HC01AU5 : Integration

I kommittémotion 2024/25:3025 värnar Anders Ygeman m.fl. (S) om intentionerna med bosättningslagen som enligt motionärerna innebär att mottagandet fördelas jämnt mellan kommunerna i landet (yrkande 7).

I kommittémotion 2024/25:2949 föreslår Jonny Cato m.fl. (C) att större hänsyn ska tas till individuella kriterier, såsom tidigare arbetslivserfarenhet, när beslut fattas om vilken kommun en nyanländ ska hänvisas till med stöd av bosättningslagen (yrkande 28). Vidare ställer sig motionärerna bakom de överväganden om en jämn fördelning av det totala mottagandet av nyanlända i hela landet som låg bakom utformningen av den nu gällande regleringen (yrkande 29).

I motion 2024/25:3150 anser Josefin Malmqvist (M) att det bör införas en nationell reglering för tidsbegränsat etableringsboende som innebär att nyanlända som omfattas av bosättningslagen erbjuds bostad av kommunen i maximalt två år.

Bosättningslagen

Enligt 5 § lagen (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning (bosättningslagen) är en kommun skyldig att efter anvisning ta emot en nyanländ för bosättning i kommunen. Av 7 § framgår det att vid fördelningen av anvisningar mellan kommuner ska hänsyn tas till kommunens arbetsmarknadsförutsättningar, befolkningsstorlek, sammantagna mottagande av nyanlända och ensamkommande barn samt till omfattningen av asylsökande som vistas i kommunen.

Av 8 § framgår att regeringen får meddela föreskrifter om bl.a. fastställande av antalet nyanlända som ska anvisas under ett visst år, förfarandet för fördelningen av anvisningar mellan kommuner och vilka kriterier, utöver de ovannämnda, som får beaktas vid fördelningen av anvisningar.

Av förordningen (2016:39) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning framgår att när kommuntalen beslutas får även kommunernas förutsättningar att tillhandahålla bostäder beaktas (SFS 2024:319).

Syftet med lagen är enligt förarbetena att alla kommuner ska vara med och ta ansvar för mottagandet av nyanlända för att förbättra de nyanländas etablering på arbetsmarknaden och i samhällslivet (prop. 2015/16:54 s. 1).

Riksrevisionens granskning av bosättningslagen

Riksrevisionen har granskat om reformen av anvisningssystemet för vissa nyanländas bosättning har levt upp till intentionerna om ett snabbare och jämnare fördelat mottagande mellan kommuner och om en bättre etablering av nyanlända på arbetsmarknaden (RiR 2021:29). Granskningen visar bl.a. att mottagandet av nyanlända i kommuner efter anvisning har blivit snabbare efter bosättningslagens införande. Vidare gör Riksrevisionen bedömningen att Migrationsverkets arbete med att ta fram förslag på antalet nyanlända som ska omfattas av anvisning och fördelningen mellan län (länstal) fungerar väl och främjar ett jämnare mottagande mellan kommuner.

Utredning om ett nytt system för bosättning för vissa nyanlända

Regeringen gav i februari 2024 en särskild utredare i uppdrag att föreslå ett nytt system för bosättning för vissa nyanlända som ska ersätta det nuvarande systemet. Syftet enligt regeringens direktiv är att öka kommunernas inflytande över mottagandet av nyanlända och skapa goda förutsättningar för ett likvärdigt, enhetligt och flexibelt mottagande i kommunerna. I uppdraget ingår bl.a. att analysera och föreslå vilka faktorer som ska beaktas vid fördelningen av nyanlända mellan kommuner för att systemet ska främja integration. Utredaren ska även föreslå en reglering av etableringsboende som innebär att kommunerna är skyldiga att ordna en tidsbegränsad boendelösning i max tre år för nyanlända som anvisats till kommunen och att kommunerna villkorar etableringsboendet med att den nyanlände aktivt bidrar till sin etablering i arbets- och samhällslivet i syfte att korta tiden i boendelösningen (dir. 2024:22).

Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2025.

Motionsyrkanden om bosättningslagen behandlades av utskottet senast i betänkande 2023/24:AU7 Integration (s. 10 f.). Motionsyrkandena avstyrktes. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag (prot. 2023/24:114).

I betänkande 2021/22:AU13 behandlade utskottet regeringens skrivelse 2021/22:191 Riksrevisionens rapport om bosättningslagen och fyra motioner som hade väckts med anledning av skrivelsen. Motionsyrkandena avstyrktes och utskottet föreslog att skrivelsen skulle läggas till handlingarna. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag (rskr. 2021/22:290).

Utskottets ställningstagande

Utgångspunkten för den nuvarande regleringen av nyanländas bosättning är att alla kommuner ska vara med och ta ansvar för mottagandet av nyanlända och för att förbättra de nyanländas etablering på arbetsmarknaden och i samhällslivet. I kommittémotion 2024/25:2949 (C) yrkandena 28 och 29 och motion 2024/25:3150 (M) finns förslag om en översyn av bosättningslagen, om än i olika riktning. I kommittémotion 2024/25:3025 (S) yrkande 7 värnar motionärerna om den nuvarande utformningen av bosättningslagen som de menar bidrar till att mottagandet fördelas jämnt mellan kommunerna.

Utskottet konstaterar att bosättningslagen infördes under en tid då mottagandet var högt och det fanns problem med långa kötider i anläggnings-boenden som försenade etableringen av nyanlända. Riksrevisionen har i en tidigare granskning gjort den övergripande bedömningen att intentionerna med lagen har uppnåtts, dvs. att alla kommuner ska ta ansvar för mottagandet av nyanlända. Utskottet anser dock att det finns utmaningar med det nuvarande systemet; bl.a. gör kommunerna olika tolkningar av regelverket, vilket bidrar till att mottagandet inte är likvärdigt i hela landet. Dessutom är det så att trots ett minskat mottagande tilldelas vissa kommuner förhållandevis många nyanlända, och för de kommuner som har bostadsbrist kan det vara svårt att hitta fungerande boendelösningar. Det är rimligt, anser utskottet, att söka förhindra att utanförskapet breder ut sig i fler kommuner. Därför måste det också skapas bättre förutsättningar för att nyanlända snabbt och ordnat ska kunna tas emot och påbörja sin etablering i arbets- och samhällslivet.

Utskottet noterar att en särskild utredare har fått i uppdrag att föreslå ett nytt system för bosättning för vissa nyanlända som ska ersätta det nuvarande systemet. Inriktningen är att öka kommunernas inflytande över mottagandet av nyanlända och skapa goda förutsättningar för ett likvärdigt, enhetligt och flexibelt mottagande i kommunerna. Utskottet noterar vidare att enligt uppdraget ska en nationell modell med etableringsboende införas, vilket bl.a. innebär en tidsbegränsad boendelösning i max tre år och att kommunerna villkorar etableringsboendet med att den nyanlände aktivt bidrar till sin etablering i arbets- och samhällslivet.

Utskottet ser fram emot att ta del av utredningens resultat och den fortsatta beredningen av ärendet som inte bör föregripas. Utskottet finner därmed inte skäl att ta något initiativ på området, varför de aktuella motionsyrkandena bör avslås.

Ansvaret för integrationen av nyanlända

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om ansvaret för integrationen av nyanlända.

I motion 2024/25:140 anser Nima Gholam Ali Pour (SD) att det bör utredas hur kommunernas ansvar för integration av invandrare kan lagstadgas (yrkande 1). Enligt motionären bör det också utredas hur en statlig myndighet kan åläggas att ha tillsynsansvar för kommunernas integrationsverksamhet (yrkande 2).

