HC01CU16: Ny strategi för levande och trygga städer

Civilutskottets betänkande 2024/25:CU16

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna och avslår följdmotionerna.

I skrivelsen presenterar regeringen en ny inriktning för stadsutvecklings­politiken. Strategin innehåller ett nytt mål för stadsutveckling och 13 fokus­områden för den nationella stadsutvecklingspolitiken som syftar till att Sveriges städer utifrån sina förutsättningar ska utvecklas till levande, trygga och robusta städer.

I betänkandet finns fem reservationer (S, C, MP).

Behandlade förslag

Skrivelse 2024/25:96 Ny strategi för levande och trygga städer.

16 yrkanden i följdmotioner.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Utskottets överväganden

Regeringens strategi för levande och trygga städer

Reservationer

1. Statligt stöd för stadsutveckling, punkt 1 (S, MP)

2. Klimatperspektiv, punkt 2 (S, C, MP)

3. Segregation, punkt 3 (S, MP)

4. Övriga frågor, punkt 4 (C)

5. Övriga frågor, punkt 4 (MP)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Skrivelsen

Följdmotionerna

Bilaga 2
Miljö- och jordbruksutskottets yttrande 2024/25:MJU8y

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

Redogörelse för ärendet

I betänkandet behandlas regeringens skrivelse 2024/25:96 Ny strategi för levande och trygga städer och tre följdmotioner med sammanlagt 16 yrkanden.

Den 27 februari 2025 gav civilutskottet miljö- och jordbruksutskottet till­fälle att yttra sig över skrivelsen och motionerna i de delar som berör miljö- och jordbruksutskottets beredningsområde. Miljö- och jordbruksutskottet lämnade ett yttrande den 3 april 2025 (2024/25:MJU8y). Yttrandet finns i bilaga 2.

Motionsförslagen finns i bilaga 1.

Utskottets överväganden

Skrivelsen

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen presenterar regeringen en ny inriktning för stadsutvecklings­politiken med ett nytt nationellt mål för stadsutveckling och 13 fokusområden för den nationella stadsutvecklingspolitiken som presenteras under tre rubriker: levande städer, trygga städer och robusta städer.

Regeringen anför bl.a. att välfungerande, attraktiva och stimulerande städer är avgörande såväl för Sverige som helhet som för den enskilde. Arbete med stadsutveckling är centralt för möjligheterna att skapa livskvalitet för befolk­ningen. Regeringen vill genom stadsutvecklingspolitiken stärka förutsätt­ningarna för kommunerna att utveckla levande, trygga och robusta stads­miljöer samt stärka möjligheterna för regioner, statliga myndigheter, närings­livet och civilsamhället att bidra till det arbetet.

Nationellt mål för stadsutveckling

Det nya nationella målet för stadsutveckling ska ersätta det tidigare över­gripande målet för hållbara städer (skr. 2017/18:230) och har följande lydelse:

Sveriges städer ska utifrån sina förutsättningar utvecklas till levande, trygga och robusta livsmiljöer där människor trivs och vill vistas. Sverige ska vara ett föregångsland för hållbar utveckling av attraktiva städer.

Rådet för levande städer

Rådet för hållbara städer inrättades genom ett regeringsbeslut den 18 december 2017 (M2017/03234). I samband med beslutet om skrivelsen Ny strategi för levande och trygga städer beslutade regeringen att rådet skulle byta namn till Rådet för levande städer. Av beslutet framgår att syftet med rådet bl.a. är att

•       skapa förutsättningar för myndighetssamarbete som bidrar till att det nationella målet för stadsutveckling kan nås

•       bidra till en långsiktig utveckling av levande och trygga städer i enlighet med det nationella målet för stadsutveckling

•       underlätta dialog med och involvera kommuner och regioner samt övriga berörda aktörer i näringsliv och civilsamhälle

•       skapa förutsättningar för myndighetssamarbete som bidrar till att mål 11 Hållbara städer och samhällen i Agenda 2030 kan uppnås

•       utveckla möjligheterna att stödja kommuner som vill arbeta med utveck­ling av trädgårdsstäder.

