HC01CU3: Bolag och brott

Civilutskottets betänkande 2024/25:CU3

Sammanfattning

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till ändringar i bl.a. brotts­balken, årsredovisningslagen och aktie­bolags­­lagen. Lagändringarna innebär att Bolags­verket får möjlighet att kräva personlig inställelse av den som anmäler en företrädare till verkets register, liksom av den som anmälan avser. Det blir också möjligt att begära personlig inställelse vid kontroll av misstänkt oriktiga uppgifter i registren. Bolagsverket får även bättre förutsättningar att stryka oriktiga uppgifter från registren. Åtgärderna är ett led i att utöka Bolags­verkets kon­troller av företagsregistren och stärka verkets roll i arbetet mot brott i företag.

Vidare kriminaliseras företagskapning. Den som olovligen använder sig av en juridisk persons identitetsuppgifter i syfte att uppnå vinning ska dömas för brottet. Dessutom skärps straffet för brott mot målvaktsförbudet.

För­seningsavgifterna vid försenad inlämning av årsredovisningar höjs generellt, och det införs en skyldighet för alla ekonomiska föreningar att ge in sin års­redovisning till Bolagsverket.

Slutligen anpassas vissa regler om stiftelser till övrig associations­rättslig lagstiftning i brottsförebyggande syfte. Det gäller bl.a. jäv för ställföreträdare, målvaktsförbud och anmälningsplikt för revisorer vid misstanke om eko­nomisk brottslighet.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.

Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandena.

I betänkandet finns fyra reservationer (S, SD, MP).

 

Behandlade förslag

Proposition 2024/25:8 Bolag och brott.

Fem yrkanden i följdmotioner.

Fyra yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2024/25.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Utskottets överväganden

Regeringens lagförslag

Utskottets ställningstagande

Straffbestämmelsens framtida utformning

Propositionen

Följdmotionen

Utskottets ställningstagande

Revisionsplikt för små aktiebolag

Propositionen

Följdmotionerna

Motioner från allmänna motionstiden

Utskottets ställningstagande

Extra resurser till Bolagsverket

Propositionen

Följdmotionen

Utskottets ställningstagande

Reservationer

1. Straffbestämmelsens framtida utformning, punkt 2 (SD)

2. Revisionsplikt för små aktiebolag, punkt 3 (S)

3. Revisionsplikt för små aktiebolag, punkt 3 (MP)

4. Extra resurser till Bolagsverket, punkt 4 (S)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Följdmotionerna

Motioner från allmänna motionstiden 2024/25

Bilaga 2
Regeringens lagförslag

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

Redogörelse för ärendet

I betänkandet behandlar utskottet proposition 2024/25:8 Bolag och brott. I propositionen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till regeringens beslut om propositionen.

Regeringens förslag till riksdagsbeslut återges i bilaga 1. Regeringens lag­förslag finns i bilaga 2.

Fem motionsyrkanden har väckts med anledning av propositionen. I betänkandet behandlas även fyra yrkanden i motioner från allmänna motions­tiden 2024/25. Förslagen i motionerna finns i bilaga 1.

I betänkandet behandlar utskottet även regeringens redovisning av åtgärder med anledning av två tillkännagivanden som regeringen anser är tillgodosedda genom förslagen i propositionen.

Civilutskottet har gett justitieutskottet tillfälle att yttra sig över propositionen och följdmotionerna i de delar som berör justitieutskottets bered­­nings­område. Justitieutskottet har beslutat att inte yttra sig.

I ärendet har det även inkommit en skrivelse med synpunkter på förslaget i propositionen om förbud mot målvakter i stiftelser.

Utskottets överväganden

Bakgrund

De allra flesta företagare strävar efter att följa lagar och regler. Det har emellertid under senare år uppmärksammats att företag allt oftare används för brottsliga ändamål. Företag utnyttjas systematiskt inom den organiserade brottsligheten, och företag skapas ibland enbart i syfte att användas som ett verktyg för att begå brott. Olaglig verksamhet kamoufleras ofta genom en legitim fasad och genom brottsupplägg med målvakter, bulvaner eller falska identiteter samt genom att legal och illegal verksamhet blandas i samma företag. 

Företag används ofta av aktörer inom den organiserade brottsligheten för att tvätta pengar från annan brottslighet, som narkotikaförsäljning eller stölder, eller för att på olika sätt uppnå ekonomisk vinning med olagliga metoder. Företag spelar t.ex. en stor roll när det gäller bedrägerier, inte minst mot välfärds­systemen, där stöd och bidrag från det offentliga utnyttjas i vinstsyfte. Även företag utanför den organiserade brottsligheten bryter ibland mot reglerna, i mindre eller större utsträckning och av olika skäl, inte minst inom ramen för arbetslivskriminalitet. Genom affärer med företag inom den organiserade brottsligheten kan sådana företag också bidra till den kriminella ekonomin, medvetet eller omedvetet. 

