 2030. Utrikesutskottet tillstyrkte regeringens förslag och kammaren biföll utskottets förslag (prop. 2024/25:1 utg.omr. 7, bet. 2024/25:UU2, rskr. 2024/25:111–113).

Tillbörlig aktsamhet för företag

Utskottet behandlade senast frågor om att regeringen bör återkomma med förslag på lagstiftning för att företag ska genomföra s.k. human rights due diligence och utreda möjligheten att införa s.k. environmental due diligence för företags agerande utomlands hösten 2022. Utskottet avstyrkte yrkandena och kammaren biföll utskottets förslag (skr. 2021/22:247, bet. 2022/23:FiU7, rskr. 2022/23:31). Under våren 2025 har näringsutskottet behandlat yrkanden om regler för tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet. Yrkandena avstyrktes och kammaren biföll utskottets förslag (bet. 2024/25:NU13).

Nationell strategi och plan för biologisk mångfald

Av budgetpropositionen för 2025 framgår att regeringen ska verka för att nå de målsättningar som antagits inom EU:s biodiversitetsstrategi och Kunming–Montréal-ramverket för biologisk mångfald inom konventionen om biologisk mångfald. Under 2025 kommer regeringen att ta fram en nationell strategi och plan för biologisk mångfald i enlighet med åtaganden i ramverket. Nationellt genomförande av EU-rättsakter är centralt i det arbetet (prop. 2024/25:1 utg.omr. 20, bet. 2024/25:MJU1, rskr. 2024/25:119).

Bakgrund och pågående arbete

Strategi för Sveriges globala utvecklingssamarbete för arbetet med de mänskliga fri- och rättigheterna, demokrati och rättsstatens principer 2024–2028

I februari 2024 antog regeringen en ny strategi för biståndet som gäller för perioden 2024–2028. Enligt regeringen är strategin en viktig del igenom­förandet av regeringens reformagenda för biståndet och att bidra till fria och inkluderande demokratiska samhällen som bygger på respekt för de mänskliga fri- och rättigheterna (bilaga till II:1 vid regeringssammanträde den 1 februari 2024).

Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med det civila samhället 2025–2029

I september 2024 antog regeringen en strategi för Sveriges utvecklings­samarbete med det civila samhället för perioden 2025–2029. Strategin ska bidra till ett stärkt civilsamhälle i utvecklingsländer och till att en ökad andel stöd når lokala organisationer (bilaga till II:4 vid regeringssammanträde den 19 september 2024).

Klimatredovisningen

Regeringens klimatredovisning redogörs för i en bilaga till budget­propositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 bil. 4). Klimatpolitiska rådet ska utvärdera hur regeringens samlade politik är förenlig med klimatmålen och lämnade i mars 2024 sin årliga rapport. I bilagan kommenterar regeringen Klimatpolitiska rådets bedömningar och rekommendationer.

Granskning från Riksrevisionen

Riksrevisionen inledde under hösten 2024 en granskning av statens arbete med Agenda 2030. Resultatet av granskningen kommer att presenteras i en rapport som väntas i maj 2025. Riksrevisionens granskning, som fokuserar på Sveriges nationella genomförande, ska svara på om statens arbete med Agenda 2030 har varit effektivt. Regeringen ska i en skrivelse till riksdagen redovisa vilka åtgärder den har vidtagit eller avser att vidta med anledning av iakttagelser i granskningsrapporten (9 kap. 19 § riksdagsordningen). Regeringens skrivelse ska lämnas till riksdagen inom fyra månader från det att regeringen har tagit emot rapporten, dvs. hösten 2025.[1]

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet vill inledningsvis välkomna skrivelsen om Sveriges genom­förande av Agenda 2030. Utskottet konstaterar att det nu är fem år kvar till dess att Agenda 2030 ska vara genomförd. Utskottet anser liksom regeringen att Sverige har goda förutsättningar för att nå agendans mål. Det finns dock fortfarande utmaningar för Sverige, där den organiserade brottsligheten kan tas upp som ett exempel. Utskottet instämmer med regeringen i att Sverige behöver fokusera på kunskapsskolan, öka den fossilfria elproduktionen och stärka transportinfrastrukturen. Utskottet välkomnar att regeringen arbetar med att lösa dessa utmaningar genom genomförandet av Tidöavtalet, som på sikt tar Sverige närmare agendans mål.