Etableringsreformen 2010

I slutet av 2010 reformerades mottagandet av nyanlända invandrare genom införandet av lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare, den s.k. etableringslagen (prop. 2009/10:60, bet. 2009/10:AU7, rskr. 2009/10:208). Reformen innebar att staten tog över det samordnande ansvaret från kommunerna för introduktionen av flyktingar och andra skyddsbehövande samt deras anhöriga. Genom reformen tog staten också över ansvaret för de nyanländas försörjning under introduktionstiden. Det grundläggande syftet med reformen var att åstadkomma en snabbare etablering på arbetsmarknaden för nyanlända invandrare, genom att sätta arbete i centrum för insatserna och genom att ge Arbetsförmedlingen ansvaret för samordningen av insatserna för målgruppen.

När det gäller kommunerna gjorde regeringen bedömningen att de även fortsättningsvis bör ha en central roll i fråga om nyanländas etablering, bl.a. genom bostadsförsörjning, svenskundervisning för invandrare och ansvaret för att erbjuda samhällsorientering (prop. 2009/10:60 s. 51 f.).

Utredningen om en målstyrd integrationspolitik

Utredningen om en målstyrd integrationspolitik (Ju 2022:05) har haft i uppdrag att analysera och lämna förslag på hur integrationspolitikens mål ska få större genomslag i den offentliga verksamheten (dir. 2023:42). I slutbetänkandet Styrkraft för lyckad integration (SOU 2024:41) konstateras att styrningen, samordningen och uppföljningen av integrationspolitiken har stora brister i dag. För att politikens mål ska få ett väsentligt större genomslag i de offentliga verksamheterna anser utredningen att den statliga styrningen behöver stärkas.

Utredningen föreslår därför bl.a. att myndigheter som har verksamhet med anknytning till integrationen av utrikes födda kvinnor och män får ett utpekat ansvar i instruktionen för att inom sitt verksamhetsområde främja integrationen. Utredningen föreslår också att ett antal myndigheter får ett samlat sektorsansvar inom integrationspolitikens huvudområden. För Arbetsförmedlingens del skulle det innebära att myndigheten får ansvar för delmålet ekonomisk integration. Vidare föreslås att det inom Arbetsförmedlingen inrättas ett nationellt integrationsråd med sektorsövergripande ansvar.

Utredningens förslag har remissbehandlats och bereds i Regeringskansliet.

Motionsyrkanden om ansvaret för integrationen av nyanlända behandlades av utskottet senast i betänkande 2021/22:AU9 Integration (s. 21 f.). Motionsyrkandena avstyrktes. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag (prot. 2021/22:94).

Utskottets ställningstagande

Utskottet noterar att i motion 2024/25:140 (SD) yrkandena 1 och 2 vill motionären lagstadga kommunernas ansvar för etableringen av nyanlända samt att en myndighet får tillsynsansvar för denna integrationsverksamhet. Till att börja med kan utskottet konstatera att 2010 års etableringsreform innebar att staten tog över det samordnande ansvaret från kommunerna för introduktionen av flyktingar och andra skyddsbehövande samt deras anhöriga. Genom att sätta arbete i centrum för insatserna och genom att ge Arbetsförmedlingen ansvaret för samordningen av insatserna för målgruppen ville regeringen och riksdagen åstadkomma en snabbare etablering på arbetsmarknaden.

Utskottet har ingen annan uppfattning än att det är en lämplig ordning att staten genom Arbetsförmedlingen ansvarar för etableringsinsatserna. Utskottet noterar samtidigt att regeringen i förarbetena till 2010 års reform betonade kommunernas centrala roll i fråga om nyanländas etablering. Utskottet utgår från att samverkan mellan Arbetsförmedlingen och kommunerna även fortsättningsvis kommer att ha stor betydelse, inte minst när det gäller etableringsinsatserna.

När det gäller frågan om tillsynsansvar noterar utskottet ett utredningsförslag om ett samlat sektorsansvar inom integrationspolitikens huvudområden för ett antal myndigheter, däribland Arbetsförmedlingen. Utskottet kommer att följa den fortsatta beredningen av utredningens förslag med intresse.

Mot bakgrund av det anförda och det pågående beredningsarbetet bör de aktuella motionsyrkandena avslås.

Målgruppen för etableringsprogrammet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om målgruppen för etableringsprogrammet.

Jämför reservation 3 (S).

I kommittémotion 2024/25:3072 framhåller Ardalan Shekarabi m.fl. (S) betydelsen av att fler utrikes födda kvinnor kommer i arbete. I sammanhanget anser motionärerna att utredningsförslaget om en utvidgning av målgruppen för etableringsprogrammet bör genomföras (yrkande 5).

I motion 2024/25:1653 lyfter Lawen Redar (S) fram vikten av att bryta den isolering som är vanlig i gruppen utrikes födda kvinnor som är anhöriginvandrare och vars anknytningsperson är en svensk medborgare. Motionären anser att dessa anhöriginvandrare bör omfattas av etableringsprogrammet och därmed få tillgång till etableringsinsatser.

Etableringslagen

Lagen (2017:584) om ansvar för etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare gäller enligt 1 § för nyanlända invandrare som fyllt 20 men inte 66 år och som har ett uppehållstillstånd som kan ligga till grund för folkbokföring, om det har beviljats enligt vissa uppräknade bestämmelser om uppehålls-tillstånd för bl.a. flyktingar och alternativt skyddsbehövande. Av 4 § framgår att Arbetsförmedlingen har ansvar för att nyanlända invandrare erbjuds insatser som syftar till att underlätta och påskynda deras etablering i arbets- och samhällslivet.

I förordningen (2017:820) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare finns bestämmelser om det arbetsmarknadspolitiska programmet etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare (etableringsprogrammet). Av 5 § framgår bl.a. att Arbetsförmedlingen får göra en anvisning till etableringsprogrammet för en person som omfattas av lagen om ansvar för etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare och som är anmäld som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen. En anvisning till etableringsprogrammet innebär att den nyanlände erbjuds att ta del av programmet.

Utredningen om en målstyrd integrationspolitik

Utredningen om en målstyrd integrationspolitik (Ju 2022:05) föreslår i delbetänkandet Etablering för fler – jämställda möjligheter till integration bl.a. att målgruppen för etableringsinsatser ska utvidgas. Nyanlända kvinnor och män som invandrar av familjeskäl bör ges möjlighet till ett sammanhållet stöd för etableringen i arbets- och samhällslivet. Invandrare från EES-länder eller Schweiz samt familjemedlemmar till en utlänning som har beviljats uppehållstillstånd för studier bör enligt utredningen inte omfattas av etableringslagen (SOU 2023:24 avsnitt 7).

Utredningens förslag har remissbehandlats och bereds i Regeringskansliet.

Motionsyrkanden om målgruppen för etableringsprogrammet behandlades av utskottet senast i betänkande 2023/24:AU7 Integration (s. 14 f.). Motionsyrkandena avstyrktes. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag (prot. 2023/24:114).

Utskottets ställningstagande

Syftet med etableringsprogrammet är att underlätta nyanländas etablering på arbetsmarknaden. Utskottet konstaterar att programmet i dag omfattar framför allt nyanlända som beviljats uppehållstillstånd som skyddsbehövande eller som anhöriga till skyddsbehövande. Den stora gruppen övriga anhöriginvandrare, bland vilka kvinnor är överrepresenterade, ingår inte i målgruppen. Förslag om att förändra etableringsprogrammet med syfte att utvidga målgruppen för att få fler utrikes födda kvinnor att komma i arbete finns i kommittémotion 2024/25:3072 (S) yrkande 5 och motion 2024/25:1653 (S). Utskottet konstaterar att Utredningen om en målstyrd integrationspolitik har lämnat förslag i linje med vad som efterfrågas av motionärerna. Utskottet, som också ser behov av förändringar av bl.a. målgruppens sammansättning, anser att det pågående beredningsarbetet bör avvaktas innan det kan bli aktuellt att ta något initiativ i frågan. Motionsyrkandena bör därför avslås.