Den ekonomiska brottsligheten genom företag är skadlig för samhället på flera sätt. Samhället går miste om betydande skatteintäkter och drabbas också av stora ekonomiska förluster. Vidare riskerar vanliga näringsidkare att slås ut eftersom de tvingas att konkurrera med aktörer som inte följer reglerna. För­troendet för företag och tilliten till samhällssystemet riskerar också att för­svagas. De ekonomiska vinster som genereras med bolag som brottsverktyg finansierar också annan grov brottslighet. Den grova ekonomiska brottslighet som begås genom företag är alltså systemhotande och kostnaderna för den är avsevärd. 

I propositionen lämnas förslag som syftar till att motverka brottslighet genom företag. Förslagen är en del av regeringens arbete mot organiserad brottslighet och mot den kriminella ekonomin, som bl.a. kommer till uttryck i den nationella strategin mot organiserad brottslighet (skr. 2023/24:67).

Propositionen

Bolagsverket ska ha möjlighet att begära personlig inställelse

Regeringen föreslår att Bolagsverket i samband med en anmälan om registrering i aktiebolagsregistret eller föreningsregistret ska kunna förelägga om personlig inställelse, om det behövs för att säkerställa anmälarens eller den anmäldes identitet eller behörighet att företräda företaget. Motsvarande ska gälla vid en ansökan om registrering i handelsregistret. Om den som har före­lagts att inställa sig personligen uteblir, ska anmälan skrivas av. Bolagsverket ska även ha möjlighet att förelägga om personlig inställelse av en ställföre­trädare vid kontroll av om en registrerad uppgift är oriktig. Bolagsverket ska kunna besluta att inställelsen ska ske genom ljud- och bildöverföring. Det ska även finnas en möjlighet att förelägga om personlig inställelse vid anmälan om registrering i registret över utländska filialer.

Bolagsverket ska stryka oriktiga uppgifter om företrädare i registren

Regeringen föreslår vidare att Bolagsverket ska stryka en uppgift om ett före-tags ställföreträdare från verkets företagsregister, om uppgiften är oriktig. Innan uppgiften stryks ska företaget ges tillfälle att yttra sig. Den som har varit registrerad under falsk identitet och därför har avregistrerats från folkbok­föringen ska omedelbart strykas från Bolagsverkets register utan föregående kommunikation med företaget. Detsamma ska i samtliga fall gälla för personer som har avlidit.

Straffet för brott mot målvaktsförbudet skärps

Maxstraffet för brott mot målvaktsförbudet föreslås bli höjt från fängelse i högst ett år till fängelse i högst två år.

Ny straffbestämmelse om företagskapningar

Regeringen föreslår även att det ska införas en ny straffbestämmelse om företagskapning i brottsbalken. Den ska omfatta de fall då någon utger sig för att företräda en juridisk person genom att olovligen använda dennas identitets­uppgifter, om handlandet ger upphov till skada eller olägenhet för den som uppgifterna gäller. Straffansvaret ska förutsätta att handlandet sker i vinnings­syfte. Straffet ska vara böter eller fängelse i högst två år.

Förseningsavgifterna höjs

Vidare föreslår regeringen att förseningsavgifterna ska höjas för aktiebolag som är sena med att ge in årsredovisningshandlingar. För privata aktiebolag höjs den första och andra avgiften till 7 500 kronor, och den tredje avgiften höjs till 15 000 kronor. Liksom tidigare ska avgifterna vara dubbelt så höga för publika aktiebolag.

Alla ekonomiska föreningar ska vara skyldiga att ge in sin årsredo­visning till Bolagsverket

Alla ekonomiska föreningar föreslås vara skyldiga att ge in en årsredovisning och revisionsberättelse till Bolagsverket. Handlingarna ska ha kommit in till Bolagsverket inom en månad efter det att föreningsstämman fastställde balansräkningen och resultaträkningen. Bolagsverket ska registrera hand­lingarna i föreningsregistret och kungöra registreringen.

Sanktionssystemet vid förseningar

Ekonomiska föreningar som inte har kommit in med årsredovisnings­handlingar i rätt tid föreslås betala förseningsavgift. Förseningsavgiftens storlek ska motsvara de belopp som gäller för aktiebolag. Även reglerna i års­redo­vis­­ningslagen om förseningsavgift vid konkurs och likvidation, avhjälp­bara brister, eftergift av avgiften, verkställighet och återbetalning ska motsvara det som gäller för aktiebolag. Detsamma ska gälla reglerna om att fristen för att ge in handlingarna kan skjutas fram efter beslut om fortsatt förenings­stämma. Bolagsverket föreslås kunna besluta om likvidation om års­redo­vis­nings­­handlingarna inte ges in på det föreskrivna sättet.