Utskottet instämmer i regeringens bedömning att den globala utvecklingen medfört stora bakslag för genomförandet av Agenda 2030. Rysslands full­skaliga invasion av Ukraina har satt den regelbaserade världsordningen under tryck och det råder ett osäkert geopolitiskt läge. Utskottet välkomnar att Sverige aktivt, genom utrikes-, bistånds- och handelspolitiken, bidrar till det globala genomförandet av Agenda 2030.

Liksom finansutskottet tidigare anfört främjar och synliggör det riksdags­bundna målet för Agenda 2030 vikten av samordning och samstämmighet mellan samtliga politikområden, såväl globalt som nationellt. Att stärka samstämmigheten kräver samspel dels mellan olika utgiftsområden, dels mellan åtgärder och initiativ på lokal, regional, nationell och internationell nivå. Det är också viktigt att synliggöra och hantera mål- och intresse­konflikter. Utskottet anser, liksom regeringen, att en samstämmig politik ger ett tydligt mervärde. I skrivelsen framhålls att regeringen vidtagit centrala åtgärder för att säkerställa genomslag och samstämmighet i genomförandet av sin politik och ger exempel på arbetet med samstämmighet inom olika områden, däribland en tryggad livsmedelsförsörjning. Utskottet delar den bedömning som lämnas i skrivelsen att arbetet visar på vikten av samordning och samstämmighet inom olika politikområden. Utskottet instämmer även i det regeringen anför om att kommuner och regioner är viktiga aktörer för genomförandet av Agenda 2030, eftersom de har möjlighet att definiera och prioritera insatser utifrån sina egna förutsättningar och utmaningar.

Utskottet konstaterar att den nationella samordnaren lämnade sin slutredovisning av uppdraget under 2024. Liksom regeringen tidigare har framhållit har samordnarens uppdrag skapat nya plattformar för samhälls­aktörer och resulterat i tvärsektoriella samarbeten och nya initiativ för att nå agendans mål. Utskottet konstaterar att SCB under 2017–2022 hade i uppdrag att samordna den indikatorbaserade uppföljningen av genomförandet av Agenda 2030 och under 2023 redovisade uppdaterad statistik för de globala indikatorerna på sin webbplats. Utskottet gör ingen annan bedömning än regeringen i fråga om den nationella samordnaren eller uppdrag till SCB.

I budgetpropositionen för 2025 föreslog regeringen att riksdags­bindningarna i frågor om PGU skulle upphävas eftersom förutsättningarna har ändrats sedan riksdagen beslutade om PGU 2003. Numera inkluderas de mål, perspektiv och riktlinjer som riksdagen då godkände för PGU i allt väsentligt i de mål som riksdagen hade beslutat om i december 2020 för Sveriges genom­förande av Agenda 2030. Riksdagen ställde sig bakom detta. Utskottet instämmer i utrikesutskottets bedömning och ser det inte som aktuellt att över­väga att återinföra PGU. Utskottet instämmer också i det som utrikes­utskottet anför om biståndets omfattning och inriktning.

I skrivelsen konstaterar regeringen att den demokratiska tillbakagången fortsätter globalt och att civilsamhällets utrymme minskar. Regeringen framhåller att Sverige är en stark röst och aktör globalt för demokrati, rätts­statens principer och mänskliga fri- och rättigheter. Regeringen lyfter även fram att arbetet för att främja frihet och bekämpa förtryck är en av de viktigaste tematiska prioriteringarna i regeringens reformagenda för biståndet. Utskottet framhåller, liksom utrikesutskottet, även de fleråriga strategier som regeringen antog under 2024 för Sveriges globala utvecklingssamarbete för arbetet med de mänskliga fri- och rättigheterna, demokrati och rättsstatens principer och för Sveriges utvecklingssamarbete med det civila samhället.