Levande städer

Regeringen presenterar fem fokusområden för stadsutvecklingspolitiken som bidrar till att utveckla levande städer: livskvalitet, kultur, arkitektur och ge­staltning, handel och besöksnäring samt mobilitet. Regeringen anför bl.a. att en levande stad är en stad med ett varierat utbud av aktiviteter som bjuder in till gemenskap och samhörighet och vars invånare och besökare upplever hög livskvalitet. För att skapa en attraktiv stad är det centralt att både stads­kärnan och dess angränsande stadsdelar är levande både dagtid och kvällstid. Natur och grönska bidrar till stadens attraktivitet och erbjuder mötesplatser, aktivitet och återhämtning. En annan viktig förutsättning för en levande stad är enligt regeringen att det finns kulturella och kreativa verksamheter och företag.

Väl gestaltade och funktionella livsmiljöer ökar trivseln och människors livskvalitet. Livsmiljön, särskilt boendet och närmiljön, har enligt regeringen grundläggande betydelse för människors hälsa och välbefinnande. Regeringen framhåller bl.a. att arkitektur, form och design tillhandahåller verktyg och metoder som, genom en medveten och inkluderande hantering, kan bidra till en hållbar samhällsutveckling och till att överbrygga ekonomiska, sociala och geografiska klyftor i samhället.

Regeringen anför vidare att det är avgörande för en långsiktig och hållbar platsutveckling att tidigt inkludera handelns och besöks­näringens företrädare i den strategiska planeringen av staden och omgivande områden. Besöks­näringen och den fysiska handeln samspelar och skapar, tillsammans med andra upplevelser som kultur, evenemang och möten, viktiga plattformar för levande städer.

Behovet av god tillgänglighet inom en stad samt till och från omgivande områden är enligt regeringen avgörande för städernas och därmed Sveriges utveckling. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet.

Trygga städer

Regeringen presenterar fyra fokusområden för stadsutvecklingspolitiken som bidrar till att utveckla trygga städer: trygghet, trädgårdsstaden, fysisk aktivitet och trafiksäkra skolvägar. Regeringen anför att alla i Sverige ska kunna leva ett tryggt liv utan rädsla för att bli utsatt för brott, oavsett vem man är och var man bor. Enligt regeringen är det därför viktigt att stadsutvecklingen strävar mot en gestaltning och planering av den byggda miljön som bidrar till att risken för brott minskar och den upplevda tryggheten ökar. Regeringen anför bl.a. att det behövs mer kunskap om betydelsen av planeringens och den byggda miljöns utformning för trygghet och brottsförebyggande arbete i Sverige. Det är enligt regeringen viktigt att perspektiv på brottsförebyggande och trygghetsfrämjande arbete integreras i samhällsbyggnadsprocessen. Regeringen anför vidare att det är viktigt att många krafter i samverkan tar ansvar för en god förvaltning och en hållbar utveckling av den byggda miljön. I det sammanhanget hänvisar regeringen till den pågående beredningen av förslag från Utredningen om åtgärder för stärkt trygghet i den byggda miljön (SOU 2025:5).

En blandning av boendeformer och stadsbyggnadstyper som möter männi­skors efterfrågan skapar enligt regeringen förutsättningar för trygghet och social sammanhållning. Trädgårdsstadens blandning av byggnadsformer kan enligt regeringen erbjuda en mångfald av marknära bostäder med egen trädgård, samtidigt som den ger goda förutsättningar för ett byggande med tillräcklig täthet för att ge underlag för kollektivtrafik och annan service. Därtill är grönska en central del av trädgårdsstaden. Regeringskansliet har till­satt en bokstavsutredare, som benämns egnahemskommissionär, med uppdrag att bl.a. verka för att nya trädgårdsstäder anläggs.

Regeringen anför vidare att en god bebyggd miljö som stimulerar till fysisk aktivitet och vardagsrörelse, med tillgång till anläggningar och idrottsmiljöer, inte bara bidrar till bättre folkhälsa utan även till att fler människor vistas ute i samhället, vilket bidrar till ökad social interaktion och trygghet. Därtill är det enligt regeringen lämpligt att planera för trafiksäkra skolvägar på en övergri­pande strategisk nivå.