Ställföreträdarjäv ska gälla i stiftelser

En styrelseledamot i en stiftelse föreslås inte få handlägga frågor om avtal mellan stiftelsen och en annan juridisk person som styrelseledamoten ensam eller tillsammans med andra får företräda. Detsamma ska gälla för en stiftelses förvaltare liksom för förvaltarens företrädare. Med avtal ska jämställas rättegång eller annan talan och vid egen förvaltning även andra rätts­handlingar. Sådant ställföreträdarjäv ska dock inte gälla i koncern­situationer. Det ska inte heller anses som jäv om stiftelsens motpart är någon som stiftelsen har som ändamål att främja och som utser styrelse eller förvaltare för stiftelsen, och vid liknande förhållanden.

Stiftelsens revisor ska vara skyldig att anmäla misstanke om brott

Om stiftelsens revisor misstänker att en styrelseledamot i stiftelsen eller en styrelseledamot, verkställande direktör eller bolagsman hos förvaltaren har begått ekonomisk brottslighet i stiftelsen, föreslås han eller hon vara skyldig att underrätta styrelsen eller förvaltaren och åklagare. Denna skyldighet ska gälla under förutsättning att revisorn är auktoriserad eller godkänd.

Stiftelser som inte ger in årsredovisning i tid ska betala försenings­avgift

En stiftelse som inte har kommit in med sin årsredovisning och revisions­berättelse till registreringsmyndigheten i rätt tid ska betala förseningsavgift. Försenings­avgiftens storlek och sanktionssystemets utformning vid för­seningar ska motsvara det som gäller för aktiebolag.

Tillsynsmyndigheten ska vara behörig att ansöka om likvidation vid kapitalbrist i näringsdrivande stiftelser

Även tillsynsmyndigheten föreslås vara behörig att ansöka om att en stiftelse som utövar näringsverksamhet ska försättas i likvidation, om värdet av stiftel­sens tillgångar understiger summan av skulderna.

Målvaktsförbud ska införas i stiftelser

Den som inte avser att ta del i styrelsens verksamhet föreslås inte utan godtag­bara skäl få utses till styrelseledamot i en stiftelse. Förbudet ska vara straff­sanktionerat på samma sätt som motsvarande förbud i aktiebolagslagen och lagen om ekonomiska föreningar.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025. De nya bestämmel­serna om krav på ingivning av årsredovisning och revisions­berättelse för ekonomiska föreningar samt bestämmelserna om sanktioner vid förseningar ska tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2024. Detsamma ska gälla de nya bestämmelserna om en skyl­dighet för revisorer i stiftelser att anmäla brottsmisstankar. Regeringen bedömer att det inte behövs några övergångs­bestämmelser.

Riksdagens tillkännagivanden

Riksdagen beslutade våren 2021, på utskottets förslag, om ett tillkännagivande till regeringen om att göra en översyn av lagstiftningen för att motverka förekomsten av bolagsmålvakter (bet. 2020/21:CU8, rskr. 2020/21:194). Ytterligare ett tillkännagivande om företag som brottsverktyg och bolags­målvakter föreslogs av utskottet våren 2022 (bet. 2021/22:CU11). Utskottet anförde följande:

Utskottet konstaterar att regeringen nu har tillsatt en utredning med uppdrag att överväga och föreslå åtgärder som syftar till att motverka att aktiebolag och andra företag används för att begå brott och andra oegentligheter (dir. 2021:115). Utskottet ser positivt på detta och anser att det är ett steg i rätt riktning. Utskottet anser dock att frågan är så angelägen att det finns anledning för riksdagen att återigen understryka vikten av att lagstiftning som motverkar förekomsten av bolagsmålvakter och att företag därigenom kan användas som brottsverktyg kommer på plats så snart som möjligt. När det pågående utredningsuppdraget har redovisats bör regeringen därför prioritera arbetet med beredningen av förslagen och återkomma till riksdagen med lagförslag.

Riksdagen följde utskottets förslag (rskr. 2021/22:159).

Genom förslagen i propositionen anser regeringen att tillkännagivandena är tillgodo­sedda och därmed slutbehandlade (prop. 2024/25:8 s. 36).

Utskottets ställningstagande

Det har inte väckts någon motion som går emot att riksdagen antar regeringens lagförslag. Utskottet anser därför att lagförslagen bör antas av de skäl som anförs i propositionen. Utskottet delar regeringens bedömning att tillkänna­givandena genom förslagen i propositionen får anses vara tillgodosedda och därmed slutbehandlade.

Propositionen

Ny straffbestämmelse om företagskapningar

Som ovan nämnts föreslår regeringen att det ska införas en ny straff­bestämmelse om företagskapning i brottsbalken. Den nya straffbestämmelsen är utformad med brottet olovlig identitetsanvändning som förebild men anpassad utifrån de särskilda förutsättningar och skyddsintressen som gäller för juridiska personer. Den ska omfatta de fall då någon utger sig för att företräda en juridisk person genom att olovligen använda dennas identitets­uppgifter, om handlandet ger upphov till skada eller olägenhet för den som uppgifterna gäller. Straffansvaret ska förutsätta att handlandet sker i vinnings­syfte. Försök, förberedelse och stämpling till företagskapning ska inte vara straffbart.