När det gäller frågor om skuldhantering och vikten av att motverka skatte- och kapitalflykt hänvisar utskottet till det som utrikesutskottet och skatte­utskottet anför i sina yttranden. Utgångspunkten för skuldavskrivningar ska vara skuldhållbarhet och en god reformpolitik. Samtidigt ska skuld­av­skrivningar riktas mot de fattigaste och mest skuldtyngda länderna. Frågan om att motverka skatte- och kapitalflykt är viktig i arbetet med ett hållbart företagande och genomförandet av Agenda 2030. Utskottet framhåller att det pågår ett omfattande arbete på området. Vidare instämmer utskottet i närings­utskottets yttrande i fråga om tillbörlig aktsamhet för företag och påminner om att ett EU-direktiv för tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet trädde i kraft våren 2024, och att en utredare senast i december 2025 ska lämna förslag till hur reglerna ska genomföras i svensk rätt.

Utskottet konstaterar att Sverige står sig väl i internationella mätningar av jämställdhet men delar samtidigt regeringens och arbetsmarknadsutskottets bedömning att mer behöver göras. Utskottet betonar att jämställd­hets­integrering, i kombination med särskilda åtgärder, är regeringens huvudsak­liga strategi för att uppnå de jämställdhetspolitiska målen och genomförs på internationell, nationell, regional och lokal nivå. 

I skrivelsen anför regeringen att den ser en ökning av ojämlikheten både mellan individer och mellan grupper inom olika områden. Klyftorna verkar heller inte minska mellan länder. Utskottet anser liksom regeringen att det behövs ett fortsatt arbete för att minska ojämlikheten, och välkomnar det arbete som regeringen bedriver. Utskottet noterar även det som regeringen anför om att betänkandet En uppväxt fri från våld – En nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn (SOU 2022:70) överlämnades till regeringen i januari 2023 och konstaterar att det har remiss­behandlats och för närvarande bereds i Regeringskansliet.

Vidare vill utskottet framhålla regeringens klimathandlingsplan och de åtgärder på nationell och internationell nivå som syftar till att motverka klimatförändringar och begränsa och minska utsläpp. Utskottet påminner om att regeringens klimatredovisning redogörs för i en bilaga till budget­propositionen för 2025 och att regeringen i bilagan kommenterar Klimat­politiska rådets bedömningar och rekommendationer. Utskottet instämmer i det som miljö- och jordbruksutskottet anför om att informationen inte behöver upprepas i denna skrivelse.

Liksom regeringen anför är tillståndet för miljön i Östersjön och Nordsjön inte tillfredsställande, och utskottet välkomnar därför regeringens havs­miljöproposition och de åtgärder som där föreslås för ett levande hav. Vidare anser utskottet i likhet med regeringen och miljö- och jordbruks­utskottet att förutsättningarna för en positiv utveckling av den biologiska mångfalden måste förbättras. Utskottet konstaterar att regeringen verkar för att nå de mål­sättningar som antagits inom EU:s biodiversitets­strategi och Kunming–Montréal-ramverket för biologisk mångfald inom konventionen om biologisk mångfald. Utskottet framhåller, liksom miljö- och jordbruksutskottet, att regeringen under 2025 kommer att ta fram en nationell strategi och plan för biologisk mångfald i enlighet med åtaganden i ramverket.

Utskottet noterar att regeringen anser att formerna för redovisning av Sveriges genomförande av Agenda 2030 har blivit så etablerade att det tillkännagivande som riksdagen lämnat till regeringen om redovisningen är tillgodosett och slutbehandlat. Utskottet instämmer, liksom utrikesutskottet, i detta och konstaterar att regeringen därmed väntas fortsätta att lämna en skrivelse om genomförandet av Agenda 2030 till riksdagen vartannat år.

Vidare noterar utskottet att Riksrevisionen för närvarande granskar statens arbete med Agenda 2030. Utskottet ser fram emot att ta del av granskningen och regeringens skrivelse med anledning av den.