Robusta städer

Regeringen presenterar fyra fokusområden för stadsutvecklingspolitiken för utvecklingen av robusta städer: forskning och innovation, minskad klimat­påverkan, ökad klimatanpassning och säkrare ekosystemtjänster, beredskap samt digitalisering. Regeringen anför att städer måste klara utveckling och förändring över mycket lång tid. En robust stad förmår att ställa om över tid när det gäller användning och funktionssätt. Regeringen lyfter bl.a. fram förändringar i människors sätt att arbeta, handla, förflytta sig och roa sig. Vidare ställer förändringar i klimatet och den biologiska mångfalden krav på stadsutvecklingen om den ska vara robust.

Forskning och innovation inom samhällsbyggnadsområdet spelar enligt regeringen en viktig roll för att möta utvecklingen och lösa de utmaningar som städer står inför. Regeringen avser bl.a. att förlänga Formas nationella forsk­ningsprogram för hållbart samhällsbyggande med två år och ge det en delvis justerad inriktning.

Regeringen anför vidare att tätheten i städer utgör en god grund för lösningar som kan medverka till minskad klimatpåverkan. Till exempel medför funktionsblandade städer kortare och effektivare transporter och effektivare uppvärmning genom exempelvis fjärrvärmesystem. Regeringen framhåller att det krävs åtgärder för klimatanpassning för att få en robust stad. Åtgärder behöver planeras och genomföras i god tid i enlighet med principerna i regeringens strategi för klimatanpassning (skr. 2023/24:97).

Regeringen anför vidare att det är viktigt med grön och blå infrastruktur för att skapa robusta städer och för att kunna nyttja de ekosystemtjänster som sådana infrastrukturer kan åstadkomma. Att planera för att stärka ekosystem­tjänster är enligt regeringen ofta kostnadseffektivt eftersom samma ekosystem kan bidra till flera lösningar samtidigt.

När det gäller städers beredskap för kris och krig anför regeringen att det behövs ett brett perspektiv på beredskap vid samhällsplanering, från livs­medelsförsörjning till skydd för civilbefolkning vid krigsfara. Slutligen fram­håller regeringen att det behövs ett ökat säkerhetsperspektiv på digitali­seringen av samhället. Utvecklingen av den smarta staden kan enligt regeringen gynnas av en ökad mognad inom det statliga, regionala och kommunala säkerhetsarbetet, bl.a. i form av tillgång till nödvändig kompetens, upp­arbetade samverkanskanaler mellan olika aktörer och kontroll över de data som samlas in.

Motionerna

I kommittémotion 2024/25:3342 påpekar Jennie Nilsson m.fl. (S) att fokus på hållbarhet och jämlikhet har tagits bort i regeringens nya strategi och ersatts med en politik där staten tar rejäla steg tillbaka och lägger över ansvaret på kommunerna. Motionärerna föreslår därför att regeringen ska återkomma till riksdagen med en ny strategi där staten tar ansvar och ger stöd för hållbar stadsutveckling så att alla kommuner kan utveckla trygga, socialt hållbara och blandade bostadsområden och offentliga mötesplatser som stärker samman­hållningen (yrkande 1). Stadsplanering i den nya strategin ska enligt motionärerna vara ett verktyg för att minska klyftorna mellan olika områden (yrkande 2). Enligt motionärerna bör en ny strategi också ha ett tydligt klimatperspektiv i likhet med strategin i skrivelse 2017/18:230 (yrkande 3).

I kommittémotion 2024/25:3347 föreslår Alireza Akhondi m.fl. (C) att regeringen skyndsamt ska återkomma till riksdagen med en uppdaterad strategi som belyser i synnerhet klimatfrågorna bättre. Motionärerna anför att flera av Sveriges städer riskerar att på olika sätt drabbas hårt av tilltagande klimatförändringar och att det därför är viktigt att en ny strategi tar upp bl.a. klimatanpassning. Viktiga frågor i ett sådant arbete är säker tillgång till dricksvatten, risker för stigande vattendrag och översvämningar, stranderosion och sjukdom bland gamla och svaga i städer när somrarna är riktigt varma. Enligt motionärerna behöver ytterligare en rad frågor lyftas fram mycket tydligare i strategin, exempelvis infrastruktur för energi och för vatten och avlopp som enligt motionärerna berörs alldeles för översiktligt i den nya strategin.

