HC01FiU1: Statens budget 2025 – Rambeslutet

Finansutskottets betänkande 2024/25:FiU1

Sammanfattning

I betänkandet behandlar finansutskottet budgetpropositionens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, förslag till utgiftstak för respektive år 2025–2027, förslag till beräkning av statens inkomster och utgiftsramar för 2025 samt förslag till ändringar i skatte- och avgiftsregler som ligger till grund för inkomstberäkningen. I detta sammanhang behandlas också alternativa budgetförslag i motsvarande delar från motionärerna. I betänkandet behandlas även propositionerna 2024/25:15 Avtal mellan Sverige och Danmark om vissa skattefrågor, 2024/25:25 Utvidgat växa-stöd – nedsättning av arbetsgivar­avgifterna för upp till två anställda, 2024/25:26 Avtrappat ränteavdrag för lån utan säkerhet och 2024/25:30 Sänkt skatt på bensin och diesel. Propositionerna har lämnats efter det att budgetpropositionen för 2025 lämnades till riksdagen, och samtliga förslag finns aviserade i budgetpropositionen och ingår i budgetpropositionens inkomstberäkning. I betänkandet behandlas också följdmotioner som väckts med anledning av dessa propositioner. När riksdagen har behandlat detta betänkande och fattat beslut om utgiftsramar för budgetens 27 utgiftsområden är ramarna styrande för riksdagens fortsatta behandling av budgeten.

Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Motionärernas alternativa förslag till riktlinjer avstyrks.

Fokus för den ekonomiska politiken kan nu skiftas från att bekämpa inflationen till att investera i att bygga Sverige rikare och tryggare igen mot bakgrund av en lägre inflation och stabila långsiktiga inflationsförväntningar. För att stötta ekonomins återhämtning inriktas politiken mot reformer inom framför allt tre områden: fortsätta stärka hushållens köpkraft, återupprätta arbetslinjen och reformer för en ökad tillväxt.

Det kommer att ta flera år innan hushållens köpkraft återställts till den nivå som rådde innan inflationen började stiga kraftigt 2021. Utskottet ställer sig bakom inriktningen att skattebördan ska lättas genom bl.a. sänkt skatt på arbete, pension, sparande, företagande och transporter liksom att löntagare ska få behålla minst hälften av en löneökning efter skatt. Utskottet instämmer även i att jobbskatteavdraget bör förstärkas, främst för heltidsarbetande personer med låga och medelhöga inkomster, och att skatten för pensionärer bör sänkas liksom att avtrappningen av jobbskatteavdraget bör tas bort.

Utskottet ställer sig bakom inriktningen om en återupprättad arbetslinje där det ska vara lönsamt att gå från bidrag till arbete. Det bidragstak som regeringen arbetar med liksom reformer som ökar aktivitetskraven välkomnas av utskottet. Utskottet instämmer i regeringens bedömning att det krävs fortsatta satsningar på utbildning för att skapa fler vägar till arbete.

Enligt utskottet krävs reformer för att öka tillväxten. Utskottet håller med regeringen om att excellent forskning, forskningsinfrastruktur och banbrytande teknik är av stor vikt liksom om behovet av fungerande transportinfrastruktur. Utskottet instämmer i att både företag och hushåll behöver fasa ut de fossila bränslena och välkomnar därför förändringar i reduktionsplikten som bidrar till att uppfylla Sveriges åtaganden inom EU:s ansvarsfördelningsförordning. Utskottet ställer sig även bakom inriktningen att öka kommunernas incitament att säga ja till mer vindkraft genom ett stöd till kommunerna baserat på fastighetsskatten för vindkraftsanläggningar och att arbetet med att få ny kärnkraft på plats går in i en mer intensiv fas.

Sverige står enligt utskottet fortsatt inför stora investeringsbehov i försvar och rättsväsen och ställer sig bakom omläggningen av kriminalpolitiken, prioriteringen av det brottsförebyggande arbetet, fortsatta förstärkningar av bl.a. Polismyndigheten och Kriminalvården samt att ytterligare ansträngningar görs för att strypa den kriminella ekonomin.

En pålitlig välfärd är viktig för människors trygghet. Utskottet välkomnar att åtgärder vidtas för att stärka kvaliteten i förskolan och skolan och för att stärka kunskapsutvecklingen bl.a. genom att minska barngruppernas storlek i förskolan och öka elevernas läsförmåga samt tryggheten och studieron i skolan. Utskottet ställer sig bakom inriktningen om en mer tillgänglig sjukvård, kortare köer till barn- och ungdomspsykiatrin, inrättandet av en nationell vårdförmedling och ökat antal vårdplatser. Utskottet delar bedömningen att antalet personer som frivilligt återvandrar har potential att öka om ersättningsnivåerna höjs.

Även om BNP-tillväxten väntas tillta 2025 tar återhämtningen tid, varför lågkonjunkturen i Sverige bedöms kvarstå även 2025. Lägre inflation, högre reallöner och lägre räntor bidrar till att hushållens konsumtion och investeringar väntas öka. Regeringens prognos visar att arbetslösheten väntas vara fortsatt hög 2025, men att arbetsmarknaden återhämtar sig gradvis under 2025.

När återhämtningen i den svenska ekonomin väntas ta fart under 2025 kommer de offentliga finanserna att stärkas. Liksom regeringen konstaterar utskottet att finanspolitiken är något expansiv 2025. Utskottet välkomnar att den därmed ger stöd i lågkonjunkturen.

Utskottet konstaterar att regeringen bedömer att det strukturella sparandet kommer att avvika från överskottsmålet under 2024 och 2025. Utskottet konstaterar att tillämpningen av det finanspolitiska ramverket är helt central för en långsiktigt hållbar finanspolitik men instämmer med regeringen i att avvikelsen är motiverad under de exceptionella omständigheter som råder, med Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.

Utskottet ställer sig bakom att redan fastställda utgiftstak för 2025 och 2026 ändras men inskärper vikten av att ändringar av redan fastställda nivåer på utgiftstaket görs mycket sällan. Det är avgörande för det långsiktiga förtroendet för de offentliga finanserna.

Rambeslutet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till utgiftstak för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till 1 856, 1 894 respektive 1 938 miljarder kronor för 2025–2027. Utskottet tillstyrker också regeringens förslag till utgiftsramar för 2025, övriga utgifter i statens budget för 2025 och beräkningen av ålderspensionssystemets utgifter för 2025. Vidare tillstyrker utskottet regeringens förslag till beräkning av inkomster i statens budget för 2025 och regeringens förslag till skatte- och avgiftsregler som ligger till grund för inkomstberäkningen. Utgifterna i statens budget uppgår sammantaget till 1 428 miljarder kronor och de beräknade inkomsterna till 1 374 miljarder kronor. Det innebär att statens budgetsaldo försvagas med 55 miljarder kronor och att statens lånebehov ökar med motsvarande belopp. Samtliga lagändringar föreslås träda i kraft den 1 januari 2025 utom när det gäller avskaffad flygskatt, som träder i kraft den 1 juli 2025, och ändrad malus för husbilar och vissa alternativbränslebilar, som träder i kraft den 1 februari 2025. Slutligen tillstyrker utskottet regeringens förslag till preliminära utgiftsramar och preliminära inkomstberäkningar för 2026 och 2027.

Motionärernas alternativa förslag till utgiftstak, utgiftsramar och inkomstberäkningar avstyrks. Detsamma gäller motionärernas alternativa förslag till ändringar i skatte- och avgiftsregler och motionsyrkandena i följdmotionerna.

Reservationer

I betänkandet finns åtta reservationer (S, V, C, MP).

Behandlade förslag

Proposition 2024/25:1 Förslag till statens budget för 2025, finansplan och skattefrågor.

Proposition 2024/25:15 Avtal mellan Sverige och Danmark om vissa skattefrågor.

Proposition 2024/25:25 Utvidgat växa-stöd – nedsättning av arbetsgivar­avgifterna för upp till två anställda.

Proposition 2024/25:26 Avtrappat ränteavdrag för lån utan säkerhet.

Proposition 2024/25:30 Sänkt skatt på bensin och diesel.

Ett yrkande i en följdmotion väckt med anledning av proposition 2024/25:15 Avtal mellan Sverige och Danmark om vissa skattefrågor.

Två yrkanden i följdmotioner väckta med anledning av proposition 2024/25:25 Utvidgat växa-stöd – nedsättning av arbetsgivar­avgifterna för upp till två anställda.

Fyra yrkanden i följdmotioner väckta med anledning av proposition 2024/25:26 Avtrappat ränteavdrag för lån utan säkerhet.

Två yrkanden i följdmotioner väckta med anledning av proposition 2024/25:30 Sänkt skatt på bensin och diesel.

Cirka 20 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2024/25.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Betänkandets disposition

Utskottets överväganden

1 Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

1.1 Propositionen

1.2 Motionerna

Socialdemokraterna

Vänsterpartiet

Centerpartiet

Miljöpartiet

1.3 Kompletterande information

1.4 Utskottets ställningstagande

2 Rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget

2.1 Utgiftstak för staten

2.2 Utgiftsramar för utgiftsområdena 2025

2.3 Övriga utgifter i statens budget 2025

2.4 Beräkningen av inkomster i statens budget 2025

2.5 Ändringar i skatte- och avgiftsregler

2.6 Ålderspensionssystemets utgifter 2025

2.7 Preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar för 2026 och 2027

2.8 Yttranden från andra utskott över utgiftsramar och inkomster

2.9 Kompletterande information

2.10 Utskottets ställningstagande

3 Bemyndiganden om lån och andra ekonomiska åtaganden

3.1 Bemyndigande om upplåning

3.2 Lån för myndigheternas investeringar i anläggningstillgångar

3.3 Myndigheternas räntekontokrediter

3.4 Bemyndigande att överskrida anslag

Reservationer

1. Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, punkt 1 (S)

2. Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, punkt 1 (V)

3. Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, punkt 1 (C)

4. Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, punkt 1 (MP)

5. Rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, punkt 2 (S)

6. Rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, punkt 2 (V)

7. Rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, punkt 2 (C)

8. Rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, punkt 2 (MP)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Proposition 2024/25:1

Proposition 2024/25:15

Följdmotionen

Proposition 2024/25:25

Följdmotionerna

Proposition 2024/25:26

Följdmotionerna

Proposition 2024/25:30

Följdmotionerna

Motioner från allmänna motionstiden 2024/25

Bilaga 2
Regeringens förslag till utgiftsramar och inkomstberäkning 2025

Bilaga 3
Regeringens förslag till preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar 2026 och 2027

Bilaga 4
Reservanternas förslag till utgiftsramar och inkomstberäkning 2025

Bilaga 5
Reservanternas förslag till preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar 2026 och 2027

Bilaga 6
Regeringens lagförslag

Lagförslag framlagda i proposition 2024/25:1

Lagförslag framlagda i proposition 2024/25:15

Lagförslag framlagda i proposition 2024/25:25

Lagförslag framlagda i proposition 2024/25:26

Lagförslag framlagda i proposition 2024/25:30

Bilaga 7
Konstitutionsutskottets yttrande 2024/25:KU1y

Bilaga 8
Skatteutskottets yttrande 2024/25:SkU1y

Bilaga 9
Skatteutskottets yttrande 2024/25:SkU2y

Bilaga 10
Civilutskottets yttrande 2024/25:CU1y

Bilaga 11
Utrikesutskottets yttrande 2024/25:UU2y

Bilaga 12
Socialförsäkringsutskottets yttrande 2024/25:SfU1y

Bilaga 13
Socialutskottets yttrande 2024/25:SoU1y

Bilaga 14
Kulturutskottets yttrande 2024/25:KrU1y

Bilaga 15
Utbildningsutskottets yttrande 2024/25:UbU1y

Bilaga 16
Trafikutskottets yttrande 2024/25:TU1y

Bilaga 17
Miljö och jordbruksutskottets yttrande 2024/25:MJU1y

Bilaga 18
Näringsutskottets yttrande 2024/25:NU3y

Bilaga 19
Arbetsmarknadsutskottets yttrande 2024/25:AU1y

Tabeller

Tabell 1.1 Nyckeltal internationella variabler

Tabell 1.2 Försörjningsbalansen

Tabell 1.3 Finansiella variabler Sverige

Tabell 1.4 Jämförelse mellan olika bedömares prognoser över några centrala makroekonomiska variabler 2024 och 2025

Tabell 1.5 Finansiellt sparande i offentlig sektor och indikatorer för avstämning mot överskottsmålet

Tabell 1.6 Utgiftstak för staten enligt regeringen

Tabell 1.7 Statens budgetsaldo och statsskulden enligt regeringen

Tabell 1.8 Den offentliga sektorns finanser enligt regeringen

Tabell 1.9 Bedömningar av finansiellt sparande 2024–2027

Tabell 1.10 Bedömningar av strukturellt sparande 2024–2027

Tabell 1.11 Den offentliga sektorns finanser (S)

Tabell 1.12 Kommunsektorns finanser (S)

Tabell 1.13 Utgiftstak för staten (S)

Tabell 1.14 Statens budgetsaldo och statsskulden (S)

Tabell 1.15 Den offentliga sektorns finanser (V)

Tabell 1.16 Kommunsektorns finanser (V)

Tabell 1.17 Utgiftstak för staten (V)

Tabell 1.18 Statens budgetsaldo och statsskulden (V)

Tabell 1.19 Den offentliga sektorns finanser (C)

Tabell 1.20 Kommunsektorns finanser (C)

Tabell 1.21 Utgiftstak för staten (C)

Tabell 1.22 Statens budgetsaldo och statsskulden (C)

Tabell 1.23 Den offentliga sektorns finanser (MP)

Tabell 1.24 Kommunsektorns finanser (MP)

Tabell 1.25 Utgiftstak för staten (MP)

Tabell 1.26 Statens budgetsaldo och statsskulden (MP)

Tabell 2.1 Regeringens och motionärernas förslag till utgiftstak för staten

Tabell 2.2 Härledning av de sammanlagda utgiftsramarna för 2025

Tabell 2.3 Regeringens och motionärernas förslag till utgiftsramar 2025

Tabell 2.4 Regeringens och motionärernas förslag till beräkning av inkomsterna i statens budget 2025

Tabell 2.5 Regeringens och motionärernas förslag till utgiftsramar 2026

Tabell 2.6 Regeringens och motionärernas förslag till utgiftsramar 2027

Tabell 2.7 Regeringens och motionärernas förslag till beräkning av inkomsterna i statens budget 2026

Tabell 2.8 Regeringens och motionärernas förslag till beräkning av inkomsterna i statens budget 2027

Tabell 2.9 Yttranden från andra utskott

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I betänkandet behandlar utskottet proposition 2024/25:1 Förslag till statens budget för 2025, finansplan och skattefrågor. Den innehåller regeringens förslag till statens budget för 2025 samt de övriga förslag och bedömningar som följer av riksdagsordningen och budgetlagen (2011:203). I propositionen lämnar regeringen också i enlighet med ett riksdagsbeslut en redovisning av fördelningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män samt en klimatredovisning i enlighet med klimatlagen.

Motionärernas alternativa budgetförslag med riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken samt rambeslut presenteras i partimotionerna 2024/25:3199 av Magdalena Andersson m.fl. (S), 2024/25:1924 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V), 2024/25:2962 av Muharrem Demirok m.fl. (C) och 2024/25:3220 av Amanda Lind m.fl. (MP).

I betänkandet behandlar utskottet också följande fyra propositioner med förslag till ändringar i skatte- och avgiftsregler:

•       proposition 2024/25:15 Avtal mellan Sverige och Danmark om vissa skattefrågor

•       proposition 2024/25:25 Utvidgat växa-stöd – nedsättning av arbetsgivar­avgifterna för upp till två anställda

•       proposition 2024/25:26 Avtrappat ränteavdrag för lån utan säkerhet

•       proposition 2024/25:30 Sänkt skatt på bensin och diesel.

De fyra propositionerna har lämnats efter det att budgetpropositionen för 2025 lämnades till riksdagen. Förslagen finns aviserade i budgetpropositionen för 2025 och ligger till grund för budgetpropositionens inkomstberäkning. De följdmotioner som väckts med anledning av dessa propositioner behandlas också i betänkandet.

Den 1 oktober 2024 informerades finansutskottet av statssekreterare Johanna Lybeck Lilja från Finansdepartementet om Sveriges medelfristiga finans- och strukturpolitiska plan som en del av EU:s nya ramverk för ekonomisk styrning. Planen lämnades till EU-kommissionen den 11 oktober 2024.

I bilaga 1 återfinns förteckningen över behandlade förslag.

Första steget i rambeslutsprocessen

Riksdagens beslutsordning för nästkommande års budget –rambesluts­processen – består av två steg som framgår av 11 kap. 18 § riksdagsordningen. I det första steget, som behandlas i detta betänkande, ska riksdagen i ett och samma beslut fastställa ramarna för de olika utgiftsområdena och godkänna en beräkning av inkomsterna i statens budget. I rambeslutet ingår också att riksdagen ska godkänna en beräkning av andra betalningar som påverkar statens lånebehov och att fatta beslut med anledning av de budgetpolitiska mål som riksdagen har beslutat om. Enligt tilläggsbestämmelse 11.18.1 riksdagsordningen fastställs också preliminära inkomstberäkningar och utgiftsramar för det andra och tredje tillkommande budgetåret i rambeslutet. I enlighet med etablerad praxis ingår även ett godkännande av ålderspensionssystemets utgifter. I rambeslutet ingår vidare att ta ställning till olika förslag till ändringar i skatte- och avgiftsregler och de beräknade effekterna av dessa ändringar. Effektberäkningarna ger ett underlag för att bedöma hur stora inkomsterna i statens budget kommer att bli. Alla förslag som avser utgiftsramar m.m. och beräkningen av inkomsterna i statens budget är därför sammanförda i en enda beslutspunkt, det s.k. rambeslutet, i utskottets förslag till riksdagsbeslut (förslagspunkt 2, kapitel 2 i betänkandet).

De beslutade utgiftsramarna får inte överskridas i riksdagens fortsatta beredning av anslagen, dvs. i det andra steget i rambeslutsprocessen. Ett utskotts förslag till fördelning av anslagen inom ett utgiftsområde kan inte heller beslutas av riksdagen innan riksdagen fattat beslut om utgiftsramarna. När utskotten bereder och lägger fram förslag till beslut om anslagen inom respektive utgiftsområde får de inte lägga fram förslag som går utöver den fastställda ramen för utgiftsområdet. Inte heller får förslag som överskrider den fastställda ramen läggas fram i reservationer.

Yttranden från andra utskott

Samtliga utskott har fått tillfälle att senast den 7 november 2024 yttra sig över förslagen till utgiftsramar och inkomster i budgetpropositionen i de delar som berör respektive utskotts beredningsområde. Yttrandena återfinns i bilagorna 7–19 i betänkandet.

Betänkandets disposition

I kapitel 1 behandlas riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. I kapitel 2 behandlas rambeslutet, dvs. utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget. De ändringar i skatte- och avgiftsregler som regeringen presenterar i budgetpropositionen för 2025 och som ligger till grund för inkomstberäkningen behandlas även i kapitlet. Utöver det behandlas också de propositioner om ändringar i skatte- och avgiftsregler som regeringen aviserat i budgetpropositionen för 2025 och som har lämnats till riksdagen i sådan tid att de hinner beredas inför rambeslutet och därför har hänvisats till finansutskottet. I kapitel 1 och 2 redovisas också motionärernas alternativa förslag. I kapitel 3 behandlas bemyndiganden om lån och andra ekonomiska åtaganden.

I bilaga 1 återfinns förteckningen över behandlade förslag. I bilaga 2 återges regeringens förslag till utgiftsramar och inkomstberäkning för 2025. I bilaga 3 återges regeringens förslag till preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar för 2026 och 2027. I bilaga 4 återges reservanternas förslag till utgiftsramar och inkomstberäkning för 2025. I bilaga 5 återges reservanternas förslag till preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar för 2026 och 2027. Regeringens lagförslag återges i bilaga 6.

Utskottets överväganden

1 Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

1.1 Propositionen

Regeringens inriktning på den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

Inflationen har fallit tydligt och väntas hamna strax under inflationsmålet 2024. Mot bakgrund av en lägre inflation, stabila långsiktiga inflations­förväntningar och en förändrad riskbild kring inflationen anser regeringen att fokus för den ekonomiska politiken kan skiftas från att bekämpa inflationen till att investera i att bygga Sverige rikare och tryggare igen. Skulle inflationen ta fart igen kommer enligt regeringen inflationsbekämpning återigen att behöva bli en central del av den ekonomiska politiken.

Regeringen vill stötta ekonomins återhämtning och prioriterar reformer inom framför allt tre områden: fortsätta stärka hushållens köpkraft, återupprätta arbetslinjen och reformer för en ökad tillväxt.

Fortsätta stärka hushållens köpkraft

Även om inflationen har minskat kommer det att ta flera år innan hushållens köpkraft återställts till den nivå som rådde innan inflationen började stiga kraftigt 2021. Här anser regeringen att politiken behöver hjälpa till. Skattebördan för svenska folket ska lättas genom bl.a. sänkt skatt på arbete, pension, sparande, företagande och transporter. Regeringens inriktning är att löntagare ska få behålla minst hälften av en löneökning efter skatt.

Regeringen föreslår en förstärkning av jobbskatteavdraget, främst för heltidsarbetande personer med låga och medelhöga inkomster. För att pensionärerna ska få motsvarande ekonomiska förbättring föreslår regeringen även sänkt skatt för pensionärer. Regeringen tar även bort avtrappningen av jobbskatteavdraget som infördes 2016.

Återupprätta arbetslinjen

Arbetslinjen handlar enligt regeringen om att öppna dörrar i stället för att låsa in personer i utanförskap. Förstärkningen av jobbskatteavdraget är enligt regeringen en central del i att göra det lönsamt att gå från bidrag till arbete. Regeringen arbetar med ett bidragstak och reformer som ökar aktivitetskraven för den som kan arbeta men ändå lever på bidrag.

Dessutom krävs enligt regeringen fortsatta satsningar på utbildning för att skapa fler vägar till arbete. Stödet till personer som står långt ifrån arbetsmarknaden ska förstärkas, antalet platser på den yrkesinriktade vuxenutbildningen ökas och studier för personer med funktionsnedsättning underlättas.

Reformer för en ökad tillväxt

Regeringen anser att det krävs reformer för en ökad tillväxt. Det handlar enligt regeringen om utbildning – från mer studiero i skolan till bättre ingenjörsutbildningar på universitet och högskolor – och om forskning. Medel tillförs områdena excellent forskning, forskningsinfrastruktur och banbrytande teknik. Regeringen kommer i slutet av 2024 att presentera en forsknings- och innovationspolitisk proposition. Det handlar också om fungerande transportinfrastruktur så att det går att ta sig till arbetet och skolan i tid och så att företag får bättre möjligheter att transportera sina varor. I den infrastrukturproposition som regeringen lämnade till riksdagen den 3 oktober föreslår regeringen att de ekonomiska ramarna för planperioden 2026–2037 för transportinfrastrukturen ökar med över 200 miljarder kronor (prop. 2024/25:28). Det handlar också om att både företag och hushåll behöver fasa ut de fossila bränslena för att nå målet om nettonollutsläpp 2045. Regeringen arbetar för att Sveriges åtagande inom EU:s ansvarsfördelningsförordning (ESR) ska nås. Därför föreslås förändringar i reduktionsplikten som bidrar till att uppfylla åtagandet. För att öka kommunernas incitament att säga ja till mer vindkraft inrättas ett stöd till kommunerna baserat på fastighetsskatten för vindkraftsanläggningar. Arbetet med att få på plats ny kärnkraft går nu in i en mer intensiv fas samtidigt som stödet till laddinfrastruktur förstärks. Regeringen avser att återkomma i frågan om statliga stödformer och förutsättningar för att ta del av stöd för ny kärnkraft.

Reformer för ett rikare och tryggare Sverige

Att ekonomin växer och Sverige blir rikare är enligt regeringen en viktig förutsättning för att kunna finansiera de satsningar som krävs för att Sverige ska bli ett säkrare och tryggare land att bo och leva i. Omvärldsläget med krig i vårt närområde och allvarliga samhällsproblem, inte minst den grova organiserade brottsligheten, medför enligt regeringen att vi fortsatt står inför stora investeringsbehov i försvar och rättsväsen för att öka tryggheten för svenska medborgare. Regeringen fortsätter omläggningen av kriminal­politiken och prioriterar särskilt det brottsförebyggande arbetet och fortsatta förstärkningar av bl.a. Polismyndigheten och Kriminalvården. En modell för betald polisutbildning ska enligt regeringen införas i syfte att öka polisutbildningens attraktivitet och på så sätt öka urvalet av sökande. Ytterligare ansträngningar görs för att strypa den kriminella ekonomi som göder och driver gängen. Bland annat tillförs Försäkringskassan, Bolagsverket, Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten medel för att förstärka deras arbete för att strypa den kriminella ekonomin. Vidare avser regeringen att föreslå att kriminaliseringen av missbruk och fusk med statliga stöd till företag och andra juridiska personer ska skärpas genom en ny lagstiftning. Medel avsätts i linje med Försvarsberedningens förslag för att finansiera förslagen i den försvarspolitiska proposition som regeringen lämnade till riksdagen den 15 oktober (prop. 2024/25:34). Människors trygghet handlar enligt regeringen också om att välfärden ska gå att lita på. För att stärka kvaliteten i förskolan och skolan och för att stärka kunskapsutvecklingen tillförs medel bl.a. för att minska barngruppernas storlek i förskolan och för att stärka kunskapsbidraget i skolan. Medel ska tillföras för att öka elevers läsförmåga och för att öka tryggheten och studieron i skolan. Regeringen avser att lämna förslag om att grundskolan fr.o.m. hösten 2028 ska bli tioårig.

För att skapa en mer tillgänglig sjukvård inriktas politiken på bl.a. kortare köer till barn- och ungdomspsykiatrin och på inrättandet av en nationell vårdförmedling, så att den som söker vård ska erbjudas det på annan ort om väntetiden där man bor är för lång. Åtgärder vidtas även för att öka antalet vårdplatser och för förbättrad psykisk hälsa samtidigt som resurserna till hälso- och sjukvården förstärks.

Frivillig återvandring kan enligt regeringen bidra till att minska antalet människor som lever i utanförskap och de följder sådant utanförskap får för det svenska samhället och individen. Regeringen bedömer att antalet personer som frivilligt återvandrar har potential att öka om ersättningsnivåerna höjs och kunskapen om möjligheten att få bidrag och praktisk hjälp ökar bland grupper som kan tänkas vara intresserade av att återvandra.

Stöd till Ukraina

Sverige har stöttat Ukraina politiskt, ekonomiskt, humanitärt och militärt sedan 2022. För att förstärka och öka långsiktigheten i stödet till Ukraina och säkerställa ett långsiktigt åtagande har regeringen kommunicerat en treårig ram för det militära stödet om sammantaget 75 miljarder kronor, uppdelat på 25 miljarder kronor årligen 2024–2026.

Effekter av regeringens politik

Enligt preliminära beräkningar bedöms regeringens föreslagna och aviserade åtgärder sammantaget minska koldioxidutsläppen inom ESR-sektorn under perioden 2025–2030. Det innebär att regeringen bedömer att Sverige når ESR-åtagandet till 2030. Det är framför allt den nya reduktionsplikten som bidrar till att minska utsläppen.

Regeringen redovisar i propositionen att de föreslagna och aviserade åtgärderna sammantaget bedöms öka antalet arbetade timmar och sysselsatta i ekonomin som helhet, samtidigt som arbetslösheten minskar något på lång sikt. Det är framför allt det förstärkta ordinarie jobbskatteavdraget som enligt regeringen väntas bidra till fler arbetade timmar och sysselsatta på lång sikt. Förslaget innebär sänkt skatt med fokus på heltidsarbetande med låga och medelhöga arbetsinkomster. Detta medför att det ekonomiska utbytet av ytterligare arbete ökar för dessa personer, och därutöver starkare ekonomiska drivkrafter att söka arbete för personer som inte är sysselsatta och inte aktivt söker arbete.

Till följd av de beräkningsbara åtgärder som regeringen föreslår väntas hushållens ekonomiska standard öka. Åtgärderna har olika fördelningsprofil, men sammantaget påverkas hushållens ekonomi mest i inkomstgrupper med höga inkomster. Förslag och aviseringar som påverkar skatter och transfereringar bedöms öka den ekonomiska standarden i alla inkomstgrupper, men främst i inkomstgrupper med höga inkomster. Även välfärdssatsningarna bedöms tillföra ekonomiska resurser till alla inkomstgrupper och de bedöms i högre grad tillfalla individer i den nedre delen av inkomstfördelningen. Regeringens föreslagna och aviserade reformer som påverkar den ekonomiska standarden under mandatperioden har sammantaget en utjämnande effekt. Den ekonomiska standarden ökar procentuellt sett mest i den tiondel av befolkningen som har lägst ekonomisk standard. I de båda översta inkomstgrupperna ökar den ekonomiska standarden minst till följd av regeringens förslag. Det är främst förslagen om den pausade uppräkningen av skiktgränsen för statlig inkomstskatt och det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer med bostadsbidrag som påverkar fördelningsprofilen i toppen och botten av fördelningen. Samtidigt ökar de förstärkta jobbskatteavdragen för låg- och medelinkomsttagare och de förhöjda grundavdragen den ekonomiska standarden mest i mitten av fördelningen. Regeringen bedömer att de föreslagna och aviserade åtgärderna sammantaget tillför ekonomiska resurser till män i något högre utsträckning än till kvinnor.

Den europeiska planeringsterminen och EU:s rekommendationer till Sverige

Inom ramen för den europeiska planeringsterminen lämnade Europeiska kommissionen den 19 juni 2024 sina förslag till landspecifika rekommendationer till EU:s medlemsstater. Sverige rekommenderas vidta följande åtgärder:

1. Lämna in den medelfristiga finans- och strukturpolitiska planen i god tid. Minska riskerna kopplade till hushållens höga skuldsättning och obalanserna på bostadsmarknaden. Uppmuntra satsningar på bostadsbyggande för att åtgärda de mest akuta bristerna. Förbättra effektiviteten på bostadsmarknaden.
2. Mot bakgrund av förseningarna, avsevärt påskynda genomförandet av återhämtnings- och resiliensplanen, inbegripet REPowerEU-kapitlet, och säkerställa att reformer och investeringar är genomförda senast augusti 2026. Påskynda genomförandet av de sammanhållningspolitiska programmen. Inom ramen för halvtidsöversynen fortsätta att fokusera på de överenskomna prioriteringarna, samtidigt som man beaktar de möjligheter som den europeiska plattformen för strategisk teknik erbjuder för att förbättra konkurrenskraften.
3. Förbättra utbildningsresultaten, även för elever från mindre gynnade socioekonomiska grupper och elever med migrantbakgrund. Utveckla arbetskraftens kompetens, särskilt vad gäller personer från mindre gynnade socioekonomiska grupper och med migrantbakgrund.
4. Säkerställa att målen för minskade växthusgasutsläpp uppnås genom minskning av i synnerhet utsläpp från vägtransporter samt påskynda och effektivisera tillståndsförfaranden för användning av förnybara energikällor, särskilt för havs- och landbaserad vindkraft.

Rekommendationerna till Sverige vad gäller bostadsmarknaden och hushållens skuldsättning var i stort sett samma som 2023.

Regeringen instämmer generellt i kommissionens bedömningar och anför att åtgärder i linje med dem vidtagits. Regeringen delar däremot inte bedömningen att genomförandet av den svenska återhämtnings- och resiliensplanen är mycket försenat.

Regeringens bedömning av den ekonomiska utvecklingen

I propositionen redovisar regeringen sin prognos för den makroekonomiska utvecklingen i Sverige och i omvärlden 2024–2027, med tyngdpunkt på 2024 och 2025. Prognosen baseras på tidigare beslutade, föreslagna och aviserade budgetpolitiska åtgärder samt de som föreslås eller aviseras i budget­pro­positionen eller i Höständringsbudget för 2024. I prognosen har omvärlds­händelser och statistikutfall t.o.m. den 5 augusti 2024 beaktats.

Utsikterna i omvärlden 2024 och 2025

Enligt regeringen har flera länder och regioner i världen under inledningen av 2024 uppvisat en något högre tillväxt. Olika ekonomier befinner sig dock i olika faser av sina respektive konjunkturcykler. Tillväxten i USA var relativt hög det första halvåret 2024 medan tillväxten i euroområdet utvecklades mer måttligt. Regeringen bedömer att efterfrågan i USA avtar 2025 i spåren av en inbromsning på arbetsmarknaden. Inflationen i USA har fortsatt att minska något, men överstiger fortfarande inflationsmålet. Framåtblickande indikatorer för euroområdet talar för att tillväxten dämpas andra halvåret 2024, bl.a. till följd av försämrade utsikter i Tyskland. Tjänstesektorn väntas enligt regeringen vara drivande för tillväxten i euroområdet, medan utsikterna för tillverkningsindustrin fortfarande är dystra. Gradvis lägre inflation och räntor i euroområdet samt god löneutveckling väntas enligt regeringens prognos bidra till en ökad konsumtion och ökade investeringar. En återhämtning väntas inledas 2025 och fortsätta åren därefter. Tillväxten i Kina drevs under första halvåret 2024 främst av en stark utveckling av exporten, samtidigt som den inhemska efterfrågan var svag. Regeringen bedömer att nya åtgärder för att stimulera konsumtionen ger visst stöd till ekonomin och att BNP-tillväxten i Kina blir något lägre än tillväxtmålet på omkring 5 procent 2024.

Sammantaget väntas BNP-utvecklingen för Sveriges viktigaste handelspartner (s.k. KIX-vägd BNP) gradvis tillta 2025, vilket framför allt drivs av en starkare efterfrågan i euroområdet som motverkar en inbromsning i USA och Kina.

Tabell 1.1 Nyckeltal internationella variabler

Årlig procentuell förändring, utfall 2023 och prognos 2024–2027

	2023	2024	2025	2026	2027
BNP, euroområdet	0,4	0,7	1,3	1,5	1,4
BNP, USA	2,5	2,6	1,6	1,8	2,0
BNP, Kina	5,2	4,8	4,5	4,4	4,4
Inflation, euroområdet (HIKP)	5,4	2,4	2,1	2,0	2,0
Inflation, USA (KPI)	4,1	3,0	2,4	2,3	2,3
Dagslåneränta, euroområdet	3,2	3,7	2,5	2,1	2,1
Styrränta, USA	5,2	5,4	4,0	3,1	2,8

Källa: Budgetpropositionen för 2025.

Utsikterna i Sverige 2024 och 2025

I Sverige är den ekonomiska aktiviteten dämpad och ekonomin befinner sig sedan 2023 i en lågkonjunktur. Den inhemska efterfrågan har varit svag eftersom hushåll och företag har pressats hårt av hög inflation och snabbt stigande räntor.

Framåtblickande indikatorer har förbättrats något men är fortsatt en bit under sina genomsnittliga nivåer, vilket enligt regeringens bedömning talar för en fortsatt relativt svag tillväxt det andra halvåret 2024. Lägre inflation, stigande reallöner och successivt lägre räntor bedömer regeringen kommer att bidra till att hushållens konsumtion ökar. Bostadsmarknaden har visat tecken på ökad aktivitet med stigande bostadspriser och ett ökat antal påbörjade bostäder. Regeringen bedömer dock att det väntas ta tid innan bostadsbyggandet tar fart och bostadsinvesteringarna väntas därför hålla BNP-tillväxten nere även under 2024.