Samtliga utskott som valt att yttra sig avstyrker motionerna i de delar som berör respektive utskotts beredningsområde. Finansutskottet finner inte heller anledning till att i det här sammanhanget rikta några tillkännagivanden till regeringen.

Med detta anser finansutskottet att skrivelsen bör läggas till handlingarna och motionsyrkandena avslås.

Reservationer

Ställningstagande

Regeringen brister i sin hantering av Agenda 2030-målen. Kansliet för Agenda 2030 har lagts ned, myndigheterna måste inte längre rapportera sitt arbete med Agenda 2030 och budgeten för uppföljningen har minskat, vilket kommer att påverka Sveriges möjligheter att nå målen. Det har varit en kontinuerlig neddragning och i praktiken finns väldigt lite Agenda 2030-arbete kvar. Regeringen har också fått skarp kritik från civilsamhället.

Regeringens bristande hantering berör alla de 17 Agenda 2030-målen. Det finns två områden som särskilt bör lyftas: miljö- och klimatpolitiken och jämlikhetspolitiken. På miljö- och klimatområdet är regeringens politik långt ifrån tillräcklig. Regeringens klimathandlingsplan saknar skarpa åtgärder och Sverige förefaller missa i princip samtliga klimatmål. Samtidigt har regeringen genomfört kraftiga nedskärningar i naturvården. Naturvården är avgörande inte bara för att skydda våra naturområden, arter och ekosystem utan också för att främja friluftsliv och skapa nya arbetstillfällen.

På jämlikhetsområdet brister regeringen i flera avseenden. Under­finansieringen av välfärden riskerar att försämra skolor, vård och omsorg. I förlängningen påverkar en svagare välfärd jämställdheten och integrationen negativt. Samtidigt har regeringens ekonomiska politik, där skattesänkningar prioriterats, gynnat de som redan har mest på bekostnad av de som har det tuffare.

Regeringen måste skärpa arbetet för att nå de 17 målen i Agenda 2030. Vi anser att regeringen bör återkomma med en plan för hur regeringen ska skärpa sitt arbete med att nå målen, bl.a. genom åtgärder i linje med de förslag vi tar upp i vår motion.

Det handlar bl.a. om åtgärder för en förstärkt livsmedelsförsörjning i hela Sverige, kraftfullare åtgärder för att förhindra mäns våld mot kvinnor och insatser för hållbar energi, konsumtion och produktion. Det handlar också om att inom ramen för det globala partnerskapet bl.a. skärpa EU:s klimatmål och göra en konsekvensanalys av att koppla ihop bistånd och handel på det sätt som regeringen gör.  

 

Ställningstagande

Sverige har i många avseenden kommit en bra bit i omställningen till ett hållbart samhälle i enlighet med Agenda 2030. Samtidigt går utvecklingen åt fel håll på en rad väsentliga områden. Takten i omställningsarbetet behöver öka och ambitionsnivån höjas.

Länsstyrelserna har en viktig roll i det lokala och regionala genomförandet av Agenda 2030, tillsammans med kommuner, regioner och andra aktörer i samhället. Länsstyrelsernas roll bör dock förtydligas. De kan användas bättre både för att främja regeringens inriktning för Agenda 2030 och för att skapa mer likvärdiga möjligheter för kommuner och regioner. Även kommuner och regioner spelar en viktig roll för stora delar av de sakområden som Agenda 2030:s mål är knutna till. Regeringen bör återkomma med förslag på hur samarbetet med kommuner och regioner i arbetet med Agenda 2030 kan förtydligas.

Biståndspolitiken är en viktig del i arbetet med att nå utvecklingsmålen, och biståndet måste värnas. Det får inte gå till sådant som bör finansieras på andra sätt eller som står i direkt konflikt med utvecklingspolitikens mål. Klimat­biståndet måste t.ex. vara additionellt och inte i huvudsak belasta det befintliga biståndet. Regeringen bör säkerställa att Sverige kopplar allt bistånd och allt utvecklingsarbete till genomförandet av Agenda 2030 och PGU.