Märta Stenevi m.fl. (MP) föreslår i kommittémotion 2024/25:3346 flera tillkännagivanden om att regeringen bör återkomma med en ny strategi som även omfattar en rad olika områden som motionärerna lyfter fram. För det första föreslår motionärerna att det övergripande målet för hållbara städer ska behållas (yrkande 1) och att namnet Rådet för hållbara städer ska behållas oförändrat (yrkande 2). Motionärerna framhåller att staten har en viktig roll att spela när det gäller att främja och möjliggöra stadsutvecklingen i hela landet och anser därför att regeringen bör återkomma med en ny strategi för städer som även omfattar konkreta stöd för stadsutveckling (yrkande 3). Motionä­rerna vill se en ny strategi som även omfattar politik för ett utvecklat barn­perspektiv och barnkonsekvensanalyser av strategins åtgärder (yrkande 4), åtgärder för att motverka segregation (yrkande 5), mer omfattande åtgärder för ökad biologisk mångfald (yrkande 6), mer omfattande åtgärder för klimat­anpassning (yrkande 7), mer omfattande åtgärder för arkitektur och hållbart byggande (yrkande 8), åtgärder för minskad klimatpåverkan (yrkande 9), hälsofrämjande åtgärder (yrkande 10), mer omfattande åtgärder för hållbar och klimatsmart mobilitet (yrkande 11) samt åtgärder för ökad tillgänglighet för en inkluderande stad för alla (yrkande 12).

Miljö- och jordbruksutskottets yttrande

I yttrande 2024/25:MJU8y till civilutskottet konstaterar miljö- och jordbruks­utskottet bl.a. att regeringens nya strategi för levande och trygga städer tar upp den viktiga frågan om klimatanpassning för att öka motståndskraften mot klimatförändringarnas effekter, liksom vikten av grön och blå infrastruktur för att skapa robusta städer. Sammantaget konsta­terar miljö- och jordbruksut­skottet att den nya strategin för levande och trygga städer ger goda förut­sättningar för en stadsutveckling som är robust och anpassad till klimatföränd­ringarna med en stark beredskap. I yttrandet finns tre avvikande meningar (S, C, MP).

Utskottets ställningstagande

Liksom regeringen anser utskottet att Sverige ska vara ett föregångsland för en hållbar utveckling av attraktiva städer. För att åstadkomma stadsmiljöer som är levande, trygga och robusta är det viktigt med ett långsiktigt arbete med stadsutveckling. I likhet med miljö- och jordbruksutskottet välkomnar utskottet därför regeringens nya strategi och det nya nationella målet för stadsutveckling som presenteras i skrivelsen.

I motionerna 2024/25:3342 (S) yrkande 1 och 2024/25:3346 (MP) yrkande 3 lämnas förslag om att staten ska ta ansvar för att skapa jämlika förutsättningar för stadsutveckling bl.a. genom fler konkreta statliga stöd. Utskottet anser liksom motionärerna att staten har en viktig roll för att skapa förutsättningar för kommunernas arbete med stadsutveckling. Samtidigt kan utskottet konstatera att strategin tar upp 13 fokusområden för att dels stärka kommunernas förutsättningar att utveckla levande, trygga och robusta stadsmiljöer, dels stärka möjligheterna för regioner och andra aktörer att bidra till arbetet. Därutöver bedriver regeringen ett omfattande arbete inom flera politikområden för att skapa förutsättningar för stadsutveckling i enlighet med strategin. Det handlar bl.a. om att lagstiftningen för planering och byggande samt miljölagstiftningen ska skapa förutsättningar för städer att utvecklas på ett hållbart sätt. I det sammanhanget vill utskottet även lyfta fram Rådet för levande städer, som har ett viktigt uppdrag att verka för att regeringens politik för stadsutveckling genomförs. Mot bakgrund av det arbete som pågår ser utskottet inget behov av att vidta några åtgärder med anledning av motions­yrkandena, som därmed avstyrks. När det gäller förslagen i motion 2024/25:3346 (MP) yrkandena 1 och 2 om att behålla det tidigare övergrip­ande målet för hållbara städer samt namnet Rådet för hållbara städer, konstaterar utskottet att såväl det nya målet som det nya namnet följer av regeringens nya inriktning för stadsutvecklingspolitiken. Yrkandena bör därför avslås.