En konjunkturåterhämtning inleds enligt regeringens prognos mot slutet av 2024 när BNP-tillväxten väntas tillta. Återhämtningen drivs främst av den inhemska efterfrågan, där även budgetpolitiska åtgärder under 2025 väntas bidra genom förstärkningar av hushållens köpkraft. Utöver hushållens konsumtion och investeringar väntas även en starkare omvärldsefterfrågan bidra till en ökad efterfrågan på svensk export. Regeringens prognos är att BNP växer med 2,5 procent 2025, se tabell 1.2.

Tabell 1.2 Försörjningsbalansen

Årlig procentuell förändring, utfall 2023 och prognos 2024–2027

	2023	2024	2025	2026	2027
BNP	–0,2	0,8	2,5	3,2	2,4
BNP-gap	–1,9	–2,7	–1,7	–0,5	0,0
Hushållens konsumtion	–2,3	0,3	2,9	4,1	3,1
Offentlig konsumtion	1,0	0,7	1,3	0,8	0,0
Fasta bruttoinvesteringar	–1,3	–0,2	3,0	4,2	3,5
Lagerinvesteringar	–1,3	–0,4	0,0	0,0	0,0
Export	3,3	2,2	2,8	3,8	3,7
Import	–1,0	0,4	2,8	4,0	3,7

Källa: Budgetpropositionen för 2025.

Läget på arbetsmarknaden har enligt regeringens bedömning försämrats tydligt under 2023 och under den första halvan av 2024. Sysselsättningen har minskat samtidigt som arbetslösheten har ökat. Utvecklingen väntas fortsätta att vara dämpad under andra halvåret av 2024, men 2025 väntas en gradvis återhämtning även om arbetslösheten enligt regeringen förblir hög. Enligt regeringens prognos förväntas arbetslösheten vara 8,3 procent 2025.

Inflationen har fortsatt att minska under första halvåret 2024 och kommit ned under Riksbankens inflationsmål, se tabell 1.3. En svag efterfrågan och dämpade energipriser väntas hålla kvar inflationen under målet andra halvåret 2024 och helåret 2025, vilket möjliggör fortsatta sänkningar av styrräntan.

Tabell 1.3 Finansiella variabler Sverige

Årlig procentuell förändring, utfall 2023 och prognos 2024–2027

	2023	2024	2025	2026	2027
KPI	8,5	2,8	0,9	1,4	2,1
KPIF	6,0	1,9	1,7	2,0	2,0
KPIF, exkl. energi	7,5	2,5	1,9	2,0	2,0
Styrränta	3,46	3,66	2,57	2,00	2,00

Källa: Budgetpropositionen för 2025.

Regeringen framhåller att prognosen är omgärdad av osäkerhet som bl.a. är kopplad till omvärldsefterfrågan och styrkan av de inhemska drivkrafterna i återhämtningen. Det råder osäkerhet kring den ekonomiska utvecklingen i omvärlden, bl.a. på grund av det spända geopolitiska läget, kvarvarande effekter av den snabba och synkroniserade penningpolitiska åtstramningen samt finanspolitikens inriktning i många länder.

Även inhemska faktorer kan enligt regeringen leda till en annan ekonomisk utveckling än väntat. Om hushållen väljer att öka sina sparbuffertar i större utsträckning än väntat, innebär det en svagare konsumtion. Även företagen kan komma att hålla tillbaka investeringarna i högre grad vid ökad osäkerhet eller stramare finansiella förhållanden. BNP-tillväxten kan även bli högre än väntat om t.ex. hushållen väljer att konsumera mer.

Inflationen, i synnerhet i omvärlden, präglas enligt regeringen fortfarande av en jämförelsevis hög tjänsteinflation. Höga löneökningar eller ett ändrat prissättningsbeteende hos företag kan leda till att inflationen håller sig kvar på en högre nivå en längre tid. Det skulle innebära att styrräntesänkningarna dröjer, vilket i sin tur kan få en negativ påverkan på hushållens konsumtion och företagens investeringar.

Regeringen noterar även en annan osäkerhet som gäller bedömningen av resursutnyttjandet i ekonomin. Synen på konjunkturläget påverkas av osäkerheten kring den ekonomiska utvecklingen, men även av osäkerheten kopplad till bedömningen av potentiell BNP. Klimatförändringar och extremväderfenomen har stor påverkan på den ekonomiska aktiviteten i omvärlden, och risken finns enligt regeringen att även Sveriges ekonomi direkt eller indirekt påverkas av dessa.

Utvecklingen 2026 och 2027

I propositionen beskriver regeringen ett scenario för svensk ekonomi 2026 och 2027 givet förutsättningen att inga nya störningar påverkar ekonomin. I scenariot väntas konjunkturåterhämtningen i svensk ekonomi fortsätta 2026 och 2027 och inflationen väntas varaktigt nå Riksbankens inflationsmål och styrräntan antas ligga på 2 procent. Positiva reallöneökningar resulterar i att hushållens köpkraft successivt förbättras, och i kombination med lägre räntor möjliggörs en starkare tillväxt i hushållens konsumtion 2026 och 2027. Lägre räntor främjar även en starkare tillväxt i företagens investeringar, i synnerhet bostadsinvesteringar. Åren 2026 och 2027 väntas befolkningstillväxten bland den arbetsföra befolkningen vara tydligt lägre jämfört med genomsnittet sedan 2000, och såväl arbetskraften som sysselsättningen väntas växa förhållandevis långsamt. BNP-gapet bedöms vara slutet 2027 när svensk ekonomi når konjunkturell balans.

Utvecklingen enligt andra bedömare

I propositionen jämförs regeringens prognoser för några centrala makroekonomiska variabler med prognoser från Konjunkturinstitutet (KI), Europeiska kommissionen, Riksbanken och Ekonomistyrningsverket (ESV), se tabell 1.4.

Tabell 1.4 Jämförelse mellan olika bedömares prognoser över några centrala makroekonomiska variabler 2024 och 2025

Procent av potentiell BNP

	2024	2025
BNP
Regeringen	0,8	2,5
Konjunkturinstitutet	0,7	2,2
Europeiska kommissionen	0,2	2,1
Riksbanken	1,1	1,7
Ekonomistyrningsverket	1,1	1,7
Arbetslöshet
Regeringen	8,3	8,3
Konjunkturinstitutet	8,3	8,2
Europeiska kommissionen	8,4	8,2
Riksbanken	8,5	8,3
Ekonomistyrningsverket	8,1	7,5
Inflation (KPI/HIKP)
Regeringen	2,8/1,9	0,9/1,5
Konjunkturinstitutet	2,7/2,0	0,4/1,6
Europeiska kommissionen	–/2,0	–/1,8
Riksbanken	3,1/2,0	1,3/1,7
Ekonomistyrningsverket	3,1/–	0,4/–
BNP-gap
Regeringen	–2,7	–1,7
Konjunkturinstitutet	–1,7	–1,1
Riksbanken	–1,1	–0,8
Ekonomistyrningsverket	–2,0	–1,5

Anm.: Publiceringsdatum för regeringen 2024-09-19, Konjunkturinstitutet 2024-06-19 för HIKP och BNP-gap samt 2024-08-07 för resterande variabler, Europeiska kommissionen 2024-05-15, Riksbanken 2024-06-27 och Ekonomistyrningsverket 2024-06-18.
Källa: Budgetpropositionen för 2025.

Regeringen konstaterar att det är viktigt att notera att prognoserna publiceras vid olika tidpunkter, vilket gör att prognosmakarna inte har tillgång till samma information. Publiceringstillfället för olika prognoser blir särskilt relevant under perioder med ökad osäkerhet i världsekonomin. Regeringen konstaterar att skillnaderna mellan de olika prognosmakarnas BNP-prognoser är små sett ur ett statistiskt perspektiv

De offentliga finanserna och det finanspolitiska ramverket

Uppföljning av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande

Regeringen ska enligt 2 kap. 1 a § budgetlagen vid minst två tillfällen per år redovisa för riksdagen hur målet för den offentliga sektorns finansiella sparande uppnås. Regeringen ska då beakta effekterna av de budgetpolitiska åtgärder som beslutats av och presenteras för riksdagen. Enligt bestämmelsen ska regeringen vid en bedömd avvikelse från målet även redogöra för hur en återgång till målet ska ske.

Regeringen bedömer att det strukturella sparandet kommer att avvika från överskottsmålet 2024 och 2025. Enligt regeringens bedömning inleds en återgång mot överskottsmålet 2026, även om stödet till Ukraina medför att det finansiella sparandet alltjämt kommer att vara lägre än det annars skulle ha varit. Förstärkningen är en följd av regeringens princip att endast inkludera aviserad eller beslutad finanspolitik i prognosen, vilket ger upphov till den s.k. automatiska budgetförstärkningen. Överskottsmålet nås 2027. Regeringen bedömer inte att några särskilda åtgärder behöver vidtas för att det strukturella sparandet ska återgå till målnivån 2027.

För att stödet till Ukraina inte ska gå ut över den upprustning som nu sker av det svenska försvaret eller tränga undan andra viktiga investeringar, anser regeringen att en avvikelse från överskottsmålet är motiverad. Eftersom stödet till Ukraina är temporärt bedömer regeringen att det ur ett ekonomiskt effektivitetsperspektiv är bättre att avvika från överskottsmålet än att genomföra temporära neddragningar i offentlig sektor eller att genomföra temporära skattehöjningar. Regeringen anger vidare att eftersom det är en fråga om Sveriges framtida säkerhet, är avvikelsen från överskottsmålet även motiverad utifrån ett perspektiv om rättvisa mellan generationer. Avslutningsvis bedömer regeringen att en avvikelse från överskottsmålet också är väl avvägd ur ett stabiliseringspolitiskt perspektiv eftersom svensk ekonomi bedöms befinna sig i tydlig lågkonjunktur båda dessa år.

Att inflationen har sjunkit underlättar enligt regeringen för finanspolitiken att stötta ekonomin via en expansiv finanspolitik. Enligt regeringen indikerar finanspolitikens ställning (det strukturella sparandets nivå jämfört med överskottsmålet) att finanspolitiken är expansiv 2025. Finanspolitikens inriktning (förändringen i strukturellt sparande) ger inte en lika tydlig indikation anser regeringen, men konstaterar ändå en viss försvagning av det strukturella sparandet mellan 2024 och 2025 som ger stöd åt bedömningen att finanspolitiken sammantaget är något expansiv 2025.

Tabell 1.5 Finansiellt sparande i offentlig sektor och indikatorer för avstämning mot överskottsmålet

Procent av BNP respektive potentiell BNP. Utfall 2023 och prognos 2024–2027

	2023	2024	2025	2026	2027
Finansiellt sparande	–0,6	–1,7	–1,3	–0,6	0,4
Bakåtblickande åttaårigt genomsnitt	0,1
Strukturellt sparande1	0,2	–0,2	–0,4	–0,1	0,6
BNP-gap1	–1,9	–2,7	–1,7	–0,5	–0,0

1 Andel av potentiell BNP.

Källa: Budgetpropositionen för 2025.

Uppföljning av utgiftstaket för staten

Regeringen ska enligt 9 kap. 3 § budgetlagen redovisa prognoser över utgifterna och utgiftstaket. Om det finns risk för att ett beslutat utgiftstak kommer att överskridas ska regeringen enligt 2 kap. 4 § för att undvika detta vidta sådana åtgärder som den har befogenhet för eller föreslå nödvändiga åtgärder för riksdagen.

Regeringen anser att budgeteringsmarginalens storlek är tillräcklig för att hantera den osäkerhet som finns i bedömningen av utgiftsutvecklingen 2024. Jämfört med prognosen i 2024 års ekonomiska vårproposition beräknas budgeteringsmarginalen bli 4,5 miljarder kronor mindre och utgör 2,6 procent av takbegränsade utgifter.

Som en följd av den planerade avvikelsen från överskottsmålet med anledning av den treåriga ramen för militärt stöd till Ukraina och för att säkerställa att andra nödvändiga utgiftsreformer fortsättningsvis kommer att kunna genomföras föreslår regeringen i propositionen en finanspolitiskt motiverad höjning av utgiftstakets nivåer 2025 och 2026 med 25 miljarder kronor respektive år. I tabell 1.6 redovisas regeringens prognos för de takbegränsade utgifterna och förslag till nivåer på utgiftstaket, se vidare avsnitt 2.1 i detta betänkande om regeringens förslag till utgiftstak 2027 samt förslag om att fastställa nya nivåer på utgiftstaket 2025 och 2026.

Tabell 1.6 Utgiftstak för staten enligt regeringen

Miljarder kronor

	2025	2026	2027
Summa utgifter exkl. statsskuldsräntor	1 402	1 435	1 431
Minskning av anslagsbehållningar inkl. SSR	−11	−5	−5
Utgifter för ålderspensionssystemet	383	392	407
Takbegränsade utgifter	1 785	1 828	1 838
Budgeteringsmarginal	71	66	100
Budgeteringsmarginal i procent av takbegränsade utgifter	4,0	3,6	5,4
Utgiftstak för staten	1 856	1 894	1 938
Utgiftstak för staten i procent av BNP	27,8	26,9	26,4

Källa: Budgetpropositionen för 2025.

Prognoser över statens budget, statsskulden och de offentliga finanserna 2025–2027

Enligt 9 kap. 3 § budgetlagen ska regeringen redovisa prognoser över bl.a. statens lånebehov och den offentliga sektorns inkomster, utgifter och skulder. I tabell 1.7 redovisas regeringens prognos över statens budgetsaldo och statsskulden 2025–2027.

Tabell 1.7 Statens budgetsaldo och statsskulden enligt regeringen

Miljarder kronor

		2025	2026	2027
Inkomster i statens budget		1 374	1 408	1 462
	därav inkomster av försåld egendom	5	5	5
Utgifter i statens budget		1 428	1 460	1 455
	därav statsskuldsräntor	29	23	19
	Riksgäldskontorets nettoutlåning	−3	3	4
	Kassamässig korrigering	0	−2	0
Statens budgetsaldo		−55	−52	7
Statsskuld vid årets slut1		1 118	1 161	1 147
Statsskuld i procent av BNP		16,7	16,5	15,6
Maastrichtskulden i procent av BNP		33,0	32,5	31,4

1Avser konsoliderad statsskuld, dvs. statliga myndigheters innehav av statspapper har räknats bort.

Källa: Budgetpropositionen för 2025.

Statens budget beräknas enligt regeringen uppvisa ett underskott på 93 miljarder kronor 2024, vilket inkluderar den av riksdagen beslutade förstärkningen av Riksbankens eget kapital på 25 miljarder kronor. För 2025 och 2026 beräknas ett underskott på 55 miljarder kronor respektive 52 miljarder kronor. För 2027 beräknas statens budget uppvisa ett överskott på 7 miljarder kronor. Det sammantaget negativa budgetsaldot under prognosperioden beror enligt regeringen på höga utgifter i relation till inkomsterna. De höga utgifterna kan kopplas till beslut, bl.a. inom försvar, rättsväsende och stöd till Ukraina. Ett flertal faktorer påverkar statsskuldsräntorna. År 2025 beräknar regeringen att de sammanlagda ränteutgifterna ökar med 7 miljarder kronor jämfört med 2024 och uppgår till totalt 29 miljarder kronor. Ränteutgifterna bedömer regeringen sedan gradvis minska 2026 och 2027. Minskningen 2027 beror framför allt på lägre inhemska räntor.

Statsskulden som andel av BNP har trendmässigt minskat sedan 1990-talet. Utvecklingen för budgetsaldot bidrar till att den konsoliderade statsskulden som andel av BNP väntas öka från 16 procent 2023 till 17 procent 2024. Först 2027 beräknas den minska och åter vara tillbaka på 16 procent av BNP. När det gäller den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld, den s.k. Maastrichtskulden, som andel av BNP, väntas den enligt regeringen öka under hela perioden 2024–2027. Stöd till Ukraina och kapitaltillskott till Riksbanken bidrar till att upplåningen växer snabbare än BNP 2024. Därefter mattas skuldutvecklingen av och faller i förhållande till BNP fram t.o.m. 2027, vilket enligt regeringen bl.a. följer av att prognoserna baseras på antagandet om att inkludera endast aviserad eller beslutad finanspolitik. Den konsoliderade bruttoskulden är förenlig med skuldankarets riktmärke på 35 procent.

I tabell 1.8 redovisas regeringens prognos över den offentliga sektorns finansiella sparande och dess fördelning på respektive delsektor.

Regeringen bedömer att den offentliga sektorns finansiella sparande kommer att vara negativt fram till 2027. Regeringen konstaterar att sparandet 2024 tyngs av att skatteintäkterna väntas utvecklas jämförelsevis långsamt samtidigt som utgifterna fortsätter att vara höga i spåren av den höga inflationen. Stora satsningar inom bl.a. försvarsområdet tillsammans med stöd till Ukraina och kapitaltillskott till Riksbanken bidrar också till underskottet. Även 2025 bidrar åtgärder till att tynga de offentliga finanserna. Samtidigt medför den förväntade återhämtningen i ekonomin att intäkterna från skatter växer snabbare medan en lägre inflation leder till att utgiftsutvecklingen dämpas. Den förväntat starkare konjunkturen medför att sparandet ytterligare förbättras 2026 och 2027. Regeringen konstaterar samtidigt att de offentliga finanserna även stärks av att endast aviserad eller beslutad finanspolitik inkluderas i prognoserna för dessa år. Ålderspensionssystemet bedöms enligt regeringen redovisa ett överskott under hela prognosperioden och det finansiella sparandet i kommunsektorn väntas successivt förstärkas men förbli negativt under hela prognosperioden.

Tabell 1.8 Den offentliga sektorns finanser enligt regeringen

Miljarder kronor

		2025	2026	2027
Den offentliga sektorns inkomster		3 581	3 731	3 888
Den offentliga sektorns utgifter		3 670	3 775	3 857
Finansiellt sparande i offentlig sektor		−89	−45	31
	Staten	−90	−54	17
	Ålderspensionssystemet	32	42	45
	Kommunsektorn	−31	−32	−31
Finansiellt sparande i procent av BNP		−1,3	−0,6	0,4

Källa: Budgetpropositionen för 2025.

Uppföljning av statens budget och de offentliga finanserna 2024

Statens budgetsaldo 2024 har reviderats ned med 86 miljarder kronor jämfört med beräkningen i statens budget för 2024. Skillnaden förklaras i huvudsak av högre utgifter för statsskuldsräntor men även av att övriga utgifter och Riksgäldskontorets nettoutlåning reviderats upp samtidigt som inkomsterna har reviderats ned.

Regeringen har reviderat ned prognosen för det finansiella sparandet 2024 med 28 miljarder kronor eller 0,5 procent av BNP i förhållande till den prognos som redovisades i 2024 års ekonomiska vårproposition. Framför allt är det statens utgifter som ökar i förhållande till föregående prognos till följd av kapitaltillskottet till Riksbanken. Regeringen konstaterar att även ytterligare stöd till Ukraina medför högre utgifter.

Finansiellt sparande och strukturellt sparande enligt olika bedömare

Regeringen jämför i propositionen olika bedömningar av det finansiella sparandet och det strukturella sparandet för den offentliga sektorn, se tabell 1.9 och tabell 1.10.

Regeringen inleder med att framhålla att det vid jämförelser mellan de olika bedömningarna är viktigt att beakta att de gjorts vid olika tidpunkter och kan bygga på olika antaganden om den framtida politiken. Exempelvis gör Konjunkturinstitutet (KI) prognoser på aktiv finanspolitik för åren efter budgetåret, medan Ekonomistyrningsverket (ESV) endast inkluderar beslutade och aviserade åtgärder.

Tabell 1.9 Bedömningar av finansiellt sparande 2024–2027

Procent av BNP

	2024	2025	2026	2027
Regeringen	–1,7	–1,3	–0,6	0,4
Konjunkturinstitutet inkl. åtgärder	–1,7 (–1,7)	–0,8 (–0, 9)	0,1	0,3
Ekonomistyrningsverket	–1,2	–0,2	0,8	1,5
Riksbanken	–1,4	–0,7	–0,4
Europeiska kommissionen	–1,4	–0,9

Anm.: Publiceringsdatum för regeringen 2024-09-19, Konjunkturinstitutet 2024-06-19 och inom parentes uppdatering 2024-08-07, Ekonomistyrningsverket 2024-06-18, Riksbanken 2024-06-27 och Europeiska kommissionen 2024-05-15.
Källa: Budgetpropositionen för 2025.

Regeringen konstaterar att KI:s bedömning från hösten 2024 av det finansiella sparandet för 2024 överensstämmer med regeringens bedömning. För 2025 har KI en mer optimistisk syn på utvecklingen av de offentliga finanserna än vad regeringen har. Det beror till stor del på att myndigheten inte beaktat stödet till Ukraina, i övrigt är KI:s antagande om en aktiv finanspolitik i linje med de aviserade åtgärderna i budgetpropositionen. I ESV:s prognos från juni 2024 prognostiseras ett starkare finansiellt sparande än regeringen för 2024, vilket främst beror på att myndigheten inte beaktat kapitaltillskottet till Riksbanken. Från och med 2025 ökar skillnaden i förhållande till regeringens prognos, vilket huvudsakligen beror på att ESV inte kunnat beakta de åtgärder som aviseras i budgetpropositionen. Avslutningsvis konstaterar regeringen att Europeiska kommissionens bedömningar gjordes tidigare än övriga prognoser, vilket enligt regeringen medför att jämförelsen inte är helt rättvisande.

 

Tabell 1.10 Bedömningar av strukturellt sparande 2024–2027

Procent av potentiell BNP

	2024	2025	2026	2027
Regeringen	–0,2	–0,4	–0,1	0,6
Konjunkturinstitutet inkl. åtgärder	0,1 (0,1)	–0,3 (–0,3)	0,3	0,3
Ekonomistyrningsverket	–0,1	0,4	0,9	1,5
Europeiska kommissionen	0,0	0,2

Anm.: Publiceringsdatum för regeringen 2024-09-19, Konjunkturinstitutet 2024-06-19 och inom parentes uppdatering 2024-08-07, Ekonomistyrningsverket 2024-06-18, Riksbanken 2024-06-27 och Europeiska kommissionen 2024-05-15.
Källa: Budgetpropositionen för 2025.

Regeringens och andra bedömares prognoser för det strukturella sparandet kan, utöver skillnader i prognoserna för det finansiella sparandet, bero på skillnader i bedömningen av ekonomins potentiella BNP-nivå och i beräkningsmetoder. Regeringen lyfter fram att en skillnad som framför allt kan få effekt på prognoserna enskilda år är att regeringen, till skillnad från övriga bedömare, vid bedömningen av potentiell BNP i löpande priser även justerar för eventuella konjunktureffekter av prisnivån i ekonomin, vilket övriga bedömare inte gör.

1.2 Motionerna

Socialdemokraterna

I partimotion 2024/25:3199 av Magdalena Andersson m.fl. (S) föreslås i yrkande 1 att riksdagen godkänner motionens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

Socialdemokraternas inriktning på den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

Det går enligt motionärerna inte bra för Sverige. Tio års reallöneökningar har utraderats och vanliga svenskar kommer att avsluta regeringens mandatperiod med lägre löner än de började. Arbetslösheten är den högsta på ett decennium och Sveriges tillväxt är bland de lägsta i Europa. Gängvåldet kryper ned i åldrarna och det råder en akut sjukvårdskris i hela landet. Politiken bör prioritera förstärkningar till sjukvården och åtgärder för att stärka Sveriges tillväxt. Politiken bör inriktas på åtgärder för att stoppa våldet och bryta nyrekryteringen till kriminella gäng samtidigt som de barnfamiljer och pensionärer som drabbats hårt av kostnadskrisen bör stöttas.

För att komma åt den grova gängkriminaliteten och den organiserade brottsligheten behöver samhället enligt motionärerna tänka nytt och ha ett helt nytt angreppssätt, och en svensk RICO-lagstiftning bör därför utredas. Vidare anser motionärerna att för varje ytterligare krona som satsas på polisen, ska minst en krona satsas på att stoppa nyrekryteringen till gängen, och detta genom att tillföra medel för punktmarkering av unga, en mer rättvis skola och utsatta förskolor. Barn- och studiebidraget bör höjas med 200 kronor per månad nästa år samtidigt som bostadsbidraget för barnfamiljer förstärks permanent.

För att stötta välfärden genom kostnadskrisen vill motionärerna utöka det generella statsbidraget till kommuner och regioner i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna förordar ett systemskifte för svensk välfärd som innebär att staten inflationsskyddar de generella statsbidragen. Samhället behöver ta tillbaka den demokratiska kontrollen av välfärden samt investera i fler utbildningsplatser och förbättra arbetsvillkoren för att fler ska både vilja och orka arbeta i svensk välfärd.

Regeringens åtgärder för bostadsbyggande är enligt motionärerna otillräckliga när Sverige har den värsta byggkrisen sedan 1990-talet. De vill därför att det införs en statlig byggstimulans i form av ett produktionsstöd riktat till mindre orter med stora industrietableringar och till ungdoms- och studentbostäder samt statliga byggkrediter för bostadsbyggande.

Motionärerna avvisar regeringens förslag om att slopa avtrappningen i jobbskatteavdraget. I stället bör politiken inriktas på skattereduktion för inkomster under gränsen för statlig inkomstskatt. Även inkomster från arbetslöshetsersättning, sjukförsäkring och sjuk- och aktivitetsersättning bör omfattas. Vidare är behovet av en omfattande översyn av skattesystemet stort enligt motionärerna. Särskilt angeläget är en översyn av beskattningen av kapital, däribland de s.k. 3:12‑reglerna. Som lågt hängande frukter pekas takbeloppet och en justerad skattesats inom gränsbeloppet ut. Motionärerna vill även se en tillfällig skatt på bankernas övervinster. Bankskatten gäller den del av bankernas räntenetton, dvs. den vinst som uppstår när ränteintäkterna överstiger räntekostnaderna, som ligger över ett historiskt genomsnitt. Motionärerna anser att förstärkningen av försvaret ska bäras av de som har bäst ekonomiska förutsättningar och vill att det införs en beredskapsskatt för att finansiera utbyggnaden av försvaret.

I motsats till regeringen vill motionärerna inrikta politiken på att stegvis öka biståndet de kommande åren till dess att 1 procent av BNI uppnås.

Offentliga finanser och budgetpolitiska mål

Motionärerna välkomnar den pågående översynen av det finanspolitiska ramverket och anför att de offentliga finanserna är i ett betydligt bättre skick nu än när ramverket introducerades på 1990-talet. De anser därför att det är dags att övergå till ett balansmål. Motionärerna är också öppna för lånefinansiering av strategiska infrastrukturprojekt med stor klimatnytta. Av tabell 1.11 framgår beräkningen av de offentliga finanserna med motionärernas budgetalternativ jämfört med regeringens förslag. De effekter som motionärernas budgetalternativ väntas få på kommunsektorns finanser framgår av tabell 1.12.

 

Tabell 1.11 Den offentliga sektorns finanser (S)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

		2025	2026	2027
Den offentliga sektorns inkomster		36 164	36 194	36 194
Den offentliga sektorns utgifter		30 886	32 081	34 681
Finansiellt sparande i offentlig sektor		5 278	4 113	1 513
	Staten	5 278	4 113	1 513
	Ålderspensionssystemet	±0	±0	±0
	Kommunsektorn	±0	±0	±0
Finansiellt sparande i procent av BNP (nivå)		−1,3	−0,6	0,4

Källa: Socialdemokraternas budgetmotion 2024/25:3199.

Tabell 1.12 Kommunsektorns finanser (S)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

		2025	2026	2027
Kommunsektorns inkomster		14 935	14 935	14 935
Kommunal inkomstskatt		±0	±0	±0
Kapitalinkomster och övriga inkomster		±0	±0	±0
Statsbidrag inom utgiftsområde 25		8 126	8 126	8 126
	därav ekonomiska regleringar	±0	±0	±0
Statsbidrag från övriga utgiftsområden		6 809	6 809	6 809
Kommunsektorns utgifter		14 935	14 935	14 935
Finansiellt sparande i kommunsektorn		±0	±0	±0

Källa: Socialdemokraternas budgetmotion 2024/25:3199.

 

Motionärerna föreslår i sitt budgetalternativ ingen annan nivå på utgiftstaket för 2025–2027, se tabell 1.13.

Tabell 1.13 Utgiftstak för staten (S)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

	2025	2026	2027
Takbegränsade utgifter	30 886	32 081	34 681
Budgeteringsmarginal	−30 886	−32 081	−34 681
Utgiftstak för staten	±0	±0	±0

Källa: Socialdemokraternas budgetmotion 2024/25:3199.

 

Både inkomsterna och utgifterna i statens budget är högre i motionärernas budgetalternativ jämfört med regeringens förslag, se tabell 1.14.

 

 

 

 

 

Tabell 1.14 Statens budgetsaldo och statsskulden (S)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

		2025	2026	2027
Inkomster i statens budget		36 164	36 194	36 194
	därav inkomster av försåld egendom	±0	±0	±0
Utgifter i statens budget		30 886	32 081	34 681
	därav statsskuldsräntor	±0	±0	±0
Riksgäldskontorets nettoutlåning		±0	±0	±0
Kassamässig korrigering		±0	±0	±0
Statens budgetsaldo		5 278	4 113	1 513

Källa: Socialdemokraternas budgetmotion 2024/25:3199.

Sammantaget medför det att statens budgetsaldo förstärks med ca 5,3; 4,1 och 1,5 miljarder kronor för respektive år 2025–2027 och att lånebehovet minskar med motsvarande belopp. För en närmare redovisning av motionärernas budgetalternativ fördelat på utgiftsområden respektive olika typer av inkomster, se avsnitt 2.2–2.4 och 2.7 i detta betänkande.

Vänsterpartiet

I partimotion 2024/25:1924 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) föreslås i yrkande 1 att riksdagen godkänner motionens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

Vänsterpartiets inriktning på den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

Motionärerna anför att hushållens konsumtion har utvecklats svagt i spåren av den höga inflationen och att byggsektorn närapå kraschat har, tyngd av höga räntor och svag efterfrågan. Enligt motionärerna har regeringen bedrivit en passiv finanspolitik med frånvaro av tillväxtfrämjande investeringar, vilket nu syns tydligt på arbetsmarknaden.

Motionärerna vill återupprätta den aktiva arbetsmarknadspolitiken genom ökade medel till Arbetsförmedlingen och för arbetsmarknadspolitiska program och insatser. Ett stopp för privata aktörer i arbetsmarknadspolitiken bör införas. Socialförsäkringarna har enligt motionärerna urholkats under flera års tid. Motionärerna vill se enhetliga tak i transfereringssystemen utformade så att 80 procent av löntagarna får 80 procent av lönen i ersättning samt inkomstindexerade tak och ersättningsnivåer i socialförsäkringen fr.o.m. 2027.

Motionärerna prioriterar ett återuppbyggnadsprogram för Sveriges kommuner och regioner. Det handlar dels om en kraftfull ökning av resurser till välfärdens kärna i form av sjukvården, skolan och barn- och äldreomsorgen, dels om ett investerings- och underhållsprogram för att rusta upp och klimatanpassa den kommunala och regionala infrastrukturen – Sverigejobben.

Enligt motionärerna måste hela ekonomin ställas om för att klimatmålen ska kunna nås. På mycket kort tid behöver omställningen av vår konsumtion och produktion sättas i centrum av samhällets utveckling. Motionärerna vill ta sikte på en klimatpolitik som är strukturerad, omfattande och folkligt förankrad. Klimatomställningen ska accelereras genom investeringar på 700 miljarder kronor de kommande tio åren.

Det gröna samhällsbygget förutsätter enligt motionärerna trygga och klimateffektiva bostäder i hela landet. De vill därför öka de statliga investeringarna i effektiva och ändamålsenliga klimatrenoveringar av det befintliga bostadsbeståndet så att betalningsbördan inte tynger hyresgästerna i alltför hög utsträckning. För att klara av klimatomställningen måste järnvägsinfrastrukturen fungera i hela landet. Motionärerna vill därför att medel avsätts för att åtgärda underhållsskulden. Motionärerna vill även se ett statligt investeringsstöd till stöd för den regionala kollektivtrafiken.

Motionärerna framför att Sverige hör till de länder inom Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) där den ekonomiska ojämlikheten ökat mest sedan mitten av 1980-talet. En viktig orsak till de ökade klyftorna är enligt motionärerna hur det svenska skattesystemet utvecklats och fortsätter att utvecklas. Skatterna ska enligt motionärerna vara en stabil finansiering av offentliga investeringar, utbildning och en aktiv arbetsmarknads- och näringspolitik. Därtill bör de jämna ut inkomster, konsumtion och sparande mellan olika inkomstgrupper och vara styrande i klimat- och miljöpolitiken. I budgetpropositionen föreslår regeringen ett nytt jobbskatteavdrag samt ytterligare en höjning av grundavdraget. Motionärerna avvisar dessa och vill i stället se enhetliga kapitalskatter, införande av en gåvo- och arvsskatt med stort fribelopp och skatt på bankernas övervinster.

Offentliga finanser och budgetpolitiska mål

Motionärerna anser att dagens överskottsmål bör ersättas med ett mål för de offentliga finanserna som innebär att det finansiella sparandet ska vara
–1 procent över en konjunkturcykel under den närmaste åttaårsperioden.

Motionärerna anser också att det finanspolitiska ramverket, som i dag endast innehåller finansiella mål och restriktioner, bör kompletteras med mål för den reala ekonomin. Med tanke på det klimatnödläge världen står inför och behovet av klimatinvesteringar som snabbar på den gröna omställningen anser de att det är av stor vikt att det finanspolitiska ramverket kompletteras med ett mål för de offentliga investeringarna samt ett inkomstgolv.

Motionärerna föreslår att det befintliga skuldankaret ersätts med ett långsiktigt mål för den offentliga skulden om 50 procent av BNP. Målet ska ses som ett tak, som den offentliga skulden inte bör överstiga. En skuld på den nivån skapar långsiktigt hållbara offentliga finanser och god marginal till EU:s gränsvärde på 60 procent. Det är också en låg skuldkvot i ett internationellt perspektiv.

Ett skuldankare har dock en slagsida i så motto att det endast tar fasta på den offentliga nettoförmögenhetens skuldsida. Motionärerna anser att det finanspolitiska ramverket därför behöver kompletteras med ett mått som också beaktar den offentliga sektorns finansiella tillgångssida. Detta mått brukar kallas för den finansiella nettoställningen eller nettoförmögenheten.

Ytterligare en slagsida i det befintliga finanspolitiska ramverket är enligt motionärerna att det finns ett tak för statsbudgetens utgifter i form av systemet med de treåriga utgiftstaken, utan att det finns ett motsvarande golv för statens inkomster. Denna slagsida gör det lättare att sänka skatterna än att genomföra utgiftsreformer. Motionärerna anser att det finanspolitiska ramverket bör kompletteras med någon form av inkomstgolv.

Av tabell 1.15 framgår beräkningen av de offentliga finanserna med motionärernas budgetalternativ jämfört med regeringens förslag. De effekter som motionärernas budgetalternativ väntas få på kommunsektorns finanser framgår av tabell 1.16.

Tabell 1.15 Den offentliga sektorns finanser (V)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

		2025	2026	2027
Den offentliga sektorns inkomster		106 203	102 065	113 276
Den offentliga sektorns utgifter		147 459	173 632	186 622
Finansiellt sparande i offentlig sektor		−41 256	−71 567	−73 346
	Staten	−45 936	−76 967	−79 136
	Ålderspensionssystemet	3 300	3 100	3 500
	Kommunsektorn	1 380	2 300	2 290
Finansiellt sparande i procent av BNP (nivå)		−1,9	−1,7	−0,6

Källa: Vänsterpartiets budgetmotion 2024/25:1924.