Som skäl för kravet på vinningssyfte anför regeringen följande (s. 52–53):

Syftet med olovlig användning av fysiska personers identitetsuppgifter är i normalfallet att begå förmögenhetsbrott, men även användning med andra avsikter är straffbelagt. Exempelvis omfattas sådan användning av identitetsuppgifter som är avsedd att trakassera eller förolämpa en person.

När det gäller olovlig användning av juridiska personers identitetsupp-gifter inställer sig frågan om straffbestämmelsen, som utredningen före-slår, ska vara begränsad till de fall där syftet är ekonomisk vinning. Vid en typisk kapning av ett företag är det i regel just detta som är avsikten. Det som straffbestämmelsen är avsedd att skydda är också i grunden situa-tioner där företagets identitetsuppgifter används som ett led i ekonomisk brottslighet.

Kravet på vinningssyfte ifrågasätts dock av Svenskt Näringsliv och Svea hovrätt. Enligt Svenskt Näringsliv borde det vara tillräckligt att företaget orsakas skada eller olägenhet. Svea hovrätt ifrågasätter om förslaget kommer fylla sin tänkta funktion att stärka det straffrättsliga skyddet mot företagskapningar med den begränsning som ligger i kravet på vinning.

Som utredningen framhåller riskerar tillämpningsområdet att bli alltför brett utan ett krav på att gärningen ska syfta till vinning. Bestämmelsen skulle i så fall kunna innefatta gärningar som är att likna vid förtal. Till skillnad från fysiska personer skyddas juridiska personer inte av förtalsbe-stämmelserna i brottsbalken. Det är alltså i regel inte straffbart att lämna nedsättande uppgifter om ett bolag eller en förening, även om det skulle orsaka företaget ekonomisk skada. Frågan om kriminalisering av s.k. ekonomiskt förtal har tidigare diskuterats, men då inte ansetts motiverat bl.a. med hänsyn till att det skulle kunna hämma seriös nyhetsförmedling och granskande journalistik och att företag normalt har möjlighet att genom egna informationsinsatser bemöta felaktig publicitet (se bl.a. SOU 1953:14 s. 213 ff. och prop. 1970:57 s. 70 och 71).

De eventuella bevissvårigheter som ett krav på vinningssyfte skulle kunna medföra ska inte heller överdrivas. Som exempel kan nämnas det fall då en obehörig person ger in en oriktig anmälan till Bolagsverket, som hinner upptäckas innan ett förmögenhetsbrott har påbörjats. Det bör i den situationen beaktas att det knappast finns något legitimt ändamål med en sådan anmälan. För att avgöra avsikten får en bedömning på vanligt sätt göras av samtliga relevanta omständigheter. Skulle exempelvis en person som anmälts som företrädare vara en målvakt, talar det förhållandet sär-skilt tydligt för att det finns en avsikt att begå förmögenhetsbrott. Kravet på vinningssyfte bör då i regel kunna anses uppfyllt. Det bör också tilläggas att det vanliga knappast är att den som står bakom en oriktig ändringsanmälan avvaktar med att ingå rättshandlingar i den juridiska personens namn.

Mot den redovisade bakgrunden är det rimligt att det straffbelagda om-rådet för företagskapningar träffar typfallen av företagskapning, dvs. där syftet är ekonomisk vinning.

Som skäl för att försök, förberedelse och stämpling till företagskapning inte bör vara straffbart anför regeringen följande (s. 54–55):

Brottet olovlig identitetsanvändning är inte straffbart på försöks-, för­beredelse- eller stämplingsstadiet. I förarbetena motiverades det bl.a. av att brottet i vissa fall fullbordas på ett tidigt stadium, redan när gärnings­personen använder sig av någon annans identitetsuppgifter för att utge sig för att vara den personen, om rekvisitet skada eller olägenhet då är uppfyllt. Utrymmet för försök till brott bedömdes därför vara begränsat och en kriminalisering i praktiken av liten betydelse. Utrymmet för förberedelse till brott ansågs vara ännu något mindre, eftersom den brottsformen avser gärningar som befinner sig på ett längre avstånd från fullbordat brott. (Se prop. 2015/16:150 s. 23 och 24)

Utredningen gör bedömningen att försök, förberedelse och stämpling till företagskapning inte bör vara straffbart. Några remissinstanser in­vänder mot den bedömningen. Svenskt Näringsliv menar att frågan måste ses i ljuset av ambitionen att skärpa Bolagsverkets kontrollerande roll vilket syftar till att upptäcka försök till företagskapning på ett tidigt stadium och att en naturlig följd är att även sådana försök ska kunna leda till straffrättsligt ansvar.