Etableringsinsatserna

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om etableringsinsatserna.

Jämför reservation 4 (S), 5 (C) och 6 (MP).

I kommittémotion 2024/25:3072 framhåller Ardalan Shekarabi m.fl. (S) att det viktigaste när det gäller nyanlända invandrares etablering är att de så snart som möjligt lär sig svenska och kommer i arbete (yrkande 7). Motionärerna pekar bl.a. på vikten av att nyanlända med dagens regelverk – i likhet med vad som gäller för andra arbetssökande – har tydliga krav på att ta del av insatser.

I kommittémotion 2024/25:2949 lyfter Jonny Cato m.fl. (C) fram betydelsen av införandet av intensivåret som ett effektivt verktyg för integrationen. Men reformen måste enligt motionärerna förvaltas genom uppföljningar och höjda ambitioner (yrkande 27).

I kommittémotion 2024/25:2628 framhåller Leila Ali Elmi m.fl. (MP) betydelsen av att integrera nyanlända invandrare och öka deras anställningsbarhet, bl.a. genom att fokusera på språkutbildning och yrkesutbildningar som är anpassade efter arbetsmarknadens behov (yrkande 10).

I motion 2024/25:1799 vill Eva Lindh m.fl. (S) ta fram en struktur för att ge nyanlända invandrare en kontaktperson eller kontaktfamilj.

I motion 2024/25:1719 lyfter Jamal El-Haj (-) fram att Sverige länge har varit ett migrationsland till vilket människor från olika delar av världen har kommit för att bygga sina liv och bidra till det nya samhället. För att underlätta en sådan integrationsprocess föreslår motionären en ökad tillgång till språk- och integrationsprogram (yrkande 1), ett stärkt samarbete mellan företag och utbildningsinstitutioner (yrkande 2), mentorskapsprogram för att lättare kunna navigera på arbetsmarknaden och bygga nätverk (yrkande 3), utbildningsprogram för att öka förståelsen för kulturell mångfald (yrkande 5) samt ett ökat fokus på regional integration (yrkande 6).

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag och riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag (prop. 2024/25:1 utg.omr. 14 avsnitt 3.5 och 3.6, bet. 2024/25:AU2, rskr. 2024/25:107).

Etableringsprogrammet

Som framgår ovan finns i förordningen (2017:820) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare bestämmelser om det arbetsmarknadspolitiska programmet etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare (etablerings-programmet). Enligt 2 § är syftet med etableringsprogrammet att underlätta och påskynda nyanlända invandrares etablering i arbets- och samhällslivet. Av 23 § framgår att den som deltar i etableringsprogrammet får ersättning enligt förordningen (2017:819) om ersättning till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser. Enligt 6 kap. i denna förordning kan deltagarna få en varning eller stängas av från rätten till ersättning ett visst antal dagar om han eller hon missköter sitt arbetssökande, förlänger tiden i arbetslöshet eller orsakar sin arbetslöshet.

Intensivåret

I oktober 2020 fick Arbetsförmedlingen i uppdrag att införa ett intensivår inom etableringsprogrammet. Syftet med intensivåret var enligt regeringen att förstärka möjligheterna för nyanlända att påskynda sitt inträde på arbetsmarknaden (A2020/00220, A2020/02108).

I en utvärdering från april 2023 gör Statskontoret bedömningen att syftet med intensivåret inte har uppnåtts, bl.a. eftersom färre än hälften av deltagarna kommer i arbete (Statskontoret 2023:8).

I december 2024 beslutade regeringen att Arbetsförmedlingens uppdrag om intensivåret ska upphöra (A2024/01440).

Utredningen om aktivitetskrav inom försörjningsstödet

En utredare har haft regeringens uppdrag att utreda ett aktivitetskrav för personer som uppbär försörjningsstöd. Utredaren har också haft i uppdrag att bl.a. analysera och ta ställning till vilka samhällsnyttiga insatser som kan ingå i ett aktivitetskrav (dir. 2022:124, prot. S2023/01165).

I departementspromemorian Aktivitetskrav inom försörjningsstödet – för arbete, egenförsörjning och nationell likformighet (Ds 2024:29) lämnar utredaren förslag om ett aktivitetskrav för vuxna män och kvinnor som uppbär försörjningsstöd. Utredaren har identifierat ett antal skäl för ett sådant krav, bl.a. att bryta passivitet, motverka att försörjningsstödet blir en permanent försörjningskälla och att ta tillvara potentiell arbetskraft.

Promemorian har remitterats med svarstid senast den 11 mars 2025.

Utredningen om drivkrafter och möjligheter i försörjningsstödet

I juli 2022 beslutade regeringen att en särskild utredare ska utreda och ta fram förslag på åtgärder för att öka drivkrafter och möjligheter till egen försörjning för personer som får försörjningsstöd. Utredaren ska analysera ekonomiska drivkrafter till arbete inom försörjningsstödet och bl.a. följa upp jobb-stimulansen och undersöka möjligheten att införa en jobbpremie och klargöra ansvarsfördelningen och rollfördelningen mellan staten och kommunerna för långtidsarbetslösa, bl.a. vid studier, i syfte att förbättra samverkan. Genom tilläggsdirektiv har utredarens uppdrag utvidgats till att bl.a. ta fram en modell för hur ett bidragstak som begränsar den sammantagna nivån på bidrag och ersättningar för hushåll kan utformas och genomföras.

Uppdraget ska redovisas i sin helhet senast den 14 februari 2025 (dir. 2022:124, dir. 2023:70 och dir. 2024:90).

Budgetpropositionen för 2025

I budgetpropositionen för 2025 anför regeringen att fler arbetslösa i större utsträckning behöver ta del av utbildningsinsatser för att få ett arbete, och såväl antalet deltagare inom arbetsmarknadsutbildning som övergångarna till reguljär utbildning behöver öka. Enligt regeringen har omfattande satsningar gjorts inom utbildningspolitiken och ytterligare medel föreslås för fler platser inom regionalt yrkesvux.

Vidare föreslår regeringen att Arbetsförmedlingen i högre utsträckning ska kunna tillhandahålla förstärkt stöd med egen personal till personer som står långt från arbetsmarknaden. Enligt regeringen är detta en viktig åtgärd bl.a. för att stärka möjligheterna till arbete för utrikes födda, och därmed förbättra integrationen.

Uppdrag till Arbetsförmedlingen om arbetsmarknadsutbildning

Genom regleringsbrevet för 2025 har regeringen gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att redovisa en plan för hur myndigheten ska öka antalet deltagare i arbetsmarknadsutbildningar. Arbetsförmedlingen ska också redovisa när åtgärderna förväntas ge resultat och hur många fler än tidigare som förväntas gå en utbildning.

Uppdraget ska redovisas senast den 30 april 2025.

Uppdrag till Arbetsförmedlingen att förbättra matchningen och kontrollen av arbetssökande

Genom regleringsbrevet för 2025 har regeringen gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att förbättra matchningen och kontrollen av arbetssökande. Arbetsförmedlingen ska som en del i detta uppdrag vidareutveckla arbetet med aktivitetsrapporter, handlingsplaner, platsanvisningar och platsförslag för att ge stöd i arbetssökandet och kontrollera att arbetssökande står till arbetsmarknadens förfogande och aktivt söker arbete.