Tabell 1.16 Kommunsektorns finanser (V)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

		2025	2026	2027
Kommunsektorns inkomster		34 302	44 992	50 962
Kommunal inkomstskatt		19 640	19 570	20 590
Kapitalinkomster och övriga inkomster		±0	±0	±0
Statsbidrag inom utgiftsområde 25		6 647	20 097	22 287
	därav ekonomiska regleringar	−21 040	−21 770	−22 690
Statsbidrag från övriga utgiftsområden		8 015	5 325	8 085
Kommunsektorns utgifter		32 922	42 692	48 672
Finansiellt sparande i kommunsektorn		1 380	2 300	2 290

Källa: Vänsterpartiets budgetmotion 2024/25:1924.

Motionärerna motsätter sig systemet med treåriga utgiftstak i statsbudgeten, men redovisar förslag till utgiftstak för jämförbarhet. För 2024 är motionärernas utgiftstak 133 miljarder kronor högre än det utgiftstak som regeringen föreslår, se tabell 1.17.

Tabell 1.17 Utgiftstak för staten (V)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

	2025	2026	2027
Takbegränsade utgifter	132 499	159 462	171 822
Budgeteringsmarginal	501	538	178
Utgiftstak för staten	133 000	160 000	172 000

Källa: Vänsterpartiets budgetmotion 2024/25:1924.

Både inkomsterna och utgifterna i statens budget är högre i motionärernas budgetalternativ jämfört med regeringens budgetförslag, se tabell 1.18.

Tabell 1.18 Statens budgetsaldo och statsskulden (V)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

		2025	2026	2027
Inkomster i statens budget		86 563	82 495	92 686
	därav inkomster av försåld egendom	±0	±0	±0
Utgifter i statens budget		132 499	159 462	171 822
	därav statsskuldsräntor	±0	±0	±0
Riksgäldskontorets nettoutlåning		±0	±0	±0
Kassamässig korrigering		±0	±0	±0
Statens budgetsaldo		−45 936	−76 967	−79 136

Källa: Vänsterpartiets budgetmotion 2024/25:1924.

Sammantaget medför det att statens budgetsaldo försämras med ca 46, 77 och 79 miljarder kronor för respektive år 2025–2027 och att lånebehovet ökar med motsvarande belopp. För en närmare redovisning av motionärernas budgetalternativ fördelat på utgiftsområden respektive olika typer av inkomster, se avsnitt 2.2–2.4 och 2.7 i detta betänkande.

Centerpartiet

I partimotion 2024/25:2962 av Muharrem Demirok m.fl. (C) föreslås i yrkande 1 att riksdagen godkänner motionens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

Centerpartiets inriktning på den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

Motionärerna konstaterar att Sverige i dag har en arbetslöshet på över 8 procent. Regeringen har enligt motionärerna mött arbetslöshetskrisen med höjda arbetsgivaravgifter, nya pålagor och minskad matchning medan stora resurser lagts på helt ineffektiva återvandringsbidrag. Motionärerna vill i stället se en kraftfull jobbpolitik med jobbskapande i växande småföretag. Målet ska vara att 130 000 svenskar ska gå från arbetslöshet till jobb.

Ska arbetslösheten minska måste kostnaderna för att anställa sänkas, enligt motionärerna. Arbetsgivaravgifterna på de första tio anställda bör tas bort och arbetsgivavgifterna sänkas kraftigt för att anställa personer på ingångslöner.

Motionärerna välkomnar att regeringen tar bort avtrappningen av jobbskatteavdraget men vill att det nya jobbskatteavdraget tydligare ska rikta in sig på vägen från bidrag till jobb och inte bara på att öka den svenska medelklassens köpkraft. Motionärerna förordar en mer omfattande skattereform som både minskar skattekilarna mellan bidrag och arbete, på övergången in i arbete, och en sänkning av marginalskatterna. För de allra lägsta lönerna, som kan tjäna som ett insteg till arbetsmarknaden på hel- eller deltid, är skattesänkningen mer än tio gånger så stor som regeringens.

Sverige måste enligt motionärerna återigen få en integrationspolitik värd namnet. Motionärernas inriktning är mycket mer intensiva insatser för alla som ännu inte kommit in i det svenska samhället och jobb, med ett nystartsår med tuffa krav men också mycket mer intensiv svenskutbildning och praktik.

Sverige var enligt motionärerna länge ett klimatföredöme för världen, med stark tillväxt samtidigt som utsläppen minskade kraftigt. De viktigaste styrmedlen för att minska klimatutsläppen har tagits bort utan att ersättas med något annat, samtidigt som tiotals miljarder kronor lagts på fossila bränslen. Motionärerna föreslår därför en krisplan för att rädda klimatomställningen och elektrifieringen. Målet för krisplanen är att 100 000 fler laddbara bilar ska säljas varje år, så att den svenska hemmarknaden kommer i kapp.

Det gröna avdraget för laddboxar och solceller bör enligt motionärerna utökas och samtidigt breddas till energibesparande åtgärder. Elskatten bör inte höjas, uppindexeringen stoppas, så att grön el blir billigare än fossil diesel.

För att öka tillgången på grön el måste enligt motionärerna kablar till havsvindkraften byggas och finansieras av staten via Svenska kraftnät eller vid behov via budgeten. Samtidigt måste regeringen fullt ut föra över fastighetsskatten på vindkraftsel till kommunerna.

I stället för att höja reduktionsplikten lite grann igen bör Sverige upphandla en beredskapsreserv av förnybart bränsle från skogsråvara så billigt som möjligt. Svenska bilister ska kunna ”tanka svenskt”, både med billig svensk grön el och billigt biodrivmedel från den svenska skogen.

Skolan måste enligt motionärerna stå stark och prioriteras. Resultaten faller återigen i skolan. Motionärerna vill därför se en hård prioritering av skolan, med satsningar på 5 miljarder kronor mer än regeringen, främst genom ett sektorsbidrag för att stoppa uppsägningarna av behöriga lärare och viktig stödpersonal, samt ge kommuner möjlighet att rädda fler mindre skolor på landsbygden. Målet ska vara att halvera den höga utslagningen på vägen till gymnasiet, genom att skärpa arbetet med att förbereda elever och uppvärdera yrkeslinjerna på gymnasiet.

Både vägnätet och järnvägarna lider enligt motionärerna av en stor underhållsskuld. De vill därför se en kriskommission för svensk infrastruktur, en potthålsgaranti för att laga existerande vägar samt reformer och resurser för att de enskilda vägarna ska fortsätta utvecklas.

Motionärerna anser att Sverige ska stå upp för målet att investera 1 procent av Sveriges BNI till den internationella utvecklingsagendan och vill se en stegvis men kraftfull upptrappning av biståndet till dess att målet åter nås. Som en del i detta bör stödet till Ukraina flyttas ur den ordinarie biståndsbudgeten och i stället finansieras inom en kraftigt utökad budgetram för Ukrainastödet utanför budgeten.

Offentliga finanser och budgetpolitiska mål

Motionärerna värnar sunda statsfinanser och ett solitt finanspolitiskt ramverk. En expansiv budget med ett negativt finansiellt sparande är enligt motionärerna motiverat eftersom svensk ekonomi trots viss återhämtning alltjämt befinner sig i en lågkonjunktur med ett resursutnyttjande som understiger ekonomins potential. De resurser som frigörs vid en justering av det befintliga överskottsmålet bör öronmärkas och särskilt tillägnas infrastrukturen. De åtgärder som motionärerna förespråkar ryms inom samma budgetutrymme som regeringens. Av tabell 1.19 framgår beräkningen av de offentliga finanserna med motionärernas budgetalternativ jämfört med regeringens förslag. De effekter som motionärernas budgetalternativ väntas få på kommunsektorns finanser framgår av tabell 1.20.

Tabell 1.19 Den offentliga sektorns finanser (C)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

		2025	2026	2027
Den offentliga sektorns inkomster		2 990	8 052	8 730
Den offentliga sektorns utgifter		2 021	12 963	23 993
Finansiellt sparande i offentlig sektor		970	−4 910	−15 262
	Staten	2 970	−3 200	−13 782
	Ålderspensionssystemet	−2 000	−1 900	−1 500
	Kommunsektorn	±0	190	20
Finansiellt sparande i procent av BNP (nivå)		−1,3	−0,7	0,2

Källa: Centerpartiets budgetmotion 2024/25:2962.

Tabell 1.20 Kommunsektorns finanser (C)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

		2025	2026	2027
Kommunsektorns inkomster		9 025	8 965	9 025
Kommunal inkomstskatt		−2 800	−2 600	−1 800
Kapitalinkomster och övriga inkomster		±0	±0	±0
Statsbidrag inom utgiftsområde 25		5 300	5 090	3 820
	därav ekonomiska regleringar	5 000	4 600	3 300
Statsbidrag från övriga utgiftsområden		6 525	6 475	7 005
Kommunsektorns utgifter		9 025	8 775	9 005
Finansiellt sparande i kommunsektorn		±0	190	20

Källa: Centerpartiets budgetmotion 2024/25:2962.

Motionärerna föreslår i sitt budgetalternativ ingen annan nivå på utgiftstaket för 2025–2027 än regeringen, se tabell 1.21.

Tabell 1.21 Utgiftstak för staten (C)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

	2025	2026	2027
Takbegränsade utgifter	2 821	13 853	24 313
Budgeteringsmarginal	−2 820	−13 852	−24 312
Utgiftstak för staten	±0	±0	±0

Källa: Centerpartiets budgetmotion 2024/25:2962.

Både inkomsterna och utgifterna i statens budget är högre i motionärernas budgetalternativ jämfört med regeringens budgetförslag, se tabell 1.22.

Tabell 1.22 Statens budgetsaldo och statsskulden (C)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

		2025	2026	2027
Inkomster i statens budget		5 790	10 652	10 530
	därav inkomster av försåld egendom	±0	±0	±0
Utgifter i statens budget		2 821	13 853	24 313
	därav statsskuldsräntor	±0	±0	±0
Riksgäldskontorets nettoutlåning		±0	±0	±0
Kassamässig korrigering		±0	±0	±0
Statens budgetsaldo		2 970	−3 200	−13 782

Källa: Centerpartiets budgetmotion 2024/25:2962.

Sammantaget medför det att statens budgetsaldo förstärks med ca 3 miljarder kronor 2025 och försämras med ca 3,2 och 13,8 miljarder kronor 2026 respektive 2027 och att lånebehovet förändras med motsvarande belopp. För en närmare redovisning av motionärernas budgetalternativ fördelat på utgiftsområden respektive olika typer av inkomster, se avsnitt 2.2–2.4 och 2.7 i detta betänkande.

Miljöpartiet

I partimotion 2024/25:3220 av Amanda Lind m.fl. (MP) föreslås i yrkande 1 att riksdagen godkänner motionens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

Miljöpartiets inriktning på den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

Motionärerna beskriver sin motion som en budget för en rättvis omställning med en ekonomisk politik som inriktas mot en effektiv, grön och rättvis politik för att bryta lågkonjunkturen. Motionärerna vill se en investeringsbudget som motsvarar 1 procent av BNP. Eftersom investeringarna kommer att gynna framtida generationer bör de inte finansieras med skattehöjningar eller neddragningar i välfärden utan via en ökad statlig upplåning.

För att accelerera industrins omställning vill motionärerna se en inriktning på politiken med både förstärkningar av Klimatklivet och Industriklivet. Som ett nytt innovationsrelaterat styrmedel bör klimatskyddsavtal införas.

För att styra bort från det fossila och tillgängliggöra mer grön el bör politiken inriktas på åtgärder för energieffektiviseringar, t.ex. genom att återinföra stöd till både energieffektivisering av industriföretag och flerbostadshus. Motionärerna förespråkar också ett investeringsstöd för grön baskraft och vill se produktionsstöd för elektrobränslen och avancerade biodrivmedel som kommer att fylla viktiga funktioner i framtidens transport- och energisystem.

För att alla ska kunna resa hållbart till en låg kostnad i hela landet vill motionärerna att politiken inriktas på att rusta järnvägen och att bygga ut den i hela landet. Motionärerna vill att järnvägsunderhållet tas tillbaka i statlig regi. Vidare vill motionärerna att kollektivtrafiken utvecklas och förespråkar bl.a. ett Sverigekort som ger möjlighet till resor med kollektivtrafik i hela landet. Genom en differentierad elbilsbonus och elbilsstöd riktat till låg- och medelinkomsttagare på landsbygden ska fler ges möjlighet att byta till elbil.

Enligt motionärerna kräver arbetet med att rusta Sverige mot uppvärmningens effekter också stora investeringar över lång tid framåt, varför medel bör avsättas för klimatanpassningsåtgärder.

Miljöpartiets bostadspolitik syftar till att alla ska kunna bo bra, att motverka segregation och hemlöshet och samtidigt minska negativ påverkan på miljö och klimat. Motionärerna vill se att investeringsstödet för hyresrätter och studentlägenheter återinförs och vidareutvecklas utifrån både byggnadernas livscykelperspektiv och en hållbar bostadsplanering.

I stället för att sänka skatten för de som har mest vill motionärerna inrikta den ekonomiska politiken på en gemensam välfärd som ger trygghet och stabilitet för människor. Motionärerna vill se bl.a. höjda generella statsbidrag och ett förstärkt sektorsbidrag till vården. Motionärerna anför att levnadsstandarden för barnfamiljer har urholkats under den senaste kostnadskrisen. Det tillfälliga bostadsbidraget för barnfamiljer bör därför göras permanent, och barnbidraget, bostadsbidraget och underhållsstödet bör inflationssäkras. Vidare anför motionärerna att garantinivån i sjuk- och aktivitetsersättningen bör höjas och de avvisar regeringens förslag om att dels försämra högkostnadsskyddet för läkemedel, dels göra de ungas tandvård dyrare. Motionärerna vill att nivån på studiebidraget för elever i gymnasiet värdesäkras och att bidragsdelen i studiemedlet höjs. Motionärerna vill att biståndsramen återställs till 1 procent av BNI.

Enligt motionärerna är de nationella miljömålen, Agenda 2030 och miljölagstiftningen centrala utgångspunkter i arbetet med att säkra en god miljö som kan fortsätta att förse oss med livsviktiga ekosystemtjänster. Motionärerna vill se en inriktning på den ekonomiska politiken där den biologiska mångfalden, såväl i havet som i skogen, bevaras och stärks bl.a. genom en s.k. havsmiljömiljard.

På skatteområdet presenteras ett antal förändringar som enligt motionärerna minskar inkomstklyftorna och ökar incitamenten till omställningen. Motionärerna avvisar regeringens förslag om bl.a. ett ytterligare jobbskatteavdrag och sänkt skatt på investeringssparkonton. I stället vill motionärerna se en höjd och mer progressiv kapitalbeskattning. Vidare avvisar motionärerna förslag om att avskaffa flygskatten och att sänka skatten på bensin och diesel. Motionärerna vill också se en tillfällig skatt på bankernas övervinster.

Offentliga finanser och budgetpolitiska mål

Motionärerna anser att skuldankaret bör höjas från 35 procent av BNP till 50 procent av BNP. Det skulle frigöra ett tillfälligt utrymme som enligt motionärerna bör användas för investeringar som bidrar till den gröna omställningen. Motionärerna konstaterar att för att nå ett skuldankare på 50 procent av BNP krävs det mellan 2025 och 2035 årliga underskott på ca 1,5 procent av BNP. Av tabell 1.23 framgår beräkningen av de offentliga finanserna med motionärernas budgetalternativ jämfört med regeringens förslag. De effekter som motionärernas budgetalternativ väntas få på kommunsektorns finanser framgår av tabell 1.24.

Tabell 1.23 Den offentliga sektorns finanser (MP)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

		2025	2026	2027
Den offentliga sektorns inkomster		85 280	73 210	75 530
Den offentliga sektorns utgifter		150 734	149 108	157 554
Finansiellt sparande i offentlig sektor		−65 454	−75 898	−82 024
	Staten	−65 454	−75 898	−82 024
	Ålderspensionssystemet	±0	±0	±0
	Kommunsektorn	±0	±0	±0
Finansiellt sparande i procent av BNP (nivå)		−2,3	−1,7	−0,7

Källa: Miljöpartiets budgetmotion 2024/25:3220.

Tabell 1.24 Kommunsektorns finanser (MP)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

		2025	2026	2027
Kommunsektorns inkomster		13 991	8 158	11 148
Kommunal inkomstskatt		3 350	3 350	3 350
Kapitalinkomster och övriga inkomster		±0	±0	±0
Statsbidrag inom utgiftsområde 25		390	2 890	5 790
	därav ekonomiska regleringar	−4 110	−4 110	−4 110
Statsbidrag från övriga utgiftsområden		10 251	1 918	2 008
Kommunsektorns utgifter		13 991	8 158	11 148
Finansiellt sparande i kommunsektorn		±0	±0	±0

Källa: Miljöpartiets budgetmotion 2024/25:3220.

Motionärerna föreslår i sitt budgetalternativ att utgiftstaket för samtliga år 2025–2027 är högre än de som regeringen föreslår, se tabell 1.25.

Tabell 1.25 Utgiftstak för staten (MP)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

	2025	2026	2027
Takbegränsade utgifter	147 384	145 758	154 204
Budgeteringsmarginal	−0	0	0
Utgiftstak för staten	147 384	145 758	154 204

Källa: Miljöpartiets budgetmotion 2024/25:3220.

Både inkomsterna och utgifterna i statens budget är högre med motionärernas budgetalternativ jämfört med regeringens förslag, se tabell 1.26

Tabell 1.26 Statens budgetsaldo och statsskulden (MP)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

		2025	2026	2027
Inkomster i statens budget		81 930	69 860	72 180
	därav inkomster av försåld egendom	±0	±0	±0
Utgifter i statens budget		147 384	145 758	154 204
	därav statsskuldsräntor	±0	±0	±0
	Riksgäldskontorets nettoutlåning	±0	±0	±0
	Kassamässig korrigering	±0	±0	±0
Statens budgetsaldo		−65 454	−75 898	−82 024

Källa: Miljöpartiets budgetmotion 2024/25:3220.

Sammantaget medför det att statens budgetsaldo försvagas med ca 65, 76 och 82 miljarder kronor för respektive år 2025–2027. För en närmare redovisning av motionärernas budgetalternativ fördelat på utgiftsområden respektive olika typer av inkomster, se avsnitt 2.2–2.4 och 2.7 i detta betänkande.

1.3 Kompletterande information

Aktuella bedömningar av den ekonomiska utvecklingen och de offentliga finanserna

Konjunkturinstitutets prognos, den 26 september 2024

Konjunkturinstitutet (KI) konstaterar i sin prognos från den 26 september 2024 att lågkonjunkturen i den svenska ekonomin fördjupas i år, till stor del som en följd av att stora prisökningar och höga räntor har gjort att hushållen inte ökar konsumtionen. En försiktig konjunkturåterhämtning inleds dock enligt KI mot slutet av året men lågkonjunkturen dröjer sig kvar längre än vad som förutsågs i myndighetens prognos från i juni. BNP-tillväxten i Sverige revideras ned med 0,3 procentenheter för 2024 och med 0,4 procentenheter för 2025. Låg inflation och successivt allt lägre räntor gör att hushållen mot slutet av året börjar öka konsumtionen snabbare. Lägre räntor bidrar dessutom till att investeringarna vänder uppåt nästa år efter en nedgång i år och förra året. Svensk export växer relativt långsamt både i år och nästa år men bidrar till en positiv tillväxt. De relativt stora revideringarna av BNP-tillväxten får enligt KI bara begränsat genomslag på arbetsmarknaden. Sammantaget för 2024 och 2025 revideras tillväxten i sysselsättningen bara ned marginellt. Arbetslösheten toppar på 8,4 procent i år, men vändningen i konjunkturen innebär att arbetslösheten minskar under loppet av nästa år. Inflationen förväntas ligga kvar under Riksbankens inflationsmål under resten av 2024 och 2025 och KI prognosticerar att Riksbanken gradvis sänker styrräntan till 1,75 procent nästa sommar.

KI konstaterar i sin prognos att de offentliga finanserna fortsätter att vara starka 2024 med ett strukturellt sparande som är i linje med överskottsmålets nivå och en Maastrichtskuld som är något lägre än skuldankaret på 35 procent. Jämfört med prognosen från i augusti har prognosen för finansiellt sparande och strukturellt sparande reviderats upp. KI konstaterar att regeringen har infört en ram på 75 miljarder kronor till det militära stödet till Ukraina för 2024–2026. Eftersom det enligt KI råder stor osäkerhet om stödens utformning har endast den del av ramen som i nuläget är specificerad beaktats i prognosen, dvs. inte de belopp som ligger på anslaget 1:14 inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap.

Internationella valutafondens prognos för världsekonomin, den 22 oktober 2024

Internationella valutafonden (IMF) bedömer att den globala tillväxten i princip inte skiljer sig åt från IMF:s prognosuppdatering från i juli 2024, dvs. 3,2 procent för både 2024 och 2025. Även om prognosen för den globala tillväxten i princip inte ändrats konstaterar IMF att det skett revideringar i prognosen för enskilda länder, t.ex. att prognosen för tillväxten i USA reviderats upp medan prognosen för tillväxten i euroländerna reviderats ned framförallt därför att tillväxten i Tyskland reviderats ned. I Kina väntas tillväxten bli 4,8 procent 2024 vilket är något lägre jämfört med tidigare prognos som låg på 5,0 procent. Den globala inflationen förväntas sjunka från 6,7 procent 2023 till 5,8 procent 2024. De risker som IMF ser i prognosen följer av t.ex. den våldsamma utvecklingen av konflikten i Mellanöstern som utgör en allvarlig risk särskilt för råvarumarknaderna och utvecklingen i Kinas fastighetssektor som kan slå mot efterfrågan i Kina och få spridningseffekter globalt.

Riksbankens penningpolitiska uppdatering, den 7 november 2024

För att ge ytterligare stöd till konjunkturen och bidra till att inflationen stabiliseras vid målet beslutade Riksbanken den 7 november 2024 att sänka styrräntan med 0,5 procentenheter till 2,75 procent. I samband med beskedet publicerade Riksbanken också en penningpolitisk uppdatering som innehåller direktionens bedömning av hur ny information påverkar de ekonomiska utsikterna och penningpolitiken. I uppdateringen finns inga nya prognoser.

Riksbanken konstaterar i uppdateringen att den globala ekonomin sammantaget har utvecklats ungefär som väntat, men att det finns tydliga skillnader mellan olika regioner. Den amerikanska ekonomin utvecklas starkare än väntat och inflationen mätt med KPI fortsätter att sjunka. Ekonomin utvecklas svagare i euroområdet än i USA. Trots att tillväxten i euroområdet varit svag under de senaste åren är arbetslösheten alltjämt låg. Tyskland brottas med en svag utveckling av industrin som enligt Riksbanken är relaterad till flera strukturella problem. Enligt preliminär statistik var HIKP-inflationen i euroområdet 2,0 procent i oktober 2024. Den underliggande inflationen har varit relativt stabil sedan i våras. Centralbankerna i omvärlden fortsätter att sänka sina styrräntor. Osäkerheten kring den ekonomiska utvecklingen i omvärlden är enligt Riksbanken stor till följd av bl.a. en tilltagande geopolitisk oro och utformningen av den ekonomiska politiken i omvärlden, inte minst i USA.

Svensk ekonomi befinner sig enligt Riksbanken i en mild lågkonjunktur, och det finns ännu få tydliga tecken på en återhämtning. Enligt preliminär statistik minskade BNP med 0,1 procent det tredje kvartalet 2024 jämfört med kvartalet före, och utvecklades därmed svagare än i Riksbankens prognos. Riksbanken konstaterar att den inhemska efterfrågan fortfarande är dämpad och Riksbankens företagsundersökning vittnar om avvaktande hushåll. Arbetsmarknaden har utvecklats något svagare än väntat. Arbetslösheten uppgick till 8,5 procent det tredje kvartalet 2024. Den lägre inflationen har bidragit till att reallönerna stiger, vilket stärker hushållens köpkraft. Konjunkturen väntas förbättras under 2025. Även om utvecklingen är svag för närvarande kvarstår Riksbankens bedömning att den inhemska efterfrågan ska ta fart. I september 2024 uppgick inflationen mätt med KPIF till 1,1 procent. Mätt med KPIF exklusive energi uppgick inflationen till 2,0 procent. Enligt båda måtten var inflationen något högre än väntat. En viktig förklaring till det var att livsmedelspriserna enligt Riksbanken ökade överraskande snabbt. Indikatorer tyder på ett inflationstryck i linje med inflationsmålet. Enligt Riksbanken kvarstår risken att återhämtningen i den svenska ekonomin dröjer längre än väntat.

EU-kommissionens höstprognos, den 15 november 2024

I EU-kommissionens höstprognos från den 15 november 2024 uppskattas att BNP-tillväxten kommer att uppgå till 0,9 procent i EU och 0,8 procent i euroområdet 2024. Den ekonomiska aktiviteten förväntas öka till 1,5 procent i EU och 1,3 procent i euroområdet 2025. Det är en nedrevidering med 0,1 procentenheter för EU-länderna i förhållande till prognosen från i maj 2024. För euroländerna är prognosen oförändrad. Enligt prognosen fortsätter nedgången i inflationstakten. I EU förväntas inflationen bli 2,4 procent 2025 och i euroområdet 2,1 procent. Arbetslösheten i EU förväntas bli 5,9 procent 2025 och 6,3 procent 2026.

Sveriges BNP förväntas öka med 0,3 procent 2024, 1,8 procent 2025 och 2,6 procent 2026. Det är en upprevidering med 0,1 procentenheter 2024 jämfört med kommissionens prognos från maj 2024 och en nedrevidering med 0,3 procentenheter 2025. Inflationen väntas uppgå till 1,9 procent 2024, 1,5 procent 2025 och 1,8 procent 2026. I kommissionens tidigare prognos förväntades inflationen uppgå till 2,0 procent 2024 och 1,8 procent 2025. Den aktuella arbetslöshetsprognosen för 2024 och 2025 är uppreviderad med 0,1 respektive 0,2 procentenheter i förhållande till prognosen från i maj.

Den offentliga sektorns finansiella sparande för Sverige beräknas bli – 1,9 procent av BNP 2024. När ekonomin återhämtar sig beräknas de offentliga finanserna stärkas till –1,4 procent av BNP 2025 respektive – 0,3 procent 2026. I kommissionens prognos från maj 2024 beräknades den offentliga sektorns finansiella sparande till –1,4 procent av BNP 2024 och – 0,9 procent av BNP 2025.

Nyinkommen statistik över läget i svensk ekonomi

Enligt SCB:s beräkning av nationalräkenskaperna för det andra kvartalet 2024 minskade BNP med 0,3 procent, säsongsrensat, jämfört med det första kvartalet 2024. Kalenderkorrigerat och jämfört med andra kvartalet 2023 ökade BNP med 0,5 procent. Nedgången förklaras till största del av lagerinvesteringar. Avvecklingen av industrins lager bidrog mest till nedgången. Hushållens konsumtion minskade med 0,2 procent, och där bidrog minskade utgifter för livsmedel mest till nedgången. Fasta bruttoinvesteringar minskade med 1,7 procent. Investeringar i maskiner och inventarier samt vapensystem drev nedgången medan investeringar i immateriella tillgångar ökade för andra kvartalet i rad. Exporten steg med 1,0 procent medan importen minskade med 0,6 procent. Sammantaget bidrog exportnettot till BNP-tillväxten med 0,9 procentenheter.

Enligt arbetskraftsundersökningen (AKU) uppgick antalet sysselsatta i september 2024 till 5 220 000, icke säsongsrensat. Antalet arbetslösa var 468 000, vilket motsvarar ett arbetslöshetstal på 8,2 procent. Antalet arbetade timmar var i genomsnitt 173,3 miljoner timmar per vecka. Enligt säsongsrensade och utjämnade data var sysselsättningsgraden 69,0 procent. Både antalet och andelen arbetslösa ökade säsongsrensat och utjämnat. Arbetslöshetstalet uppgick till 8,5 procent.

Enligt SCB visar BNP-indikatorn för det tredje kvartalet 2024 på att Sveriges BNP minskade med 0,1 procent jämfört med föregående kvartal. I september var BNP 0,1 procent högre än i motsvarande månad föregående år medan BNP för det hela det tredje kvartalet 2024 minskade med 0,1 procent jämfört med tredje kvartalet 2023.

SCB:s finansmarknadsstatistik från oktober 2024 visar att tillväxttakten för bostadslån ökade något till en nivå på 1,0 procent. Bostadslånen utgör 83 procent av den totala utlåningen för hushållen. Konsumtionslånen, som utgör 6 procent av hushållens lån, hade en tillväxttakt på 2,6 procent. Motsvarande tillväxttakt för utlåning till icke-finansiella företag var –2,4 procent. Den genomsnittliga rörliga bolåneräntan för nya avtal minskade för andra månaden i rad och uppgick i september till 4,19 procent. Bolåneräntor för nya avtal med löptid tre år eller längre ökade något jämfört med augusti.

EU:s ram för ekonomisk styrning – nya regler

EU:s ramverk för ekonomisk styrning är en uppsättning regler och förfaranden för multilateral samordning och övervakning av den ekonomiska politiken, finanspolitiken, sysselsättningspolitiken och socialpolitiken inom EU. Det arbete som utförs enligt EU-ramverket samordnas huvudsakligen genom en årlig process som kallas för den europeiska planeringsterminen.

En reform av EU-ramverket, inklusive stabilitets- och tillväxtpakten, trädde i kraft den 30 april 2024 (förordning (EU) 2024/1263). Enligt den nya förordningen ska samtliga medlemsstater ta fram en nationell medelfristig finans- och strukturpolitisk plan (medelfristig plan) som löper över fyra eller fem år, beroende på hur lång mandatperioden är i den berörda medlemsstaten.

Den medelfristiga planen för Sverige omfattar perioden 2025–2028 och kommer att följas upp genom lägesrapporter som ska lämnas in till Europeiska kommissionen senast den 30 april varje år under genomförandeperioden. Även de kommande medelfristiga planerna ska lämnas in den 30 april under det aktuella inlämningsåret, men den första planen ska lämnas in under hösten 2024. Den medelfristiga planen ersätter, tillsammans med de årliga lägesrapporterna, det konvergensprogram och det nationella reformprogram som Sverige tidigare har lämnat in årligen till kommissionen i enlighet med den nu upphävda förordningen (EG) 1466/97.

Den 11 oktober 2024 lämnade regeringen Sveriges medelfristiga plan till kommissionen (Sveriges medelfristiga finans- och strukturpolitiska plan för 2025–2028).

Översyn av nivån på målet för den offentliga sektorn

Den 15 november 2024 överlämnade Kommittén om översyn av nivån på målet för den offentliga sektorns finansiella sparande sitt betänkande Från överskott till balansmål (SOU 2024:76). Den parlamentariskt sammansatta kommittén har haft i uppdrag att se över nivån på målet för den offentliga sektorns finansiella sparande och analysera vissa andra delar av det finanspolitiska ramverket (dir. 2023:162). I betänkandet föreslås följande ändringar av det finanspolitiska ramverket:

•       Överskottsmålet för den offentliga förvaltningens finansiella sparande ändras från dagens målnivå om en tredjedels procent av BNP till ett balansmål, där inkomster och utgifter är lika stora i genomsnitt över en konjunkturcykel.

•       Målet för den offentliga sektorns finansiella sparande anpassas till terminologin i nationalräkenskaperna enligt ENS 2010. I budgetlagen och regeringens skrivelse till riksdagen om det finanspolitiska ramverket ändras begreppet till målet för den offentliga förvaltningens finansiella sparande. Samtidigt föreslås att termen ”överskottsmål” stryks i budgetlagen. Dessa förslag ändrar ingenting i ramverkets funktion utan är endast en anpassning till den nya nivån på målet och rådande redovisningsprinciper.

•       Uppföljningen av saldomålet förtydligas genom att en tydlig avvikelse från målet föreligger när det strukturella sparandet bedöms avvika från målet, uppåt eller nedåt, med en halv procent av BNP.

•       Finanspolitiska rådet får fler uppgifter och en något förändrad roll i enlighet med EU-direktiv 2011/85.

Den nya målnivån föreslås gälla tills vidare fr.o.m. den 1 januari 2027 men ska ses över under den mandatperiod som följer efter den mandatperiod då förändringarna träder i kraft. Ett så brett politiskt stöd som möjligt för framtida förändringar av saldomålet bör eftersträvas.

1.4 Utskottets ställningstagande

Den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

Utskottet delar regeringens uppfattning att fokus för den ekonomiska politiken nu kan skiftas från att bekämpa inflationen till att investera i att bygga Sverige rikare och tryggare igen mot bakgrund av en lägre inflation och stabila långsiktiga inflationsförväntningar. Utskottet välkomnar regeringens inriktning att prioritera reformer framför allt inom områdena fortsätta stärka hushållens köpkraft, återupprätta arbetslinjen och ökad tillväxt.

Utskottet konstaterar att det kommer att ta flera år innan hushållens köpkraft återställts till den nivå som rådde innan inflationen började stiga kraftigt 2021 och instämmer i att politiken behöver hjälpa till. Utskottet ställer sig därför bakom inriktningen att skattebördan ska lättas genom bl.a. sänkt skatt på arbete, pension, sparande, företagande och transporter liksom att löntagare ska få behålla minst hälften av en löneökning efter skatt. Utskottet instämmer även i att jobbskatteavdraget bör förstärkas, främst för heltidsarbetande personer med låga och medelhöga inkomster och att skatten för pensionärer bör sänkas liksom att avtrappningen av jobbskatteavdraget bör tas bort.

Utskottet ställer sig bakom inriktningen om en återupprättad arbetslinje där det ska vara lönsamt att gå från bidrag till arbete. Det bidragstak som regeringen arbetar med liksom reformer som ökar aktivitetskraven välkomnas av utskottet. Utskottet instämmer i regeringens bedömning att det krävs fortsatta satsningar på utbildning för att skapa fler vägar till arbete.

Utskottet delar bilden av att det krävs reformer för att öka tillväxten och att medel bör tillföras för excellent forskning, forskningsinfrastruktur, banbrytande teknik samt förbättrad transportinfrastruktur. Utskottet instämmer i att både företag och hushåll behöver fasa ut de fossila bränslena och välkomnar därför förändringar i reduktionsplikten som bidrar till att uppfylla Sveriges åtaganden inom EU:s ansvarsfördelningsförordning (ESR). Utskottet ställer sig även bakom inriktningen att öka kommunernas incitament att säga ja till mer vindkraft genom ett stöd till kommunerna baserat på fastighetsskatten för vindkraftsanläggningar och att arbetet med att få ny kärnkraft på plats går in i en mer intensiv fas.

Utskottet instämmer i att Sverige fortsatt står inför stora investeringsbehov i försvar och rättsväsen och ställer sig bakom omläggningen av kriminalpolitiken, prioriteringen av det brottsförebyggande arbetet, fortsatta förstärkningar av bl.a. Polismyndigheten och Kriminalvården samt ytterligare ansträngningar för att strypa den kriminella ekonomin.

Utskottet instämmer i att en pålitlig välfärd är viktig för människors trygghet. Utskottet välkomnar att åtgärder vidtas för att stärka kvaliteten i förskolan och skolan och för att stärka kunskapsutvecklingen. Utskottet ställer sig bakom inriktningen om en mer tillgänglig sjukvård, kortare köer till barn- och ungdomspsykiatrin, inrättandet av en nationell vårdförmedling och ökat antal vårdplatser. Utskottet delar regeringens bedömning att antalet personer som frivilligt återvandrar har potential att öka om ersättningsnivåerna höjs.

Avslutningsvis ställer sig utskottet sig bakom regeringens ambition att stödja Ukraina militärt.