Det finns fortfarande stora målkonflikter och hinder för en kraftfull utvecklingspolitik. Även i svensk inrikespolitik finns stora målkonflikter med negativ påverkan på genom­förandet av Agenda 2030. Regeringen bör återkomma till riksdagen med en samstämmig politik för hållbar utveckling nationellt där målkonflikter med negativ påverkan på genomförandet av Agenda 2030 synliggörs för att man ska kunna förhindra dem.

Tiden är knapp för att genomföra Agenda 2030. Det är viktigt att arbetet snabbt skalas upp och att politiken tar ett större ansvar för genomförandet. Det är avgörande att regeringen tar initiativ till en politisk styrning framåt i form av en handlingsplan för genomförandet av Agenda 2030. Handlingsplanen bör hållas på en strategisk nivå och innehålla de mest prioriterade åtgärderna. Det finns inte längre någon som leder arbetet med Agenda 2030 på ett strukturerat sätt och det finns därför ett behov av en politiskt sammansatt kommitté för att arbetet ska drivas framåt. Kommittén bör tillsättas med uppdrag att t.o.m. 2030 kontinuerligt ta fram underlag till regeringen i form av uppföljning, ut­värdering och förslag till åtgärder för genomförandet av Agenda 2030.

 

Ställningstagande

Regeringens skrivelse om Sveriges genomförande av Agenda 2030 förtjänar tyvärr kritik i både sak och form. Skrivelsen är riksdagens och medborgarnas sätt att få kännedom om den politik som regeringen har fört på området. Att skrivelsen inte tillräckligt redogör för detta skapar demokratiska problem eftersom den inte ger insyn i den förda politiken och därför inte ger möjlighet att granska den. Regeringen måste återkomma till riksdagen om hur Sverige ligger till när det gäller att nå de globala målen samt om de mål- och intressekonflikter den ser med sin politik och hur den hanterat dem inom ramen för Agenda 2030.

Världen är långt ifrån att uppnå de globala målen i Agenda 2030 och arbetet måste accelereras. Regeringen behöver ta fram en handlingsplan för hur den ska arbeta med att uppnå de globala målen både nationellt och internationellt. Vidare bör uppdraget till SCB att samordna den statistiska uppföljningen av hur Sverige lever upp till de 17 målen och 169 delmålen i Agenda 2030 förnyas. Därtill hade den nationella samordnaren för Agenda 2030 en avgörande samordnande roll mellan samhällets olika aktörer, och regeringen måste återinrätta rollen t.o.m. 2030.

Den kommunala och regionala nivån är helt avgörande i flera av de globala målen. Det är på de nivåerna som många av de globala målen kan realiseras och få konkret effekt. Regeringen måste visa långsiktig politisk vilja att stärka det lokala arbetet, tydliggöra Agenda 2030 som prioritering både nationellt och lokalt och stärka samordningen.

Internationella landvinningar om mänskliga rättigheter och demokrati måste värnas i ett mer nationalistiskt globalt samhälle. Agenda 2030 är det bästa globala samlande måldokument som just nu finns att arbeta med, för att inte rulla tillbaka de landvinningar som gjorts. Regeringen måste därför lyfta vikten av Agenda 2030 i nationella och internationella sammanhang och alltid kopplat till internationella åtaganden om mänskliga rättigheter och demokrati samt att ingen får lämnas utanför.  

 

Ställningstagande

Samstämmighet är en del av Agenda 2030:s helhet, det är en uttalad utgångspunkt för att målen är odelbara och att framsteg krävs på samtliga områden för att målen ska uppnås. Att samstämmighet också uttalas som princip i det riksdagsbundna målet för Agenda 2030 är avgörande för att hindra mål- och intressekonflikter. Det arbetssättet har varit norm för Sverige sedan PGU antogs 2003. Trots att det funnits brister i genomförandet av PGU är ett avskaffande fel väg att gå. PGU togs fram under en lång process, hade ett tydligt rättighets- och fattigdoms­perspektiv och banade väg för att lyfta målkonflikter och skapa en bred enighet om bistånds- och utvecklings­politiken. Detta för att få samstämmighet mellan riksdag och regering och det civila samhället. Svensk politik måste vara sam­stämmig, dvs. alla politikområden måste bidra till att uppfylla utvecklings­politikens mål om rättvis och hållbar global utveckling. PGU bör därför återupptas och utvecklas.