Uppdraget ska redovisas senast den 1 oktober 2025.

Motionsyrkanden om etableringsinsatserna behandlades av utskottet senast i betänkande 2023/24:AU7 Integration (s. 19 f.). Motionsyrkandena avstyrktes. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag (prot. 2023/24:114).

Utskottets ställningstagande

Inledningsvis måste utskottet konstatera att det senaste året har präglats av en försvagad arbetsmarknad. I genomsnitt var 357 000 personer inskrivna som arbetslösa 2024, vilket kan jämföras med ett snitt på 334 000 personer året innan. Utvecklingen på arbetsmarknaden är alltså bekymmersam, samtidigt som man ska hålla i minnet att i jämförelse med övriga EU-länder har Sverige det högsta arbetskraftsdeltagandet och den näst högsta sysselsättningsgraden. En stor del av de arbetslösa, däribland utrikes födda, har emellertid inte de kompetenser som efterfrågas på arbetsmarknaden och frågan är då vilka insatser som kan bidra till en bättre etablering.

Utskottet noterar att motionärerna i kommittémotion 2024/25:3072 (S) yrkande 7 lyfter fram vikten av att nyanlända så snart som möjligt lär sig svenska och kommer i arbete, liksom att det ska finnas tydliga krav på att delta i insatser. I motion 2024/25:1719 (-) yrkandena 1–3, 5 och 6 finns ett antal förslag för att underlätta integrationen, bl.a. språk- och integrationsprogram. För utskottet är det självklart att alla som kan arbeta också ska göra det. Personer som kommer till Sverige ska så fort som möjligt etablera sig på arbetsmarknaden och bli självförsörjande, i stället för att fastna i långvarigt beroende av försörjningsstöd eller andra bidrag.

För att komma till rätta med integrationsproblemen krävs det till att börja med en större tydlighet från det offentliga om de krav som ställs och de förväntningar som finns på den enskilde vad gäller självförsörjning, språkkunskaper och kunskaper om grundläggande lagar, regler och värderingar i samhället. Utskottet noterar att regeringen aviserat bl.a. aktivitetskrav inom försörjningsstödet och en modell för ett bidragstak i syfte att öka incitamenten till arbete. Liksom regeringen anser utskottet att det är viktigt att arbetet med att återupprätta arbetslinjen fortsätter, inte minst för att förbättra integrationen och bryta utanförskapet.

Vidare när det gäller utrikes födda som står långt från arbetsmarknaden finns det ett behov av stöd och åtgärder som bör vara kostnadseffektiva och anpassas till de arbetslösas olika förutsättningar och behov, bl.a. insatser som ger kunskaper i svenska språket eller arbetsplatsnära erfarenhet. Det är därför positivt att Arbetsförmedlingen får ökade medel för ett förstärkt stöd till personer som står långt från arbetsmarknaden. Även myndighetens uppdrag att förbättra matchningen och kontrollen av arbetssökande är ett steg i riktning mot att personer snabbare ska nå arbetsmarknaden.

Med det anförda anser utskottet att regeringen bedriver ett brett arbete med koppling till de frågor som tas upp av motionärerna, särskilt när det gäller ökade incitament för att aktivt söka arbete och ta del av insatser. Därmed ser utskottet inte skäl att ta initiativ till åtgärder med anledning av de aktuella yrkandena, som därför bör avslås.

När det gäller just intensivåret, som uppmärksammas i kommittémotion 2024/25:2949 (C) yrkande 27, konstaterar utskottet att det av Statskontorets utvärdering framgår att syftet med insatsen inte har uppnåtts, bl.a. eftersom färre än hälften av deltagarna kommer i arbete. Resultatet av intensivåret kan alltså inte sägas ha infriat förväntningarna och utskottet har därför inga invändningar mot regeringens beslut att Arbetsförmedlingens uppdrag om intensivåret ska upphöra. Det aktuella yrkandet bör därmed avslås.

Den enskilt viktigaste insatsen för att långsiktigt etablera sig på arbetsmarknaden är utbildning. I kommittémotion 2024/25:2628 (MP) yrkande 10 verkar motionärerna vara inne på samma linje när de lyfter fram behovet av ökat fokus på språkutbildning och yrkesutbildningar som är anpassade efter arbetsmarknadens behov. Och visst kan utskottet hålla med om att fler arbetslösa i större utsträckning behöver ta del av utbildningsinsatser för att få ett arbete. Såväl antalet deltagare inom arbetsmarknadsutbildning som övergångarna till reguljär utbildning behöver öka, inte minst bland arbetslösa med kort utbildning. Det är därför positivt att Arbetsförmedlingen fått i uppdrag att öka antalet deltagare i arbetsmarknadsutbildning. Utskottet välkomnar också regeringens satsningar på utbildningspolitiken och ytterligare medel för fler platser inom regionalt yrkesvux, vilka omfattar bl.a. platser i s.k. kombinationsutbildningar, där yrkesutbildning kombineras med sfi eller svenska som andraspråk och med stödjande insatser. Det aktuella yrkandet får därmed anses vara åtminstone delvis tillgodosett, och bör därför avslås.

Mot bakgrund av det anförda och regeringens samlade politik på området bör riksdagen även avslå motion 2024/25:1799 (S) om en kontaktperson eller kontaktfamilj för nyanlända invandrare.

Etableringslån

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om etableringslån.

Jämför reservation 7 (C).

I kommittémotion 2024/25:2949 anser Jonny Cato m.fl. (C) att nyanlända invandrare i högre grad bör kunna bidra till den långsiktiga finansieringen av sin försörjning och föreslår därför att möjligheten till etableringslån i stället för etableringsersättning utreds (yrkande 25).

Etableringsersättning

Förordningen (2017:819) om ersättning till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser innehåller bestämmelser om ersättning till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser. Etableringsersättning får enligt 2 kap. 12 § lämnas till den som deltar i etableringsprogrammet. Av 2 kap. 13 § framgår att etableringsersättning lämnas med 308 kronor per dag. För den som deltar i kartläggning och medverkar till upprättandet av en individuell handlingsplan lämnas dock etableringsersättning med 231 kronor per dag.

Utredningen om en målstyrd integrationspolitik

Den ovannämnda Utredningen om en målstyrd integrationspolitik (Ju 2022:05) har haft i uppdrag att bl.a. analysera om regelverket för etableringsersättningen, etableringstillägget och bostadsersättningen innehåller tillräckligt starka incitament för att den nyanlände ska börja arbeta eller utöka sin arbetstid. Utifrån denna analys ska utredningen lämna förslag på hur regelverket för ersättningarna bör förändras och oavsett resultat av analysen lämna förslag på hur etableringstillägget och bostadsersättningen kan avskaffas (dir. 2023:101).

I slutbetänkandet Styrkraft för lyckad integration (SOU 2024:41) föreslås att etableringsersättningen höjs, att etableringstillägget höjs och individualiseras samt att ersättningarna följer utvecklingen av konsumentprisindex. Det innebär att ersättningen, i stället för att anges i kronor, ska lämnas med ett belopp per dag som motsvarar en viss procent av prisbasbeloppet.

Utredningens förslag har remissbehandlats och bereds i Regeringskansliet.

Motionsyrkanden om etableringslån behandlades av utskottet senast i betänkande 2023/24:AU7 Integration (s. 25 f.). Motionsyrkandena avstyrktes. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag (prot. 2023/24:114).

Utskottets ställningstagande

Som utskottet redan konstaterat står alldeles för många utrikes födda långt från arbetsmarknaden. Utskottet anser att integrationspolitiken behöver genomsyras av tydliga krav och förväntningar på att människor ska bli självförsörjande.