Miljö- och jordbruksutskottet konstaterar i sitt yttrande att den nya strategin ger goda förutsättningar för en stadsutveckling som är robust och anpassad till klimatförändringarna med en stark beredskap, och miljö- och jordbruks­utskottet ser därför inget behov av att vidta några ytterligare åtgärder utöver vad som presenteras i skrivelsen. Utskottet delar den bedömningen och ser därmed inget behov av att vidta några särskilda åtgärder med anledning av motionerna 2024/25:3342 (S) yrkande 3, 2024/25:3347 (C) samt 2024/25:3346 (MP) yrkandena 6, 7, och 9. Motionsyrkandena avstyrks därför.

Alla ska kunna leva ett tryggt liv utan rädsla för att bli utsatt för brott, oavsett vem man är eller var i landet man bor. Utskottet konstaterar att andelen som upplever otrygghet vid utevistelse i det egna bostadsområdet är större i områden med socioekonomiska utmaningar jämfört med övriga områden. Arbetet för att utveckla trygga städer är därmed en viktig del i arbetet för att motverka segregation och utanförskap. Utskottet ser därför positivt på att den nya strategin betonar vikten av att utveckla trygga städer. Utskottet noterar bl.a. att strategin behandlar frågor om hur brottsförebyggande och trygghets­främjande arbete kan integreras i samhällsbyggnadsprocessen och hur stads­miljöns utformning och en blandning av boendeformer och stadsbyggnads­typer som möter människors efterfrågan kan skapa förutsättningar för trygghet och social sammanhållning. Vidare bereds förslagen från Utredningen om åtgärder för stärkt trygghet i den byggda miljön (SOU 2025:5) inom Regeringskansliet. Samverkan mellan det offentliga och fastighetsägare är enligt utskottet viktigt för att få till stånd en god förvaltning och en hållbar utveckling av den byggda miljön. Något initiativ från riksdagens sida med anledning av motionsförslagen om segregation är därmed enligt utskottets mening inte påkallat. Motionerna 2024/25:3342 (S) yrkande 2 och 2024/25:3346 (MP) yrkande 5 bör därför avslås.

Utskottet ser heller inga skäl för riksdagen att vidta några åtgärder med anledning av förslagen i motion 2024/25:3346 (MP) yrkandena 4, 8, 10, 11 och 12. Även dessa motionsyrkanden bör därför avslås.

Reservationer

Ställningstagande

Den tidigare stadsutvecklingsstrategin, som den dåvarande social­demokratiska och miljöpartistiska regeringen presenterade i skrivelse 2017/18:230, hade en hög ambitionsnivå i alla delar som berör livet i staden. Den innebar att staten tog ansvar, gav stöd till kommunerna och såg till att städerna utvecklades socialt och klimatmässigt hållbart. Med regeringens nya strategi har inriktningen för stadsutvecklingspolitiken ändrats i grunden. Man har tagit bort fokuset på hållbarhet och jämlikhet och ersatt det med en politik där staten tar rejäla steg tillbaka och lägger över ansvaret på kommunerna.

Till skillnad från regeringen anser vi att stadsplanering ska användas som ett verktyg för att minska samhällsklyftorna. Det är statens ansvar att skapa jämlika förutsättningar för kommunerna att utvecklas och hantera de utma­ningar som de står inför. Staten har en viktig roll när det gäller att främja och möjliggöra stadsutvecklingen i hela landet. När regeringen nu lägger över ansvaret på marknaden och kommunerna ser vi en risk att skillnaderna mellan olika bostadsområden, kommuner och delar av landet blir allt större. Kommu­ner med en stark ekonomi kan fortsätta att investera i sin stadsutveckling medan kommuner med svagare ekonomi får svårare att genomföra viktiga satsningar. För att alla kommuner ska få likvärdiga möjligheter att utvecklas behövs en rättvis resursfördelning mellan kommuner och verktyg för en god stadsutveckling, t.ex. stadsmiljöavtal och stöd för hållbar stadsplanering.

Vi anser därför att regeringen bör återkomma med en ny strategi med ett större inslag av statligt ansvar och som även omfattar konkreta stöd för en hållbar stadsutveckling. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

 

Ställningstagande

Klimatperspektivet har nästan helt försvunnit i regeringens nya strategi. Att regeringen har valt att kraftigt sänka ambitionerna på klimatområdet illustreras med all önskvärd tydlighet redan i rubriken där regeringen har tagit bort det tidigare tillägget ”politik för en hållbar stadsutveckling”. Den tidigare strategin innehöll bl.a. tydliga mål om fossilfria transporter, mer kollektivtrafik och grönare städer. Regeringen väljer i stället att i stor utsträckning fokusera på bilen medan satsningar på kollektivtrafik och cykelvägar tonas ned. Det är en rejäl tillbakagång. Mot bakgrund av allvaret i klimatfrågan är detta mycket olyckligt.