Den ekonomiska utvecklingen

Under inledningen av 2024 uppvisade flera länder och regioner i världen en förbättrad ekonomisk utveckling även om den skiljer sig åt mellan olika länder. Till exempel var tillväxten i USA relativt hög, medan den var mer måttlig i euroområdet. Under 2025 väntas BNP-utvecklingen för Sveriges viktigaste handelspartner gradvis tillta.

Utskottet konstaterar att tillväxten i Sverige enligt regeringens bedömning under de två senaste åren har stagnerat och att svensk ekonomi befunnit sig i en lågkonjunktur sedan 2023. Den inhemska efterfrågan har varit svag eftersom hushåll och företag har pressats hårt av hög inflation och snabbt stigande räntor. Framåtblickande indikatorer har förbättrats något men är fortfarande en bit under sina genomsnittliga nivåer. Utskottet noterar att även framåtblickande indikatorer som publicerats efter det att budgetpropositionen lämnades talar i samma riktning. Lägre inflation, högre reallöner och lägre räntor bidrar till att hushållens konsumtion och investeringar väntas öka. Enligt regeringens prognos inleds en konjunkturåterhämtning mot slutet av 2024 och BNP-tillväxten väntas tillta 2025. Regeringen bedömer att BNP kommer att öka med 0,8 procent 2024 och 2,5 procent 2025. Utöver hushållens konsumtion och investeringar väntas även en starkare omvärldsefterfrågan bidra till en ökad efterfrågan på svensk export. Återhämtningen väntas dock ta tid och lågkonjunkturen bedöms kvarstå även 2025. Enligt regeringens prognos förväntas arbetslösheten vara 8,3 procent 2025. Arbetsmarknaden återhämtar sig gradvis under 2025, men utvecklingen bedöms till viss del dämpas av att många företag redan har den personal de behöver, till följd av s.k. övervintring av arbetskraft, för att möta en stigande efterfrågan.

Utskottet noterar att regeringens prognos är omgärdad av osäkerhet, bl.a. på grund av det spända geopolitiska läget och BNP-utvecklingen för Sveriges viktigaste handelspartner. Till exempel kan aktiviteten i euroområdet, i synnerhet i Tyskland, utvecklas svagare än väntat. Inhemska faktorer kan också leda till en annan ekonomisk utveckling än väntat, t.ex. om hushållen väljer att öka sitt sparande i större utsträckning än väntat eller om inflationen håller sig kvar på en högre nivå under en längre tid.

De offentliga finanserna och det finanspolitiska ramverket

När återhämtningen i den svenska ekonomin väntas ta fart under 2025 kommer de offentliga finanserna att stärkas. Utskottet noterar särskilt förstärkningen av kommunsektorns finanser när bl.a. kostnaderna för de kommunala tjänstepensionerna väntas minska betydligt under 2025. Liksom regeringen konstaterar utskottet att finanspolitiken är något expansiv 2025 och välkomnar att den därmed ger stöd i lågkonjunkturen.

Avvikelsen från överskottsmålet

Utskottet konstaterar att regeringen bedömer att det strukturella sparandet kommer att avvika från överskottsmålet under 2024 och 2025. En återgång mot överskottsmålet inleds enligt regeringen 2026. Stödet till Ukraina medför dock att det finansiella sparandet kommer att vara lägre än det annars skulle ha varit. Regeringen bedömer att det inte behöver vidtas några särskilda åtgärder för att det strukturella sparandet ska återgå till målnivån 2027.

När det gäller den bedömda avvikelsen från överskottsmålet både 2024 och 2025 konstaterar utskottet att tillämpningen av det finanspolitiska ramverket är helt central för en långsiktigt hållbar finanspolitik. Utskottet betonar samtidigt den starka uppslutning som finns i riksdagen för att stödja Ukraina. Under de exceptionella omständigheter som råder, med Rysslands fullskaliga invasion, instämmer därför utskottet i regeringens bedömning att avvikelsen är motiverad.

Utgiftstaket 2027

Utgiftstaket för staten är ett centralt finanspolitiskt åtagande som främjar budgetdisciplin och stärker den ekonomiska politikens trovärdighet. Utskottet har tidigare uttalat vikten av att regeringen tydligare motiverar sin principiella syn på hur utgiftstaket sätts i förhållande till överskottsmålet och diskuterar vad den tänkta utgiftsutvecklingen innebär för överskottsmålet och skattepolitiken, senast i betänkande 2023/24:FiU20. Utskottet har också i det sammanhanget välkomnat att regeringen avser att utveckla sin redovisning så att kopplingen till överskottsmålet och ett framtida skatteuttag blir tydligare. Utskottet noterar dock att det i budgetpropositionen för 2025 inte redovisas någon motivering till den föreslagna nivån på utgiftstaket för 2027 och inte heller någon utvecklad redovisning i form av mer information om hur regeringen ser på de offentliga utgifternas framtida utveckling. Av budgetpropositionen framgår att utgiftstakets nivå för 2027 motsvarar 26,3 procent av potentiell BNP och att det är en lägre nivå än 2026. Om det är ett uttryck för en plan mot en önskvärd utgiftskvot framgår dock inte. Eftersom utgiftstakets nivå är ett uttryck för regeringens syn på hur det offentliga åtagandet ska utvecklas förutsätter utskottet att regeringen fortsätter att förbättra sin redovisning så att kopplingen till överskottsmålet och ett framtida skatteuttag blir tydligare.

Ändringar av tidigare fastställda utgiftstak 2025 och 2026

Regeringen anger att som en följd av den planerade avvikelsen från överskottsmålet med anledning av den treåriga ramen för militärt stöd till Ukraina och för att säkerställa att andra nödvändiga utgiftsreformer ska kunna genomföras även i fortsättningen är det av finanspolitiska skäl motiverat att höja utgiftstakets nivåer. Även om det, liksom regeringen anger, inte finns några formella hinder för riksdagen att besluta om att ändra en tidigare fastställd nivå på utgiftstaket vill utskottet påminna om utgiftstakets roll i det finanspolitiska ramverket.

Utgiftstaket är grundläggande för principen om en beslutsordning uppifrån och ned, där beslut om en övre gräns för de totala utgifterna fattas före besluten om delarna (anslagen). Det medelfristiga perspektivet i budgetprocessen tydliggör effekterna av politiska beslut under åren efter det aktuella budgetåret och skapar en bindande långsiktighet i budgetbesluten. Genom att vara en fast begränsning för de statliga utgifterna ger utgiftstaket stöd att hantera det latenta utgiftstryck som uppstår i den politiska processen. Olika utgifts­ökningar prövas tillsammans inom ett fastställt ekonomiskt utrymme, vilket tvingar fram prioriteringar mellan olika önskemål.

Till skillnad från s.k. tekniska justeringar av utgiftstaket medför justeringar av andra skäl en reell förändring av utgiftstakets begränsande effekt på de takbegränsade utgifterna. När den reella förändringen innebär att redan fastställda nivåer höjs riskerar det alltså att leda till att utgiftstaket inte kommer att fungera som en övergripande restriktion i budgetprocessen. Utgifter riskerar således att inte prövas mot varandra på det sätt som är avsikten med systemet med utgiftstak. I stället för att utgiftstaket utgör den övergripande restriktionen i termer av totala utgifter (uppifrån och ned) riskerar det att utgöras av summan av de utgifter som den politiska processen kan enas om (nedifrån och upp). Mot bakgrund av detta vill utskottet inskärpa att det är avgörande för det långsiktiga förtroendet för de offentliga finanserna att eventuella ändringar av fastställda nivåer på utgiftstaket görs mycket sällan.

En sammanhållen budgetprocess

I budgetpropositionen för 2025 lämnar regeringen lagförslag som ligger till grund för inkomstberäkningen. Regeringen aviserar också lagförslag som ligger till grund för inkomstberäkningen och som regeringen avser att återkomma till riksdagen om. Några av dessa aviserade lagförslag har överlämnats i anslutning till budgetpropositionen och behandlas därmed i enlighet med riksdagsordningen i finansutskottets förslag till rambeslut.

Hanteringen av lagstiftning med budgetpåverkan är en central fråga för en samordnad behandling av statens budget. Liksom flera gånger tidigare konstaterar utskottet att ju fler lagförslag med budgeteffekter som läggs fram efter budgetpropositionen, desto svårare blir det för riksdagen att göra en sammanhållen prövning. Utskottet vill därför återigen framhålla vikten av att regeringen anstränger sig för att inga lagförslag som påverkar inkomster och utgifter ska presenteras så sent att de inte kan ingå i budgetbesluten.

I detta sammanhang vill utskottet också framhålla betydelsen av att regeringen lämnar lagförslag som aktiverar den kommunala finansierings­principen i eller i anslutning till budgetpropositionen eftersom det annars riskerar att skapa ett förfarande som skulle kunna medföra motstridiga beslut, dvs. att riksdagen beslutar om en utgiftsram som innebär att för mycket eller för lite pengar anvisas till kommunsektorn om beslutet om det relaterade lagförslaget sedan skulle komma att avslås i riksdagen. I de fall det av olika skäl inte är möjligt att lämna en proposition så att den kan behandlas inom rambeslutsprocessen bör skälen till detta anges i de aktuella propositionerna.

Minskning av anslagsbehållningar

Posten Minskning av anslagsbehållningar uppgår till –10,6 miljarder kronor 2025. Det innebär att regeringen beräknar att anslagsförbrukningen blir 10,6 miljarder kronor lägre än de medel man föreslår att riksdagen ska anvisa. Motsvarande belopp på posten Minskning av anslagsbehållningar uppgick till –10,9 miljarder kronor 2024 och till –4,4 miljarder kronor 2023 i budget­propositionen för 2024 respektive 2023. Det framgår inte av budget­propositionen varför regeringen i budgeteringsfasen föreslår att mer medel ska anvisas än vad som beräknas komma att tas i anspråk. Det framgår inte heller på vilka anslag regeringen budgeterat medel som inte beräknas tas i anspråk. Det gör att det blir svårt för riksdagen att granska och förhålla sig till regeringens budgetförslag, vilket utskottet också tidigare har framfört, senast i betänkande 2023/24:FiU1. Utskottet vill återigen framhålla vikten av att regeringen som utgångspunkt inte budgeterar mer medel än vad den bedömer kommer att förbrukas och att dessa medel fördelas på respektive anslag.

Användning av ramar för statlig utlåning och garantier

Vid utgången av 2023 uppgick statens lånefordran till ca 60 procent av beslutade ramar, medan utfärdade garantier exklusive resolutionsreserven och stabilitetsfonden uppgick till ca 50 procent av beslutade ramar, vilket enligt utskottets mening är påfallande lågt. För 2025 begär regeringen ca 2 procent högre utlåningsramar och ca 42 procent högre garantiramar än beslutade ramar 2023. Utan en kraftig ökning av nyttjandegraden kommer således ramarnas storlek att fortsätta att väsentligt överstiga den faktiska användningen. Vissa garantier, så som garantiramarna för stabilitetsfonden och resolutionsreserven samt den nya garantiramen för krigsförsäkring som föreslås i budget­propositionen för 2025, är inte avsedda att användas annat än i extraordinära situationer. Flertalet statliga garantier faller dock inte in i denna kategori.

Även om den statliga kredit- och garantimodellen är avsedd att vara självfinansierad på lång sikt innebär åtagandena en finansiell risk för staten. Överbudgeterade ramar för utlåning och garantier gör det svårare för riksdagen att bedöma den faktiska finansiella risk som begärda bemyndiganden medför.

Utskottet vill därför framhålla vikten av att regeringen som utgångspunkt inte begär större ramar än vad man bedömer kommer att användas och att regeringen prövar förslag om ramar för statlig utlåning och garantier noggrant och lika restriktivt som förslag om anslagsfinansierade utgifter.

Regeringens redovisning av prognosjämförelser

Utskottet har tidigare välkomnat regeringens avsikt att fortsätta att utveckla sin redovisning av prognos­jämförelser för strukturellt sparande (bet. 2023/24:FiU20 s. 46). Redovisningen av prognosjämförelser föreföll dock vara oförändrad i 2024 års ekonomiska vårproposition i förhållande till tidigare års redovisning, och inte heller i budgetpropositionen för 2025 har redovisningen av prognosjämförelser utvecklats. Även om prognos­jämför­elser, som regeringen anför i budgetpropositionen, är svåra och bör tolkas med försiktighet eftersom utslaget är känsligt för vilka variabler och tidsperioder som jämförs vill utskottet understryka betydelsen av att regeringen trots dessa svårigheter arbetar fram bättre redovisningar av jämförelser i de ekonomiska propositionerna.

Regeringens redovisning av förändringen av utgiftsramar och inkomsterna i statens budget

Utskottet noterar liksom tidigare att regeringen i budgetpropositionen fokuserar på hur de takbegränsade utgifterna har förändrats och vad som orsakar förändringen, och när det gäller statens inkomster fokuserar regeringen mer på statens skatteintäkter (senast i bet. 2023/24:FiU1). Eftersom riksdagen i ett första steg beslutar om utgiftsramarna för respektive utgiftsområde och godkänner en beräkning av statens inkomster vill utskottet återigen uppmärksamma regeringen på att riksdagens prioriteringar, bl.a. av hur resurser ska fördelas mellan utgiftsområdena, skulle kunna underlättas om regeringens underlag för riksdagens rambeslut i högre grad fokuserar på förändringen av utgiftsramarna och förändringen av inkomsterna i statens budget.

2 Rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget

I detta kapitel behandlas de förslag som ingår i rambeslutet. I ett och samma beslut fastställer riksdagen utgiftstaket för staten och utgiftsramarna för de olika utgiftsområdena samt godkänner en beräkning av inkomsterna i statens budget. I inkomstberäkningen ingår att ta ställning till olika förslag om ändrade regler för skatter och avgifter samt förslagens effekter på inkomsterna. I beslutet ingår också att riksdagen godkänner en beräkning av utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. I beslutet ingår även att riksdagen godkänner ett antal budgetpåverkande utgiftsposter: förändringen i anslagsbehållningar, Riksgäldskontorets nettoutlåning och den kassamässiga korrigeringen. För att säkerställa en helhetssyn på budgetpolitiken i ett medelfristigt perspektiv ingår också i beslutet att godkänna preliminära inkomstberäkningar och utgiftsramar för de tillkommande budgetåren 2026 och 2027. Skillnaden mellan inkomsterna och utgifterna i statens budget utgör budgetsaldot, vilket definitionsmässigt är lika med statens lånebehov, men med omvänt tecken. Riksdagen tar inte ställning till saldot som sådant utan till de delar på utgifts- respektive inkomstsidan som ingår i rambeslutet.

2.1 Utgiftstak för staten

Regeringen ska lämna förslag till utgiftstak för det tredje tillkommande budgetåret (2 kap. 2 § budgetlagen). Utgiftstaket är en grundläggande del av den medelfristiga budgetprocessen och principen om en beslutsordning uppifrån och ned, där beslut om en övre gräns för de totala utgifterna fattas före besluten om delarna.

Propositionen

I budgetpropositionen föreslår regeringen att riksdagen fastställer utgiftstaket för det tredje tillkommande budgetåret 2027 (punkt 3). Regeringen föreslår också att riksdagen fastställer nya nivåer på utgiftstaket för 2025 och 2026 till följd av tekniska justeringar och av finanspolitiska skäl (punkt 2). Regeringen föreslår att nivåerna på utgiftstaket fastställs till 1 856, 1 894 och 1 938 miljarder kronor för 2025–2027, se tabell 2.1.

Förslag till nivå på utgiftstaket 2027

Den föreslagna nivån på utgiftstaket för 2027 är oförändrad jämfört med regeringens bedömning i 2024 års ekonomiska vårproposition med undantag för tekniska justeringar. Regeringens förslag till nivå på utgiftstaket för 2027 innebär en höjning med 44 miljarder kronor eller 2,3 procent jämfört med den nya nivån på utgiftstaket för 2026. Det är en lägre höjning av utgiftstaket än den genomsnittliga årliga ökningen av nivån sedan utgiftstaket infördes 1997 som uppgick till 3,4 procent 1997–2006. I förhållande till potentiell BNP uppgår den föreslagna nivån till 26,3 procent, vilket är en lägre nivå än den genomsnittliga nivån för perioden 2023–2026 som uppgick till 26,9 procent.

Den föreslagna nivån på utgiftstaket för 2027 innebär att budgeteringsmarginalen uppgår till 5,4 procent av de takbegränsade utgifterna 2027. Det är ett större utrymme än den säkerhetsmarginal på 3,0 procent som regeringen vill upprätthålla till utgiftstaket för det tredje tillkommande året i enlighet med riktlinjen för budgeteringsmarginalens minsta storlek. Enligt regeringen skulle en budgeteringsmarginal som endast motsvarar säkerhets­marginalen kunna medföra att möjligheterna att genomföra prioriterade reformer på utgiftssidan begränsas under kommande år. Om det bedöms förenligt med överskottsmålet anser regeringen att det är rimligt att reformer ska kunna genomföras på budgetens utgiftssida, men regeringen framhåller samtidigt att utrymme under utgiftstaket i sig inte betyder att det kommer att användas för att öka de faktiska takbegränsade utgifterna.

Regeringens riktlinje för budgeteringsmarginalens minsta storlek innebär att det föreslagna utgiftstaket medger att de takbegränsade utgifterna 2027 i budgetpropositionen för 2027 kan vara 72 miljarder kronor högre än vad regeringen prognostiserar i dag. Detta utrymme för möjliga utgiftsökningar motsvarar ca 1,0 procent av BNP.

Förslag om höjning av tidigare beslutade nivåer på utgiftstaket 2025 och 2026

Till följd av tekniska justeringar och av finanspolitiska skäl föreslår regeringen nya nivåer på utgiftstaket för 2025 och 2026. De nya nivåerna innebär totalt en höjning med 29 miljarder kronor 2025 och 28 miljarder kronor 2026. Den 24 maj 2024 kommunicerade regeringen att den inför en ram för det militära stödet till Ukraina för 2024–2026. Ramen uppgår till 75 miljarder kronor, fördelat på 25 miljarder kronor per år. För att säkerställa att andra enligt regeringen nödvändiga utgiftsreformer kan genomföras anser regeringen att det av finanspolitiska skäl är motiverat att höja utgiftstakets nivå med 25 miljarder kronor för respektive år 2025 och 2026. Regeringen konstaterar att det inte finns några formella hinder för riksdagen att besluta om att ändra en redan fastställd nivå på utgiftstaket men framhåller samtidigt att det är en åtgärd som bara bör tillgripas i ytterst sällsynta fall.

De tekniska justeringar som görs förklaras i huvudsak av en neutralisering av effekten på kommunsektorn av olika skatteförslag. Justeringarna görs för att takets ursprungliga begränsande effekt på de statliga utgifterna ska bibehållas. En teknisk justering görs t.ex. när en budgetförändring inte har samma nettoeffekt på den offentliga sektorns konsoliderade utgifter som på de takbegränsade utgifterna.

Motionerna

Förslagen till utgiftstak i förhållande till beslutade utgiftstak för 2025 och 2026 och det utgiftstak som regeringen föreslår för 2027 redovisas i tabell 2.1. Som tabellen visar föreslår Vänsterpartiet och Miljöpartiet en högre nivå på utgiftstaket för samtliga år 2025–2027 än vad regeringen nu föreslår (yrkande 2 i respektive motion). Socialdemokraterna och Centerpartiet föreslår samma nivåer på utgiftstaket som regeringen.

Tabell 2.1 Regeringens och motionärernas förslag till utgiftstak för staten

Miljarder kronor

	2025	2026	2027
Fastställt utgiftstak	1 827	1 866	1 9351
Regeringens förslag till utgiftstak	1 856	1 894	1 938
Avvikelse från fastställt utgiftstak och regeringens förslag till utgiftstak	29	28	3
Socialdemokraterna	±0	±0	±0
Vänsterpartiet	133	160	172
Centerpartiet	±0	±0	±0
Miljöpartiet	147	146	154

1Bedömning av utgiftstakets nivå i 2024 års ekonomiska vårproposition.

Källa: Budgetpropositionen för 2025 och partimotionerna 2024/25:3199 (S), 2024/25:1924 (V), 2024/25:2962 (C) samt 2024/25:3220 (MP).

2.2 Utgiftsramar för utgiftsområdena 2025

I regeringens förslag till statens budget ska utgifterna hänföras till utgiftsområden som anslagen fördelas på (9 kap. 5 § riksdagsordningen).

Utifrån den inriktning av politiken som redovisas i kapitel 1 redogörs nedan för regeringens förslag till utgiftsramar för respektive utgiftsområde och motionärernas alternativa förslag.

Propositionen

I budgetpropositionen föreslår regeringen (punkt 6) att utgifterna för 2025 fördelas på utgiftsområden enligt tabell 2.3. De föreslagna utgiftsramarna för 2025 uppgår sammantaget till 1 442 miljarder kronor. Det är en ökning med 95 miljarder kronor jämfört med de ursprungligen beslutade utgiftsramarna i statens budget för 2024. I förslaget till utgiftsramar har hänsyn tagits till tidigare beslutade och aviserade åtgärder samt till de åtgärder som nu föreslås och aviseras. Till grund för beräkningen av utgiftsramarna ligger också regeringens prognos för den makroekonomiska utvecklingen, volym­utvecklingen i transfereringssystemet, den årliga pris- och löneomräkningen samt övrigt. Av tabell 2.2 framgår hur förändringarna i regeringens föreslagna utgiftsramar för 2025 kan härledas utifrån dessa poster. I tabellen redovisas förändringarna i förhållande till den ursprungligen beslutade budgeten för 2024.

Tabell 2.2 Härledning av de sammanlagda utgiftsramarna för 2025

Miljarder kronor

Utgiftsramarna 20241	1 347
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder	53
Makroekonomisk utveckling	10
Pris- och löneomräkning	16
Volymer	2
Övrigt	14
Summa nya utgiftsramar för 2025	1 442

1Statens budget enligt riksdagens beslut i slutet av 2024 (bet. 2023/24:FiU10, rskr. 2023/24:115). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Källa: Budgetpropositionen för 2025.

Åtgärder

Som framgår av tabellen ovan beräknas tidigare beslutade åtgärder och de som nu föreslås eller aviseras i budgetpropositionen medföra att utgiftsramarna för 2025 sammantaget ökar med 53 miljarder kronor jämfört med ramarna i den ursprungliga budgeten för 2024. De utgiftsramar som beräknas öka mest till följd av dessa reformer är i storleksordning ramarna för utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap, 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg, 4 Rättsväsendet samt 22 Kommunikationer. Samtidigt minskar utgiftsramarna för bl.a. utgiftsområde 7 Internationellt bistånd, 20 Klimat, miljö och natur samt 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik.

Den makroekonomiska utvecklingen

Den makroekonomiska utvecklingen, som t.ex. innebär ett högre prisbasbelopp, beräknas medföra ökade utgiftsramar för 2025 med 10 miljarder kronor. De utgiftsramar som beräknas öka mest är i storleksordning ramarna för utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning, 15 Studiestöd samt 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn.

Pris- och löneomräkning

Den årliga pris- och löneomräkningen av anslag för förvaltnings- och investeringsändamål leder till att utgiftsramarna för 2025 beräknas öka med 16 miljarder kronor. Vid omräkningen används olika index som ska motsvara utvecklingen av löner, hyreskostnader och övriga förvaltningskostnader. Den årliga pris- och löneomräkningen omfattar även investeringsanslag inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap och 22 Kommunikationer. De fyra utgiftsområden där pris- och löneomräkningen leder till de beloppsmässigt största förändringarna är 4 Rättsväsendet, 6 Försvar och samhällets krisberedskap, 16 Utbildning och universitets­forskning samt 22 Kommunikationer. För utgiftsområdena 6 Försvar och samhällets krisberedskap respektive 22 Kommunikationer förklaras det av att pris- och löneomräkningen påverkar investeringsanslagen för försvarsmateriel respektive transportinfrastruktur.

Volymförändringar

Volymförändringar, t.ex. i form av ett förändrat antal personer i olika transfereringssystem, bidrar till att utgiftsramarna ökar med 2 miljarder kronor. De utgiftsramar som beräknas öka mest är utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning samt 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom.

Övriga utgiftspåverkande faktorer

Övriga utgiftspåverkande faktorer beräknas bidra till att utgiftsramarna ökar med 14 miljarder kronor. De utgiftsramar som beräknas öka mest är i storleksordning ramarna för utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. och 27 Avgiften till Europeiska unionen. Det är i huvudsak EU-avgiften som beräknas bidra till den beräknade utgiftsökningen av övriga utgiftspåverkande faktorer.

Motionerna

I tabell 2.3 redovisas motionärernas förslag till utgiftsramar för 2025 jämfört med regeringens förslag.

Tabell 2.3 Regeringens och motionärernas förslag till utgiftsramar 2025

Miljoner kronor

Utgiftsområde		Regeringens förslag	Avvikelse från regeringen
			S	V	C	MP
1	Rikets styrelse	20 131	−280	316	−580	211
2	Samhällsekonomi och finansförvaltning	21 734	50	144	−4	50
3	Skatt, tull och exekution	14 812	±0	100	−170	±0
4	Rättsväsendet	86 792	145	95	450	1 627
5	Internationell samverkan	2 278	±0	52	±0	78
6	Försvar och samhällets krisberedskap	169 680	±0	±0	350	874
7	Internationellt bistånd	44 500	1 000	10 599	1 703	12 509
8	Migration	11 938	±0	105	−105	357
9	Hälsovård, sjukvård och social omsorg	120 255	363	6 278	311	12 295
10	Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning	123 059	234	16 050	−760	3 804
11	Ekonomisk trygghet vid ålderdom	62 890	1 050	3 300	±0	±0
12	Ekonomisk trygghet för familjer och barn	104 531	5 369	14 388	−1 300	7 294
13	Integration och jämställdhet	6 266	92	1 569	580	3 025
14	Arbetsmarknad och arbetsliv	93 539	1 017	18 671	−15 474	1 982
15	Studiestöd	33 793	774	620	−87	2 345
16	Utbildning och universitetsforskning	103 845	4 710	5 385	5 087	5 463
17	Kultur, medier, trossamfund och fritid	16 862	1 696	2 367	745	2 893
18	Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik	3 240	510	6 871	10	10 539
19	Regional utveckling	4 294	2 620	170	55	100
20	Klimat, miljö och natur	16 439	1 300	15 486	4 990	24 161
21	Energi	6 631	100	4 305	355	13 349
22	Kommunikationer	94 447	1 675	15 447	1 000	39 377
23	Areella näringar, landsbygd och livsmedel	21 698	155	3 007	340	3 733
24	Näringsliv	8 315	180	527	25	353
25	Allmänna bidrag till kommuner	173 107	8 126	6 647	5 300	966
26	Statsskuldsräntor m.m.	28 755	±0	±0	±0	±0
27	Avgiften till Europeiska unionen	47 762	±0	±0	±0	±0
Summa utgiftsområden		1 441 596	30 886	132 499	2 821	147 384
Minskning av anslagsbehållningar		−10 567	±0	±0	±0	±0
Summa utgifter		1 431 029	30 886	132 499	2 821	147 384
Riksgäldskontorets nettoutlåning		−2 985	±0	±0	±0	±0
Kassamässig korrigering		371	±0	±0	±0	±0
Summa		1 428 414	30 886	132 499	2 821	147 384

Källa: Budgetpropositionen för 2025 och partimotionerna 2024/25:3199 (S), 2024/25:1924 (V), 2024/25:2962 (C) samt 2024/25:3220 (MP).

Socialdemokraterna

I partimotion 2024/25:3199 av Magdalena Andersson m.fl. (S) yrkande 5 framförs motionärernas förslag till fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2025. Sammantaget föreslår motionärerna ca 31 miljarder kronor högre utgiftsramar än vad regeringen gör i sitt förslag, se tabell 2.3. Nedan kommenteras de större avvikelserna i ramnivåer jämfört med regeringens förslag.

Den högre ramen för utgiftsområde 7 Internationellt bistånd (+1,0 miljarder kronor) beror på att motionärerna föreslår en stegvis förstärkning av biståndet till dess att enprocentsmålet uppnås. Den högre ramen för utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom (+1,1 miljarder kronor) beror på att motionärerna föreslår en höjning av bostadstillägget till pensionärer. Den högre ramen för utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn (+5,4 miljarder kronor) beror på att motionärerna föreslår en höjning av barnbidraget och att förstärkningen av bostadsbidraget till barnfamiljer förstärks. Den högre ramen för utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv (+1,0 miljarder kronor) beror i huvudsak på att motionärerna föreslår att antalet platser inom arbetsmarknadsutbildningen utökas för att möta lågkonjunkturen. Den högre ramen för utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning (+4,7 miljarder kronor) beror i huvudsak på att motionärerna föreslår en förstärkning av kunskapsutvecklingen och att antalet platser på vuxenutbildningen ska utökas. Den högre ramen för utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid (+1,7 miljarder kronor) beror i huvudsak på att motionärerna föreslår ytterligare medel till idrott och till studieförbund. Den högre ramen för utgiftsområde 19 Regional utveckling (+2,6 miljarder kronor) beror på motionärernas förslag om att införa en tankrabatt för hushåll. Den högre ramen för utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur (+1,3 miljarder kronor) beror i huvudsak på motionärernas förslag om att avsätta ytterligare medel utöver vad regeringen föreslår för Industriklivet, klimatinvesteringar och skydd av värdefull natur. Den högre ramen för utgiftsområde 22 Kommunikationer (+1,7 miljarder kronor) beror i huvudsak på motionärernas förslag om att avsätta ytterligare medel utöver vad regeringen föreslår för att rusta upp vägar och järnvägar och för att flytta vägtransporter till sjötransporter. Den högre ramen för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner (+8,1 miljarder kronor) beror på motionärernas förslag om att utöka det generella statsbidraget utöver vad regeringen föreslår och om att tillföra medel för att punktmarkera unga på glid.

Vänsterpartiet

I partimotion 2024/25:1924 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 5 framförs motionärernas förslag till fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2025. Sammantaget föreslår motionärerna ca 132 miljarder kronor högre utgiftsramar än vad regeringen gör i sitt förslag, se tabell 2.3. Nedan kommenteras de större avvikelserna i ramnivåer jämfört med regeringens förslag.

Den högre ramen för utgiftsområde 7 Internationellt bistånd (+10,6 miljarder kronor) beror på att motionärerna föreslår högre medel för biståndsverksamhet än vad regeringen gör. Den högre ramen för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg (+6,3 miljarder kronor) beror på att motionärerna föreslår att sektorsbidraget till hälso- och sjukvården förstärks utöver vad regeringen föreslår och att ett glesbygdstillägg för sjukvård införs. Ramen påverkas också av att motionärerna avvisar regeringens föreslagna medel för prestationsbundna insatser för att korta vårdköerna. Den högre ramen för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning (+17,4 miljarder kronor) beror på motionärernas förslag om att höja taken och ersättningsnivåerna i socialförsäkringen och att avskaffa karensavdraget vid sjukskrivning. Den högre ramen för utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom (+3,3 miljarder kronor) beror på motionärernas förslag om att höja inkomstpensionstillägget. Den högre ramen för utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn (+14,4 miljarder kronor) beror på motionärernas förslag om att höja och prisindexera barnbidraget, införa en ny modell för bostadsbidrag och höja taket i föräldraförsäkringen. Den högre ramen för utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv (+18,7 miljarder kronor) beror i huvudsak på motionärernas förslag om att höja och stärka arbetslöshetsförsäkringen och om utökade medel för arbetsmarknadspolitiska program och insatser utöver vad regeringen föreslår. Den högre ramen för utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning (+5,4 miljarder kronor) beror i huvudsak på motionärernas förslag om att höja maxtaxan i förskolan och fritidshemmen samt att utökade medel tillförs för kvalitetshöjande åtgärder inom förskolan utöver vad regeringen föreslår. Den högre ramen för utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid (+2,4 miljarder kronor) beror på att motionärerna föreslår utökade medel, bl.a. för idrott och till studieförbund och folkhögskolor, utöver vad regeringen föreslår. Den högre ramen för utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik (+6,9 miljarder kronor) beror i huvudsak på att motionärerna föreslår att det införs ett renoverings- och investeringsstöd till flerbostadshus med hyresrätter och att medel avsätts för nyproduktion av klimatsmarta hyresbostäder, studentbostäder och flerbostadshus i trä. Den högre ramen för utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur (+15,5 miljarder kronor) beror i huvudsak på motionärernas förslag om utökade medel utöver vad regeringen föreslår för skydd av värdefull natur och för ökade klimatinvesteringar. Den högre ramen för utgiftsområde 21 Energi (+4,3 miljarder kronor) beror i huvudsak på motionärernas förslag om att avsätta medel för lokal förnybar energiproduktion, för att säkra statligt ägande vid byggande av havsvindkraftsparker och för att bygga ut transmissionsnätet för elförsörjning. Den högre ramen för utgiftsområde 22 Kommunikationer (+15,4 miljarder kronor) beror i huvudsak på att motionärerna föreslår utökade medel för underhåll av järnvägen utöver vad regeringen föreslår, att det införs ett investeringsstöd för utbyggnad av den regionala kollektivtrafiken och att medel avsätts för en s.k. Sverigebiljett för billigare kollektivtrafik. Den högre ramen för utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel (+3,0 miljarder kronor) beror bl.a. på motionärernas förslag om utökade insatser för skogsbruket utöver vad regeringen föreslår. Den högre ramen för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner (+6,6 miljarder kronor) beror i huvudsak på motionärernas förslag om att utöka det generella statsbidraget utöver vad regeringen föreslår och om att medel tillförs för ett investeringsstöd i samhällsfastigheter och för s.k. Sverigejobb.

Centerpartiet

I partimotion 2024/25:2962 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 5 framförs motionärernas förslag till fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2025. Sammantaget föreslår motionärerna ca 2,8 miljarder kronor högre utgiftsramar än vad regeringen gör i sitt förslag, se tabell 2.3. Nedan kommenteras de större avvikelserna i ramnivåer jämfört med regeringens förslag.

Den högre ramen för utgiftsområde 7 Internationellt bistånd (+1,7 miljarder kronor) beror på att motionärerna föreslår en stegvis upptrappning av biståndet till dess att det når 1 procent av BNI 2028. Den lägre ramen för utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn (–1,3 miljarder kronor) beror på motionärernas förslag om att avskaffa flerbarnstillägget för det andra barnet. Den lägre ramen för utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv (–15,5 miljarder kronor) beror i huvudsak på motionärernas förslag om att reformera arbetslöshetsförsäkringen så att ersättningen är hög i början för att sedan snabbt trappas ned och om att minska stödet till Samhall för att finansiera motionärernas politik för att få fler i arbete. Den högre ramen för utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning (+5,1 miljarder kronor) beror i huvudsak på att motionärerna föreslår att ett antal riktade statsbidrag avvecklas till förmån för ett större sektorsbidrag till skolan. Den högre ramen för utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur (+5,0 miljarder kronor) beror i huvudsak på att motionärerna föreslår att det införs en klimatbonus för nya och begagnade elbilar. Den högre ramen för utgiftsområde 22 Kommunikationer (+1,0 miljard kronor) beror på att motionärerna föreslår utökade medel utöver vad regeringen gör för att återställa trasiga vägar och säkra både viktiga tåglinjer och regionala flygplatser. Den högre ramen för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner (+5,3 miljarder kronor) beror i huvudsak på att motionärerna kompenserar kommunerna för de lägre skatteintäkter som förslaget om en reformering av arbetslöshetsförsäkringen beräknas medföra.