För att få nyanlända invandrare att i högre grad bidra till sin försörjning föreslås i kommittémotion 2024/25:2949 (C) yrkande 25 etableringslån i stället för etableringsersättning. Utskottet noterar att Utredningen om en målstyrd integrationspolitik har haft i uppdrag att analysera om regelverket för etableringsersättningen, etableringstillägget och bostadsersättningen innehåller tillräckligt starka incitament för att den nyanlände ska börja arbeta eller utöka sin arbetstid. Utskottet noterar också att utredningen har lämnat förslag om bl.a. en höjning av etableringsersättningen. Det pågående beredningsarbetet bör inte föregripas och det aktuella motionsyrkandet bör därmed avslås.

Samhällsorientering

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om samhällsorientering.

I motion 2024/25:3140 anser Josefin Malmqvist (M) att samhällsorienteringen behöver ses över med inriktningen att öka antalet timmar i ämnet, tidigarelägga samhällsorienteringen till ankomstfasen, bredda målgruppen, göra samhällsorienteringen obligatorisk för fler, införa olika kurser för olika grupper samt införa en tydligare nationell kursplan och examination.

Kommunernas ansvar att tillhandahålla samhällsorientering

Enligt bestämmelser i lagen (2013:156) om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare (samhällsorienteringslagen) har kommunerna ansvar att erbjuda samhällsorientering till nyanlända invandrare som har fyllt 18 men inte 66 år, är folkbokförda i en kommun och har beviljats uppehållstillstånd enligt vissa angivna bestämmelser (1 och 2 §§). Samhällsorienteringen ska påbörjas så snart som möjligt efter det att den nyanlände har folkbokförts i kommunen. Kommunens skyldighet att erbjuda samhällsorientering upphör tre år efter det att den nyanlände första gången folkbokfördes i kommunen (4 §). Kommunen ska aktivt verka för att nå de nyanlända i kommunen som har rätt till samhällsorientering och motivera dem att delta i samhällsorienteringen (5 §). Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om samhällsorienteringens innehåll och omfattning (6 §).

Utredningen om en målstyrd integrationspolitik

När det gäller kommunernas ansvar för att nå nyanlända och erbjuda och motivera dem till deltagande i sfi och samhällsorientering gör den ovannämnda Utredningen om en målstyrd integrationspolitik (Ju 2022:05) bedömningen att detta ansvar behöver förtydligas och att information till nyanlända om sfi och samhällsorientering bör ges i samband med att en person bosätter sig och folkbokförs första gången i en kommun. I delbetänkandet Etablering för fler – jämställda möjligheter till integration föreslås därför att en bestämmelse som upplyser om kommuners ansvar för att aktivt verka för att nå nyanlända invandrare i kommunen och erbjuda och motivera dem att delta i samhällsorientering och i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare bör tas in i etableringslagen (SOU 2023:24 avsnitt 7.4).

Utredningens förslag har remissbehandlats och bereds i Regeringskansliet.

Utredningen om en förbättrad samhällsorientering för nyanlända

Regeringen gav i december 2023 en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av samhällsorienteringen. I direktivet hänvisas det bl.a. till att det av Tidöavtalet framgår att samhällsorienteringen ska göras obligatorisk och att deltagande ska kopplas till relevanta ersättningssystem. Utredaren ska föreslå hur fler i målgruppen ska ta del av samhällsorienteringen, bl.a. genom att göra samhällsorienteringen obligatorisk. Utredaren ska också föreslå en skärpt incitamentsstruktur med tydligare koppling till relevanta ersättningssystem, exempelvis etableringsersättning, så att ersättning villkoras med deltagande i samhällsorienteringen, för att uppnå samhällsorienteringens syfte (dir. 2023:169). Utredningen har antagit namnet En förbättrad samhällsorientering för nyanlända (A 2023:06).

Uppdraget ska redovisas senast den 21 februari 2025.

Motionsyrkanden om samhällsorientering behandlades av utskottet senast i betänkande 2023/24:AU7 Integration (s. 14 f.). Motionsyrkandena avstyrktes. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag (prot. 2023/24:114).

Utskottets ställningstagande

Människor som är nya i Sverige måste få tydlig information om lagar och regler samt de grundläggande normer och värderingar som gäller i det svenska samhället. Utskottet anser att samhällsorienteringen här spelar en viktig roll under tiden som nyanländ. Utskottet konstaterar att förslagen i motion 2024/25:3140 (M) bl.a. rör målgruppen för samhällsorienteringen, att samhällsorienteringen bör bli obligatorisk för fler och frågan om en nationell kursplan.

Utskottet noterar att regeringen har tillsatt en utredning med uppdrag att föreslå hur fler i målgruppen ska ta del av samhällsorienteringen, bl.a. genom att göra samhällsorienteringen obligatorisk och att vissa offentliga ersättningar villkoras med deltagande. I uppdraget ligger även att säkerställa att insatsen har ett ändamålsenligt och enhetligt innehåll och håller hög och likvärdig kvalitet över hela landet.

Utskottet noterar också utredningsförslaget om kommunernas ansvar för att nå nyanlända och erbjuda och motivera dem till deltagande i sfi och samhällsorientering.

Sammanfattningsvis kan utskottet konstatera att när det gäller samhällsorienteringen pågår det ett beredningsarbete som inte bör föregripas. Utskottet finner därmed inte skäl att tillmötesgå den aktuella motionen, som därför bör avslås.

Nyanlända kvinnors etablering

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om nyanlända kvinnors etablering.

Jämför reservation 8 (S) och 9 (C).

I kommittémotion 2024/25:3069 riktar Ardalan Shekarabi m.fl. (S) uppmärksamheten på behovet av att fler utrikes födda kvinnor kommer i arbete. I sammanhanget anser motionärerna att bl.a. deltagande i arbetsmarknadsutbildning och arbetsplatsnära insatser bör prioriteras (yrkande 5).

I kommittémotion 2024/25:3072 framhåller Ardalan Shekarabi m.fl. (S) betydelsen av en förbättrad etablering för utrikes födda kvinnor, inte minst för att fler ska kunna komma i arbete (yrkande 4). För att drivkrafterna att delta i etableringen och att arbeta ska bli lika för kvinnor och män vill motionärerna individualisera etableringstillägget (yrkande 6).

I kommittémotion 2024/25:2949 anser Jonny Cato m.fl. (C) att Jämställdhetsmyndigheten bör ges i uppdrag att se över effekterna av integrationsinsatser ur ett jämställdhetsperspektiv (yrkande 32).

Utredningen om en målstyrd integrationspolitik

Den ovannämnda Utredningen om en målstyrd integrationspolitik (Ju 2022:05) konstaterar i delbetänkandet Etablering för fler – jämställda möjligheter till integration (SOU 2023:24) att det finns brister i etablerings-programmets upplägg och grad av individualisering som i synnerhet missgynnar kvinnors möjligheter att få ett effektivt och relevant stöd. Utredningen föreslår därför att den kartläggning som Arbetsförmedlingen ska göra av nyanlända under den första tiden i etableringsprogrammet ska vara fördjupad. Arbetsförmedlingen ska lämna det stöd som den nyanlände behöver för att kunna uppfylla det som framgår av den individuella handlingsplanen. Utredningen lämnar också förslag som syftar till att ge bättre möjligheter att kombinera föräldraskap med att delta i etableringsinsatser, bl.a. en s.k. överhoppningsbar tid som innebär en möjlighet att vid beräkningen av ram-tiden kunna bortse från tid för den som är förhindrad att delta i insatser på grund av vård av eget barn som är under 18 månader.