Ställningstagande

När regeringen i skrivelsen beskriver det krympande demokratiska utrymmet i många länder saknas det insikt om effekterna av regeringens egen politik som systematiskt försvårar för det svenska civilsamhället och dess samarbets­partner i andra länder. Sveriges demokratiska utveckling, framväxten av väl­färdssystemet och Sveriges position som ett av världens bästa länder att leva i är till stor del civilsamhällets och folkrörelsernas förtjänst. Denna tradition håller regeringen nu på att överge.

För att nå målen i Agenda 2030 är det avgörande att alla delar av samhället, inklusive civilsamhället, är engagerade och delaktiga. Sverige har en tradition av att värna civilsamhället och lyfta fram det i internationella sammanhang. Det finns en rad exempel på hur civilsamhället deltar i arbetet med Agenda 2030 såväl inter­nationellt som nationellt. Det är anmärkningsvärt att regeringen inte bygger vidare på detta etablerade arbetssätt och inte erkänner civilsamhället som en viktig aktör i arbetet med de globala målen. Detta innebär att regeringen inte fullt ut ser civilsamhällets roll, vare sig som en bidragande aktör eller som en röstbärare för en hållbar och rättvis utveckling.

Regeringen har genom sina budgetprioriteringar också markerat att den inte ser civil­samhället som en central del av svensk eller global demokrati. Det får långtgående konsekvenser för viktiga civilsamhällesorganisationer i Sverige och i andra länder. Regeringen måste agera för att Sverige, som enskilt land såväl som inom EU och FN, ska verka för att värna det demokratiska utrymmet och civilsamhällets roll.

Regeringen behöver tydligt erkänna civilsamhällets viktiga roll som en bidragande aktör för att nå de globala målen och en rättvis och hållbar värld. Vidare bör tvär­sektoriella forum med civilsamhället återinrättas och ett meningsfullt samråd hållas med civilsamhället inför nästa rapport om genom­förandet av Agenda 2030.

 

Ställningstagande

Agenda 2030 har jämställdhet som ett eget mål, och jämställdhet är också avgörande för att alla målen i agendan ska kunna uppnås. Trots detta saknas en feministisk analys av Sveriges genomförande av agendan.

Om inte jäm­ställdhets­perspektivet integreras i arbetet riskerar vi att de mest utsatta drabbas hårdare av globala utmaningar som t.ex. klimatförändringar och ojämlikhet. Kvinnors rättigheter är en nyckel till utveckling. Det är avgörande att kvinnor i fattigare länder tillåts sätta dagordningen för arbetet med jämställdhet i utvecklingspolitiken och att Sverige verkar för att kvinnor finns representerade och inkluderas i alla former av beslutsprocesser. Kränk­ningar av kvinnors rättigheter är det vanligaste och mest omfattande brottet mot de mänskliga rättigheterna. Världen över begränsas kvinnors liv av diskriminerande lagstiftningar och samhällsnormer. Köns­diskriminering är en betydande orsak till fattigdom. Kvinnor, som oftast har det verkliga för­sörjnings­­ansvaret för familjen, saknar i många fall de mest basala rättig­heterna.

En feministisk analys gör det möjligt att förstå hur olika grupper påverkas och att vidta åtgärder för att säkerställa att ingen lämnas utanför i arbetet mot de globala målen. För att garantera ett rättvist och effektivt genomförande av Agenda 2030 och säkerställa en strukturell förändring måste regeringen göra en jämställdhetsanalys som genomsyrar alla insatser och beslut samt separat redovisa hur genomförandet påverkar kvinnor och män.