Miljöpartiet

I partimotion 2024/25:3220 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 5 framförs motionärernas förslag till fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2025. Sammantaget föreslår motionärerna ca 147 miljarder kronor högre utgiftsramar än vad regeringen gör i sitt förslag, se tabell 2.3. Nedan kommenteras de större avvikelserna i ramnivåer jämfört med regeringens förslag.

Den högre ramen för utgiftsområde 4 Rättsväsendet (+1,6 miljarder kronor) beror i huvudsak på att motionärerna föreslår utökade medel utöver vad regeringen gör för brottsförebyggande arbete. Den högre ramen för utgiftsområde 7 Internationellt bistånd (+12,5 miljarder kronor) beror i huvudsak på motionärernas förslag om att återställa biståndsramen till 1 procent av BNI. Den högre ramen för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg (+12,3 miljarder kronor) beror i huvudsak på motionärernas förslag om utökade medel utöver vad regeringen föreslår till sektorsbidrag till vården, att medel tillförs för ett omställningslyft för primärvården samt att den s.k. återhämtningsbonusen återinförs och förstärks. Den högre ramen för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning (+3,8 miljarder kronor) beror på motionärernas förslag om att höja nivån i sjuk- och aktivitetsersättningen samt att motionärerna avvisar regeringens förslag om att avskaffa ersättningen för höga sjuklönekostnader. Den högre ramen för utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn (+7,3 miljarder kronor) beror i huvudsak på att motionärerna föreslår att barnbidraget höjs och att bostadsbidraget för barnfamiljer i ekonomisk utsatthet permanentas och förbättras. Den högre ramen för utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet (+3,0 miljarder kronor) beror i huvudsak på att motionärerna föreslår att det införs en s.k. placeringspeng för skyddade boenden som en åtgärd för att stoppa mäns våld mot kvinnor, medel mot segregation samt utökade medel för flyktingmottagande utöver vad regeringen föreslår. Den högre ramen för utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv (+1,9 miljarder kronor) beror i huvudsak på motionärernas förslag om utökade medel för arbetsmarknadspolitiska program och insatser utöver vad regeringen föreslår. Den högre ramen för utgiftsområde 15 Studiestöd (+2,3 miljarder kronor) beror i huvudsak på motionärernas förslag om att höja bidragsdelen i studiemedelssystemet och om att indexera studiebidraget för elever på gymnasiet. Den högre ramen för utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning (+5,5 miljarder kronor) beror i huvudsak på motionärernas förslag om att utöka medlen för likvärdighet och kunskapsutveckling i skolan utöver vad regeringen föreslår, om att tillföra medel för kvalitetshöjande åtgärder inom förskolan samt om att införa kostnadsfri frukost i skolan. Den högre ramen för utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid (+2,9 miljarder kronor) beror på att motionärerna föreslår utökade medel på ett flertal områden utöver vad regeringen föreslår bl.a. när det gäller bidrag till allmän kulturverksamhet, idrott och studieförbund. Den högre ramen för utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik (+10,5 miljarder kronor) beror på motionärernas förslag om att återinföra investeringsstödet för byggande av hyresbostäder och studentbostäder samt om att återinföra ett energieffektiviseringsstöd. Den högre ramen för utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur (+24,1 miljarder kronor) beror bl.a. på motionärernas förslag om utökade medel utöver vad regeringen föreslår för åtgärder för skydd av värdefull natur, klimatinvesteringar och Industriklivet samt att det införs ett elbilsstöd riktat mot låg- och medelinkomsttagare på landsbygden och att medel avsätts för ett klimatskyddsavtal och klimatanpassningsåtgärder. Den högre ramen för utgiftsområde 21 Energi (+13,3 miljarder kronor) beror bl.a. på motionärernas förslag om ökade medel utöver vad regeringen föreslår för insatser för energieffektivisering samt att medel avsätts för ett investeringsstöd för grön baskraft och för ett produktionsstöd för avancerade biodrivmedel och elektrobränslen. Den högre ramen för utgiftsområde 22 Kommunikationer (+39,4 miljarder kronor) beror på att motionärerna föreslår utökade medel utöver vad regeringen föreslår för investeringar och underhåll av järnvägen samt att det avsätts medel för ett investeringsstöd för kollektivtrafiken och för ett s.k. Sverigekort för att det ska bli billigare och enklare att resa med kollektivtrafiken. Den högre ramen för utgiftsområde 23 Areella näringar (+3,7 miljarder kronor) beror i huvudsak på att motionärerna föreslår utökade medel utöver vad regeringen föreslår för skogsbruket och jordbrukspolitiken.

2.3 Övriga utgifter i statens budget 2025

Regeringens förslag till statens budget ska omfatta alla inkomster och utgifter samt andra betalningar som påverkar statens lånebehov (3 kap. 3 § budgetlagen). För att statens budgetsaldo ska stämma överens med statens lånebehov redovisas Riksgäldskontorets nettoutlåning och en kassamässig korrigering på statens budget. Bland övriga utgifter i statens budget finns också posten Minskning av anslagsbehållningar.

Propositionen

Minskning av anslagsbehållningar

Anslagsbehållningar utgörs av skillnaden mellan anvisade medel och förbrukning av anslagsmedel. Anslagsbehållningar uppstår och förändras till följd av dels att statliga myndigheter har vissa möjligheter att omfördela utgifter över tid, dels skillnader mellan anslagsnivåer och prognoser över faktisk användning av medel. I propositionen föreslår regeringen (punkt 7) att riksdagen för 2025 godkänner beräkningen av posten Minskning av anslagsbehållningar till –10,6 miljarder kronor. Det innebär att statens utgifter 2025 sammantaget beräknas bli 10,6 miljarder kronor lägre än vad regeringen föreslår ska anvisas på anslag.

Riksgäldskontorets nettoutlåning

Riksgäldskontorets nettoutlåning speglar den totala nettoförändringen av all in- och utlåning under budgetåret. Nettoutlåningen omfattar både löpande statlig verksamhet, såsom in- och utbetalning av studielån, och tillfälliga poster som ofta beslutas med kort varsel och som därför kan vara svåra att förutse. Nettoutlåningen kan därför variera kraftigt från år till år. I propositionen föreslår regeringen (punkt 11) att riksdagen godkänner beräkningen av Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2025 till –3 miljarder kronor, vilket motsvarar en förstärkning av statens budgetsaldo. De poster som framför allt förklarar nettoutlåningen 2025 är minskad nettoutlåning till Affärsverket svenska kraftnät med 16 miljarder kronor, som stärker budgetsaldot, och utlåning till Centrala studiestödsnämnden för studielån på 14 miljarder kronor, som försvagar budgetsaldot.

Kassamässig korrigering

För att budgetsaldot ska stämma överens med skillnaden mellan in- och utlåningar på statens centralkonto i Riksbanken görs en kassamässig korrigering. Den räknas fram som en restpost. I propositionen föreslår regeringen (punkt 12) att riksdagen godkänner den kassamässiga korrigeringen för 2025 till 0 kronor.

2.4 Beräkningen av inkomster i statens budget 2025

I detta avsnitt behandlas förslag till beräkning av inkomsterna i statens budget för 2025. Inkomstberäkningen baseras på de regler som nu gäller samt på de ändrade regler för skatter och avgifter som föreslås och aviseras. Förslagen om ändrade regler för skatter och avgifter behandlas mer detaljerat i avsnitt 2.5 Ändringar i skatte- och avgiftsregler.

Propositionen

Regeringen föreslår i budgetpropositionen (punkt 4) att riksdagen godkänner beräkningen av inkomster i statens budget för 2025 som uppgår till 1 374 miljarder kronor. I tabell 2.4 redovisas regeringens och motionärernas förslag till beräkning av inkomsterna i statens budget.

Statens skatteinkomster

Statens skatteinkomster (inkomsttyp 1000) beräknas uppgå till 1 402 miljarder kronor 2025, vilket motsvarar en ökning med ca 39 miljarder kronor eller ca 2,9 procent jämfört med 2024. Om man tar hänsyn till periodiseringar, dvs. uppbörds- och betalningsförskjutningar får man statens skatteintäkter. För 2025 beräknas statens skatteintäkter uppgå till 1 399 miljarder kronor, vilket motsvarar en ökning med ca 40 miljarder kronor eller ca 2,9 procent jämfört med 2024. Om man i statens skatteintäkter inkluderar de skatter som tillhör kommuner, regioner och ålderspensionssystemet och som tillfaller EU får man den offentliga sektorns skatteintäkter. Dessa skatteintäkter beräknas öka med ca 3,7 procent 2025 jämfört med 2024, vilket ligger i linje med det historiska genomsnittet för perioden 2000–2022 på 3,7 procent.

I takt med att tillväxten i svensk ekonomi väntas ta fart under 2025 bedöms även tillväxten i skatteintäkterna komma att stiga. Lönesumman väntas öka snabbare 2025 än 2024, vilket ökar intäkterna från skatt på arbete. Även hushållens konsumtion och bostadsinvesteringar bedöms ta fart under 2025, vilket medför en högre ökningstakt för intäkter från mervärdesskatt under 2025 än 2024. Intäkterna från skatt på kapital väntas också öka något 2025 jämfört med 2024 till följd av att hushållens kapitalvinster bedöms stiga samtidigt som skatt på företagsvinster väntas förbli på en hög nivå.

Skattekvoten visar de totala skatteintäkterna som andel av BNP. År 2025 väntas skattekvoten uppgå till 41,0 procent, vilket är 0,1 procentenheter lägre än 2024. Det innebär att skattekvoten 2025 väntas vara på den lägsta nivån sedan 1980. Den lägre skattekvoten förklaras av skattesänkningar i budgetpropositionerna för 2024 och 2025. Under prognosperioden 2024–2027 väntas skattekvoten vara oförändrad t.o.m. 2026, och för 2027 bedömer regeringen att den uppgår till 41,2 procent.

Skatten på arbete (inkomsthuvudgrupp 1100 och 1200) består i huvudsak av kommunal inkomstskatt, statlig inkomstskatt, arbetsgivaravgifter och egenavgifter. Sammantaget beräknas intäkterna från skatt på arbete uppgå till 1 578 miljarder kronor 2025, vilket är en ökning med ca 54 miljarder kronor eller 3,5 procent jämfört med 2024. I förhållande till BNP uppgår intäkterna av skatt på arbete till 23,6 procent, och av de totala skatteintäkterna utgör de ca 57 procent 2025. Lönesumman, som är den främsta skattebasen för lön och pensioner, har utvecklats svagt under 2024 jämfört med 2023 som en följd av ett försämrat läge på arbetsmarknaden. Under 2025 väntas ekonomin återhämta sig, lönesumman tillta och det kommunala skatteunderlaget utvecklas starkare igen. Tillväxten av de kommunala skatteintäkterna väntas därmed komma att öka under prognosperioden 2025–2027.

Intäkterna från statlig inkomstskatt väntas minska något som andel av BNP 2025, vilket bedöms som normalt då skiktgränsen för statlig inkomstskatt räknas upp med KPI plus 2 procentenheter.

Skattereduktionerna väntas öka under hela prognosperioden, dels till följd av att skatteunderlaget ökar, dels till följd av att nya skattereduktioner föreslås och aviseras. Nu föreslagna och aviserade skattereduktioner väntas sammantaget medföra högre skattereduktioner 2025–2027, jämfört med åren före. Arbetsgivaravgifter och egenavgifter väntas i huvudsak öka i takt med lönesumman.

Skatt på kapital (inkomsthuvudgrupp 1300) består i huvudsak av skatt på hushållens kapitalinkomster och företagens vinster men också av bl.a. avkastningsskatt. Intäkterna från skatt på kapital bedöms uppgå till ca 15 procent av de totala skatteintäkterna, vilket motsvarar knappt 6 procent av BNP. Det innebär att intäkterna av skatt på kapital beräknas uppgå till ca 419 miljarder kronor 2025, vilket är en ökning med ca 18 miljarder kronor eller ca 4,5 procent jämfört med 2024. Bostadsmarknaden och tillgångspriserna för finansiella tillgångar bedöms återhämta sig under 2024 och hushållens realiserade kapitalvinster bedöms successivt öka för att 2027 uppgå till 3,2 procent av BNP. Skatteintäkterna från företagsvinster väntas uppgå till knappt 3,4 procent av BNP 2024, vilket är högt historiskt sett. För 2025 väntas skatteintäkterna utgöra ungefär samma andel av BNP som 2024.

Skatt på konsumtion och insatsvaror (inkomsthuvudgrupp 1400), dvs. mervärdesskatt och punktskatter, uppgår till ca 728 miljarder kronor 2025, varav ca 590 miljarder kronor avser mervärdesskatt. Jämfört med 2024 beräknas intäkterna från mervärdesskatt öka med ca 27 miljarder kronor eller ca 4,9 procent. Ökningen bedöms vara i linje med den genomsnittliga ökningstakten för perioden 2000–2022 som ligger på knappt 5 procent. De ökade intäkterna under 2025 förklaras av att hushållens konsumtion och bostadsinvesteringar börjar återhämta sig. För 2026 och 2027 väntas intäktsökningen tillta ytterligare något när återhämtningen i dessa skattebaser tilltar. Intäkterna från punktskatt väntas minska med ca 2 procent 2025 jämfört med 2024. Det beror på förslagen i propositionen om att sänka energiskatten på bensin och diesel samt på att avskaffa flygskatten. Även 2026 och 2027 väntas intäkterna från punktskatter fortsätta att utvecklas svagare än genomsnittet, bl.a. till följd av att de föreslagna skattesänkningarna förstärks 2027 jämfört med 2025.

Intäkterna av skatt på konsumtion och insatsvaror bedöms utgöra ca 11 procent av BNP under hela prognosperioden 2025–2027.

Skatt på import (inkomsthuvudgrupp 1500) beräknas uppgå till ca 7,9 miljarder kronor, vilket är 0,2 miljarder kronor eller ca 2,6 procent högre än 2024.

Restförda och övriga skatter (inkomsthuvudgrupp 1600) utgörs främst av uppbördsförluster, omprövningar av anstånd från hushåll och företag, avgifter till public service samt intäkter som förs till fonder. Intäkterna beräknas uppgå till 10,7 miljarder kronor 2025, vilket är en ökning med 0,6 miljarder kronor jämfört med 2024.

Statens övriga inkomster

Statens övriga inkomster omfattar inkomsttyperna 2000–8000.

Inkomster av statens verksamhet (inkomsttypen 2000) omfattar bl.a. utdelningar från statens aktieinnehav samt inlevererade överskott från affärsverken och Riksbanken. Inkomsterna beräknas uppgå till ca 47,8 miljarder kronor 2025, vilket är en ökning med ca 2,9 miljarder kronor jämfört med 2024. Inkomsterna väntas uppgå till strax under 50 miljarder kronor per år under perioden 2025–2027. Under denna period väntas Riksbankens resultat inte medge någon vinst som levereras in till statskassan.

Inkomster av försåld egendom (inkomsttyp 3000) avser förslag om försäljningar av olika slags statlig egendom. För perioden 2025–2027 beräknas försäljningsinkomsterna beräkningsmässigt uppgå till 5 miljarder kronor per år.

Inkomster från återbetalning av lån (inkomsttyp 4000) omfattar återbetalning av studielån för lån upptagna före 1989 och övriga lån. För perioden 2025–2027 väntas inkomsterna uppgå till 0,6 miljarder kronor per år.

Kalkylmässiga inkomster (inkomsttyp 5000), som huvudsakligen utgörs av statliga pensionsavgifter, beräknas till 23,9 miljarder kronor 2025, vilket är en ökning med ca 1,9 miljarder kronor jämfört med 2024. De kalkylmässiga inkomsterna väntas uppgå till mellan 22 och 24 miljarder kronor per år under perioden 2024–2027.

Bidrag från EU (inkomsttyp 6000) beräknas uppgå till knappt 49 miljarder kronor 2025, vilket är en ökning med ca 34,3 miljarder kronor jämfört med 2024. Ökningen förklaras av utbetalningar från olika EU-fonder, bl.a. från faciliteten för återhämtning och resiliens. För 2026 och 2027 väntas inkomsterna återgå till en lägre nivå på ca 17,6 och 12,6 miljarder kronor för respektive år.

Posten Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet (inkomsttyp 7000) omfattar tillkommande skatter och avräkningar. Tillkommande skatter avser främst skatter som tillfaller EU och kommunala utjämningsavgifter, och avräkningen består främst av statliga och kommunala myndigheters kompensation för inbetald mervärdesskatt. År 2025 beräknas avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet uppgå till ca –154 miljarder kronor, vilket är ca 8 miljarder kronor högre än 2024.

Motionerna

I tabell 2.4 redovisas motionärernas förslag till inkomster i förhållande till regeringens förslag.

Tabell 2.4 Regeringens och motionärernas förslag till beräkning av inkomsterna i statens budget 2025

Miljoner kronor

Inkomsttitel		Regeringens förslag	Avvikelse från regeringen
			S	V	C	MP
1100	Direkta skatter på arbete	786 951	11 210	50 200	−2 600	31 350
1110	Inkomstskatter	1 033 806	9 710	38 030	−2 800	18 800
1111	Statlig inkomstskatt	64 165	9 710	18 390	±0	15 450
1115	Kommunal inkomstskatt	969 641	±0	19 640	−2 800	3 350
1120	Allmän pensionsavgift	166 629	±0	900	−800	±0
1130	Artistskatt	±0	±0	±0	±0	±0
1140	Skattereduktioner	−413 483	1 500	11 270	1 000	12 550
1200	Indirekta skatter på arbete	790 968	±0	5 230	−5 230	±0
1210	Arbetsgivaravgifter	771 132	±0	5 430	±0	±0
1240	Egenavgifter	11 731	±0	±0	±0	±0
1260	Avgifter till premiepensionssystemet	−53 234	±0	−200	±0	±0
1270	Särskild löneskatt	67 582	±0	±0	±0	±0
1280	Nedsättningar	−6 801	±0	±0	−5 230	±0
1290	Tjänstegruppliv	558	±0	±0	±0	±0
1300	Skatt på kapital	418 599	19 500	44 323	1 170	46 380
1310	Skatt på kapital, hushåll	92 143	3 500	25 520	1 500	32 060
1320	Skatt på företagsvinster	225 163	±0	13 603	−330	14 320
1330	Kupongskatt	9 284	±0	±0	±0	±0
1340	Avkastningsskatt	29 994	±0	±0	±0	±0
1350	Fastighetsskatt	43 128	±0	5 200	±0	±0
1360	Stämpelskatt	12 907	±0	±0	±0	±0
1390	Riskskatt för kreditinstitut	5 981	16 000	±0	±0	±0
1400	Skatt på konsumtion och insatsvaror	728 288	2 754	6 350	8 450	7 550
1410	Mervärdesskatt	589 618	±0	210	300	−80
1420	Skatt på alkohol och tobak	31 797	±0	±0	960	970
1430	Energiskatt	44 545	−416	3 000	2 320	2 820
1440	Koldioxidskatt	24 533	±0	1 100	3 370	610
1450	Övriga skatter på energi och miljö	7 470	3 170	2 080	1 500	3 050
1470	Skatt på vägtrafik	22 473	±0	−40	±0	180
1480	Övriga skatter	7 851	±0	±0	±0	±0
1500	Skatt på import	7 933	±0	±0	±0	±0
1600	Restförda och övriga skatter	10 710	±0	±0	−100	±0
1700	Avgående poster, skatter till EU	−7 933	±0	±0	±0	±0
Offentliga sektorns skatteintäkter		2 735 516	33 464	106 103	1 690	85 280
1800	Avgående poster, skatter till andra sektorer	−1 336 433	±0	−20 540	3 600	−3 350
Statens skatteintäkter		1 399 083	33 464	85 563	5 290	81 930
1900	Periodiseringar	3 063	±0	±0	±0	±0
1000	Statens skatteinkomster	1 402 146	33 464	85 563	5 290	81 930
Övriga inkomster		−28 283	2 700	1 000	500	±0
2000	Inkomster av statens verksamhet	47 837	2 700	1 000	500	±0
3000	Inkomster av försåld egendom	5 000	±0	±0	±0	±0
4000	Återbetalning av lån	563	±0	±0	±0	±0
5000	Kalkylmässiga inkomster	23 921	±0	±0	±0	±0
6000	Bidrag m.m. från EU	48 770	±0	±0	±0	±0
7000	Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet	−154 374	±0	±0	±0	±0
8000	Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto	±0	±0	±0	±0	±0
Inkomster i statens budget		1 373 862	36 164	86 563	5 790	81 930

Källa: Budgetpropositionen för 2025 och partimotionerna 2024/25:3199 (S), 2024/25:1924 (V), 2024/25:2962 (C) samt 2024/25:3220 (MP).

Socialdemokraterna

I partimotion 2024/25:3199 av Magdalena Andersson m.fl. (S) yrkande 3 framförs motionärernas förslag till beräkning av inkomsterna i statens budget 2025. I motionärernas förslag är inkomsterna i statens budget för 2025 sammantaget ca 36,2 miljarder kronor högre än i regeringens förslag, se tabell 2.4.

Inkomsterna från direkta skatter på arbete (inkomsthuvudgrupp 1100) är ca 11,2 miljarder kronor högre än i regeringens förslag. Det beror på att motionärerna avvisar regeringens förslag om att ytterligare förstärka jobbskatteavdraget och att slopa nedtrappningen i jobbskatteavdraget till förmån för ett eget alternativ till skattereduktion på förvärvsinkomster. Inkomsterna från skatt på kapital (inkomsthuvudgrupp 1300) är 19,5 miljarder kronor högre än med regeringens förslag. Det förklaras av motionärernas förslag om att införa en tillfällig skatt på bankernas övervinster och att en tredje beskattningsnivå införs på investeringssparkonto för dem som har störst kapitalinnehav i dessa sparformer. Inkomsterna från skatt på konsumtion och insatsvaror (inkomsthuvudgrupp 1400) är 2,8 miljarder kronor högre än med regeringens förslag. Det beror på att motionärerna avvisar regeringens förslag om att sänka skatten på bensin och diesel.

Vänsterpartiet

I partimotion 2024/25:1924 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 3 framförs motionärernas förslag till beräkning av inkomsterna i statens budget 2025. I motionärernas förslag är inkomsterna i statens budget för 2025 sammantaget ca 86,6 miljarder kronor högre än i regeringens förslag, se tabell 2.4.

Inkomsterna från direkta skatter på arbete (inkomsthuvudgrupp 1100) är ca 50,2 miljarder kronor högre än med regeringens förslag. Den högre nivån förklaras i huvudsak av att motionärerna avvisar regeringens förslag om att införa ett nytt jobbskatteavdrag, att det befintliga jobbskatteavdraget trappas av, att det införs en ny skatt om 5 procent på inkomster över 62 000 kronor per månad, att det införs en skattereduktion på fackföreningsavgiften samt att rutavdraget avskaffas. Inkomsterna från indirekta skatter på arbete (inkomsthuvudgrupp 1200) är ca 5,2 miljarder kronor lägre än i regeringens förslag, vilket i huvudsak förklaras av motionärernas förslag om att avskaffa nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för personer som arbetar med forskning och utveckling och för den först anställde. Inkomsterna från skatt på kapital (inkomsthuvudgrupp 1300) är ca 44,3 miljarder kronor högre än i regeringens förslag. Ökningen är bl.a. en följd av att motionärerna föreslår att det införs en statlig fastighetsskatt och en arvs- och gåvoskatt samt att kapitalbeskattningen görs mer enhetlig, bl.a. genom reformerade 3:12-regler och genom att kapitalskatten höjs till den gängse nivån om 30 procent på utdelningar och kapitalvinst samt att en bankskatt införs på 50 procent av bankernas övervinster. Inkomsterna från skatt på konsumtion och insatsvaror (inkomsthuvudgrupp 1400) är 9,7 miljarder kronor högre än i regeringens förslag. De högre inkomsterna förklaras bl.a. av att motionärerna avvisar regeringens förslag om att sänka skatten på bensin och diesel och slopa flygskatten.

Centerpartiet

I partimotion 2024/25:2962 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 3 framförs motionärernas förslag till beräkning av inkomsterna i statens budget 2025. I motionärernas förslag är inkomsterna i statens budget för 2025 sammantaget ca 5,8 miljarder kronor högre än i regeringens förslag, se tabell 2.4.

Inkomsterna från direkta skatter på arbete (inkomsthuvudgrupp 1100) är ca 2,6 miljarder kronor lägre än i regeringens förslag. Den lägre nivån förklaras i huvudsak av att motionärerna föreslår ett utökat jobbskatteavdrag med fokus på låga inkomster och ingångslöner, att skattereduktionen för installation av grön teknik utvidgas och att det nuvarande avdraget för jordbruksdiesel görs om till ett teknikneutralt jordbruksavdrag. De lägre skatteintäkterna motverkas till viss del av att motionärerna avvisar regeringens förslag om en skattereduktion för medlemsavgifter i arbetslöshetsförsäkringen och av motionärernas förslag om att reformera reseavdraget till en teknikneutral och avståndsbaserad skattereduktion. Inkomsterna från indirekta skatter på arbete (inkomsthuvudgrupp 1200) är ca 5,2 miljarder kronor lägre än i regeringens förslag, vilket i huvudsak förklaras av motionärernas förslag om att sänka arbetsgivaravgifterna på låga löner och om att införa ett s.k. tillväxtavdrag som innebär att enmansföretag som anställer sina första tio anställda ska få rätt till nedsättning av arbetsgivaravgifterna för dessa under de två första åren. Inkomsterna från skatt på kapital (inkomsthuvudgrupp 1300) är ca 1,2 miljarder kronor högre än i regeringens förslag. Ökningen är bl.a. en följd av att motionärerna, utöver de förändringar som regeringen föreslår för avdrag på ränteutgifter, föreslår att ränteavdraget begränsas för billån där säkerheten består i bilar som i huvudsak drivs av fossila bränslen. Inkomsterna från skatt på konsumtion och insatsvaror (inkomsthuvudgrupp 1400) är 8,4 miljarder kronor högre än i regeringens förslag. De högre inkomsterna förklaras bl.a. av att motionärerna avvisar regeringens förslag om att sänka skatten på bensin och diesel, slopa flygskatten samt återställa den skattesänkning på snus och plastpåsar som gjordes i samband med budgetpropositionen för 2024.

Miljöpartiet

I partimotion 2024/25:3220 av Amanda Lind m.fl. (C) yrkande 3 framförs motionärernas förslag till beräkning av inkomsterna i statens budget 2025. I motionärernas förslag är inkomsterna i statens budget för 2025 sammantaget ca 81,9 miljarder kronor högre än i regeringens förslag, se tabell 2.4.

Inkomsterna från direkta skatter på arbete (inkomsthuvudgrupp 1100) är ca 31,4 miljarder kronor högre än i regeringens förslag. Den högre nivån förklaras av att motionärerna avvisar regeringens förslag om ytterligare jobbskatteavdrag och att slopa avtrappningen i jobbskatteavdraget samt att det införs en värnskatt om 5 procent på inkomster över 68 500 kronor i månaden och att brytpunkten för statlig inkomstskatt inte ska räknas upp. Inkomsterna från skatt på kapital (inkomsthuvudgrupp 1300) är ca 46,4 miljarder kronor högre än i regeringens förslag. Ökningen är bl.a. en följd av att motionärerna avvisar regeringens förslag om en skattefri grundnivå på investerings­sparkonto och i kapitalförsäkring till förmån för ett eget förslag samt att kapitalskatten höjs till 35 procent och att det införs en skatt på bankers övervinster. Inkomsterna från skatt på konsumtion och insatsvaror (inkomsthuvudgrupp 1400) är 7,5 miljarder kronor högre än i regeringens förslag. De högre inkomsterna förklaras bl.a. av att motionärerna avvisar regeringens förslag om att sänka skatten på bensin och diesel och slopa flygskatten samt motionärernas förslag om att i stället dubblera flygskatten och höja skatten på snus.

2.5 Ändringar i skatte- och avgiftsregler

I detta avsnitt redovisas regeringens förslag och aviseringar om ändringar i skatte- och avgiftsregler i budgetpropositionen och efterföljande propositioner som ligger till grund för beräkningen av inkomsterna i statens budget och motionärernas alternativa förslag. I tabell 2.4 i föregående avsnitt redovisas effekterna på inkomsterna i statens budget för 2025. Avsnittet inleds med en sammanställning av regeringens förslag och aviseringar om ändringar i skatte- och avgiftsregler.

Sammanställning av regeringens förslag och aviseringar av skatte- och avgiftsregler

Förslag med ikraftträdande 2025

•       Jobbskatteavdraget och det förhöjda grundavdraget förstärks.

•       Avtrappningen som görs vid högre inkomstnivåer inom ramen för jobbskatteavdraget, jobbskatteavdraget för äldre och det förhöjda grundavdraget slopas.

•       Ersättningsnivån för expertskatt i den s.k. beloppsregeln sänks.

•       Förskottsbetalning vid skattereduktion för installation av grön teknik underlättas.

•       Växa-stödet utvidgas – nedsättning av arbetsgivaravgiften för upp till två anställda. 

•       En skattefri grundnivå för sparande på investeringssparkonto, i kapitalförsäkring och i PEPP-produkter införs.

•       Ränteavdraget för lån utan säkerhet trappas av.

•       Bestämmelserna om avdrag för tidigare års underskott efter en ägar­förändring förbättras och förenklas.

•       Ett antal beloppsgränser som gäller vid beskattningen av enskilda näringsidkare höjs eller slopas.

•       Skatten på bensin och diesel sänks.

•       Skatten på diesel inom jord-, skogs- och vattenbruk sänks. 

•       Skatten på flygresor avskaffas.

•       Malus för husbilar slopas, och undantaget från malus för vissa alternativ­bränslefordon slopas.

•       El för infångning av koldioxid befrias inte från energiskatt.

•       Vissa förändringar på F-skattens område införs.

•       Avtal mellan Sverige och Danmark om vissa skattefrågor godkänns (ambition om tillämpning under 2025).

Aviseringar av propositioner om skatte- och avgiftsregler som regeringen avser att lämna senare med ikraftträdande under 2025 och 2026

•       Subventionsgraden för skattereduktion för installation av solceller bör sänkas.

•       Skattereduktionen för mikroproduktion av förnybar el bör slopas.

•       Beloppsgränsen för avdrag för bl.a. resor mellan bostaden och arbets­platsen bör höjas.

•       Stämpelskatten vid beviljande av ansökan om inteckning i skepp bör slopas.

•       Fastighetsskatten på vindkraftverk bör höjas.

•       Ett grundavdrag i lagen om riskskatt för kreditinstitut bör införas och skattesatsen höjas.

•       Alkoholskatten för öl från oberoende småbryggerier bör sänkas.

Propositionen

I budgetpropositionen redovisas ett antal förslag och aviseringar av ändringar på skatte- och avgiftsområdet med effekt på budgetåret 2025 och framåt. Ändringarna redovisas i avsnitt 12 i propositionen under rubrikerna Skatt på arbets­inkomster, Skatt på kapitalägande, Skatt på kapitalanvändning, Skatt på konsumtion m.m. samt Övriga skattefrågor. Om inget annat redovisas föreslås ändringarna träda i kraft den 1 januari 2025.

Skatt på arbetsinkomster – förvärvsinkomstbeskattning

Sänkt skatt på arbetsinkomster och pension

Regeringen föreslår att systemen för jobbskatteavdraget och det förhöjda grundavdraget förstärks. Det ordinarie jobbskatteavdraget förstärks därmed genom att skattereduktionen höjs för personer med arbetsinkomster som överstiger ca 190 500 kronor per år. Det förhöjda grundavdraget förstärks genom att det särskilda beloppet som läggs till det ordinarie grundavdraget höjs för personer med förvärvsinkomster som överstiger ca 190 500 kronor per år.

Slopad avtrappning i jobbskatteavdraget, jobbskatteavdraget för äldre och det förhöjda grundavdraget

Regeringen föreslår att den avtrappning som görs vid högre inkomstnivåer inom ramen för jobbskatteavdraget, jobbskatteavdraget för äldre och det förhöjda grundavdraget tas bort.

Sänkt ersättningsnivå för expertskatt

Regeringen föreslår att ersättningsnivån för expertskatt i den s.k. beloppsregeln sänks så att den omfattar arbetstagare vars lön och annan ersättning för arbetet i Sverige per månad överstiger en och en halv gånger prisbasbeloppet för det kalenderår då arbetet påbörjas.

Underlättande av förskottsbetalning vid skattereduktion för installation av grön teknik

Regeringen föreslår att den som installerar eller utför arbeten (utföraren) för att installera grön teknik ska får begära utbetalning från Skatteverket efter det att installationen av grön teknik har utförts och slutbetalats. En begäran om utbetalning ska innehålla uppgifter om den dag då utföraren fick slutbetalningen för installationen.

En begäran om skattereduktion för installation av grön teknik ska göras i inkomstdeklarationen för det beskattningsår då utgifter för installation av grön teknik har slutbetalats.

Sänkt subventionsgrad vid skattereduktion för installation av solceller

Regeringen gör bedömningen att subventionsgraden för skattereduktionen för installation av solceller bör sänkas från 20 till 15 procent. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med ett förslag under våren 2025.

Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 juli 2025 och tillämpas på installationer som har betalats efter den 30 juni 2025.

Slopad skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el

Regeringen gör bedömningen att skattereduktionen för mikroproduktion av förnybar el bör slopas. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med ett förslag under 2025.

Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2026.

Höjd beloppsgräns för avdrag för resor till och från arbetet

Regeringen gör bedömningen att beloppsgränsen över vilken utgifter för inställelseresor och för resor mellan bostaden och arbets- respektive utbildningsplatsen får dras av bör höjas från 11 000 kronor till 13 000 kronor. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med ett förslag under 2025.

Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2026.

Skatt på arbetsinkomster – socialavgifter m.m.

Utvidgning av växa-stödet

Regeringen gör bedömningen att nedsättningen av arbetsgivaravgifter för den först anställde, det s.k. växa-stödet, bör utvidgas till att omfatta upp till två anställda och beloppsgränsen för hur stor ersättning som omfattas av nedsättningen bör höjas till 35 000 kronor per månad.

Utvidgningen av stödet från en till två anställda bör enligt regeringen tillämpas på anställningar som påbörjats efter den 30 april 2024.

Regeringen lämnade den 3 oktober 2024 proposition 2024/25:25 Utvidgat växa-stöd – nedsättning av arbetsgivaravgifterna för upp till två anställda, som redogörs närmare för nedan. Förslaget bereds av finansutskottet inom ramen för riksdagens rambeslut i detta betänkande.

Skatt på kapitalägande – kapital- och egendomsskatter

En skattefri grundnivå för sparande på investeringssparkonto och i kapitalförsäkring

Regeringen föreslår att en skattefri grundnivå införs för sparande på investeringssparkonto, i kapitalförsäkring och i paneuropeisk privat pensions­produkt (s.k. PEPP-produkt). Den skattefria grundnivån ska enligt förslaget uppgå till 150 000 kronor fr.o.m. den 1 januari 2025 och till 300 000 kronor fr.o.m. den 1 januari 2026.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025. Höjningen av den skattefria grundnivån från 150 000 till 300 000 kronor föreslås dock träda i kraft den 1 januari 2026.

Avtrappat ränteavdrag för lån utan säkerhet

Regeringen gör bedömningen att den generella rätten till avdrag för ränteutgifter i inkomstslaget kapital bör begränsas så att ränta får dras av bara på lån som uppfyller särskilda förutsättningar när det gäller värdering av ställda säkerheter och maximal belåningsgrad.

Regeringen lämnade den 3 oktober 2024 proposition 2024/25:26 Avtrappat ränteavdrag för lån utan säkerhet, som redogörs närmare för nedan. Förslaget bereds av finansutskottet inom ramen för riksdagens rambeslut i detta betänkande.