De tilltagande klimatförändringarna innebär att extrema väderhändelser som skyfall och värmeböljor blir allt vanligare. För städerna medför detta krav på stora förändringar i planeringen. Stora hårdgjorda ytor kan inte ta hand om vatten från skyfall utan riskerar att leda vatten in i byggnader eller underminera infrastruktur med stora skador som följd. Under en värmebölja fungerar de hårda ytorna som stora värmeöar som lagrar och sprider värme, vilket leder till ökade temperaturer i staden. Mjuka grönytor och träd har i stället motsatt effekt. När marken kan ta emot vatten fördröjs skyfallen, och skadorna på den byggda miljön minskar. En hög krontäckningsgrad sänker temperaturen med flera grader vid en värmebölja och kan därmed rädda liv. För att möta förändringarna i klimatet och dess konsekvenser behöver en naturbaserad planering komma in tidigt i planprocessen.

Andra angelägna frågor ur ett samhällsplaneringsperspektiv när det gäller klimatanpassning är en säker tillgång till dricksvatten, risker för stigande vattendrag och översvämningar, stranderosion och sjukdom bland gamla och svaga i städer under riktigt varma somrar. Till de frågor som har koppling till klimatet hör också olika former av infrastruktur för energi samt vatten och avlopp. Dessa frågor är helt centrala för att hantera våra städers stora utmaningar men berörs alldeles för översiktligt i den nya strategin.

Regeringen bör mot denna bakgrund återkomma till riksdagen med en ny strategi som har ett tydligt klimatperspektiv och som innehåller mer om­fattande åtgärder för klimatanpassning.

 

Ställningstagande

Sverige brottas med en ökad segregation i städerna och växande ekonomiska klyftor. På flera håll i landet finns bostadsområden som präglas av dåliga levnadsvillkor och social problematik. Olika bostadsområden i en och samma stad eller kommun kan uppvisa stora skillnader när det gäller t.ex. arbetslöshet, skolresultat, inkomst, bidragsberoende, samhällsservice, hälsa, valdeltagande och utsatthet för brott och otrygghet. Det är därför anmärkningsvärt att regeringen har strukit alla ambitioner att motverka segregation i den nya strate­gin för stadsutveckling.

Stadsplanering är ett av de viktigaste verktygen för att minska klyftorna mellan olika områden. För att stadsutvecklingen ska komma hela staden och alla dess invånare till del behöver byggandet och andra insatser anpassas till de skilda förutsättningar och behov som finns i olika bostadsområden. I städerna behövs en blandad bebyggelse och bostäder för fler grupper än i dag. Ur ett demokratiskt perspektiv är det även viktigt att staden erbjuder icke-kommersiella rum där alla kan mötas på lika villkor. Det är positivt att fastighetsägare, näringsliv och civilsamhälle deltar i att skapa levande och attraktiva stadsmiljöer, men vi menar att det offentliga samtidigt måste ta ansvar för att skapa stadsrum för alla medborgare. Den tidigare strategin, som den socialdemokratiska och miljö­partistiska regeringen presenterade i skrivelse 2017/18:230, innehöll satsningar på offentliga mötesplatser, blandade bostadsområden och andra satsningar för att motverka segregation genom hur vi bygger städer. Detta måste återspeglas även i den nya strategin.

Vi anser att arbetet mot segregation är en förutsättning för en hållbar stadsutveckling. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med en ny strategi som omfattar åtgärder för att motverka segregation och där stads­planering används som ett verktyg för att minska klyftorna mellan olika områden.

 

Ställningstagande

Regeringen har i sin nya strategi för levande och trygga städer tagit upp trygghet i högre utsträckning än vad som var fallet i den tidigare strategin. Det är positivt och logiskt givet att trygghetsfrågorna kommit att aktualiseras allt­mer. Det finns dock en rad andra frågor som skulle behöva lyftas fram tydligare i strategin. Förutom klimatfrågorna, som det har redogjorts för i reservation 2, handlar det bl.a. om frågor om energiförsörjning och lokal och småskalig elproduktion samt om hur man på ett smart sätt kan använda takytor för olika ändamål. En annan fråga är livsmedelsförsörjningen, där städerna sannolikt kan utformas för att i högre utsträckning bidra till att i vissa avseen­den öka Sveriges försörjningsförmåga. Kopplat till detta är också avfalls­hanteringen av betydelse. Ordet cirkulär dyker upp ett par gånger i strategin, men också i denna fråga är regeringen påfallande återhållsam med att peka ut en tydlig riktning.