 

Ställningstagande

För att Sverige ska nå målen i Agenda 2030 behöver alla delar av samhället delta i arbetet. Det är därför positivt att regeringen i sitt uppföljningsarbete inkluderar näringslivet. Samtidigt kan mer göras och det är viktigt att en aktiv biståndspolitik kombineras med exempelvis skuldavskrivningar och åtgärder mot skatte- och kapitalflykt. Näringslivets viktiga roll i att betala skatt i utvecklingsländer behöver tydliggöras och Sverige bör som en del i genom­förandet av Agenda 2030 arbeta för mer strikta internationella regler mot multinationella företags skatteflykt. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med förslag som bidrar till en hållbar skuldhantering i utvecklings­länderna och som motverkar skatte- och kapitalflykt.

Det är också av yttersta vikt att företag respekterar mänskliga rättigheter och bidrar till en hållbar utveckling. Det behövs krafttag för att säkerställa att så sker. EU:s direktiv om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet trädde i kraft våren 2024. Det är positivt och ett steg i rätt riktning, men direktivet blev till slut relativt tandlöst. Det är därför nödvändigt att regeringen tar ytterligare steg och vidtar åtgärder som på riktigt säkerställer att företag respekterar mänskliga rättigheter och bidrar till en hållbar utveckling. Regeringen bör återkomma med förslag på lagstiftning för att företag ska genomföra s.k. human rights due diligence. För att tydliggöra företagens miljö- och klimatansvar bör även ett klimat- och miljöperspektiv läggas på de förslag regeringen arbetar fram. Det kan ske med utgångspunkt i en s.k. environmental due diligence där miljö- och klimatperspektivet är vägledande. Regeringen bör utreda möjligheten att även införa klimat- och miljöperspektiv enligt environmental due diligence i regelverken för företags agerande utomlands

 

Ställningstagande

Regeringens nedskärningar och prioriteringar inom välfärdssektorn är helt oförenliga med de globala målen för hållbar utveckling. Regeringens politik skapar ökade klyftor genom skattesänkningar för de människor som inte behöver dem. Regeringens ovilja att kompensera låg- och medelinkomsttagare samt kommuner och regioner för de ekonomiskt tuffare tiderna försämrar kraftigt förutsättningarna att uppnå socialt rättvisa och hållbara samhällen, och för att säkerställa att ingen lämnas utanför. Regeringen bör göra en konsekvens­analys av hur dess budgetförslag påverkar ojämlikheten i sam­hället för att garantera att det inte motverkar mål 10 i Agenda 2030 om minskad ojämlikhet.

Vidare är våld mot barn ett allvarligt samhällsproblem som kräver krafttag och aktiva strukturerade åtgärder. Sverige har en historia av att vara ett föregångsland när det gäller att bekämpa våld mot barn. Mot bakgrund av den omfattande kunskap som finns om att barn som växer upp med våld i hemmet tenderar att utsätta andra för våld i större utsträckning än andra finns det ytterligare skäl att agera kraftfullt och snabbt i dessa frågor. Regeringen bör skyndsamt åter­komma med förslag om att anta en nationell strategi för att motverka och bekämpa våld mot barn utifrån betänkandet En uppväxt fri från våld – En nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn (SOU 2022:70).

 

Ställningstagande

Regeringens åtgärder för de många miljö- och klimatmål som finns i Agenda 2030, såsom att vidta omedelbara åtgärder för att bekämpa klimat­förändringarna och deras konsekvenser, har i hög grad haft motsatt effekt. Såväl Klimatpolitiska rådet som Finanspolitiska rådet har riktat hård kritik mot att regeringens politik ökar utsläppen och bromsar klimatomställningen. Även när det gäller åtgärder för att bekämpa klimatförändringarnas konsekvenser har regeringens agerande varit i vissa fall otillräckligt och i andra fall direkt kontraproduktivt. Regeringens redovisning av arbetet med att bekämpa klimatförändringarna och deras konsekvenser är bristfällig och i stora drag missvisande. Därför måste regeringen återkomma med en mer transparent och uttömmande beskrivning som grundar sig på Klimatpolitiska rådets ut­värderingar av regeringens sammantagna politik när det gäller mål 13 Bekämpa klimatförändringarna i Agenda 2030.