Utredningens delbetänkande har remissbehandlats och bereds i Regeringskansliet.

Som framgår ovan har utredningen genom ett tilläggsdirektiv även haft i uppdrag att analysera om regelverket för etableringsersättningen, etableringstillägget och bostadsersättningen innehåller tillräckligt starka incitament för att den nyanlände ska börja arbeta eller utöka sin arbetstid. Utifrån denna analys ska utredningen lämna förslag på hur regelverket för ersättningarna bör förändras och oavsett resultat av analysen lämna förslag på hur etableringstillägget och bostadsersättningen kan avskaffas (dir. 2023:101). I slutbetänkandet Styrkraft för lyckad integration (SOU 2024:41) lämnas förslag om att etableringstillägget höjs och individualiseras. Enligt utredningen skulle detta skapa jämställda ekonomiska incitament att börja arbeta och ökade ekonomiska drivkrafter för kvinnor med barn att så snabbt som möjligt påbörja etableringsinsatser och att återgå till programmet efter föräldraledighet. Ett avskaffande av etableringstillägget och bostadsersättningen skulle enligt utredningen till övervägande del medföra negativa konsekvenser för såväl den enskilde som för samhället. Utredningen kan därför inte ställa sig bakom ett sådant förslag.

Utredningens slutbetänkande har remissbehandlats och bereds i Regeringskansliet.

Uppdrag om en myndighetsgemensam plan för att öka utrikes födda kvinnors inträde på arbetsmarknaden

I juni 2023 fick Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Jämställdhetsmyndigheten och Migrationsverket i uppdrag att genomföra en myndighetsgemensam plan för att öka utrikes födda kvinnors inträde på arbetsmarknaden. Den myndighetsgemensamma planen avser perioden 2023–2025 och innehåller förslag på rutiner och metoder för att stödja utrikes födda kvinnors arbetsmarknadsinträde (dnr A2022/00809). I en delredovisning från mars 2024 anges bl.a. att ett arbete påbörjats med att kartlägga vilka insatser, åtgärder eller stöd som finns på respektive myndighet samt att konkretisera hur uppföljning av tillgången till insatser ska ske (dnr Af-2024/0012 3591).

Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 mars 2026.

Överenskommelse om en öppen förskola för att öka utrikes födda kvinnors inträde på arbetsmarknaden

I mars 2023 ingick regeringen en treårig överenskommelse med Sveriges Kommuner och Regioner om öppen förskola som verktyg för att öka utrikes födda kvinnors möjligheter till inträde på arbetsmarknaden. Regeringen gör bedömningen att öppen förskola som arena är ett lämpligt sätt att nå målgruppen utrikes födda kvinnor med barn i åldern 0–6 år, samtidigt som deras barn erbjuds en pedagogisk verksamhet som kan bidra till barnens utveckling.

En slutredovisning av arbetet ska lämnas senast den 15 februari 2026.

Budgetpropositionen för 2025

I budgetpropositionen för 2025 konstaterar regeringen att andelen kvinnor som fått del av generella subventionerade anställningar har ökat och att skillnaderna mellan kvinnor och män därmed minskat. Samtidigt finns det fortfarande tydliga skillnader mellan kvinnor och män inom insatser som exempelvis arbetsmarknadsutbildning (prop. 2024/25:1 utg.omr. 14 avsnitt 3.4).

För att stärka etableringen av utomeuropeiskt födda kvinnor föreslår regeringen en förstärkning av integrationsinsatserna för utrikes födda som är föräldralediga eller hemma med små barn. Regeringen föreslår också ökade medel för att utveckla en mer ändamålsenlig uppföljning av integrationen.

Förslaget tillstyrktes och riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag (prop. 2024/25:1 utg.omr. 13 avsnitt 3.6, bet. 2024/25:AU1, rskr. 2024/25:109).

Vidare aviseras att en möjlighet att vara frånvarande från etableringsprogrammet under föräldraledighet med barn upp till 12 månader utan att förlora tid med etableringsinsatser kommer att införas. Med anledning av denna reform föreslår regeringen att Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag ökas.

Förslaget tillstyrktes och riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag (prop. 2024/25:1 utg.omr. 14 avsnitt 3.6, bet. 2024/25:AU2, rskr. 2024/25:107).

I budgetpropositionen redovisas vidare fem delmål som enligt regeringen ska öka genomslaget för det nya integrationspolitiska målet. Delmålen anger mätbara inriktningsmål om ekonomisk, språklig, demokratisk, social och kulturell integration samt ett mål om utbildning. Vissa av inriktningsmålen är formulerade för att resultaten ska redovisas könsuppdelat.

Tillkännagivande om ett nytt jämställdhetspolitiskt delmål om integration

Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den bör införa ett nytt jämställdhetspolitiskt delmål om integration. Enligt utskottets förslag skulle målet uttryckas på följande vis: Kvinnor och män, flickor och pojkar som invandrar ska mötas av samma förväntningar på alla områden i det svenska samhället och ha samma rättigheter och möjligheter att skapa sig ett självständigt liv i Sverige. Utskottet ville på detta sätt tydligare fokusera på att snabbare få in fler nyanlända kvinnor på arbetsmarknaden. Kvinnor och män måste enligt utskottet mötas av samma förväntningar och krav på att jobba, och svenska myndigheter ska inte bidra till att traditionella könsroller upprätthålls (bet. 2018/19:AU14, rskr. 2018/19:300).

I direktivet till den ovannämnda Utredningen om en målstyrd integrationspolitik överväger regeringen riksdagens tillkännagivande och hur ett jämställdhetsperspektiv kan synliggöras i integrationspolitiken (dir. 2022:42). Regeringen anför bl.a. att det inte är givet hur ett stärkt jämställdhetsperspektiv inom integrationspolitiken bäst uppnås och att det är oklart om ett nytt integrationspolitiskt delmål för att stärka jämställdhetsperspektivet i integrationspolitiken i sig skulle medföra ett tydligare fokus på att snabbare få in fler utrikes födda kvinnor på arbetsmarknaden. För att detta ska uppnås kan målen behöva justeras inom andra politikområden, exempelvis arbetsmarknadspolitiken. Tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat (skr. 2022/23:75).

I delbetänkandet Mål och mening med integration (SOU 2024:12) gör utredningen bedömningen att för att säkerställa att insatser och åtgärder för integration av utrikes födda kvinnor och män, i såväl arbets- som samhällslivet, utformas så att de främjar jämställdhet bör de integrationspolitiska målen genomsyras av ett tydligt jämställdhetsperspektiv. Utredningen bedömer också att andra politikområden behöver integrera ett integrationsperspektiv så att orsaker till könsskillnader mellan inrikes och utrikes födda kvinnor och män kan analyseras och synliggöras.

Utredningens förslag har remissbehandlats och bereds i Regeringskansliet.

Motioner

Motionsyrkanden om nyanlända kvinnors etablering behandlades av utskottet senast i betänkande 2023/24:AU7 Integration (s. 29 f.). Motionsyrkandena avstyrktes. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag (prot. 2023/24:114).

Utskottets ställningstagande

I dag står alltför många utrikes födda, särskilt kvinnor, långt från arbets-marknaden, utan en egen inkomst och därmed utan verklig möjlighet till delaktighet och inflytande i samhället. Det är uppenbart att utrikes födda kvinnor har svårare att etablera sig på arbetsmarknaden jämfört med utrikes födda män. Av budgetpropositionens resultatredovisning framgår också att det fortfarande finns tydliga skillnader mellan kvinnor och män när det gäller tillgången till insatser. Flera av motionsförslagen i avsnittet förenas i synen på att det måste vidtas ytterligare åtgärder för att utrikes födda kvinnor snabbare ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden och i samhället. Utskottet delar givetvis ambitionen att understödja såväl en fungerande integration som jämställdhet mellan kvinnor och män.