Det är positivt att regeringen framhåller att städer behöver en blandad bebyggelse. Här är det samtidigt viktigt att överväganden kring mark­användningen görs. Att låta städer breda ut sig på värdefull åkermark kan utgöra ett hot mot livsmedelsförsörjningen, och sådana överväganden bör man också behandla tydligare i strategin. Ytterligare frågor som inte tas upp i strategin är bl.a. de intressekonflikter som stundtals uppstår mellan buller­regler och den levande staden med uteserveringar, livescener och idrotts­verksamhet. Man lyfter heller inte upp frågor om levande bottenvåningar som kan bidra till att skapa folkliv och trygghet eller behovet av en politik för bättre företagsklimat, något som är avgörande för att städer ska vara levande.

Jag anser därför att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med en uppdaterad strategi som bättre belyser de aspekter som jag redogör för ovan. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

 

Ställningstagande

Den tidigare strategin för levande städer, som arbetades fram under ledning av det miljöpartistiska statsrådet Karolina Skog (skr. 2017/18:230), hade en hög ambitionsnivå i alla delar som berör livet i staden. Regeringens nya strategi är en stympad produkt där staden har förvandlats till en kuliss för handel och kommersiella intressen. Regeringen vill se en ”attraktiv” stad men stryker alla formuleringar om jämlikhet. Staden ska vara ”tilltalande”, men det är inte en prioritering att bryta segregationen. En levande stad beskrivs som en plats där handeln blomstrar, men att luften är ren nog att andas, vattnet friskt nog att dricka eller tillräckligt rent för att bada i och att städernas klimatutsläpp minskar, ingår inte i regeringens strategi.

Det duger inte. Regeringens strategi kommer inte att ge vare sig stöd eller vägledning till stadens aktörer, och jag vill därför uppmana regeringen att ta tillbaka den till ritbordet och börja om. Förutom de områden som lyfts fram i reservationerna 1–3 ovan, vill jag även lyfta fram följande.

Till att börja med saknar regeringens förslag till nytt nationellt mål för stadsutveckling viktiga delar som fanns med i det tidigare övergripande målet för hållbara städer. Jag anser därför att regeringen ska behålla det tidigare målet.

I linje med det bör vidare namnet Rådet för hållbara städer behållas oförändrat. Rådet inrättades av den tidigare regeringen med uppdrag att stärka kommunernas förutsättningar att utveckla levande och hållbara städer. Jag anser att det är viktigt att betona rådets arbete för hållbarhet och motsätter mig därför regeringens beslut att byta namn på rådet. Dessutom får rådet en snävare roll eftersom rådets arbete styrs av regeringens skrivelse och regeringens nationella mål för stadsutvecklingen. Det kommer inte bara att påverka rådet negativt utan även stadsutvecklingen i stort i Sverige. Det är något jag beklagar djupt.

I regeringens skrivelse saknas ett barnperspektiv i stadens planering. Barn nämns endast i relation till skolvägar och idrott men barns och ungas perspek­tiv borde genomsyra hela strategin. Staden ska vara tillgänglig för alla sina invånare, oavsett ekonomi och ålder. Regeringen bör därför redovisa en barnkonsekvensanalys av alla åtgärder i strategin, inklusive konsekvenserna av det som prioriteras bort, t.ex. ambitionerna kring jämlika städer.

Strategin behöver vidare kompletteras med mer omfattande åtgärder för ökad biologisk mångfald. Naturmark och andra gröna ytor i stadsmiljön är viktiga förutsättningar för ekosystemtjänster. Grönytor har en reglerande inverkan på temperatur, vind, luftkvalitet och luftfuktighet och dämpar därför också effekterna av klimatförändringarna i städerna. Grönytor ökar även den biologiska mångfalden, dämpar buller och kan bidra till rening av dagvatten. Fler träd och gröna väggar i en stad bidrar inte bara till upptag och rening av vatten utan även till ökad syresättning och renare luft i staden. Gröna tak tar hand om regnvatten men ger också gynnsamma förutsättningar för fler arter, som humlor, bin och fjärilar. Stadsgrönskans bidrag till mänskligt väl­befinnande ska tas till vara i den fysiska planeringen och i förvaltningen av natur för att möjliggöra en hållbar stadsutveckling.