Som utredningen konstaterar fullbordas brott enligt den nu föreslagna straffbestämmelsen vanligtvis på ett tidigt stadium. Det går visserligen att tänka sig handlingar som skulle kunna utgöra förberedelse, t.ex. att in-hämta och sammanställa identitetsuppgifter, eller möjligen att ta befatt-ning med blanketter att använda för en obehörig anmälan om styrelsebyte. Det går också att föreställa sig att någon skulle kunna ta emot eller lämna betalning för brottet eller för att täcka kostnader för utförande av brottet. Den praktiska betydelsen av sådana fall framstår emellertid som begrän­sad, särskilt med hänsyn till svårigheterna att bevisa brott i ett så tidigt skede.

Regeringen instämmer därför i utredningens bedömning att det inte framstår som ändamålsenligt att kriminalisera försök, förberedelse eller stämpling till företagskapning.

Följdmotionen

Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) föreslår i kommittémotion 2024/25:1240 tillkännagivanden dels om att försök förberedelse och stämpling till företags­kapning ska vara straffbart (yrkande 1), dels om att det ska vara straffbart om någon olovligen använder en persons identitetsuppgifter, och det medför skada eller olägenhet för den som uppgifterna gäller, även om det inte skett i vinningssyfte (yrkande 2).

Utskottets ställningstagande

De lagförslag som utskottet tidigare ställt sig bakom innebär bl.a. att en ny straffbestämmelse om företagskapning införs i brottsbalken. Bestämmelsen ska omfatta de fall då någon utger sig för att företräda en juridisk person genom att olovligen använda dennas identitetsuppgifter, om handlandet ger upphov till skada eller olägenhet för den som uppgifterna gäller. Straffansvaret ska förutsätta att handlandet sker i vinningssyfte. Försök, förberedelse och stämpling till företagskapning ska inte vara straffbart. Utskottet anser att regeringens förslag är väl avvägt och är därför inte berett att ställa sig bakom för­slagen om tillkännagivanden. Utskottet avstyrker därmed motions­yrkandena.

Propositionen

Regeringen bedömer att det för närvarande inte finns tillräckliga skäl att återinföra revisionsplikten för små aktiebolag. Regeringen anför följande (s. 74–75):

Revisionsplikten för små aktiebolag avskaffades 2010. Dessförinnan gällde att alla aktiebolag skulle ha en revisor. Med små bolag avses bolag som inte har fler än tre anställda, inte har en redovisad balansomslutning som överstiger 1,5 miljoner kronor och inte har en redovisad netto­omsättning som överstiger 3 miljoner kronor. Bolag som under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren har uppfyllt mer än ett av de villkoren måste ha revisor. Reformen syftade till att minska bolagens administrativa börda och kostnader för revision samt till att stärka bolagens konkurrenskraft och bidra till fler företag som växer och anställer fler (prop. 2009/10:204). Det är en stor majoritet av aktiebolagen, cirka 500 000 av totalt cirka 700 000 bolag, som i dag saknar revisor. 

Det kan konstateras att revision på flera sätt har ett värde för det företag som granskas. Exempelvis kan en revisor göra att både företagarna själva och bolagets intressenter känner trygghet i att kvaliteten på redovisningen har säkerställts. Revisorn kan också i viss mån bidra med rådgivning. För att tillgodose det enskilda bolagets behov är det dock tillräckligt att det finns möjlighet till frivillig revision. För frågan om revisionsplikten ska återinföras för samtliga aktiebolag är det i stället samhällsnyttan av en sådan reform som bör vara avgörande.  

Ett återinförande av revisionsplikten skulle av allt att döma ha vissa positiva effekter för företagskollektivet och för samhället i stort. Som flera remissinstanser påpekar bör revision leda till ett ökat förtroende i närings­livet samt till bättre ordning och färre fel. Revision ger också bättre förutsättningar för ett aktiebolags intressenter att lita på företagets rapportering. En sakkunnig granskning av räkenskaperna ger en garanti för en viss kvalitet på redovisningen och beskattningsunderlagen, även om det har visat sig vara svårt att påvisa att avskaffandet av revisionsplikten för små aktiebolag har lett till förlorade skatteintäkter.

Revision kan också antas ha betydelse för möjligheten att upptäcka och förebygga brott, inte sällan överskattas dock revisorns möjligheter i detta avseende. Som utredningen konstaterar går det i dagsläget inte att göra någon närmare bedömning av i vilken utsträckning som förekomsten av en revisor direkt eller indirekt förhindrar kriminalitet.

Sammanfattningsvis kan sägas att ett återinförande av revisionsplikten skulle vara till viss nytta ur ett samhällsperspektiv. Samhällsnyttan är dock mycket svår att bedöma. Det gäller särskilt möjligheten att motverka skatteundandragande och brottslighet i företag. 