När det gäller betydelsen av deltagande i arbetsmarknadsutbildning och arbetsplatsnära insatser, som tas upp i kommittémotion 2024/25:3069 (S) yrkande 5, är det, som utskottet redan varit inne på, positivt att Arbetsförmedlingen fått i uppdrag att öka antalet deltagare i arbetsmarknads-utbildning. Arbetsmarknadsutbildning är avgjort en viktig insats både för att underlätta inträdet på arbetsmarknaden och för att möta arbetsgivares behov. Samtidigt utgör det reguljära utbildningssystemet stommen när det gäller utbildning av arbetskraften, och utskottet vill därför också uppmärksamma regeringens satsningar inom utbildningspolitiken och för fler platser inom regionalt yrkesvux, bl.a. yrkesutbildning i kombination med sfi eller svenska som andraspråk.

I kommittémotion 2024/25:3072 (S) yrkandena 4 och 6 lyfter motionärerna behovet av en förbättrad etablering för utrikes födda kvinnor och föreslår att etableringstillägget individualiseras. Utskottet noterar att Utredningen om en målstyrd integrationspolitik har lämnat förslag om ersättningar som ger jämställda och ökade drivkrafter att arbeta. I sammanhanget vill utskottet också peka på att det under höstens budgetberedning välkomnade regeringens satsning på språkträning, läsfrämjande insatser och studie- och yrkesvägledning för utrikes födda som är hemma med barn. Enligt utskottet ger detta ökade möjligheter till etablering i arbets- och samhällslivet, särskilt för utrikes födda kvinnor. Utskottet välkomnar också att regeringen aviserat att en möjlighet att vara frånvarande från etableringsprogrammet under föräldraledighet utan att för den skull förlora tid med etableringsinsatser ska införas. Detta kommer att förbättra förutsättningarna för nyanlända att slutföra etableringsprogrammet och därmed stärka integrationen. Vidare bör nämnas regeringens överenskommelse med Sveriges Kommuner och Regioner om öppen förskola som ett sätt att nå och öka utrikes födda kvinnors möjligheter till inträde på arbetsmarknaden.

I kommittémotion 2024/25:2949 (C) yrkande 32 vill motionärerna se över effekterna av integrationsinsatser ur ett jämställdhetsperspektiv. Utskottet anser att kvinnor och män ska mötas av samma förväntningar och krav på att jobba, men också ges lika möjligheter till stöd från samhällets sida. Som utskottet redan varit inne på har särskilt utrikes födda kvinnor behov av bättre förutsättningar att etablera sig i arbets- och samhällslivet. Utskottet noterar i sammanhanget riksdagens tillkännagivande om ett nytt jämställdhetspolitiskt delmål om integration. Utskottet noterar också att regeringen har redovisat flera delmål i syfte att öka genomslaget för det nya integrationspolitiska målet. Enligt utskottet bör detta leda till en mer framgångsrik styrning och uppföljning, bl.a. när det gäller jämställdhetsperspektivet inom integrationspolitiken. Utskottet vill även framhålla uppdraget till flera myndigheter att genomföra en myndighetsgemensam plan för att fler utrikes födda kvinnor ska etablera sig på arbetsmarknaden. Avslutningsvis vill utskottet nämna att under höstens budgetberedning välkomnade utskottet regeringens förslag om ökade medel för att utveckla en mer ändamålsenlig uppföljning av integrationen.

Utskottet kan sammanfattningsvis konstatera att det pågår ett brett arbete för en mer jämställd etablering i linje med vad som efterfrågas i flera av motionerna. Det pågår även ett beredningsarbete som inte bör föregripas. Utskottet finner därmed inte skäl att tillmötesgå de aktuella motionsförslagen. Yrkandena bör därför avslås.

Civilsamhällets betydelse för integrationen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om civilsamhällets betydelse för integrationen.

Jämför reservation 10 (C).

I kommittémotion 2024/25:2949 anser Jonny Cato m.fl. (C) att en större del av integrationsprocessen bör ske i samverkan med civilsamhället. I samman-hanget bör det enligt motionärerna utredas hur statens tilldelning av resurser till civilsamhället kan fördelas för att skapa långsiktiga partnerskap, till skillnad från dagens projektfinansieringsmodell (yrkande 34).

Budgetpropositionen för 2025

Det mål som riksdagen beslutat om för politiken för det civila samhället är att villkoren för det civila samhället som en central del av demokratin ska förbättras. Detta ska ske i dialog med det civila samhällets organisationer, genom att bl.a. stärka förutsättningarna för det civila samhället att bidra till samhällsutvecklingen och välfärden som både röstbärare och opinionsbildare och med en mångfald verksamheter (prop. 2009/10:55, bet. 2009/10:KrU7, rskr. 2009/10:195).

I budgetpropositionen för 2025 gör regeringen bedömningen att de statliga insatserna på området bidrar till att uppfylla målet inom politiken för det civila samhället. För en ännu bättre måluppfyllelse behöver politiken för det civila samhället inklusive fördelningen av statliga bidrag, utvecklas i riktning mot att ytterligare stärka civilsamhällets villkor och förutsättningar samt dess delaktighet i samhällsutvecklingen inom olika politikområden.

Vidare konstaterar regeringen att andelen generella bidrag som fördelas till civilsamhällets organisationer alltjämt ligger på en hög nivå, vilket enligt regeringen bl.a. bidrar till att upprätthålla civilsamhällets självständighet och oberoende som en central del av demokratin (prop. 2024/25:1 utg.omr. 17 avsnitt 6.4).

Sakråd mellan civilsamhället och Arbetsmarknadsdepartementet

Arbetsmarknadsdepartementet ansvarar för dialogen med det civila samhället inom integrationsområdet. Arbetet genomförs enligt en årscykel med återkommande möten planerade i samverkan mellan Regeringskansliet, det civila samhället och Sveriges Kommuner och Regioner.

I juni 2024 bjöds civilsamhällesorganisationer in till ett sakråd i syfte att fånga upp den kunskap och erfarenhet om arbetet med integration och utanförskap som finns inom det civila samhället. Enligt minnesanteckningar från mötet framkom bl.a. synpunkten att det uppfattades som motstridigt att det offentliga lyfter fram att civilsamhället ska jobba evidensbaserat, samtidigt som de flesta verksamheter finansieras med kortsiktiga projekt (PM 2024-06-10 A2024).

Motionsyrkanden om civilsamhällets betydelse för integrationen behandlades av utskottet senast i betänkande 2023/24:AU7 Integration (s. 33 f.). Motionsyrkandena avstyrktes. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag (prot. 2023/24:114).

Utskottets ställningstagande

Det civila samhällets organisationer har enligt utskottet stor betydelse för mottagandet av nyanlända och integrationsprocessen i sin helhet. I denna grundläggande utgångspunkt gör utskottet ingen annan bedömning än den som framförs i kommittémotion 2024/25:2949 (C). När det gäller formerna för bidragsgivningen till civilsamhället, som tas upp i motionens yrkande 34, kan utskottet konstatera att det av budgetpropositionens resultatredovisning framgår att andelen generella bidrag alltjämt ligger på en hög nivå, vilket enligt regeringen, och även utskottet, bidrar till att upprätthålla civilsamhällets självständighet.