Slopad stämpelskatt vid inteckning i skepp

Regeringen gör bedömningen att stämpelskatten vid beviljande av ansökan om inteckning i skepp bör slopas. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med ett förslag under våren 2025.

Det kommande förslaget bör enligt regeringen träda i kraft den 1 juli 2025.

Höjd fastighetsskatt för vindkraftverk

Regeringen gör bedömningen att fastighetsskatten på vindkraftverk bör höjas från 0,2 procent till 0,5 procent av taxeringsvärdet. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med ett förslag under 2025.

Det kommande förslaget bör enligt regeringen träda i kraft den 1 januari 2026.

Skatt på kapitalägande – företagsskatter

Förbättrade och förenklade regler om avdrag för tidigare års underskott

Regeringen föreslår en rad förbättrade och förenklade regler om avdrag för tidigare års underskott. Förslagen innebär bl.a. en ändring i den s.k. belopps­spärren som anger hur stor del av tidigare års underskott som får dras av efter en ägarförändring och ett antal ändringar i syfte att förenkla tillämpningen av regelverket när en grupp sinsemellan oberoende fysiska personer eller vissa andra subjekt under en period förvärvar en viss andel av rösterna i ett under­skottsföretag.

Förbättrade skattemässiga villkor för enskilda näringsidkare

Regeringen föreslår en rad förbättrade skattemässiga villkor för enskilda näringsidkare, bl.a. ändrade beloppsgränser för räntefördelning och höjda beloppsgränser för enskilda näringsidkare som upprättar förenklat årsbokslut.

Justeringar i bestämmelserna om riskskatt för kreditinstitut

Regeringen gör bedömningen att ett grundavdrag bör införas i lagen (2021:1256) om riskskatt för kreditinstitut. Regeringen gör vidare bedömningen att skattesatsen för riskskatten samtidigt bör höjas för att förslaget ska vara offentligfinansiellt neutralt.

Ändringarna bör enligt regeringen träda i kraft den 1 januari 2026.

Skatt på konsumtion m.m. – energi- och miljöskatter

Sänkt skatt på bensin och diesel

Regeringen gör bedömningen att skatten på bensin och diesel bör sänkas för 2025 samt att de skattenivåer som gäller efter sänkningarna 2025 för bensin och diesel även bör gälla under 2026. De energi- och koldioxidskattesatser som ska gälla för bränslen under 2025 och 2026 bör enligt regeringen framgå direkt av lagen (1994:1776) om skatt på energi.

Förslagen för 2025 bör enligt regeringen träda i kraft den 1 januari respektive den 1 juli 2025, och förslaget för 2026 bör träda i kraft den 1 januari 2026.

Regeringen lämnade den 17 oktober 2024 förslag i proposition 2024/25:30 Sänkt skatt på bensin och diesel som redogörs närmare för nedan. Förslaget bereds av finansutskottet inom ramen för riksdagens rambeslut i detta betänkande.

Sänkt skatt på diesel inom jord-, skogs- och vattenbruk

Regeringen föreslår att en utökad nedsättning av koldioxid- och energiskatt på diesel som används i arbetsmaskiner, skepp och vissa båtar i yrkesmässig jord‑, skogs- och vattenbruksverksamhet ska gälla för sådan förbrukning som sker under 2025. Nedsättning av koldioxidskatt ska under 2025 medges med 2 465 kronor per kubikmeter för sådan förbrukning som sker under första kvartalet och med 2 553 kronor för sådan förbrukning som sker under resten av året. Nedsättning av energiskatt ska under 2025 medges med 1 470 kronor för sådan förbrukning som sker under första halvåret och med 1 150 kronor för sådan förbrukning som sker under andra halvåret.

Regeringen föreslår att lagändringarna ska träda i kraft den 1 januari, den 1 april och den 1 juli 2025.

Avskaffad flygskatt

Regeringen föreslår att skatten på flygresor avskaffas.

Regeringen föreslår att lagändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2025.

Ändrad malus för husbilar och vissa alternativbränslefordon

Regeringen föreslår att personbilar klass II, dvs. husbilar, inte ska omfattas av malus och att de särskilda reglerna för återbetalning av fordonsskatt för husbilar vid avställning slopas. Vidare föreslår regeringen att undantaget från malus för nya fordon som är utrustade med teknik för drift med en bränsleblandning som till övervägande del består av alkohol slopas.

Regeringen föreslår att lagändringarna ska träda i kraft den 1 februari 2025.

Befrielse från energiskatt på el för CCS bör inte genomföras

Regeringen gör bedömningen att det inte bör införas en befrielse från energi­skatt på el för infångning av koldioxid (carbon capture and storage, CCS). Därmed återtar regeringen aviseringen i budgetpropositionen för 2024 om att befrielse från energiskatt på el för CCS bör införas den 1 oktober 2024.

Skatt på konsumtion m.m. – övriga punktskatter

Sänkt alkoholskatt för öl från oberoende småbryggerier bör införas

Regeringen gör bedömningen att det bör införas ett system för nedsatt alkohol­skatt för öl från oberoende småbryggerier som i huvudsak överensstämmer med det som föreslås i promemorian Sänkt alkoholskatt för öl från oberoende småbryggerier. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med sådana förslag.

De kommande förslagen bör träda i kraft den 1 juli 2025.

Övriga skattefrågor

Vissa förändringar på F-skattens område

Regeringen gör bedömningen att det finns behov av vissa förändringar på F‑skattens område, framför allt för att motverka risken för skattefusk och skatteundandragande och för att förebygga att företag används som brotts­verktyg. Regeringen föreslår därför ett antal förändringar i F‑skattesystemet, bl.a. följande.

Giltighetstiden för ett beslut om F-skatt ska kunna begränsas om den sökande begär det.

Skatteverket får möjlighet att förelägga den som inte fullgör skyldigheten att lämna in handlingar och lämna upplysningar. Om föreläggandet inte följs ska godkännandet inte medges eller kunna återkallas.

Skatteverkets prövning för såväl godkännande som återkallelse av F-skatt när sökanden är ett fåmansföretag utvidgas. Prövningen ska omfatta företags­ledare och andra fysiska personer som har bestämmande inflytande över företaget. Även andra fåmansföretag som företagsledaren är eller under de senaste två åren har varit företagsledare i ska prövas. Detsamma gäller i fråga om fåmansföretag som den fysiska personen har eller under de två senaste åren har haft bestämmande inflytande över.

Endast om det finns särskilda skäl ska den som inte har betalat skatter eller avgifter som lämnats för indrivning enligt skatteförfarandelagen (2011:1244) eller motsvarande utländska skatter eller avgifter vid den tidpunkt då prövningen görs få godkännas för F-skatt. Skatteverket ska också kunna återkalla ett godkännande.

Ett nytt hinder för godkännande för F-skatt och en ny grund för återkallelse av F-skatt införs för den som inte har följt ett beslut om återbetalning enligt lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete.

Nytt Öresundsavtal undertecknat

Regeringen aviserar att det nya avtal som Sverige och Danmark har ingått om vissa skattefrågor kommer att lämnas till riksdagen för godkännande.

Ändringarna i lagen (1996:1512) om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna föreslås träda i kraft den dag regeringen bestämmer.

Regeringen lämnade den 8 oktober 2024 förslag i proposition 2024/25:15 Avtal mellan Sverige och Danmark om vissa skattefrågor, som redogörs närmare för nedan. Förslaget bereds av finansutskottet inom ramen för riksdagens rambeslut i detta betänkande.

Motionerna

Socialdemokraterna

Socialdemokraterna lämnar följande förslag om förändringar på skatte- och avgiftsområdet:

Skatt på arbetsinkomster

–      Regeringens förslag om att förstärka det ordinarie jobbskatteavdraget och det förhöjda grundavdraget avvisas.

–      Regeringens förslag om en skattesänkning för de allra rikaste, dvs. slopandet av avtrappningen vid högre inkomster inom ramen för jobb­skatteavdraget, jobbskatteavdraget för äldre och det förhöjda grund­avdraget, avvisas.

–      En justerad avtrappning av jobbskatteavdraget för höginkomsttagare införs. Den befintliga avtrappningen av jobbskatteavdraget blir brantare och upphör helt vid inkomster över 1,2 miljoner kronor om året.

–      En skattereduktion om 1 680 kronor per år för inkomster under gränsen för statlig inkomstskatt införs.              

–      Skillnaden i beskattning av sjukersättning och aktivitetsersättning i förhållande till arbetsinkomster tas bort i samtliga inkomstintervall, dvs. den s.k. funkisskatten slopas.

–      Regeringens förslag om sänkt subventionsgrad för installation av solceller avvisas.

Skatt på kapitalägande – kapital- och egendomsskatter

–      En översyn av beskattningen av kapital, bl.a. de s.k. 3:12-reglerna, genomförs. Översynen bör omfatta takbeloppet och en justerad skattesats inom gränsbeloppet.

–      Regeringens förslag om en skattefri grundnivå för investeringssparkonto, kapitalförsäkringar och s.k. PEPP-produkter tillstyrks, men en tredje beskattningsnivå för dem som har störst kapitalinnehav i dessa sparformer införs.

–      Regeringens förslag om ett avtrappat ränteavdrag för lån utan säkerhet fasas in långsammare för att lindra den ekonomiska påverkan på enskilda.

Skatt på kapitalägande – företagsskatter

–      En tillfällig skatt på bankernas räntenetto, dvs. den vinst som uppstår när ränteintäkterna överstiger räntekostnaderna och som överstiger ett historiskt genomsnitt, införs.

–      En utredning av en beredskapsskatt tillsätts för att förstärka försvaret.

Skatt på konsumtion m.m. – energi- och miljöskatter

–      Regeringens förslag om sänkt skatt på bensin och diesel avvisas.

–      Skatten på el till storskaliga värmepumpar i fjärrvärme sänks till EU:s miniminivå för att hålla tillbaka prisökningarna på fjärrvärme.

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet lämnar följande förslag om förändringar på skatte- och avgiftsområdet:

Skatt på arbetsinkomster

–      Regeringens förslag om ett nytt jobbskatteavdrag och höjning av grundavdraget avvisas.

–      Regeringens förslag om skattesänkning för miljonärer, dvs. borttagandet av avtrappningen vid högre inkomster inom ramen för jobbskatteavdraget, jobbskatteavdraget för äldre och det förhöjda grundavdraget, avvisas.

–      Jobbskatteavdraget trappas av på inkomster över 45 000 kronor för att vara helt utfasat på månadsinkomster över 100 000 kronor i månaden.

–      En ny skatt på 5 procentenheter på månadsinkomster över 62 000 kronor införs.

–      En fryst skiktgräns för 2025 införs.

–      Skatteklyftan sluts för alla inkomster, t.ex. även de från sjuk- och rehabiliteringspenning, arbetslöshetsförsäkring, sjukersättning och aktivitetsersättning samt föräldraförsäkring.

–      Regeringens förslag om utökad expertskatt avvisas.

–      Regeringens förslag om sänkt subventionsgrad för installation av solceller avvisas.

–      Regeringens förslag om att slopa skattereduktionen för mikroproduktion av förnybar el avvisas.

–      Dagens regelverk för reseavdragen ersätts med ett färdmedelsneutralt och avståndsbaserat reseavdrag.

–      En skattereduktion på 25 procent av den avgift en person betalar i fackföreningsavgift införs.

–      Rut- och rotavdragen avskaffas. Rotavdraget behålls dock som en konjunkturåtgärd de närmaste åren.

Skatt på arbetsinkomster – socialavgifter m.m.

–      Regeringens förslag om att utvidga växa-stödet avvisas. Nedsättningen av arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med forskning och utveckling och nedsättning av arbetsgivaravgifter för den först anställde slopas.

Skatt på kapitalägande – kapital- och egendomsskatter

–      Utdelningar och kapitalvinster från fåmansbolag beskattas med 30 procent och utdelningsutrymmet begränsas genom att gränsbeloppet och det lönebaserade utrymmet sänks. Det sparade utdelningsutrymmet begränsas genom en årsspärr och uppräkningsräntan sänks.

–      Regeringens förslag om en skattefri grundnivå för investeringssparkonto, kapitalförsäkringar och s.k. PEPP-produkter avvisas. Ett tak om 2 miljoner kronor införs för sparande på investeringssparkontot. Allt sparande utöver taket beskattas med den vanliga skatten på kapitalinkomster.

–      Kapitalinkomstbeskattningen reformeras. Utdelning och kapitalvinst från onoterade aktier beskattas med 30 procent.

–      En arvs- och gåvoskatt införs i Sverige i likhet med hur det är i många andra länder inom Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD). Skatten utformas så att den drar in 1 procent av det årliga arvs- och gåvoflödet men har ett ganska stort fribelopp så att vanliga hushåll som äger sin bostad inte påverkas.

–      Den kommunala fastighetsavgiften kompletteras med en statlig fastighets­skatt. Skatten tas ut med 1,5 procent på den del av taxeringsvärdet som överstiger 5 miljoner kronor och med 2,5 procent på den del av taxerings­värdet som överstiger 7 miljoner kronor. Dagens begränsningsregel, som innebär att pensionärer inte ska behöva betala mer än 4 procent av sin inkomst i avgift, utökas till att omfatta alla inkomster.

–      Regeringens förslag om ett avtrappat ränteavdrag för lån utan säkerhet avvisas. I stället ställs större krav på långivarna att göra en ordentlig kreditkontroll före utlåning, och huvudregeln vid avbetalning av lån är att lånebeloppet betalas av före räntan.

Skatt på kapitalägande – företagsskatter

–      En tillfällig bankskatt införs på 50 procent av bankernas övervinster under perioden 2025–2027 och kan förlängas om den bristande konkurrensen kvarstår. Med övervinster avses den överskjutande vinst som ligger över ett genomsnitt av vinsterna 2018–2022.

Skatt på konsumtion m.m. – energi- och miljöskatter

–      Regeringens förslag om sänkt skatt på bensin och diesel avvisas.

–      Regeringens förslag om sänkt skatt på diesel inom jord-, skogs- och vattenbruk avvisas.

–      Regeringens förslag om avskaffad flygskatt avvisas och i stället införs en progressiv flygskatt som innebär att resenärerna betalar mer skatt ju mer de flyger.

–      Regeringens förslag om slopad malus för husbilar avvisas.

–      Förutsättningarna för en geografiskt anpassad vägskatt för personbilar ska utredas för att möta en ökad elektrifiering av vägtrafiken med stärkt regional rättvisa.

–      En avståndsbaserad skatt för godstransporter på väg införs för att den tunga lastbilstrafiken i dag inte betalar för den påverkan den har genom de externa kostnader den orsakar för samhället i form av exempelvis miljö- och klimatpåverkan och slitage på vägarna.

–      En ny bekämpningsmedelsskatt, differentierad utifrån bekämpnings­medlens olika miljö- och hälsorisker, införs eftersom dagens beskattning har liten miljöeffekt.

–      Skatt på plastbärkassar, avfallsförbränningsskatt och koldioxidskatt på bränsle inom EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU ETS) återinförs.

Skatt på konsumtion m.m. – mervärdesskatt

–      Sänkt mervärdesskatt på reparationer återinförs.

Centerpartiet

Centerpartiet lämnar följande förslag om förändringar på skatte- och avgiftsområdet:

Skatt på arbetsinkomster

–      Ett utökat jobbskatteavdrag införs genom att skattereduktionen höjs för de lägsta inkomsterna och ingångslönerna samtidigt som skattesänkningen för de som tjänar över åtta prisbasbelopp justeras marginellt.

–      Regeringens förslag att slopa skattereduktionen för mikroproduktion av förnybar el från 2026 avvisas.

–      För att öka energieffektiviseringen av bostäder som värms upp med direkt­verkande el inkluderas olika typer av värmepumpar i det gröna avdraget. Vidare inkluderas installation av små reningsverk för eget bruk och vissa effektiva energi- och vattenbesparande åtgärder. Kravet om att reduktion för installation av system för lagring enbart beviljas för sådana installationer som avser lagring av egenproducerad el slopas.

–      Reseavdraget bör reformeras i grunden och utredas. I väntan på utredning bör reseavdraget ändras på så sätt att avdraget har en hög milersättning på landsbygden men begränsas kraftigt i storstäder.

–      Skattereduktionen för medlemsavgift i arbetslöshetsförsäkringen slopas.

Skatt på arbetsinkomster – socialavgifter m.m.

–      Arbetsgivaravgifterna på ingångslöner upp till 27 000 kronor sänks.

Skatt på kapitalägande – kapital- och egendomsskatter

–      En utredning tillsätts om att slopa fastighetsavgiften de första fem åren för den som för permanentboende tar över en byggnad som inte använts under en lång tid.

–      En utredning av den diskrepans som finns mellan hanteringen av noterade och onoterade värdepapper tillsätts.

–      Ränteavdraget för billån där säkerheten består i bilar som i huvudsak drivs av fossila bränslen begränsas.

Skatt på konsumtion m.m. – energi- och miljöskatter

–      Regeringens förslag om sänkt skatt på bensin och diesel avvisas.

–      Det nuvarande avdraget för jordbruksdiesel görs om till ett teknikneutralt jordbruksavdrag som behandlar alla drivmedel lika, och avdraget permanentas.

–      Regeringens förslag om avskaffad flygskatt avvisas för att skatt på flygresor bör kvarstå till dess att verkningsfulla styrmedel för att hantera flygets klimateffekter finns på plats.

–      Nedsättningen av energiskatt på naturgas och gasol som används som drivmedel slopas.

–      Indexeringen av elskatten slopas för att åtgärda att skatten på fossila bränslen just nu är lägre per energienhet än den på elektrisk kraft.

–      Skattskyldigheten för kemikalieskatt på begagnade varor som importeras bör begränsas i syfte att ytterligare gynna återbruk.

–      Avskaffandet av skatten på plastpåsar återställs.

Skatt på konsumtion m.m. – övriga punktskatter

–      Regeringens bedömning om sänkt alkoholskatt för öl från oberoende småbryggerier bör ändras så att produktionsbegränsningen på 3 miljoner liter per år utökas till 5 miljoner liter per år.

–      Skattesänkningen på snus i budgetpropositionen för 2024 återställs.

–      Den effektiva skattesatsen för olika typer av spel differentieras med fokus på att hämma riskspelande till förmån för sunt och nöjesfyllt spelande.

Miljöpartiet

Miljöpartiet lämnar följande förslag om förändringar på skatte- och avgiftsområdet:

Skatt på arbetsinkomster

–      Regeringens förslag om att införa ytterligare ett jobbskatteavdrag och följdändringar av det förhöjda grundavdraget, avvisas.

–      Regeringens förslag om riktad skattesänkning till höginkomsttagare, dvs. slopad avtrappning av jobbskatteavdraget, jobbskatteavdraget för äldre och det förhöjda grundavdraget avvisas.

–      Regeringens förslag om uppräkning av brytpunkten för statlig skatt avvisas.

–      För att finansiera utbyggnaden av totalförsvaret införs en värnskatt om 5 procentenheter på inkomster överstigande 68 500 kronor i månaden.

–      En utökad skattereduktion för boende i glesbygd införs med 2 325 kronor per år till totalt 4 000 kronor om året.

–      Den s.k. funkisskatten avskaffas genom att skatten på sjuk- och aktivitetsersättning sänks.

–      Regeringens förslag om sämre villkor för egenproducerad el avvisas.

–      Regeringens förslag om slopad skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el 2026 avvisas.

–      Ett färdmedelsneutralt och mer rättvist system för arbetsresor införs där också de som pendlar på annat sätt såsom med kollektivtrafik omfattas.

Skatt på kapitalägande – kapital- och egendomsskatter

–      Regeringens förslag om en skattefri grundnivå för investeringssparkonto, kapitalförsäkringar och s.k. PEPP-produkter avvisas till förmån för en kapitalskattereform. Tillgångar på investeringssparkonto skattebefrias upp till ett kapitalunderlag om 50 000 kronor. För kapitalunderlag mellan 50 000 kronor och 1 000 000 kronor beräknas schablonintäkten på samma sätt som i dag. På innehav över 1 miljon kronor ökar påslaget på schablonintäkten med 0,67 procentenheter för varje extra miljon upp till ett kapitalunderlag på 10 miljoner kronor.

–      Kapitalskatten höjs från 30 till 35 procent för att finansiera prioriterade satsningar på ett sätt som ökar den ekonomiska jämlikheten.

–      Regeringens förslag om ett avtrappat ränteavdrag för lån utan säkerhet avvisas.

Skatt på kapitalägande – företagsskatter

–      En tillfällig skatt på bankernas övervinster, som tas ut på räntenettot, införs.

Skatt på konsumtion m.m. – energi- och miljöskatter

–      Regeringens förslag om sänkt skatt på bensin och diesel avvisas.

–      Regeringens förslag om sänkt skatt på diesel inom jord-, skogs- och vattenbruk avvisas till förmån för ett jordbruksavdrag.

–      Regeringens förslag om att avskaffa flygskatten avvisas och de nuvarande skattesatserna på flygresor fördubblas för att minska klimatutsläppen från flyget.

–      Regeringens förslag om slopad malus för husbilar avvisas.

–      Malusen (den del av fordonsskatten som baseras på koldioxidutsläppen) för nya bilar höjs för att snabba på elektrifieringen och minska utsläppen. Den lägre gränsen för att betala malus sänks i tre steg från 65 gram koldioxid per kilometer till 60 gram och därefter till 55 gram. Den övre gränsen sänks i tre steg från 115 gram till 110 gram och därefter till 105 gram.

–      Skatten på el från fjärrvärme sänks till EU:s miniminivå.

–      500 kW-gränsen för skattebefrielse för egenanvänd el slopas.

Skatt på konsumtion m.m. – övriga punktskatter

–      Sänkningen av skattesatsen för snus under 2024 återställs 2025.

–      En antibiotikaskatt på kött införs för att motverka ohållbar och hälsofarlig överanvändning av antibiotika.

Skatt på konsumtion m.m. – mervärdesskatt

–      Mervärdesskatten på reparationer av cyklar, hushållsapparater, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne halveras för att resurser ska användas mer effektivt.

–      För att gynna cirkularitet och återbruk av överblivet byggmaterial och rivningsmaterial utreds en mervärdesskattefrihet på återbrukade material.

Proposition 2024/25:15 Avtal mellan Sverige och Danmark om vissa skattefrågor

I propositionen föreslås att avtalet mellan Sverige och Danmark om vissa skattefrågor som undertecknades den 10 juni 2024 godkänns och att lagen om ändring i lagen (1996:1512) om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna antas. Vidare föreslås att lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta ändras så att de till viss del ändrade förutsättningarna för svensk beskattningsrätt för löneinkomster som följer av det nya avtalet motsvaras av en skattskyldighet i Sverige.

Ändringarna i lagen om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna föreslås träda i kraft den dag regeringen bestämmer. Ändringarna i lagen om särskild inkomstskatt föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.

Motionen

I kommittémotion 2024/25:3251 av Catarina Deremar och Emma Berginger (C, MP) föreslår motionärerna att regeringen ska ha en fortsatt dialog med Danmarks och övriga nordiska länders regeringar för att ytterligare förenkla skatteregler i syfte att underlätta människors vardag och delaktighet på den nordiska arbetsmarknaden.

Proposition 2024/25:25 Utvidgat växa-stöd – nedsättning av arbetsgivaravgifterna för upp till två anställda

I propositionen föreslås dels att nedsättningen av arbetsgivaravgifterna utvidgas till att omfatta upp till två anställda, dels att beloppsgränsen för hur stor ersättning som omfattas av nedsättningen höjs till 35 000 kronor per månad.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025. Ändringarna av bestämmelserna om nedsättning av arbetsgivaravgifterna föreslås tillämpas på ersättning som ges ut efter den 31 december 2024. Utvidgningen av nedsättningen av arbetsgivaravgifterna till upp till två anställda föreslås tillämpas på anställningar som påbörjas efter den 30 april 2024.

Motionerna

I kommittémotion 2024/2025:3232 av Ida Gabrielsson m.fl. (V) föreslås att propositionen Utvidgat växa-stöd – nedsättning av arbetsgivaravgifterna för upp till två anställda avslås. Motionärerna tror inte att nedsatta arbetsgivaravgifter är ett effektivt sätt att öka sysselsättningen och menar att förslaget även leder till att likformigheten och neutraliteten i skattesystemet ytterligare skadas.

I kommittémotion 2024/25:3238 av Martin Ådahl m.fl. (C) anför motionärerna att växa-stödet är för begränsat i sin omfattning och att det innebär mycket administration för företagare. Motionärerna föreslår därför att stödet ersätts av ett tillväxtavdrag för företag som anställer upp till tio personer.  

Proposition 2024/25:26 Avtrappat ränteavdrag för lån utan säkerhet

I propositionen föreslås begränsningar i rätten till avdrag för ränteutgifter i inkomstslaget kapital. Enligt förslaget ska ränta dras av bara på lån som uppfyller särskilda förutsättningar när det gäller värdering av ställda säker­heter och maximal belåningsgrad. Ränta ska enligt förslaget dras av på lån med säkerhet i bostad, värdepapper, fordon, båt, skepp eller luftfartyg, samt på lån som har lämnats av en pantbank. Ränta ska också dras av om lånet avser finansiering av ny-, till- eller ombyggnad av en byggnad och avsikten är att lånet när byggprojektet är färdigt ska omvandlas till ett lån med säkerhet i bostad.

Rätten till avdrag för ränteutgifter ska enligt förslaget trappas av på två år. Det innebär att avdrag för beskattningsåret 2025 får göras med 50 procent av ränteutgifter på lån som inte omfattas av avdragsrätten.

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.

Motionerna

I kommittémotion 2024/25:3233 yrkandena 1 och 2 av Mikael Damberg m.fl. (S) föreslås att den föreslagna utfasningen av ränteavdraget för blankolån ska ske långsammare och utfasningen förlängs därför förslagsvis till fyra år. Vidare föreslås en konsekvensanalys av de negativa effekterna av utfasningen av ränteavdraget för blankolån för enskilda och ytterligare åtgärder för att minska dessa.

I kommittémotion 2024/25:3231 av Ida Gabrielsson m.fl. (V) föreslås att propositionen Avtrappat ränteavdrag för lån utan säkerhet avslås.

I kommittémotion 2024/25:3237 av Martin Ådal m.fl. (C) föreslås att möjligheten att göra avdrag för ränta på lån med säkerhet i onoterade värdepapper ska säkerställas.

Proposition 2024/25:30 Sänkt skatt på bensin och diesel

I propositionen föreslås följande ändringar av energi- och koldioxidskatten på bensin och diesel.

Energiskatten på bensin sänks den 1 januari 2025 med 35 öre per liter jämfört med den nivå som tidigare beslutats för 2025. Vidare sänks energiskatten på bensin (utom alkylatbensin) med ytterligare 32 öre per liter den 1 juli 2025. Energiskatten på alkylatbensin sänks den 1 juli 2025 med ytterligare 18 öre per liter. De skattenivåer som gäller efter sänkningarna 2025 för bensin ska även gälla under 2026.

Energi- och koldioxidskatten på diesel (utom på s.k. lågbeskattad olja) sänks den 1 januari 2025 med sammanlagt 170 kronor per kubikmeter jämfört med den nivå som tidigare beslutats för 2025. Koldioxidskatten på lågbeskattad olja sänks den 1 januari 2025 med 86 kronor per kubikmeter jämfört med den nivå som tidigare beslutats. Den 1 juli 2025 sänks energiskatten på diesel (utom lågbeskattad olja) med ytterligare 320 kronor per kubikmeter. Den 1 juli 2025 sänks koldioxidskatten på lågbeskattad olja med ytterligare 320 kronor per kubikmeter. De skattenivåer som gäller efter sänkningarna 2025 för diesel och lågbeskattad olja ska även gälla under 2026.

De energi- och koldioxidskattesatser som ska gälla för bränslen under 2025 och 2026 ska enligt förslaget framgå direkt av lagen om skatt på energi.

Ändringarna för 2025 föreslås träda i kraft den 1 januari 2025 respektive den 1 juli 2025, och ändringarna för 2026 föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.

Motionerna

I kommittémotionerna 2024/25:3241 av Ida Gabrielsson m.fl. (V) och 2024/25:3259 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) föreslås att proposition 2024/25:30 Sänkt skatt på bensin och diesel avslås.

2.6 Ålderspensionssystemets utgifter 2025

Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget omfattar ålderspension i form av inkomstpension, tilläggspension och premiepension samt administrationskostnader. Ålderspensionssystemets utgifter ingår inte i statens budget men i de takbegränsade utgifterna under utgiftstaket.

Propositionen

I budgetpropositionen föreslår regeringen (punkt 8) att riksdagen godkänner beräkningen av utgifter för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till 382,9 miljarder kronor 2025. Det innebär en ökning med 16,6 miljarder kronor jämfört med prognosen för 2024 och förklaras i huvudsak av den makroekonomiska utvecklingen.

2.7 Preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar för 2026 och 2027

Regeringen ska i budgetpropositionen lämna förslag till preliminära inkomstberäkningar och utgiftsramar för det andra och tredje tillkommande budgetåret (2 kap. 3 § budgetlagen).

Propositionen

Preliminära utgiftsramar för 2026 och 2027

Regeringen föreslår i budgetpropositionen (punkt 9) att riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2026 och 2027 som riktlinje för regeringens budgetarbete. I tabellerna 2.5 och 2.6 redovisas regeringens och motionärernas förslag till preliminära utgiftsramar för 2026 och 2027. De sammantagna utgiftsramarna för 2026 och 2027 uppgår till ca 1 463 miljarder kronor respektive 1 455 miljarder kronor. Det innebär jämfört med det föregående året en ökning med 22 miljarder kronor respektive 8,2 miljarder kronor. Utgiftsökningarna beror till stor del på den makroekonomiska utvecklingen och på den årliga pris- och löneomräkningen. En stor del av ökningen för 2026 beror också på en ökad EU-avgift. Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder beräknas medföra en mindre ökning 2026 och en minskning 2027 på grund av att tillfälliga åtgärder fasas ut eller avslutas samt av att beräkningarna utgår från antaganden om att inga nya finanspolitiska åtgärder vidtas för dessa år utöver de som tidigare aviserats eller aviseras i denna budgetproposition.

Preliminära inkomstberäkningar för 2026 och 2027

Regeringen föreslår i budgetpropositionen (punkt 5) att riksdagen godkänner den preliminära beräkningen av inkomster i statens budget för 2026 och 2027 som riktlinje för regeringens budgetarbete. I tabellerna 2.7 och 2.8 redovisas regeringens och motionärernas förslag till preliminära inkomstberäkningar för 2026 och 2027. Regeringen beräknar preliminärt inkomsterna i statens budget till ca 1 408 miljarder kronor respektive 1 462 miljarder kronor 2026 och 2027.

Motionerna

Motionärerna lämnar förslag till preliminära utgiftsramar och inkomst­beräkningar för det andra och tredje tillkommande budgetåret i partimotionerna 2024/25:3199 av Magdalena Andersson m.fl. (S) yrkandena 4 och 6, 2024/25:1924 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 4 och 6, 2024/25:2962 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkandena 4 och 6 och 2024/25:3220 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkandena 4 och 6. Motionärernas förslag till preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar jämfört med regeringens förslag för 2026 och 2027 framgår av tabellerna 2.5–2.8. 

 

Tabell 2.5 Regeringens och motionärernas förslag till utgiftsramar 2026

Miljoner kronor

Utgiftsområde		Regeringens förslag	Avvikelse från regeringen
			S	V	C	MP
1	Rikets styrelse	20 476	−280	390	−580	210
2	Samhällsekonomi och finansförvaltning	21 921	50	213	−4	100
3	Skatt, tull och exekution	15 201	±0	100	−95	±0
4	Rättsväsendet	93 463	40	65	455	1 136
5	Internationell samverkan	2 285	±0	52	±0	78
6	Försvar och samhällets krisberedskap	178 277	±0	±0	350	374
7	Internationellt bistånd	43 413	2 000	10 599	9 930	19 444
8	Migration	13 216	±0	−1 575	−1 425	−1 725
9	Hälsovård, sjukvård och social omsorg	116 371	363	4 082	−489	4 152
10	Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning	124 663	234	17 453	530	5 215
11	Ekonomisk trygghet vid ålderdom	58 835	1 050	2 200	±0	±0
12	Ekonomisk trygghet för familjer och barn	105 672	5 369	20 300	−1 325	8 797
13	Integration och jämställdhet	4 426	92	1 579	1 605	2 992
14	Arbetsmarknad och arbetsliv	92 828	1 017	21 281	−13 144	762
15	Studiestöd	36 267	774	1 120	145	2 635
16	Utbildning och universitetsforskning	102 288	4 710	6 897	4 355	2 634
17	Kultur, medier, trossamfund och fritid	16 613	1 696	2 454	870	2 563
18	Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik	2 155	810	10 235	10	10 101
19	Regional utveckling	4 712	2 620	170	90	165
20	Klimat, miljö och natur	17 554	1 300	16 518	4 470	25 129
21	Energi	6 171	100	5 305	1 550	13 381
22	Kommunikationer	105 719	1 675	16 339	1 000	39 807
23	Areella näringar, landsbygd och livsmedel	20 830	155	3 012	415	3 919
24	Näringsliv	8 221	180	577	50	424
25	Allmänna bidrag till kommuner	173 822	8 126	20 097	5 090	3 466
26	Statsskuldsräntor m.m.	23 355	±0	±0	±0	±0
27	Avgiften till Europeiska unionen	54 794	±0	±0	±0	±0
Summa utgiftsområden		1 463 548	32 081	159 462	13 853	145 758

Källa: Budgetpropositionen för 2025 och partimotionerna 2024/25:3199 (S), 2024/25:1924 (V), 2024/25:2962 (C) samt 2024/25:3220 (MP).

Tabell 2.6 Regeringens och motionärernas förslag till utgiftsramar 2027

Miljoner kronor

Utgiftsområde		Regeringens förslag	Avvikelse från regeringen
			S	V	C	MP
1	Rikets styrelse	20 783	−280	380	−580	100
2	Samhällsekonomi och finansförvaltning	22 271	50	237	−4	150
3	Skatt, tull och exekution	15 493	±0	100	±0	±0
4	Rättsväsendet	100 485	40	79	455	1 136
5	Internationell samverkan	2 292	±0	52	±0	78
6	Försvar och samhällets krisberedskap	166 800	±0	±0	350	14
7	Internationellt bistånd	43 819	4 000	10 599	14 754	22 367
8	Migration	12 376	±0	−1 320	−920	−725
9	Hälsovård, sjukvård och social omsorg	113 077	363	5 572	−239	4 694
10	Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning	127 585	234	17 720	1 938	4 917
11	Ekonomisk trygghet vid ålderdom	57 710	1 050	2 200	±0	±0
12	Ekonomisk trygghet för familjer och barn	106 706	5 369	20 800	−1 500	9 599
13	Integration och jämställdhet	2 747	92	1 589	2 140	3 572
14	Arbetsmarknad och arbetsliv	91 048	1 017	24 381	−10 094	769
15	Studiestöd	37 393	774	1 120	145	2 405
16	Utbildning och universitetsforskning	103 067	4 710	9 900	5 253	2 647
17	Kultur, medier, trossamfund och fritid	16 410	1 696	2 634	870	2 463
18	Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik	2 213	1 410	10 710	10	10 176
19	Regional utveckling	3 773	2 620	170	120	165
20	Klimat, miljö och natur	14 481	1 300	19 511	4 470	25 837
21	Energi	7 486	100	5 030	1 860	13 295
22	Kommunikationer	109 866	1 675	14 423	1 000	39 797
23	Areella näringar, landsbygd och livsmedel	21 253	155	3 072	415	4 048
24	Näringsliv	8 249	180	577	50	334
25	Allmänna bidrag till kommuner	170 834	8 126	22 287	3 820	6 366
26	Statsskuldsräntor m.m.	18 955	±0	±0	±0	±0
27	Avgiften till Europeiska unionen	58 173	±0	±0	±0	±0
Summa utgiftsområden		1 455 346	34 681	171 822	24 313	154 204

Källa: Budgetpropositionen för 2025 och partimotionerna 2024/25:3199 (S), 2024/25:1924 (V), 2024/25:2962 (C) samt 2024/25:3220 (MP).