Samtidigt skulle de negativa effekterna av ett återinförande av revisions­plikten vara påtagliga för många företag och de effekterna är också lättare att kvantifiera. Ett återinförande kan bedömas öka de direkta kostnaderna för de uppskattningsvis 500 000 små aktiebolag som har valt att inte ha någon revisor. Enligt utredningen rör det sig om en ökning med i genomsnitt cirka 22 000 kronor per år. Det är inte osannolikt att denna kostnad är så pass stor att många bolag skulle avvecklas om reformen genomfördes. Antalet aktie­bolag skulle alltså kunna minska. De ökade kostnaderna skulle också kunna leda till en konkurrensmässig försämring för små företag och försvåra för dem att etablera sig och utöva sin verksamhet. Detta skulle kunna verka hämmande på investeringar, arbetstillfällen, tillväxt och nyföretagande.

Det ska också framhållas att Sverige internationellt sett redan har högt ställda krav på revision. Inom EU är det endast tre länder som har mer långtgående regler för revisionsplikt än Sverige. Den stora majoriteten EU‑länder har inte krav på revision i företag som har upp till 50 anställda och balansomslutning eller nettoomsättning på högst 4 miljoner euro. En återinförd revisionsplikt för små aktiebolag skulle göra att kraven i Sverige i ännu högre grad än i dag skulle avvika från vad som gäller i många andra länder, vilket riskerar att medföra en konkurrensnackdel för svenska företag. 

Till detta kommer, som Revisorsinspektionen påpekar, att kompetens­försörjningen är en utmaning för branschen. En återinförd revisionsplikt skulle medföra en påtagligt högre efterfrågan på revisionstjänster och det är tveksamt om de kvalificerade revisorer som är verksamma i dag är tillräckligt många för att möta ett sådant ökat behov. Det skulle därför ta lång tid innan en reform skulle få fullt genomslag. 

Ett återinförande av revisionsplikten för små företag, i syfte att förebygga och beivra brott, skulle innebära att ett brett kollektiv av skötsamma små­företagare skulle få bära kostnaden för att motverka oegentligheter och regel­överträdelser i en minoritet av företagen. För att en sådan reglering ska vara motiverad måste det kunna fastslås att de positiva konsekvenserna för de skötsamma företagen, och för samhället i stort, står i proportion till kost­naderna. Enligt regeringens mening kan den slutsatsen inte dras.  

Mot den bakgrunden bedömer regeringen att det för närvarande inte finns tillräckliga skäl att återinföra revisionsplikten för små aktiebolag. 

Följdmotionerna

I kommittémotion 2024/25:1544 av Jennie Nilsson m.fl. (S) begärs ett till­känna­­givande om att regeringen skyndsamt ska återkomma med en propo­sition om att återinföra revisionsplikten för fler aktiebolag (yrkande 1).

Även i kommittémotion 2024/25:1756 av Katarina Luhr m.fl. (MP) begärs ett tillkännagivande om att återinföra revisionsplikten för små aktiebolag.

Motioner från allmänna motionstiden

I kommittémotion 2024/25:3111 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkande 60.1 föreslås att revisionsplikten återinförs för fler företag. Även i kommitté­motion 2024/25:3190 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 15.2 föreslås att revisionsplikten återinförs. Också i kommittémotion 2024/25:3196 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkande 6.1 önskas ett tillkänna­givande om att återinföra revisionsplikten för fler aktiebolag.

I motion 2024/25:2056 av Niels Paarup-Petersen (C) yrkande 8 anför motionären att det bör utredas att t.ex. införa revisionsplikt för att kunna utföra vissa typer av affärer, och ett tillkännagivande föreslås därför om att se över aktiebolags­lagens bestämmelser.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens bedömning att det för närvarande inte finns till­räckliga skäl att återinföra revisionsplikten för små aktiebolag och avstyrker motionsyrkandena.

Propositionen

Kontrollerna av Bolagsverkets register

Förslagen om kontrollerna av Bolagsverkets register medför vissa kostnader för Bolagsverket som enligt regeringen kan hanteras inom Bolagsverkets befintliga ekonomiska ramar. Möjligheten att kräva personlig inställelse ger Bolagsverket förutsättningar att få ett bättre underlag för bedömningarna i registreringsärenden, när det finns särskilda misstankar om t.ex. förfalskade identitetshandlingar eller bristande behörighet för den som gjort registreringsanmälan eller den som anmälan avser. Åtgärden bedöms inte få annat än begränsad inverkan på Bolagsverkets verksamhet eftersom den kan väntas vara nödvändig endast i undantagsfall. Förfarandet är emellertid ett nytt inslag i Bolagsverkets handläggning och kan kräva vissa praktiska för­beredelser och att man tar fram interna rutiner. I fråga om förslaget som avser strykningar av felaktiga uppgifter i Bolagsverkets register är detta till viss del ett förtydligande av vad som redan gäller. I vilken utsträckning antalet stryk­ningar kommer att öka beror i övrigt på hur ofta verket kommer att genomföra närmare kontroller av uppgifterna i registren. Hur gransknings­rutinerna mer detaljerat ska se ut och vilka kontroller verket ska göra kommer att vara en sak för Bolagsverket att avgöra utifrån vad myndigheten bedömer vara ändamåls­enligt. Ändringarna bedöms inte medföra kostnader som inte kan hanteras inom de befintliga ekonomiska ramarna.