Människors möjligheter att utvecklas och må bra påverkas i stor utsträck­ning av hur bostäder, boendemiljöer, offentliga platser och hela städer är formade, gestaltade och sammansatta. Arkitektur, form och design samt omsorgsfullt gestaltade livsmiljöer kan således bidra till en hållbar stadsutveckling. Bostadsbyggandet behöver vara både effektivt och hållbart, och för att möta samhällets utmaningar kan nya arkitektoniska och tekniska lösningar behövas. Hur bostäder och livsmiljöer utformas har stor inverkan på såväl den miljömässiga och ekonomiska som den sociala hållbarheten. Cirkulär ekonomi är en del i utvecklingen av en hållbar stad där vi gör mer med mindre resurser. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med en ny strategi som dels innehåller mer omfattande åtgärder för arkitektur och hållbart byggande, dels åtgärder för minskad klimatpåverkan.

En långsiktigt hög livskvalitet i staden förutsätter en god hälsa. Villkoren är emellertid mycket olika för olika grupper i städerna. Som exempel kan nämnas att barn och boende i ekonomiskt och socialt utsatta områden utsätts för fler föroreningar, sämre luft och mer buller än barn i välbärgade områden. Att motverka ojämlikheten i livsmiljön är därför en uppgift som bör ha en central plats i strategin. Inom begreppet hälsa lyfter regeringen dock i stort sett enbart fram vikten av ökad fysisk aktivitet. Det är visserligen viktigt, men jag saknar ett resonemang om vikten av att skydda befolkningen från hälsorisker. Luftföroreningar gör människor sjuka och förkortar livslängden, och det är därför viktigt att snabbt uppnå en bra luftkvalitet i våra städer. För att åstad­komma en hälsosam, trivsam och hållbar stadsmiljö är det också angeläget att minska bullerexponeringen i miljöer där människor bor och vistas. Bra ljudmiljöer kan skapas genom genomtänkta plan- och bygglösningar, slutna innerstadskvarter samt effektiv ljudisolering mot gatan. Ökad elektrifiering kommer att vara en viktig del i arbetet med att förbättra luftkvaliteten och minska bullret i städerna. Regeringen bör därför återkomma med en ny strategi som även omfattar hälsofrämjande åtgärder.

Strategin behöver även innehålla mer omfattande åtgärder för hållbar och klimatsmart mobilitet. Genom att planera för yteffektiva och klimatsmarta transportslag som kollektivtrafik, cykel och gång skapas utrymme för grönska, handel, kultur och möten i stället för döda asfalterade ytor. Tillgången till staden blir vidare mer jämlik när mobiliteten inte kräver körkort eller tillgång till bil. Jag kan dock konstatera att regeringen lämnar kommuner och regioner ensamma. Både stöden för stadsmiljöavtalen och elbusspremien har tagits bort, och ett rättvist reseavdrag som omfattar kollektivtrafik har stoppats. Kollektivtrafiken nämns knappt i regeringens infrastrukturproposition (prop. 2024/25:28). Det krävs också nya lösningar för att godstransporter ska kunna ske effektivt och med minskad klimat- och miljöpåverkan.

Till sist är det viktigt att strategin även omfattar åtgärder för ökad tillgäng­lighet. Staden behöver utformas så att den är tillgänglig för alla i befolkningen. Arbetet med en hållbar stad bör därför betraktas i ljuset av mångfalden i be­folkningen och inkludera bl.a. funktionshinders-, jämställdhets-, jämlikhets-, äldre-, segregations-, brottsförebyggande- och barnrättsperspektiv.

Sammanfattningsvis anser jag att regeringen bör återkomma till riksdagen med en ny strategi för städer som även omfattar eller utvecklar åtgärder när det gäller de områden jag redogjort för ovan. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

 

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

 

Bilaga 2

Miljö- och jordbruksutskottets yttrande 2024/25:MJU8y