Tabell 2.7 Regeringens och motionärernas förslag till beräkning av inkomsterna i statens budget 2026

Miljoner kronor

Inkomsttitel		Regeringens förslag	Avvikelse från regeringen
			S	V	C	MP
1100	Direkta skatter på arbete	834 386	11 210	48 690	−3 820	30 570
1110	Inkomstskatter	1 086 904	9 710	34 900	−2 600	18 800
1111	Statlig inkomstskatt	68 963	9 710	15 330	±0	15 450
1115	Kommunal inkomstskatt	1 017 941	±0	19 570	−2 600	3 350
1120	Allmän pensionsavgift	174 931	±0	800	−800	±0
1130	Artistskatt	±0	±0	±0	±0	±0
1140	Skattereduktioner	−427 449	1 500	12 990	−420	11 770
1200	Indirekta skatter på arbete	829 187	±0	5 710	−5 268	±0
1210	Arbetsgivaravgifter	810 328	±0	5 910	±0	±0
1240	Egenavgifter	11 837	±0	±0	±0	±0
1260	Avgifter till premiepensionssystemet	−55 897	±0	−200	±0	±0
1270	Särskild löneskatt	69 638	±0	±0	±0	±0
1280	Nedsättningar	−7 276	±0	±0	−5 268	±0
1290	Tjänstegruppliv	558	±0	±0	±0	±0
1300	Skatt på kapital	441 610	19 500	37 875	1 170	32 220
1310	Skatt på kapital, hushåll	101 259	3 500	24 280	1 500	31 720
1320	Skatt på företagsvinster	233 585	±0	8 395	−330	500
1330	Kupongskatt	9 376	±0	±0	±0	±0
1340	Avkastningsskatt	33 744	±0	±0	±0	±0
1350	Fastighetsskatt	44 320	±0	5 200	±0	±0
1360	Stämpelskatt	13 346	±0	±0	±0	±0
1390	Riskskatt för kreditinstitut	5 981	16 000	±0	±0	±0
1400	Skatt på konsumtion och insatsvaror	764 088	2 784	9 290	13 870	10 420
1410	Mervärdesskatt	626 744	±0	400	300	−80
1420	Skatt på alkohol och tobak	31 907	±0	±0	960	970
1430	Energiskatt	44 722	−416	5 100	4 270	5 140
1440	Koldioxidskatt	24 335	±0	530	5 890	±0
1450	Övriga skatter på energi och miljö	5 184	3 200	3 140	2 450	4 000
1470	Skatt på vägtrafik	22 979	±0	120	±0	390
1480	Övriga skatter	8 217	±0	±0	±0	±0
1500	Skatt på import	8 297	±0	±0	±0	±0
1600	Restförda och övriga skatter	6 674	±0	±0	±0	±0
1700	Avgående poster, skatter till EU	−8 297	±0	±0	±0	±0
Offentliga sektorns skatteintäkter		2 875 946	33 494	101 565	5 952	73 210
1800	Avgående poster, skatter till andra sektorer	−1 402 712	±0	−20 370	3 400	−3 350
Statens skatteintäkter		1 473 235	33 494	81 195	9 352	69 860
1900	Periodiseringar	−4 499	±0	±0	±0	±0
1000	Statens skatteinkomster	1 468 736	33 494	81 195	9 352	69 860
Övriga inkomster		−60 565	2 700	1 300	1 300	±0
2000	Inkomster av statens verksamhet	48 886	2 700	1 300	1 300	±0
3000	Inkomster av försåld egendom	5 000	±0	±0	±0	±0
4000	Återbetalning av lån	569	±0	±0	±0	±0
5000	Kalkylmässiga inkomster	23 813	±0	±0	±0	±0
6000	Bidrag m.m. från EU	17 646	±0	±0	±0	±0
7000	Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet	−156 478	±0	±0	±0	±0
8000	Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto	±0	±0	±0	±0	±0
Inkomster i statens budget		1 408 171	36 194	82 495	10 652	69 860

Källa: Budgetpropositionen för 2025 och partimotionerna 2024/25:3199 (S), 2024/25:1924 (V), 2024/25:2962 (C) samt 2024/25:3220 (MP).

Tabell 2.8 Regeringens och motionärernas förslag till beräkning av inkomsterna i statens budget 2027

Miljoner kronor

Inkomsttitel		Regeringens förslag	Avvikelse från regeringen
			S	V	C	MP
1100	Direkta skatter på arbete	884 027	11 210	56 460	−3 120	30 570
1110	Inkomstskatter	1 144 117	9 710	37 670	−1 800	18 800
1111	Statlig inkomstskatt	73 845	9 710	17 080	±0	15 450
1115	Kommunal inkomstskatt	1 070 272	±0	20 590	−1 800	3 350
1120	Allmän pensionsavgift	183 306	±0	1 000	−600	±0
1130	Artistskatt	±0	±0	±0	±0	±0
1140	Skattereduktioner	−443 396	1 500	17 790	−720	11 770
1200	Indirekta skatter på arbete	867 193	±0	5 810	−5 370	±0
1210	Arbetsgivaravgifter	848 269	±0	6 010	±0	±0
1240	Egenavgifter	12 252	±0	±0	±0	±0
1260	Avgifter till premiepensionssystemet	−58 492	±0	−200	±0	±0
1270	Särskild löneskatt	72 264	±0	±0	±0	±0
1280	Nedsättningar	−7 658	±0	±0	−5 370	±0
1290	Tjänstegruppliv	558	±0	±0	±0	±0
1300	Skatt på kapital	457 457	19 500	40 846	1 170	34 120
1310	Skatt på kapital, hushåll	105 638	3 500	27 280	1 500	33 620
1320	Skatt på företagsvinster	240 140	±0	8 366	−330	500
1330	Kupongskatt	9 469	±0	±0	±0	±0
1340	Avkastningsskatt	37 153	±0	±0	±0	±0
1350	Fastighetsskatt	45 325	±0	5 200	±0	±0
1360	Stämpelskatt	13 752	±0	±0	±0	±0
1390	Riskskatt för kreditinstitut	5 981	16 000	±0	±0	±0
1400	Skatt på konsumtion och insatsvaror	800 237	2 784	9 660	13 750	10 840
1410	Mervärdesskatt	660 166	±0	400	300	−80
1420	Skatt på alkohol och tobak	32 130	±0	±0	960	970
1430	Energiskatt	47 419	−416	5 300	3 930	5 300
1440	Koldioxidskatt	24 048	±0	530	6 050	±0
1450	Övriga skatter på energi och miljö	4 816	3 200	3 210	2 510	4 060
1470	Skatt på vägtrafik	23 196	±0	220	±0	590
1480	Övriga skatter	8 463	±0	±0	±0	±0
1500	Skatt på import	8 694	±0	±0	±0	±0
1600	Restförda och övriga skatter	11 560	±0	±0	±0	±0
1700	Avgående poster, skatter till EU	−8 694	±0	±0	±0	±0
Offentliga sektorns skatteintäkter		3 020 473	33 494	112 776	6 430	75 530
1800	Avgående poster, skatter till andra sektorer	−1 472 885	±0	−21 590	2 400	−3 350
Statens skatteintäkter		1 547 588	33 494	91 186	8 830	72 180
1900	Periodiseringar	−6 028	±0	±0	±0	±0
1000	Statens skatteinkomster	1 541 559	33 494	91 186	8 830	72 180
Övriga inkomster		−79 694	2 700	1 500	1 700	±0
2000	Inkomster av statens verksamhet	46 354	2 700	1 500	1 700	±0
3000	Inkomster av försåld egendom	5 000	±0	±0	±0	±0
4000	Återbetalning av lån	572	±0	±0	±0	±0
5000	Kalkylmässiga inkomster	23 048	±0	±0	±0	±0
6000	Bidrag m.m. från EU	12 563	±0	±0	±0	±0
7000	Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet	−167 230	±0	±0	±0	±0
8000	Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto	±0	±0	±0	±0	±0
Inkomster i statens budget		1 461 866	36 194	92 686	10 530	72 180

Källa: Budgetpropositionen för 2025 och partimotionerna 2024/25:3199 (S), 2024/25:1924 (V), 2024/25:2962 (C) samt 2024/25:3220 (MP).

2.8 Yttranden från andra utskott över utgiftsramar och inkomster

Samtliga utskott har fått tillfälle att yttra sig över förslagen till utgiftsramar och inkomster i budgetpropositionen i de delar som berör respektive utskotts beredningsområde. Tabell 2.9 ger en översiktlig sammanställning över de yttranden som lämnats. Som tabellen visar tillstyrker samtliga utskott som yttrat sig regeringens proposition i de delar som yttrandet avser. Vidare bedömer utskotten regeringens förslag till utgiftsramar är väl avvägda. Yttrandena återfinns i sin helhet i bilagorna 7–19.

 

Tabell 2.9 Yttranden från andra utskott

Utskott/ Yttrande1	Yttrar sig över	Bilaga	Tillstyrker/Avstyrker	Avvikande meningar
KU (KU1y)	Utgiftsområde 1	7	Tillstyrker	S, V, C, MP
SkU (SkU1y)	Skatter och avgifter, inkomstberäkningen	8	Tillstyrker	S, V, C, MP
SkU (SkU2y)	Utgiftsområde 3	9	Tillstyrker	V, C
CU (CU1y)	Utgiftsområde 18	10	Tillstyrker	S, V, C, MP
UU (UU2y)	Utgiftsområde 5 och 7	11	Tillstyrker	S, V, C, MP
SfU (SfU1y)	Utgiftsområde 8, 10, 11, 12 och ålderspensionssystemet, inkomstberäkningen	12	Tillstyrker	S, V, C, MP
SoU (SoU1y)	Utgiftsområde 9	13	Tillstyrker	S, V, C, MP
KrU (KrU1y)	Utgiftsområde 17	14	Tillstyrker	S, V, C, MP
UbU (UbU1y)	Utgiftsområde 15 och 16	15	Tillstyrker	S, V, C, MP
TU (TU1y)	Utgiftsområde 22	16	Tillstyrker	S, V, C, MP
MJU (MJU1y)	Utgiftsområde 20 och 23	17	Tillstyrker	S, V, C, MP
NU (NU3y)	Utgiftsområde 19, 21 och 24	18	Tillstyrker	S, V, C, MP
AU (AU1y)	Utgiftsområde 13 och 14	19	Tillstyrker	S, V, C, MP

1Justitieutskottet och försvarsutskottet har inte yttrat sig över sina respektive utgiftsområden.

2.9 Kompletterande information

Nedan redovisas förslag som har aviserats i budgetpropositionen och som regeringen avser att lämna under 2025. Samtliga dessa förslag ligger till grund för inkomstberäkningen men ingår inte i budgetpropositionen, utan förslagen presenteras i andra propositioner.

Propositioner som regeringen avser att överlämna till riksdagen under våren 2025 för ikraftträdande under 2025

•       Sänkt subventionsgrad vid skattereduktion för installation av solceller

•       Slopad stämpelskatt vid inteckning av skepp

•       Sänkt alkoholskatt för öl från oberoende småbryggerier.

Propositioner som regeringen avser att överlämna till riksdagen för ikraftträdande 2026

•       Slopad skattereduktion för mikroproduktion av el

•       Höjd beloppsgräns för resor till och från arbetet

•       Höjd fastighetsskatt för vindkraftverk

•       Justeringar i bestämmelserna om riskskatt för kreditinstitut.

2.10 Utskottets ställningstagande

Utgiftstak för staten 2025–2027

Regeringens förslag till nivåer på utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet för 2025–2027 är 1 856, 1 894 respektive 1 938 miljarder kronor. För 2025 och 2026 innebär förslaget att de sedan tidigare fastställda nivåerna på utgiftstaket för dessa år höjs med 29 miljarder kronor för 2025 och med 28 miljarder kronor för 2026 till följd av finanspolitiska skäl och tekniska justeringar. Regeringens förslag till nivå på utgiftstaket för 2027 innebär en höjning med 44 miljarder kronor, jämfört med den nya nivån på utgiftstaket för 2026. Höjningen motsvarar 2,3 procent, vilket kan jämföras med den årliga genomsnittliga höjningen i löpande priser som beräknas uppgå till 3,4 procent mellan 1997 och 2026. Den föreslagna nivån på utgiftstaket för 2027 motsvarar 26,3 procent av potentiell BNP, vilket är lägre än nivån för 2025 och 2026, som motsvarar 27,3 respektive 26,8 procent. Utskottet har i kapitel 1 redogjort för sin syn på regeringens förslag till nivå på utgiftstaket för det tredje tillkommande året och förslaget om att ändra de sedan tidigare fastställda nivåerna för 2025 och 2026.

Ramar för utgiftsområdena 2025

Som framgår av tabell 2.2 i betänkandet uppgår de utgiftsramar som regeringen föreslår för 2025 till 1 442 miljarder kronor, vilket är ca 95 miljarder kronor högre än ramarna i den ursprungligt beslutade budgeten för 2024. Regeringens förslag till utgiftsramar för de 27 utgiftsområdena i statens budget 2025 framgår av tabell 2.3 i betänkandet.

Finansutskottet konstaterar att de utskott som yttrat sig över utgiftsramarna för sina respektive utgiftsområden tillstyrker regeringens förslag och anför att utgiftsramarna är väl avvägda. Finansutskottet gör inte någon annan bedömning utan anser att regeringens förslag till fördelning av utgifter på utgiftsområden överensstämmer med de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som regeringen föreslår och som finansutskottet ställt sig bakom i kapitel 1. I samma kapitel har också utskottet redogjort för sin syn på hur regeringen redovisar förändringen av nivån på utgiftsramar.

Övriga utgifter i statens budget 2025

Övriga utgifter i statens budget utgörs av Riksgäldskontorets nettoutlåning, posten Minskning av anslagsbehållning och kassamässig korrigering. Utgifterna för dessa för 2025 beräknas till –3 miljarder kronor, –10,6 miljarder kronor respektive 0 kronor. Utskottet har i kapitel 1 kommenterat beloppet på posten Minskning av anslagsbehållningar.

Beräkning av inkomster i statens budget 2025

Regeringen föreslår i budgetpropositionen att riksdagen ska godkänna beräkningen av inkomsterna i statens budget till sammanlagt 1 374 miljarder kronor för 2025. Regeringens förslag till beräkning av inkomsterna i statens budget för 2025 framgår av tabell 2.4 i betänkandet. I regeringens förslag till inkomstberäkning är inräknat de förslag och aviseringar om förslag till skatte- och avgiftsregler som regeringen lämnar i propositionen. Utskottet anser att regeringens beräkning av inkomsterna i statens budget är väl förenlig med de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som regeringen föreslår och som utskottet ställer sig bakom i kapitel 1. I samma kapitel har också utskottet redogjort för sin syn på hur regeringen redovisar beräkningen av statens inkomster.

Ändringar i skatte- och avgiftsregler

Finansutskottet har i likhet med skatteutskottet och socialförsäkringsutskottet inte någon invändning mot de förslag om ändrade skatte- och avgiftsregler som ligger till grund för den beräkning av inkomsterna i statens budget 2025 som regeringen lägger fram. Samtliga lagändringar föreslås träda i kraft den 1 januari 2025 utom de som gäller avskaffad flygskatt, som träder i kraft den 1 juli 2025, och ändrad malus för husbilar och vissa alternativbränslebilar, som träder i kraft den 1 februari 2025.

I budgetpropositionen för 2025 lämnar regeringen lagförslag som ligger till grund för inkomstberäkningen. Regeringen aviserar också lagförslag som ligger till grund för inkomstberäkningen som regeringen avser att återkomma till riksdagen om i andra propositioner. Vissa av dessa propositioner har överlämnats i anslutning till budgetpropositionen och behandlas därmed i finansutskottets förslag till rambeslut. Utskottet har i kapitel 1 kommenterat förslag till skatte- och avgiftsregler som lämnas i andra propositioner än budgetpropositionen.

Ålderspensionssystemets utgifter 2025

Regeringens beräkning av ålderspensionssystemets utgifter vid sidan av statens budget för 2025 beräknas uppgå till ca 383 miljarder kronor.

Preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar för 2026 och 2027

Regeringens förslag till preliminära utgiftsramar framgår av tabellerna 2.5 och 2.6 i betänkandet. Fördelningen av utgifter utgår från fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2025. Regeringen föreslår också preliminära beräkningar av statens inkomster för 2026 och 2027. Förslaget till preliminära beräkningar av statens inkomster framgår av tabellerna 2.7 och 2.8 i betänkandet. Förslagen utgår från beräkningen av inkomsterna för 2025.

Finansutskottet tillstyrker propositionens förslag till rambeslut

Finansutskottet tillstyrker proposition 2024/25:1 med förslag till nivåer på utgiftstaket, utgiftsramar, inkomstberäkningar, ålderspensionssystemets utgifter samt preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar för 2026 och 2027. Utskottet tillstyrker även, i likhet med skatteutskottet och socialförsäkringsutskottet, förslagen om ändrade skatte- och avgiftsregler. De alternativa förslag till utgiftstak, utgiftsramar och inkomstberäkningar som motionärerna lämnar avstyrks. Detsamma gäller motionärernas alternativa förslag till ändringar i skatte- och avgiftsregler och motionsyrkandena i följdmotionerna.

3 Bemyndiganden om lån och andra ekonomiska åtaganden

3.1 Bemyndigande om upplåning

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2025 ta upp lån enligt 5 kap. budgetlagen (punkt 10).

För 2025 beräknas statens budget visa ett underskott på 55 miljarder kronor. Det är en förstärkning motsvarande 38 miljarder kronor jämfört med 2024 när underskottet uppgick till 93 miljarder kronor. För 2024–2027 beräknas budgetsaldot uppgå till i genomsnitt –48 miljarder kronor eller –0,7 procent av BNP. Det negativa budgetsaldot beror på höga utgifter i relation till inkomsterna. De höga utgifterna kan kopplas till beslut bl.a. inom försvar, rättsväsen och stöd till Ukraina. Det riksdagsbeslutade tillfälliga kapitaltillskottet till Riksbanken försvagade budgetsaldot med 25 miljarder kronor 2024 och förklarar samtidigt en stor del av budgetsaldot 2025 jämfört med 2024.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att under 2025 ta upp lån enligt 5 kap. budgetlagen (2011:203).

3.2 Lån för myndigheternas investeringar i anläggningstillgångar

 

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2025 besluta om lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 66,9 miljarder kronor (punkt 13). Det är en ökning med 6,4 miljarder kronor eller 10,5 procent jämfört med innevarande års låneram. Under perioden 2016–2025 beräknas låneramen öka med i genomsnitt 5,9 procent per år. Myndigheternas nyttjande av låneramen uppgick till 79 procent den 31 december 2023. Jämfört med 2022 var nyttjandegraden 3 procentenheter högre 2023.

Tidigare behandling

Utskottet har återkommande uttalat att skillnaden mellan föreslagen låneram för investeringar i anläggningstillgångar och den faktiska användningen av ramen bör minska, dvs. nyttjandegraden bör öka (senast i bet. 2023/24:FiU1). I betänkandet anförde utskottet att det tidigare noterat regeringens målsättning om att arbeta aktivt för att nyttjandegraden ska öka. Utskottet konstaterade dock att myndigheternas nyttjande av låneramen har varit relativt oförändrat sedan 2011 och att nyttjandegraden fallit under de senaste åren. En alltför stor skillnad mellan beviljade låneramar för myndigheternas investeringar och faktiskt utnyttjade belopp är inte i linje med budgetlagens krav på hög effektivitet och god hushållning i statens verksamhet. Utskottet förutsatte att regeringen fortsätter att arbeta aktivt för att nå målsättningen om att nyttjandegraden ska öka. Med hänsyn till att låneramen historiskt har nyttjats i så låg utsträckning framhöll utskottet vikten av att regeringen motiverar behovet av den föreslagna bufferten för oförutsedda händelser. Utskottet tillstyrkte regeringens föreslagna bemyndigande.

Utskottets ställningstagande

Utskottet noterar att myndigheternas nyttjande av låneramen uppgick till 79 procent den 31 december 2023. Liksom tidigare konstaterar utskottet att myndigheternas nyttjande av låneramen har varit relativt oförändrad sedan 2011. Utskottet noterar också att regeringens målsättning är att arbeta aktivt för att nyttjandegraden ska öka. En alltför stor skillnad mellan beviljade låneramar för myndigheternas investeringar och faktiskt utnyttjade belopp är inte i linje med budgetlagens krav på hög effektivitet och god hushållning i statens verksamhet. Utskottet ser gärna att regeringen i budgetpropositionen redovisar sin syn på nyttjandegraden, vilken nivå regeringen arbetar för att uppnå och en motivering till den eventuella avvikelsen mot den nivå som regeringen betraktar som rimlig.

Utskottet tillstyrker förslaget i budgetpropositionen om att bemyndiga regeringen att under 2025 besluta om lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 66,9 miljarder kronor.

3.3 Myndigheternas räntekontokrediter

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2025 besluta om krediter för myndigheternas räntekonton i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare utnyttjade krediter uppgår till högst 21,5 miljarder kronor (punkt 14). Förslaget innebär en höjning av räntekontokreditramen med 1,4 miljarder kronor jämfört med 2024 och med 3 miljarder kronor jämfört med 2023. Under 2023 uppgick de beslutade krediterna på myndigheternas räntekonton sammanlagt till ca 18,5 miljarder kronor och det maximala utnyttjandet uppgick under 2023 till ca 3,2 miljarder kronor. Regeringen anför att räntekontokreditramen sammantaget nyttjas i begränsad omfattning men att den också säkerställer myndigheternas betalningsförmåga om utbetalningarna inte skulle infalla jämnt fördelat över året. Av den totala kreditramen kommer 100 miljoner kronor enligt regeringen inledningsvis inte att fördelas till myndigheterna för att regeringen ska kunna hantera situationer när tillfälliga kreditbehov uppstår till följd av oförutsedda händelser i myndigheternas verksamhet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att regeringens förslag innebär en höjning av räntekontokreditramen med 1,4 miljarder kronor jämfört med 2024 och med 3 miljarder kronor jämfört med 2023. Utskottet noterar att räntekonto­kreditramen nyttjas i begränsad omfattning men att den säkerställer myndigheternas betalningsförmåga om utbetalningarna inte skulle infalla jämnt över året. Utskottet tillstyrker med detta förslaget i budgetpropositionen om att bemyndiga regeringen att för 2025 besluta om krediter för myndigheternas räntekonton i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare utnyttjade krediter uppgår till högst 21,5 miljarder kronor.

3.4 Bemyndigande att överskrida anslag

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2025, med de begränsningar som följer av 3 kap. 8 § andra stycket budgetlagen, besluta att ett anslag som inte avser förvaltningsändamål får överskridas om ett riksdagsbeslut om ändring av anslaget inte hinner inväntas och överskridandet ryms inom det fastställda utgiftstaket för staten (punkt 15). Regeringen anför att dess avsikt är att, liksom vid tidigare tillfällen, föreslå ändringar av berörda anslag som ersätter eventuella medgivna överskridanden. Under 2024 har regeringen hittills medgett överskridanden inom utgiftsområde 13 anslaget 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande, utgiftsområde 14 anslaget 1:12 Bidrag till lönegarantiersättning samt utgiftsområde 18 anslaget 2:4 Åtgärder på konsumentområdet. Regeringen föreslår i propositionen Höständrings­budget för 2024 att de ovan angivna anslagen tillförs medel som täcker de medgivna överskridandena (prop. 2024/25:2). Ett eventuellt utnyttjande av bemyndigandet senare under året kommer att redovisas i årsredovisningen för staten för 2024.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om att bemyndiga regeringen att under 2025, med de begränsningar som följer av 3 kap. 8 § andra stycket budgetlagen (2011:203), besluta att ett anslag som inte avser förvaltningsändamål får överskridas om ett riksdagsbeslut om ändring av anslaget inte hinner inväntas och överskridandet ryms inom det fastställda utgiftstaket för staten.

Reservationer

Ställningstagande

Det är halvtid med regeringen och det går inte bra för Sverige. Vi kommer ur kostnadskrisen fattigare än vi hade behövt göra. Tio års reallöneökningar har utraderats och vanliga svenskar kommer att avsluta regeringens mandatperiod med lägre löner än när den började. Arbetslösheten är den högsta på ett decennium och Sveriges tillväxt är bland de lägsta i Europa. Gängvåldet kryper ned i åldrarna och SD-regeringen har drivit fram en akut sjukvårdskris i hela landet.

Politiken bör prioritera förstärkningar till sjukvården och åtgärder för att stärka Sveriges tillväxt. Politiken bör inriktas på åtgärder för att stoppa våldet och bryta nyrekryteringen till kriminella gäng samtidigt som de barnfamiljer och pensionärer som drabbats hårt av kostnadskrisen stöttas.

För att komma åt den grova gängkriminaliteten och den organiserade brottsligheten behöver samhället tänka nytt och ha ett helt nytt angreppssätt, en svensk RICO-lagstiftning bör därför utredas. Inriktningen på politiken bör vara en ny princip om att för varje ytterligare krona som satsas på polisen ska minst lika mycket satsas på att stoppa nyrekryteringen och stärka det brottsförebyggande arbetet genom att medel tillförs för punktmarkering av unga, en mer rättvis skola och utsatta förskolor. Barn- och studiebidraget bör höjas med 200 kronor per månad nästa år samtidigt som bostadsbidraget för barnfamiljer förstärks permanent.

För att stötta välfärden genom kostnadskrisen bör det generella statsbidraget till kommuner och regioner utökas i förhållande till regeringens förslag. Staten bör också inflationsskydda de generella statsbidragen. Samhället behöver ta tillbaka den demokratiska kontrollen över välfärden samt investera i fler utbildningsplatser och förbättra arbetsvillkoren för att fler ska både vilja och orka arbeta i svensk välfärd.

Regeringens förslag om sänkt skatt på bensin och diesel bör inte genomföras. För att stötta de hushåll som är beroende av bilen bör i stället en tankrabatt införas, främst för hushåll i glesbygd.

De åtgärder för bostadsbyggande som regeringen föreslår är helt otillräckliga när Sverige har den värsta byggkrisen sedan 1990-talet. En statlig byggstimulans bör därför införas i form av ett produktionsstöd riktat till mindre orter med stora industrietableringar och till ungdoms- och student­bostäder samt statliga byggkrediter för bostads­byggande.

Avtrappningen i jobbskatteavdraget bör inte genomföras. I stället för att som regeringen låna till skattesänkningar för de allra rikaste bör politiken inriktas på skattereduktion för inkomster under gränsen för statlig inkomstskatt. Även inkomster från arbetslöshetsersättning, sjukförsäkring och sjuk- och aktivitetsersättning bör omfattas. Förstärkningen av försvaret ska bäras av dem som har bäst ekonomiska förutsättningar. Därför bör en ny beredskapsskatt införas. Vidare är behovet av en omfattande översyn av skattesystemet stort. En översyn av beskattningen av kapital bör prioriteras, däribland de s.k. 3:12-reglerna. Särskilt angeläget är att se över takbeloppet och justera skattesatsen inom gränsbeloppet.

Regeringens avtrappning av ränteavdraget för blankolån riskerar att slå hårt mot individer med låga inkomster som redan har betydande lån. Avtrappningen av ränteavdraget bör därför fasas in långsammare än vad regeringen föreslår.

Biståndet bör ökas stegvis de kommande åren tills 1 procent av BNI uppnås.

De offentliga finanserna är i ett betydligt bättre skick nu än när ramverket introducerades på 90-talet. Det är därför dags att övergå till ett balansmål. På så sätt kan vi frigöra mer utrymme för att möta den demografiska transitionen i välfärden, samtidigt som vi tar fortsatt ansvar för statsskulden. Lånefinansiering av strategiska infrastrukturprojekt med stor klimatnytta bör övervägas. Vidare bör den ordnade och sammanhållna budgetprocessen, där olika angelägna ändamål mäts mot varandra i relation till det budgetutrymme som finns, även fortsättningsvis vara en central del av det finanspolitiska ramverket.

Sammanfattningsvis tillstyrks Socialdemokraternas förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

 

Ställningstagande

Den svenska ekonomin har gått på lågvarv under snart två års tid. Hushållens konsumtion har utvecklats svagt i spåren av den höga inflationen och byggsektorn har närapå kraschat, tyngd av höga räntor och svag efterfrågan. Arbetslösheten har ökat med ca 57 000 personer och Sverige har den tredje högsta arbetslösheten inom EU. Effekterna av regeringens passiva finanspolitik och frånvaron av tillväxtfrämjande investeringar syns nu tydligt på arbetsmarknaden.

Inriktningen på politiken bör vara att återupprätta den aktiva arbetsmarknadspolitiken genom ökade medel till Arbetsförmedlingen och för arbetsmarknadspolitiska program och insatser. Ett stopp för privata aktörer i arbetsmarknadspolitiken bör införas. Socialförsäkringarna har urholkats under flera års tid. Enhetliga tak bör införas i transfereringssystemen utformade så att 80 procent av löntagarna får 80 procent av lönen i ersättning. Inkomstindexerade tak och ersättningsnivåer bör införas i socialförsäkringen fr.o.m. 2027.

Politiken bör inriktas mot ett återuppbyggnadsprogram för Sveriges kommuner och regioner, dels genom en kraftfull ökning av resurser till välfärdens kärna i form av sjukvården, skolan och barn- och äldreomsorgen, dels genom ett investerings- och underhållsprogram för att rusta upp och klimatanpassa den kommunala och regionala infrastrukturen.

Hela ekonomin behöver ställas om för att klimatmålen ska kunna nås. Politiken bör inriktas mot en klimatpolitik som är strukturerad, omfattande och folkligt förankrad. Klimatomställningen bör accelereras genom investeringar på 700 miljarder kronor de kommande tio åren. Regeringens förslag om sänkt skatt på bensin och diesel bör inte genomföras.

Det gröna samhällsbygget förutsätter trygga och klimateffektiva bostäder i hela landet. De statliga investeringarna i klimatrenoveringar av det befintliga bostadsbeståndet bör öka så att betalningsbördan inte tynger hyresgästerna i alltför hög utsträckning. För att klara av klimatomställningen måste järnvägsinfrastrukturen fungera i hela landet. Medel bör därför avsättas för att åtgärda underhållsskulden och ett statligt investeringsstöd för den regionala kollektivtrafiken införas.

Sverige hör till de OECD-länder där den ekonomiska ojämlikheten ökat mest sedan mitten av 1980-talet. En viktig orsak till de ökade klyftorna är hur det svenska skattesystemet utvecklats och fortsätter att utvecklas. Inriktningen för skattepolitiken bör vara att skatterna ska vara en stabil finansiering av offentliga investeringar, utbildning och en aktiv arbetsmarknads- och näringspolitik. Därtill bör de jämna ut inkomster, konsumtion och sparande mellan olika inkomstgrupper och vara styrande i klimat- och miljöpolitiken. Regeringens förslag till ett nytt jobbskatteavdrag samt ytterligare en höjning av grundavdraget bör inte genomföras. I stället bör enhetliga kapitalskatter, en gåvo- och arvsskatt med stort fribelopp och skatt på bankernas övervinster införas.

Regeringens förslag om avtrappat ränteavdrag för lån utan säkerhet bör inte genomföras. För att komma till rätta med problemen med överskuldsättning bör i stället bl.a. större krav ställas på långivarnas kreditkontroller.

Dagens överskottsmål bör ersättas med ett mål för de offentliga finanserna som innebär att det finansiella sparandet ska vara –1 procent över en konjunkturcykel under den närmaste åttaårsperioden.

Det finanspolitiska ramverket, som i dag endast innehåller finansiella mål och restriktioner, bör kompletteras med mål för den reala ekonomin. Det befintliga skuldankaret bör ersättas med ett tak för den offentliga skulden om 50 procent av BNP. En skuld på den nivån skapar långsiktigt hållbara offentliga finanser och god marginal till EU:s gränsvärde på 60 procent. Det är också en låg skuldkvot i ett internationellt perspektiv. Ett skuldankare har dock en slagsida i så måtto att det endast tar fasta på den offentliga nettoförmögenhetens skuldsida. Det finanspolitiska ramverket behöver därför kompletteras med ett mått som också beaktar den offentliga sektorns finansiella tillgångssida.

Vidare bör det finanspolitiska ramverket kompletteras med någon form av inkomstgolv för att komma till rätta med obalansen som det innebär att ha ett tak för statsbudgetens utgifter i form av systemet med de treåriga utgiftstaken, utan att det finns ett motsvarande golv för statens inkomster. Denna obalans gör det lättare att sänka skatterna än att genomföra utgiftsreformer.

Sammanfattningsvis tillstyrks Vänsterpartiets förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

 

Ställningstagande

Sverige har i dag en arbetslöshet på över 8 procent, EU:s tredje högsta. Regeringen har mött arbetslöshetskrisen med höjda arbetsgivaravgifter, nya pålagor och minskad matchning, medan stora resurser lagts på helt ineffektiva återvandringsbidrag. De viktigaste styrmedlen för att minska klimatutsläppen har tagits bort utan att ersättas med något annat, samtidigt som tiotals miljarder lagts på fossila bränslen. Var sjätte högstadieelev får inte fullständiga betyg och slås ut före gymnasiet. Ungdomsarbetslösheten stiger och samtidigt utsätts tusentals elever i dag för rekryteringsförsök från kriminella.

Politiken bör inriktas mot en kraftfull jobbpolitik med jobbskapande i växande småföretag. Målet ska vara att 130 000 svenskar ska gå från arbetslöshet till jobb. Arbetsgivaravgifterna för de första tio anställda bör tas bort och de bör sänkas kraftigt för anställda med ingångslöner. Stödet till de arbetslösa bör effektiviseras och gå till riktig matchning till jobb. Arbetslösa bör i högre grad flytta dit jobben finns, vare sig det är i norra Sverige eller andra delar av landet.

Det är välkommet att marginalskatterna sänks genom att avtrappningen av jobbskatteavdraget tas bort. Däremot kräver arbetslöshetskrisen att det nya jobbskatteavdraget tydligare riktar in sig på vägen från bidrag till jobb och inte bara på att öka den svenska medelklassens köpkraft. En mer omfattande skattereform bör genomföras som både minskar skattekilarna mellan bidrag och arbete, vid övergången in i arbete, och sänker marginalskatterna som i andra änden av skattesystemet minskar tillväxten och ökar kompetensbristen.

Sverige måste återigen få en integrationspolitik värd namnet. Politiken bör inriktas mot mycket mer intensiva insatser för alla som ännu inte kommit in i det svenska samhället och fått jobb, med ett nystartsår med tuffa krav men också mycket mer intensiv svenskutbildning och praktik.

Regeringen har tagit bort de viktigaste styrmedlen för att minska klimatutsläppen utan att ersätta dem med något annat, samtidigt som tiotals miljarder kronor lagts på fossila bränslen. Ett mål bör sättas om att 100 000 fler laddbara bilar ska säljas varje år, så att den svenska hemmarknaden kommer i kapp. För att uppnå det bör en kraftfull ”folkbonus” för miljöbilar införas. I stället för att höja reduktionsplikten lite grann igen bör Sverige upphandla en beredskapsreserv av förnybart bränsle från skogsråvara så billigt som möjligt. Regeringens förslag om sänkt skatt på bensin och diesel bör inte genomföras.