Höjning av förseningsavgifterna för aktiebolag

Förslaget om en höjning av förseningsavgifterna för aktiebolag bedöms inte leda till kostnader för staten. Förslaget i detta avseende innebär att Bolagsverket kan behöva göra vissa anpassningar av sina system och uppdatera informationsmaterial. Eventuella merkostnader som förslaget kan medföra för Bolagsverket bedöms vara så begränsade att de enligt regeringen kan hanteras inom ramen för den avgiftsfinansierade verksamheten.

Följder av förslaget om att ge in en årsredovisning för ekonomiska föreningar

De ökade kostnader som förslaget om att ge in en årsredovisning för eko­nomiska föreningar och förseningsavgifter innebär för Bolagsverket bedömer regeringen kunna täckas av försenings­avgifterna. Förslaget innebär att ca 46 000 ytterligare årsredovisningsärenden kommer att behöva hanteras av Bolags­verket. I hanteringen ingår det att bevaka tidsfrister för ingivning, skicka ut påminnelser och eventuella kompletteringsförelägganden och i förekommande fall besluta om förseningsavgifter. Hur mycket resurser detta kommer att kräva är beroende av om årsredovisningshandlingarna är fullständiga och om de ges in inom föreskriven tid eller inte.

Det kan enligt utredningen grovt uppskattas att förelägganden i olika avseenden kommer att behöva skickas ut i ca 10 procent av de nya ärendena och att resurser motsvarande en till två årsarbetskrafter skulle krävas för Bolags­verkets hantering. Det skulle motsvara omkring 1–2 miljoner kronor. Förslaget kan också förutsätta vissa särskilda och riktade informationsinsatser från Bolagsverkets sida. De ökade kostnader som förslaget innebär för Bolags­verket kan finansieras genom de förseningsavgifter som man föreslår ska tas ut av dem som kommer in med redovisningshandlingar för sent. Enligt de uträkningar som utredningen gjort kan det grovt uppskattas att ca 3 procent av de ekonomiska föreningarna kommer att påföras en förseningsavgift, och att omkring 1 procent kommer att påföras ytterligare en.

Utredningen uppskattar att intäktsökningarna kommer att uppgå till ca 11,5 miljoner kronor när det gäller den första och andra förseningsavgiften. Ett mindre antal föreningar kan komma att påföras även en tredje avgift. Om man antar att det kommer att gälla för ca 0,5 procent av föreningarna kommer intäktsökningarna enligt utredningen att bli ytterligare ca 2,8 miljoner kronor. I jämförelse med utredningen föreslås nu högre belopp, vilket innebär ytterligare intäktsökningar. Å andra sidan lämnar regeringen till skillnad från utredningen inget förslag i fråga om förseningsavgifter för de övriga företagsformer som utan särskilt föreläggande ska ge in sin årsredovisning till Bolagsverket. Det bedöms dock endast innebära en marginell skillnad i fråga om intäktsökningar. Även om uppskattningarna är förenade med osäkerhet står det klart att det ökade resursbehovet för Bolagsverket enligt regeringens bedömning med råge kommer att täckas av förseningsavgifterna. 

Följdmotionen

I kommittémotion 2024/25:1544 av Jennie Nilsson m.fl. (S) begärs ett till­känna­givande om att Bolagsverket ska tillföras extra resurser för de uppgifter och handlingsmöjligheter som verket får genom lag­ändringarna i propositionen (yrkande 2).

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att regeringen bedömer att de kostnader som förslagen om en möjlighet att kräva personlig inställelse och strykning av felaktiga uppgifter i registren medför för Bolagsverket kan hanteras inom de befintliga ekonomiska ramarna. Detsamma gäller de eventuella merkostnader som höjningen av förseningsavgifterna för aktiebolag skulle kunna medföra för Bolagsverket. Vidare bedömer regeringen att Bolagsverkets ökade resurs­behov för att hantera ekonomiska föreningars årsredovisningar med råge kommer att täckas av förseningsavgifterna.

Mot den bakgrunden är inte utskottet berett att ställa sig bakom förslaget om ett tillkännagivande om att Bolagsverket ska tillföras extra resurser. Motions­yrkandet avstyrks därför.

Reservationer

Ställningstagande

Vårt parti driver en tydlig politik mot brottslighet, vilket även gäller bolags­brottslighet. Regeringens förslag i propositionen är ett steg i rätt riktning och förslagen innebär sammantaget förstärk­ningar mot brottsligheten.