I skrivelsen räknar regeringen upp en rad åtgärder som vidtagits för att nå målen för de marina samt landbaserade ekosystemen. Men regeringens åtgärder är långt ifrån tillräckliga för att nå målen. Det saknas även en redo­görelse för hur svenskt bistånd och annan finansiering bidrar till det internationella arbetet för biologisk mångfald. En mer uttömmande och transparent rapportering är nödvändig för att Sverige ska kunna inspirera andra länder att vidta åtgärder för att nå målen inom Agenda 2030. Regeringen måste i en handlingsplan för Agenda 2030 redovisa en mer transparent och ut­tömmande beskrivning av Sveriges arbete med att nå mål 14 Hav och marina resurser och mål 15 Ekosystem och biologisk mångfald och det åtgärds­underskott som för närvarande är dokumenterat. Regeringen bör också i en handlingsplan för Agenda 2030 redogöra för ytterligare åtgärder som visar hur Sverige ska arbeta med att nå de globala målen, med åtgärder som sorteras under Kunming–Montreal-ramverket, och redogöra för hur svenskt bistånd och annan finansiering bidrar till det internationella arbetet för biologisk mångfald.

 

Särskilt yttrande

Skrivelsen beskriver delar av regeringens arbete men skönmålar regeringens insatser för att nå målen i Agenda 2030, inte minst genom att ducka för att den förda politiken på hemmaplan aktivt har gått i motsatt riktning mot håll­barhetsmålen. Detta gäller på flera områden, men särskilt för mål 13 om att bekämpa klimatförändringarna, där regeringen brutit trenden för Sveriges långsiktiga utsläppsminskningar och i stället fört en politik som höjt de svenska utsläppen.

Elektrifieringen, som skulle rädda regeringens klimatstrategi, befinner sig också i en återvändsgränd. Regeringen har medvetet gjort elbilar dyrare genom att ta bort klimatbonusen. Mätningar visar att svenskarna inte längre har råd att byta till miljöbil. Resultatet har inte låtit vänta på sig. Andelen elbilar i nyförsäljningen minskar nu efter många års uppgång, medan andelen fossil­bilar ökar. Med kraftigt höjd elskatt och sänkt dieselskatt är det dessutom högre skatt på grön el än på fossil diesel.

Centerpartiet vill vända denna utveckling genom att slopa indexeringen av elskatten samt höja anslaget 1:21 Åtgärder inom ramen för den sociala klimatfonden till 5000 miljoner kronor för en folkbonus för miljöbilar som ska ligga på 50 000–100 000 kronor per bil, för nya eller begagnade, leasade eller nyköpta, elbilar och laddhybrider.

Regeringen måste verka för att öka integrationen. Centerpartiet verkar för ett nystartsår med tuffa krav på deltagande i SFI för att öka sysselsättning och språkkunskap bland nyanlända. Centerpartiet anser heller inte att regeringen gör tillräckligt mycket för att underlätta för företag att anställa. De tio första anställda i ett företag ska undantas arbetsgivaravgift och därmed bli skattefria i två år.

Skrivelsen om regeringens arbete för att nå de globala målen är i sitt urval, inte minst i vad som utelämnas, en talande beskrivning av den bristfälliga politiken som i dag bedrivs av den svenska regeringen. Med en annan inriktning på den förda politiken, i linje med Centerpartiets förslag i Sveriges riksdag, hade förutsättningarna varit mycket bättre för att nå dessa viktiga mål för en hållbar framtid.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

 

Bilaga 2

Arbetsmarknadsutskottets yttrande 2024/25:AU3y

Bilaga 3

Försvarsutskottets yttrande 2024/25:FöU2y

Bilaga 4

Miljö-och jordbruksutskottets yttrande 2024/25:MjU5y

Bilaga 5

Näringsutskottets yttrande 2024/25:NU5y

Bilaga 6

Skatteutskottets yttrande 2024/25:SkU7y

Bilaga 7

Trafikutskottets yttrande 2024/25:TU5y

Bilaga 8

Utbildningsutskottets yttrande 2024/25:UbU5y

Bilaga 9

Utrikesutskottets yttrande 2024/25:UU3y