För att öka tillgången på grön el bör kablar till havsvindkraften byggas och finansieras av staten via Svenska kraftnät eller vid behov via budgeten. Samtidigt bör fastighetsskatten på vindkraftsel tillfalla kommunerna. Det gröna avdraget för laddboxar och solceller bör utökas och breddas till energibesparande åtgärder. Regeringens förslag om att uppindexera elskatten bör inte genomföras.

Skolan måste stå stark och prioriteras. Ytterligare medel utöver vad regeringen föreslår bör tillföras. Ett samlat sektorsbidrag som ersätter riktade statsbidrag bör införas. Målet ska vara att halvera den höga utslagningen på vägen till gymnasiet, genom att skärpa arbetet med att förbereda elever och uppvärdera yrkeslinjerna på gymnasiet.

Både vägnätet och järnvägarna lider av en stor underhållsskuld. En kriskommission för svensk infrastruktur bör inrättas liksom en potthålsgaranti för att laga existerande vägar, och det behövs reformer och resurser för att de enskilda vägarna ska fortsätta utvecklas.

Biståndet bör stegvis men kraftfullt trappas upp till dess att 1 procent av Sveriges BNI åter nås. Som en del i detta bör stödet till Ukraina flyttas ur den ordinarie biståndsbudgeten och i stället finansieras inom en kraftigt utökad budgetram utanför budgeten.

Sunda statsfinanser och ett solitt finanspolitiskt ramverk ska värnas. En expansiv budget med ett negativt finansiellt sparande är motiverad då svensk ekonomi trots viss återhämtning alltjämt befinner sig i en lågkonjunktur. De resurser som frigörs vid en justering av det befintliga överskottsmålet bör öronmärkas och särskilt tillägnas infrastrukturen.

Sammanfattningsvis tillstyrks Centerpartiets förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

 

Ställningstagande

Sverige är ett land med enorma möjligheter. I stället för att bygga vidare på det som är bra väljer regeringen i sin inriktning på politiken att använda en stor del av reformutrymmet till att sänka skatten för de rika. Det anser jag inte löser några samhällsproblem. Att som regeringen inrikta den ekonomiska politiken på förslag som ger mer utsläppsökningar än utsläppsminskningar, som minskar den biologiska mångfalden, drar ned på ambitioner om fred och ökar de ekonomiska klyftorna spär bara på de problem som redan finns.

Den ekonomiska politiken bör inriktas mot en rättvis omställning med en effektiv, grön och rättvis politik. Klimatpolitiken behöver vila på två ben som innebär att fossila utsläpp ska prissättas och de gröna alternativen byggs ut. För detta krävs stora investeringar i framtidens koldioxidneutrala ekonomi. En investeringsbudget som motsvarar 1 procent av BNP bör därför införas. Den ska innehålla nya satsningar på bl.a. järnväg, industriutveckling och naturliga kolsänkor samt storskaliga investeringar i klimatanpassning, hållbara biobränslen och elektrifiering. Sammantaget innebär det 66,8 miljarder kronor utöver regeringens satsningar inom dessa områden. Den biologiska mångfalden, i havet såväl som skogen, behöver bevaras och stärkas bl.a. genom åtgärder för att värna värdefull natur, hotade arter och naturtyper samt en havsmiljömiljard.

Det finanspolitiska ramverket måste klimatsäkras. Omställningen till ett koldioxidneutralt samhälle innebär att Sverige står inför en investerings­puckel. Eftersom investeringarna kommer att gynna framtida generationer bör de inte finansieras med skattehöjningar eller neddragningar i välfärden utan via en ökad statlig upplåning. Det finns utrymme att höja skuldankaret till 50 procent av BNP och därmed frigöra ett tillfälligt utrymme som bör användas för investeringar som bidrar till den gröna omställningen. Det motsvarar årliga underskott på 1,5 procent under perioden 2025–2035.

Näringslivet spelar en avgörande roll i klimatomställningen och för möjligheterna att bygga ett samhälle inom planetens gränser. För att accelerera industrins omställning bör både Klimatklivet och Industriklivet förstärkas och ett nytt innovationsrelaterat styrmedel i form av klimatskyddsavtal införas.

Det enskilt billigaste och snabbaste sättet att få fram mer tillgänglig energi är genom energieffektiviseringar, och därför bör stöd till energieffektivisering av både industriföretag och flerbostadshus återinföras. Ett investeringsstöd för grön baskraft bör också införas liksom ett produktionsstöd för elektrobränslen och avancerade biodrivmedel som kommer att fylla viktiga funktioner i framtidens transport- och energisystem.

Förutom att politiken bör inriktas på att rusta järnvägen och att bygga ut den i hela landet behöver järnvägsunderhållet tas tillbaka i statlig regi och kollektivtrafiken utvecklas. Ett Sverigekort som ger möjlighet till resor med kollektivtrafik i hela landet bör införas. En differentierad elbilsbonus och elbilsstöd riktat till låg- och medelinkomsttagare på landsbygden bör också införas för att fler ska få möjlighet att byta till elbil.

I stället för att sänka skatten för de som har mest bör den ekonomiska politiken inriktas på en gemensam välfärd som ger trygghet och stabilitet för människor genom bl.a. höjda generella statsbidrag och inflationssäkrade barnbidrag, bostadsbidrag och underhållsstöd. Dessutom bör det tillfälliga bostadsbidraget för barnfamiljer permanentas och garantinivån i sjuk- och aktivitetsersättningen höjas. Regeringens förslag om att dels försämra högkostnadsskyddet för läkemedel, dels göra de ungas tandvård dyrare bör inte genomföras. De unga behöver få känna att de bidrar och få leva i ett samhälle som skapar hopp och framtidstro. Studiebidraget för elever i gymnasiet behöver värdesäkras och bidragsdelen i studiemedlet höjas. Politiken bör inriktas på att återställa biståndsramen till att motsvara 1 procent av BNI.

Regeringens förslag om ett ytterligare jobbskatteavdrag, sänkt skatt på investeringssparkonton, sänkt skatt på bensin och diesel samt avskaffad flygskatt bör inte genomföras. I stället bör en höjd och mer progressiv kapitalbeskattning införas och flygskatten höjas. Förslaget om avtrappat ränteavdrag för lån utan säkerhet bör inte genomföras. En tillfällig skatt på bankernas övervinster bör införas.

Sammanfattningsvis tillstyrks Miljöpartiets förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

 

Ställningstagande

Socialdemokraternas föreslagna riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken bör ligga till grund för beslutet om utgiftstak för 2025–2027 samt utgiftsramar och inkomstberäkning för 2025. De preliminära utgiftsramarna och inkomstberäkningarna för 2026 och 2027 bör också utgå från dessa riktlinjer. Fastställande av utgiftsramar för utgiftsområden och beräkningen av inkomster för 2025 ska därmed göras i enlighet med Socialdemokraternas förslag i bilaga 4 i betänkandet. Preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar för 2026 och 2027 ska godkännas i enlighet med vårt förslag i bilaga 5 i betänkandet. 

Riksdagen bör också ställa sig bakom att regeringen ska återkomma med förslag om ytterligare förändringar i skatte- och avgiftsregler i överensstämmelse med Socialdemokraternas beräkning av inkomsterna i statens budget för 2025 enligt förslaget i bilaga 4 och tillkännage detta för regeringen.

Riksdagen bör även avslå proposition 2024/25:30 Sänkt skatt på bensin och diesel. När det gäller proposition 2024/25:26 Avtrappat ränteavdrag för lån utan säkerhet bör riksdagen ställa sig bakom dels att utfasningen av ränteavdraget för blankolån ska ske långsammare än vad regeringen föreslår, dels att regeringen måste göra en konsekvensanalys av de negativa effekterna av utfasningen av ränteavdraget för blankolån för enskilda och föreslå ytterligare åtgärder för att minska dessa och detta bör riksdagen tillkännage för regeringen.

Med hänvisning till detta tillstyrks Socialdemokraternas förslag till rambeslut.

 

 

Ställningstagande

Vänsterpartiets föreslagna riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken bör ligga till grund för beslutet om utgiftstak för 2025–2027 samt utgiftsramar och inkomstberäkning för 2025. De preliminära utgiftsramarna och inkomstberäkningarna för 2026 och 2027 bör också utgå från dessa riktlinjer. Fastställande av utgiftsramar för utgiftsområden och beräkningen av inkomster för 2025 ska därmed göras i enlighet med Vänsterpartiets förslag i bilaga 4 i betänkandet. Preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar för 2026 och 2027 ska godkännas i enlighet med vårt förslag i bilaga 5 i betänkandet.

Riksdagen bör också ställa sig bakom att regeringen ska återkomma med förslag om ytterligare förändringar i skatte- och avgiftsregler i överensstämmelse med Vänsterpartiets beräkning av inkomsterna i statens budget för 2025 enligt förslaget i bilaga 4 och tillkännage detta för regeringen.

Riksdagen bör även avslå propositionerna 2024/25:25 Utvidgat växa-stöd – nedsättning av arbetsgivaravgifterna för upp till två anställda, 2024/25:26 Avtrappat ränteavdrag för lån utan säkerhet samt 2024/25:30 Sänkt skatt på bensin och diesel.

Vidare bör det ensidiga systemet med treåriga utgiftstak i statens budget kompletteras med någon form av inkomstgolv.

Med hänvisning till detta tillstyrks Vänsterpartiets förslag till rambeslut.

 

 

Ställningstagande

Centerpartiets föreslagna riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken bör ligga till grund för beslutet om utgiftstak för 2025–2027 samt utgiftsramar och inkomstberäkning för 2025. De preliminära utgiftsramarna och inkomstberäkningarna för 2026 och 2027 bör också utgå från dessa riktlinjer. Fastställande av utgiftsramar för utgiftsområden och beräkningen av inkomster för 2025 ska därmed göras i enlighet med Centerpartiets förslag i bilaga 4 i betänkandet. Preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar för 2026 och 2027 ska godkännas i enlighet med vårt förslag i bilaga 5 i betänkandet.

Riksdagen bör också ställa sig bakom att regeringen ska återkomma med förslag om ytterligare förändringar i skatte- och avgiftsregler i överens­stämmelse med Centerpartiets beräkning av inkomsterna i statens budget för 2025 enligt förslaget i bilaga 4 och tillkännage detta för regeringen.

Riksdagen bör även avslå proposition 2024/25:30 Sänkt skatt på bensin och diesel. När det gäller proposition 2024/25:15 Avtal mellan Sverige och Danmark om vissa skattefrågor bör riksdagen ställa sig bakom att regeringen ska fortsätta dialogen med Danmarks och övriga nordiska länders regeringar för att ytterligare förenkla skatteregler i syfte att underlätta människors vardag och delaktighet på den nordiska arbetsmarknaden och tillkännage detta för regeringen. När det gäller proposition 2024/25:25 Utvidgat växa-stöd – nedsättning av arbetsgivaravgifterna för upp till två anställda bör riksdagen ställa sig bakom att det bör införas ett tillväxtavdrag för företag som anställer upp till tio personer och tillkännage detta för regeringen. När det gäller proposition 2024/25:26 Avtrappat ränteavdrag för lån utan säkerhet bör riksdagen ställa sig bakom att regeringen bör säkerställa möjligheten att göra avdrag för ränta på lån med säkerhet i onoterade värdepapper och tillkännage detta för regeringen.

Med hänvisning till detta tillstyrks Centerpartiets förslag till rambeslut.

 

 

Ställningstagande

Miljöpartiets föreslagna riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken bör ligga till grund för beslutet om utgiftstak för 2025–2027 samt utgiftsramar och inkomstberäkning för 2025. De preliminära utgiftsramarna och inkomstberäkningarna för 2026 och 2027 bör också utgå från dessa riktlinjer. Fastställande av utgiftsramar för utgiftsområden och beräkningen av inkomster för 2025 ska därmed göras i enlighet med Miljöpartiets förslag i bilaga 4 i betänkandet. Preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar för 2026 och 2027 ska godkännas i enlighet med vårt förslag i bilaga 5 i betänkandet.

Riksdagen bör också ställa sig bakom att regeringen ska återkomma med förslag om ytterligare förändringar i skatte- och avgiftsregler i överens­stämmelse med Miljöpartiets beräkning av inkomsterna i statens budget för 2025 enligt förslaget i bilaga 4 och tillkännage detta för regeringen.

Riksdagen bör även avslå propositionerna 2024/25:26 Avtrappat ränteavdrag för lån utan säkerhet och 2024/25:30 Sänkt skatt på bensin och diesel. När det gäller proposition 2024/25:15 Avtal mellan Sverige och Danmark om vissa skattefrågor bör riksdagen ställa sig bakom att regeringen ska fortsätta dialogen med Danmarks och övriga nordiska länders regeringar för att ytterligare förenkla skatteregler i syfte att underlätta människors vardag och delaktighet på den nordiska arbetsmarknaden och tillkännage detta för regeringen.

Med hänvisning till detta tillstyrks Miljöpartiets förslag till rambeslut.

 

 

 

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

 

Bilaga 2

Regeringens förslag till utgiftsramar och inkomstberäkning 2025

Regeringens förslag till utgiftsramar 2025

Tusental kronor

Utgiftsområde		Regeringens förslag
1	Rikets styrelse	20 130 981
2	Samhällsekonomi och finansförvaltning	21 734 078
3	Skatt, tull och exekution	14 812 398
4	Rättsväsendet	86 791 679
5	Internationell samverkan	2 278 371
6	Försvar och samhällets krisberedskap	169 680 344
7	Internationellt bistånd	44 499 844
8	Migration	11 937 532
9	Hälsovård, sjukvård och social omsorg	120 254 872
10	Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning	123 058 927
11	Ekonomisk trygghet vid ålderdom	62 890 360
12	Ekonomisk trygghet för familjer och barn	104 531 449
13	Integration och jämställdhet	6 265 767
14	Arbetsmarknad och arbetsliv	93 539 399
15	Studiestöd	33 793 466
16	Utbildning och universitetsforskning	103 845 141
17	Kultur, medier, trossamfund och fritid	16 861 894
18	Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik	3 240 094
19	Regional utveckling	4 294 201
20	Klimat, miljö och natur	16 438 897
21	Energi	6 631 297
22	Kommunikationer	94 447 432
23	Areella näringar, landsbygd och livsmedel	21 697 804
24	Näringsliv	8 315 298
25	Allmänna bidrag till kommuner	173 107 254
26	Statsskuldsräntor m.m.	28 755 200
27	Avgiften till Europeiska unionen	47 761 911
Summa utgiftsområden		1 441 595 890
Minskning av anslagsbehållningar		−10 567 382
Summa utgifter		1 431 028 508
Riksgäldskontorets nettoutlåning		−2 984 969
Kassamässig korrigering		370 837
Summa		1 428 414 376

Regeringens förslag till inkomstberäkning 2025

Tusental kronor

Inkomsttitel		Regeringens förslag
1100	Direkta skatter på arbete	786 951 392
1110	Inkomstskatter	1 033 806 256
1111	Statlig inkomstskatt	64 165 361
1115	Kommunal inkomstskatt	969 640 894
1120	Allmän pensionsavgift	166 628 512
1121	Allmän pensionsavgift	166 628 512
1130	Artistskatt	0
1131	Artistskatt	0
1140	Skattereduktioner	−413 483 375
1141	Allmän pensionsavgift	−166 602 782
1143	Arbetslöshetskassa	−1 603 040
1144	Fastighetsavgift	−505 872
1151	Sjöinkomst	−39 981
1153	Jobbskatteavdrag	−204 420 941
1154	Avdrag för hushållsarbete	−19 892 078
1155	Gåvor till ideell verksamhet	−512 695
1156	Övriga skattereduktioner	0
1157	Skattereduktion för boende i vissa områden	−1 366 241
1158	Skattereduktion sjuk- och aktivitetsersättning	−4 148 217
1159	Skattereduktion för förnybar el	−710 880
1161	Skattereduktion för installation av grön teknik	−4 305 778
1162	Skattereduktion för förvärvsinkomster	−9 374 869
1200	Indirekta skatter på arbete	790 968 384
1210	Arbetsgivaravgifter	771 132 213
1211	Sjukförsäkringsavgift	85 888 246
1212	Föräldraförsäkringsavgift	62 904 067
1213	Arbetsskadeavgift	4 838 774
1214	Ålderspensionsavgift	253 666 407
1215	Efterlevandepensionsavgift	14 516 323
1216	Arbetsmarknadsavgift	63 198 854
1217	Allmän löneavgift	281 132 793
1218	Ofördelade avgifter	0
1219	Nedsatta avgifter	4 986 748
1240	Egenavgifter	11 730 609
1241	Sjukförsäkringsavgift	135 988
1242	Föräldraförsäkringsavgift	627 763
1243	Arbetsskadeavgift	58 566
1244	Ålderspensionsavgift, netto	4 644 030
1245	Efterlevandepensionsavgift	181 399
1246	Arbetsmarknadsavgift	1 656
1247	Allmän löneavgift	4 267 241
1248	Ofördelade avgifter	0
1249	Nedsatta avgifter	1 813 966
1260	Avgifter till premiepensionssystemet	−53 234 021
1261	Avgifter till premiepensionssystemet	−53 234 021
1270	Särskild löneskatt	67 582 104
1271	Pensionskostnader, företag	60 732 591
1272	Pensionskostnader, staten	5 643 340
1273	Förvärvsinkomster	529 070
1274	Egenföretagare	677 103
1275	Övrigt	0
1280	Nedsättningar	−6 800 714
1282	Arbetsgivaravgifter	−4 986 748
1283	Egenavgifter, generell nedsättning	−1 748 323
1284	Egenavgifter, regional nedsättning	−65 643
1290	Tjänstegruppliv	558 192
1291	Tjänstegruppliv	558 192
1300	Skatt på kapital	418 599 454
1310	Skatt på kapital, hushåll	92 143 300
1311	Skatt på kapital	126 695 210
1312	Skattereduktion kapital	−34 706 103
1313	Expansionsmedelsskatt	154 193
1320	Skatt på företagsvinster	225 163 204
1321	Skatt på företagsvinster	225 169 537
1322	Skattereduktioner	−6 333
1330	Kupongskatt	9 283 504
1331	Kupongskatt	9 283 504
1340	Avkastningsskatt	29 994 198
1341	Avkastningsskatt, hushåll	267 665
1342	Avkastningsskatt, företag	29 589 348
1343	Avkastningsskatt på individuellt pensionssparande	137 184
1350	Fastighetsskatt	43 127 568
1351	Fastighetsskatt, hushåll	949 102
1352	Fastighetsskatt, företag	19 276 798
1353	Kommunal fastighetsavgift, hushåll	18 104 629
1354	Kommunal fastighetsavgift, företag	4 797 038
1360	Stämpelskatt	12 906 739
1361	Stämpelskatt	12 906 739
1390	Riskskatt för kreditinstitut	5 980 941
1391	Riskskatt för kreditinstitut	5 980 941
1400	Skatt på konsumtion och insatsvaror	728 287 523
1410	Mervärdesskatt	589 617 623
1411	Mervärdesskatt	589 617 623
1420	Skatt på alkohol och tobak	31 797 223
1421	Skatt på tobak	12 594 923
1422	Skatt på etylalkohol	6 182 369
1423	Skatt på vin	7 163 457
1424	Skatt på mellanklassprodukter	169 080
1425	Skatt på öl	5 170 013
1426	Privatinförsel av alkohol och tobak	861
1427	Skatt på vissa nikotinhaltiga produkter	516 521
1430	Energiskatt	44 545 424
1431	Skatt på elektrisk kraft	34 952 665
1432	Energiskatt bensin	4 384 167
1433	Energiskatt oljeprodukter	4 929 408
1434	Energiskatt övrigt	279 184
1440	Koldioxidskatt	24 533 371
1441	Koldioxidskatt bensin	8 612 056
1442	Koldioxidskatt oljeprodukter	15 414 621
1443	Koldioxidskatt övrigt	506 693
1450	Övriga skatter på energi och miljö	7 469 767
1451	Svavelskatt	11 092
1452	Skatt på råtallolja	0
1453	Särskild skatt mot försurning	55 938
1454	Skatt på bekämpningsmedel	158 203
1456	Avfallsskatt	370 069
1457	Avgifter till Kemikalieinspektionen	51 700
1458	Övriga skatter	116 390
1459	Intäkter från EU:s handel med utsläppsrätter	3 498 030
1461	Kemikalieskatt	2 283 581
1462	Skatt på flygresor	774 764
1463	Skatt på avfallsförbränning	0
1464	Skatt på plastbärkassar	0
1465	Intäkter från handel med Elcertifikat	150 000
1467	Flaskhalsintäkter	0
1470	Skatt på vägtrafik	22 472 719
1471	Fordonsskatt	15 408 355
1472	Vägavgifter	1 603 228
1473	Trängselskatt	2 632 059
1474	Skatt på trafikförsäkringspremier	2 829 077
1480	Övriga skatter	7 851 396
1481	Systembolaget AB:s överskott	356 300
1482	Inlevererat överskott från Svenska Spel AB	1 851 300
1483	Skatt på spel	5 461 275
1485	Spelavgifter	42 500
1486	Skatt på annonser och reklam	21
1491	Avgifter för telekommunikation	140 000
1500	Skatt på import	7 933 347
1511	Tullmedel	7 933 347
1512	Sockeravgifter	0
1600	Restförda och övriga skatter	10 709 602
1610	Restförda skatter	−12 687 101
1611	Restförda skatter, hushåll	−3 769 743
1612	Restförda skatter, företag	−8 917 357
1620	Övriga skatter, hushåll	6 990 856
1621	Omprövningar aktuellt beskattningsår	−577 770
1622	Omprövningar äldre beskattningsår	1 912 335
1623	Anstånd	500 000
1624	Övriga skatter	4 825 380
1625	Skattetillägg	144 828
1626	Förseningsavgifter	186 083
1630	Övriga skatter företag	−380 542
1631	Omprövningar aktuellt beskattningsår	−1 739 630
1632	Omprövningar äldre beskattningsår	0
1633	Anstånd	−500 000
1634	Övriga skatter	−10 000
1635	Skattetillägg	1 455 172
1636	Förseningsavgifter	413 917
1640	Intäkter som förs till fonder	7 351 649
1641	Insättningsgarantiavgifter	2 409 300
1644	Batteriavgifter	1 700
1645	Kväveoxidavgifter	612 900
1647	Resolutionsavgift	4 327 749
1650	Avgifter till public service	9 434 739
1651	Avgifter till public service	9 434 739
1700	Avgående poster, skatter till EU	−7 933 347
1710	EU-skatter	−7 933 347
1711	EU-skatter	−7 933 347
Offentliga sektorns skatteintäkter		2 735 516 355
1800	Avgående poster, skatter till andra sektorer	−1 336 433 319
1810	Skatter till andra sektorer	−1 336 433 319
1811	Kommunala skatter	−992 013 514
1812	Avgifter till AP-fonder	−344 419 804
Statens skatteintäkter		1 399 083 036
1900	Periodiseringar	3 062 709
1910	Uppbördsförskjutningar	12 086 098
1911	Uppbördsförskjutningar	12 086 098
1920	Betalningsförskjutningar	−24 423 389
1921	Kommuner och regioner	−11 380 309
1922	Ålderspensionssystemet	1 577 164
1923	Företag och hushåll	−14 815 654
1924	Kyrkosamfund	176 245
1925	EU	19 165
1930	Anstånd	15 400 000
1931	Anstånd	15 400 000
1000	Statens skatteinkomster	1 402 145 744
Övriga inkomster		−28 283 293
2000	Inkomster av statens verksamhet	47 836 597
2100	Rörelseöverskott	628 208
2110	Affärsverkens inlevererade överskott	261 000
2114	Luftfartsverkets inlevererade överskott	0
2116	Affärsverket svenska kraftnäts inlevererade utdelning och inleverans av motsvarighet till statlig skatt	261 000
2118	Sjöfartsverkets inlevererade överskott	0
2120	Övriga myndigheters inlevererade överskott	367 208
2124	Inlevererat överskott av Riksgäldskontorets garantiverksamhet	78 840
2126	Inlevererat överskott av statsstödd exportkredit	0
2127	Inlevererat överskott av övriga myndigheter	288 368
2130	Riksbankens inlevererade överskott	0
2131	Riksbankens inlevererade överskott	0
2200	Överskott av statens fastighetsförvaltning	565 000
2210	Överskott av fastighetsförvaltning	565 000
2215	Inlevererat överskott av statens fastighetsförvaltning	565 000
2300	Ränteinkomster	3 461 930
2320	Räntor på näringslån	0
2314	Ränteinkomster på lån till fiskerinäringen	0
2322	Räntor på övriga näringslån	0
2323	Räntor på övriga näringslån	0
2324	Ränteinkomster på lokaliseringslån	0
2340	Räntor på studielån	34 000
2342	Ränteinkomster på allmänna studielån	34 000
2390	Övriga ränteinkomster	3 427 930
2391	Ränteinkomster på markförvärv för jordbrukets rationalisering	0
2394	Övriga ränteinkomster	27 670
2397	Räntor på skattekonto m.m., netto	3 400 260
2400	Inkomster av statens aktier	24 900 000
2410	Inkomster av statens aktier	24 900 000
2411	Inkomster av statens aktier	24 900 000
2500	Offentligrättsliga avgifter	13 296 954
2511	Expeditions- och ansökningsavgifter	1 086 540
2525	Finansieringsavgift från arbetslöshetskassor	5 118 416
2527	Avgifter för statskontroll av krigsmaterieltillverkning	48 500
2528	Avgifter vid bergsstaten	30 900
2529	Avgifter vid patent- och registreringsväsendet	459 000
2531	Avgifter för registrering i föreningsregister m.fl.	2 813
2532	Avgifter vid Kronofogdemyndigheten	1 683 800
2534	Avgifter vid Transportstyrelsen	1 751 000
2537	Miljöskyddsavgifter	364 644
2548	Avgifter för Finansinspektionens verksamhet	852 141
2551	Avgifter från kärnkraftverken	319 000
2552	Övriga offentligrättsliga avgifter	570 000
2553	Registreringsavgift till Fastighetsmäklarinspektionen	33 000
2558	Avgifter för årlig revision	166 720
2559	Avgifter för etikprövning av forskning	30 410
2561	Efterbevaknings- och tillsynsavgifter	21 769
2562	CSN-avgifter	758 300
2600	Försäljningsinkomster	49 181
2624	Inkomster av uppbörd av felparkeringsavgifter	49 181
2627	Offentlig lagring, försäljningsintäkter	0
2700	Böter m.m.	1 943 680
2711	Restavgifter och dröjsmålsavgifter	78 089
2712	Bötesmedel	1 505 200
2713	Vattenföroreningsavgift m.m.	0
2714	Sanktionsavgifter m.m.	336 314
2717	Kontrollavgifter vid särskild skattekontroll	24 077
2800	Övriga inkomster av statens verksamhet	2 991 645
2811	Övriga inkomster av statens verksamhet	2 991 645
2812	Ersättning för uppbördskostnader tull PCO	0
3000	Inkomster av försåld egendom	5 000 000
3100	Inkomster av försålda byggnader och maskiner	0
3120	Statliga myndigheters inkomster av försålda byggnader och maskiner	0
3125	Fortifikationsverkets försäljning av fastigheter	0
3200	Övriga inkomster av markförsäljning	0
3211	Övriga inkomster av markförsäljning	0
3300	Övriga inkomster av försåld egendom	5 000 000
3311	Inkomster av statens gruvegendom	0
3312	Övriga inkomster av försåld egendom	5 000 000
4000	Återbetalning av lån	562 930
4100	Återbetalning av näringslån	800
4120	Återbetalning av jordbrukslån	0
4123	Återbetalning av lån till fiskerinäringen	0
4130	Återbetalning av övriga näringslån	800
4136	Återbetalning av övriga näringslån	800
4137	Återbetalning av övriga näringslån, Statens jordbruksverk	0
4138	Återbetalning av tidigare infriade statliga garantier	0
4139	Återbetalning av lokaliseringslån	0
4300	Återbetalning av studielån	384 145
4312	Återbetalning av allmänna studielån	145
4313	Återbetalning av studiemedel	384 000
4500	Återbetalning av övriga lån	177 986
4525	Återbetalning av lån för svenska FN-styrkor	48 636
4526	Återbetalning av övriga lån	129 350
5000	Kalkylmässiga inkomster	23 921 000
5100	Avskrivningar och amorteringar	0
5120	Avskrivningar på fastigheter	0
5121	Amortering på statskapital	0
5200	Statliga pensionsavgifter	23 921 000
5211	Statliga pensionsavgifter	23 921 000
6000	Bidrag m.m. från EU	48 770 245
6100	Bidrag från EU:s jordbruksfonder	10 289 920
6110	Bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket	7 830 258
6111	Gårdsstöd	7 661 258
6113	Övriga interventioner	169 000
6114	Exportbidrag	0
6115	Djurbidrag	0
6116	Offentlig lagring	0
6119	Övriga bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket	0
6120	Bidrag från EU till landsbygdsutvecklingen	2 459 662
6124	Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2007–2013	0
6125	Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2014–2020	773 062
6126	Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2021–2027	1 686 600
6200	Bidrag från EU till fiskenäringen	217 469
6214	Bidrag från Europeiska havs- och fiskerifonden 2014–2020	0
6215	Bidrag från Europeiska havs- och fiskerifonden 2021–2027	217 469
6300	Bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden	1 595 000
6314	Bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden 2014–2020	0
6315	Bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden 2021–2027	1 595 000
6400	Bidrag från Europeiska socialfonden	1 554 000
6414	Bidrag från Europeiska socialfonden 2014–2020	0
6415	Bidrag från Europeiska socialfonden 2021–2027	1 554 000
6500	Bidrag till transeuropeiska nätverk	533 500
6511	Bidrag till transeuropeiska nätverk	533 500
6600	Bidrag från Europeiska faciliteten för återhämtning och resiliens	34 580 356
6611	Bidrag från Europeiska faciliteten för återhämtning och resiliens	34 580 356
6900	Övriga bidrag från EU	0
6911	Övriga bidrag från EU	0
7000	Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet	−154 374 067
7100	Tillkommande skatter	13 641 450
7110	EU-skatter	7 914 182
7112	Tullmedel	7 914 182
7113	Jordbrukstullar och sockeravgifter	0
7120	Kommunala utjämningsavgifter	5 727 268
7121	Utjämningsavgift för LSS-kostnader	5 727 268
7200	Avräkningar	−168 015 517
7210	Intäkter som förs till fonder	−7 351 649
7211	Intäkter som förs till fonder	−7 351 649
7220	Kompensation för mervärdesskatt	−150 521 245
7221	Avräknad mervärdesskatt, statliga myndigheter	−58 302 639
7222	Kompensation för mervärdesskatt, kommuner	−92 218 606
7230	Övriga avräkningar	−10 142 623
7231	Avgifter till public service	−9 992 623
7232	Intäkter från handel med elcertifikat	−150 000
8000	Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto	0
8127	Korttidsarbete	0
9000	Löpande redovisade skatter m.m.	0
Inkomster i statens budget		1 373 862 451

 

Bilaga 3

Regeringens förslag till preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar 2026 och 2027

Regeringens förslag till preliminära utgiftsramar 2026 och 2027

Miljoner kronor

Utgiftsområde		2026	2027
1	Rikets styrelse	20 476	20 783
2	Samhällsekonomi och finansförvaltning	21 921	22 271
3	Skatt, tull och exekution	15 201	15 493
4	Rättsväsendet	93 463	100 485
5	Internationell samverkan	2 285	2 292
6	Försvar och samhällets krisberedskap	178 277	166 800
7	Internationellt bistånd	43 413	43 819
8	Migration	13 216	12 376
9	Hälsovård, sjukvård och social omsorg	116 371	113 077
10	Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning	124 663	127 585
11	Ekonomisk trygghet vid ålderdom	58 835	57 710
12	Ekonomisk trygghet för familjer och barn	105 672	106 706
13	Integration och jämställdhet	4 426	2 747
14	Arbetsmarknad och arbetsliv	92 828	91 048
15	Studiestöd	36 267	37 393
16	Utbildning och universitetsforskning	102 288	103 067
17	Kultur, medier, trossamfund och fritid	16 613	16 410
18	Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik	2 155	2 213
19	Regional utveckling	4 712	3 773
20	Klimat, miljö och natur	17 554	14 481
21	Energi	6 171	7 486
22	Kommunikationer	105 719	109 866
23	Areella näringar, landsbygd och livsmedel	20 830	21 253
24	Näringsliv	8 221	8 249
25	Allmänna bidrag till kommuner	173 822	170 834
26	Statsskuldsräntor m.m.	23 355	18 955
27	Avgiften till Europeiska unionen	54 794	58 173
Summa utgiftsområden		1 463 548	1 455 346

Regeringens förslag till preliminär inkomstberäkning 2026 och 2027

Miljoner kronor

Inkomsttitel		2026	2027
1100	Direkta skatter på arbete	834 386	884 027
1110	Inkomstskatter	1 086 904	1 144 117
1111	Statlig inkomstskatt	68 963	73 845
1115	Kommunal inkomstskatt	1 017 941	1 070 272
1120	Allmän pensionsavgift	174 931	183 306
1130	Artistskatt	0	0
1140	Skattereduktioner	−427 449	−443 396
1200	Indirekta skatter på arbete	829 187	867 193
1210	Arbetsgivaravgifter	810 328	848 269
1240	Egenavgifter	11 837	12 252
1260	Avgifter till premiepensionssystemet	−55 897	−58 492
1270	Särskild löneskatt	69 638	72 264
1280	Nedsättningar	−7 276	−7 658
1290	Tjänstegruppliv	558	558
1300	Skatt på kapital	441 610	457 457
1310	Skatt på kapital, hushåll	101 259	105 638
1320	Skatt på företagsvinster	233 585	240 140
1330	Kupongskatt	9 376	9 469
1340	Avkastningsskatt	33 744	37 153
1350	Fastighetsskatt	44 320	45 325
1360	Stämpelskatt	13 346	13 752
1390	Riskskatt för kreditinstitut	5 981	5 981
1400	Skatt på konsumtion och insatsvaror	764 088	800 237
1410	Mervärdesskatt	626 744	660 166
1420	Skatt på alkohol och tobak	31 907	32 130
1430	Energiskatt	44 722	47 419
1440	Koldioxidskatt	24 335	24 048
1450	Övriga skatter på energi och miljö	5 184	4 816
1470	Skatt på vägtrafik	22 979	23 196
1480	Övriga skatter	8 217	8 463
1500	Skatt på import	8 297	8 694
1600	Restförda och övriga skatter	6 674	11 560
1700	Avgående poster, skatter till EU	−8 297	−8 694
Offentliga sektorns skatteintäkter		2 875 946	3 020 473
1800	Avgående poster, skatter till andra sektorer	−1 402 712	−1 472 885
Statens skatteintäkter		1 473 235	1 547 588
1900	Periodiseringar	−4 499	−6 028
1000	Statens skatteinkomster	1 468 736	1 541 559
Övriga inkomster		−60 565	−79 694
2000	Inkomster av statens verksamhet	48 886	46 354
3000	Inkomster av försåld egendom	5 000	5 000
4000	Återbetalning av lån	569	572
5000	Kalkylmässiga inkomster	23 813	23 048
6000	Bidrag m.m. från EU	17 646	12 563
7000	Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet	−156 478	−167 230
8000	Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto	0	0
Inkomster i statens budget		1 408 171	1 461 866