Vi ser dock behov av att gå längre när det gäller det nya brottet företagskapning. Till skillnad från regeringen menar vi till att börja med att även försök, förberedelse och stämpling till företagskapning ska vara straff­bart. Det är naturligt att försök till bolagskapning ska vara straffbart, i linje med att skärpa Bolagsverkets kontrollerande roll, för att stävja brottslig­heten. Då behövs åtgärder redan på ett tidigt stadium, vilket ökar chanserna att för­hindra ekonomisk brottslighet.

Vidare menar vi att det ska vara straffbart om någon olovligen använder en persons identitetsuppgifter när det leder till skada eller olägenhet för den som upp­gifterna gäller, även om det inte skett i vinningssyfte. Regeringens förslag innebär att agerandet ska ha skett i vinningssyfte vilket kan leda till att iden­titets­uppgifter i vissa fall kan användas olovligt utan att det är straffbart. Att den olovliga handlingen medför skada för bolaget eller ägarna borde enligt vår mening räcka för att straffansvar ska inträda.

Det är regeringens uppgift att ta fram ett lagförslag som tillgodoser detta och återkomma till riksdagen. Det som vi har anfört bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

 

Ställningstagande

Vi menar att regeringen borde ha tagit större intryck av att en lång rad remiss­instanser förespråkar återinförd revisionsplikt, bl.a. Skatteverket, Åklagar­myndigheten, Ekobrotts­myndigheten, Polismyndigheten, Krono­fogde­myndig­heten, Brottsföre­byggande rådet, Ekonomistyrnings­verket, Juridiska fakultetsstyrelsen vid Lunds universitet, Svenska Bankföreningen, Svensk Inkasso och Svensk Försäkring. Dessa remissinstanser som alltså är positiva till återinförd revisionsplikt menar att det skulle bidra till ökad ordning och reda i vid mening i näringslivet och vara gynnsamt för skötsamma bolag samt bidra till att motverka att företag används för brottslig verksamhet. De menar också att en rad omständigheter av stor betydelse har ändrats sedan revisionsplikten för små aktiebolag togs bort: förändrad revisorsroll och att företag ofta före­kommer i den typ av brottslighet som sker i organiserad form. Av utredningen framgår samtidigt klart att ett snart återinförande av revisionsplikt för samtliga aktiebolag är praktiskt ogörligt eftersom antalet revisorer inte kommer att kunna räcka till i närtid. Mot denna bakgrund menar vi att regeringen bör ta intryck av Skatteverkets remissvar, där ett konkret för­fattningsförslag framförs för en utvidgning av revisionsplikten till att omfatta fler aktiebolag, och i närtid återkomma till riksdagen med en sådan proposi­tion.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

 

Ställningstagande

Trots den viktiga rollen som revisorerna har väljer regeringen att inte återinföra revisionsplikten för små företag. Jag anser att ett återinförande av revisionsplikten skulle bidra till att bättre komma åt den organiserade brottsligheten. Sveriges kanske tyngsta remissinstanser på området, Skatte­verket, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Polismyndig­heten, Kronofogdemyndigheten, Brottsförebyggande rådet och Ekonomi­styrnings­verket, förespråkar alla ett återinförande av revisionsplikten. Dessa påpekar bl.a. att samhället har förändrats sedan revisionsplikten togs bort, att de brott som begås inom den organiserade brottsligheten i dag ofta förutsätter tillgång till bolag och att det förekommer mer brottslighet i bolag som saknar revisor än i andra bolag. De lyfter samtidigt fram flera positiva effekter av en återinförd revisionsplikt, inte minst ett ökat förtroende för näringslivet och att brottslig verksamhet snabbare kan upptäckas. Jag menar att politiken har en skyldighet att ta till de verktyg vi har till hands att förhindra den ekonomiska brottslig­heten. Revisionsplikt är ett av de verktyg vi har för att stävja brottsvågen i Sverige. Det är därför min mening att vi ska använda oss av den. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

 

Ställningstagande

Vi välkomnar förslagen om att det ska vara möjligt för Bolagsverket att begära personlig inställelse och om strykning av felaktiga uppgifter i registren som vi, liksom regeringen, bedömer leda till högre register­kvalitet, ha en brotts­förebyggande effekt och underlätta för de brottsbekämpande myndig­heternas arbete med att utreda brott och lagföra gärningspersoner. Vi ansluter oss dock inte till regeringens konsekvensbedömning att ovanstående föränd­ringar kan hanteras inom Bolagsverkets befintliga ekonomiska ramar. Vi delar i stället Bolags­verkets uppfattning i frågan och menar att verket måste få extra resurser för dessa tillkommande uppgifter. Det vi nu har anfört bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

 

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

 

Bilaga 2

Regeringens lagförslag