Vidare instämmer utskottet med regeringen om att politiken för det civila samhället, inklusive fördelningen av statliga bidrag, behöver utvecklas i riktning mot att ytterligare stärka civilsamhällets villkor och förutsättningar samt dess delaktighet i samhällsutvecklingen inom olika politikområden. Därutöver noterar utskottet att regeringen har en kontinuerlig dialog med det civila samhället för att fånga upp erfarenheter av arbetet med integration och utanförskap. Utskottet sätter sin tillit till att regeringen följer utvecklingen och om det är motiverat vidtar ytterligare åtgärder, bl.a. i fråga om bidragsgivningen till civilsamhället.

Med det anförda anser utskottet att det inte finns skäl att ta initiativ med anledning av det aktuella yrkandet, som därför bör avslås.

Utanförskap

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om utanförskap.

Jämför reservation 11 (S).

I kommittémotion 2024/25:3072 anser Ardalan Shekarabi m.fl. (S) att det bör tas fram en generalplan i syfte att långsiktigt bekämpa segregationens orsaker och konsekvenser (yrkande 10). En sådan plan bör ha en bred politisk förankring som ger samtliga relevanta aktörer långsiktiga förutsättningar att i samverkan ta fram de insatser som behöver genomföras.

I motion 2024/25:508 anser Nima Gholam Ali Pour (SD) att det bör utredas vilka åtgärder en lämplig eller lämpliga myndigheter kan vidta för att försvaga eller avveckla institutioner eller delar av institutioner som stärker eller främjar parallella samhällen.

Nytt mål för politiken mot utanförskap

Riksdagen har beslutat att målet för politiken mot utanförskap ska vara att antalet människor som lever i utanförskap ska minska, att parallella samhällsstrukturer ska bekämpas, att det egna ansvaret att bli en del av samhället ska uppmuntras samt att människors trygghet och livschanser ska öka (prop. 2023/24:1 utg.omr. 13, bet. 2023/24:AU1, rskr. 2023/24:102).

Budgetpropositionen för 2025

I budgetpropositionen för 2025 konstaterar regeringen att problemen med utanförskap har vuxit under lång tid. Det finns stora skillnader mellan områden när det gäller bl.a. arbetslöshet, mottagande av ekonomiskt bistånd och skolresultat. Även om skillnader i fråga om uppväxt- och levnadsvillkor i flera avseenden har minskat något under den senaste tioårsperioden framhåller regeringen att fler vuxna behöver gå från utanförskap till att försörja sig själva och sina familjer (prop. 2024/25:1 utg.omr. 13 avsnitt 6.4).

Myndighetsuppdrag att genomföra en fördjupad analys om utanförskap

Statistiska centralbyrån och Boverket fick i december 2023 i uppdrag att genomföra en fördjupad analys av olika områdens förutsättningar, behov och problem kopplat till utanförskap (A2023/01649). Genom analysen ska myndigheterna identifiera geografiska områden där utanförskapet bedöms vara särskilt stort och som har särskilda behov när det gäller insatser från det offentliga. Analysen ska utgå från indelningen regionala statistikområden (RegSO).

Av myndigheternas slutredovisning från november 2024 framgår det att begreppet utanförskap enligt uppdragsbeskrivningen definieras utifrån faktorer som kriminalitet, bidragsberoende, trångboddhet, lågt demokratiskt deltagande, svaga skolresultat och svag arbetsmarknadsetablering. Den sammanfattande slutsatsen är att 40 områden i 20 kommuner identifieras som områden med sammanvägt särskilt stora utmaningar. Dessa områden har många särskilt stora utmaningar och har sammanvägt sämsta utfallen på de olika problemvariablerna. Samtliga utom två RegSO tillhör områdestypen med stora socioekonomiska utmaningar.

Uppdrag till Arbetsförmedlingen om effektivare arbete för integration och minskat utanförskap

Arbetsförmedlingen har genom sitt regleringsbrev för 2024 fått i uppdrag att analysera arbetsmarknadsutfallet i områden där många individer har en svag etablering på arbetsmarknaden och identifiera möjliga åtgärder för att förbättra arbetsmarknadsutfallet i dessa områden. Arbetsförmedlingen ska i detta arbete använda sig av RegSO.

Uppdraget ska delredovisas senast den 5 mars 2025 och slutredovisas senast den 5 mars 2026.

Nationell samordnare för arbetet mot utanförskap

Regeringen tillsatte i april 2024 en särskild utredare, som ska fungera som en nationell samordnare, med uppdraget att kartlägga och skapa en samman-hängande bild av det arbete som bedrivs mot utanförskap på kommunal nivå. Syftet med uppdraget är att stärka förutsättningarna för och underlätta kommunernas arbete i områden där utanförskapet är stort.

Samordnaren ska bl.a.

• inhämta erfarenheter från lokala aktörer i kommuner med områden där utanförskapet är stort och sammanställa en lägesbild över situationen i dessa områden och arbetet mot utanförskap i kommunerna

• kartlägga framgångsrikt arbete mot utanförskap samt sammanställa och sprida goda exempel på insatser inom kommunernas ansvarsområden med fokus på framför allt skola och förskola

• kartlägga framgångsrikt arbete inom skolan i syfte att hantera gängkriminalitet, inhämta kunskaper från internationella erfarenheter av gängkriminalitet i skolmiljön och sammanställa goda exempel på arbets-sätt för hur skolor konkret kan arbeta förebyggande och åtgärdande

• kartlägga och sprida goda exempel på centrala samverkansaktörer och bra samverkansformer

• lämna förslag med syfte att stärka och utveckla kommunernas arbete mot utanförskap.

Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2025 (dir. 2024:38 och dir. 2024:126).

Motionsyrkanden om utanförskap behandlades av utskottet senast i betänkande 2023/24:AU7 Integration (s. 35 f.). Motionsyrkandena avstyrktes. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag (prot. 2023/24:114).

Utskottets ställningstagande

Utifrån resultatredovisningen i budgetpropositionen måste utskottet konstatera att utanförskapet har vuxit under lång tid och att det svenska samhället har glidit isär. Alldeles för många barn och unga växer upp i områden där utanförskap och otrygghet påverkar deras möjligheter i livet negativt, bl.a. genom ökad risk för skolmisslyckanden och svag arbetsmarknadsetablering. Den fördjupade analys som regeringen har presenterat visar att situationen är särskilt bekymmersam i områden där utanförskapet är stort; i 20 kommuner finns det 40 områden med sammanvägt särskilt stora utmaningar.

För att vända utvecklingen krävs det politiskt reformarbete på olika nivåer. Men i likhet med regeringen vill utskottet framhålla att det också krävs en större tydlighet från det offentliga om de krav som ställs och de förväntningar som finns på den enskilde. Den som kommer till Sverige måste anstränga sig för att bli en del av det svenska samhället och ta ett stort eget ansvar för att göra sig anställningsbar och bli självförsörjande, t.ex. genom att lära sig svenska och utbilda sig. Utskottet välkomnar att regeringen fortsätter arbetet med att återupprätta arbetslinjen.

I kommittémotion 2024/25:3072 (S) yrkande 10 föreslås en s.k. generalplan för att långsiktigt bekämpa segregationen. Den bakomliggande ambitionen har utskottet inga invändningar emot, men när det gäller formerna ställer sig utskottet frågande till om det som avses på ett avgörande sätt skiljer sig från sedvanligt politiskt reformarbete. I alla händelser vill utskottet påminna om att riksdagen har beslutat om ett nytt mål för området, ett mål som rimligen kan beskrivas som ett slags generalplan för att bekämpa utanförskapet: ”att antalet människor som lever i utanförskap ska minska, att parallella samhällsstrukturer ska bekämpas, att det egna ansvaret för att bli en del av samhället ska uppmuntras samt att människors trygghet och livschanser ska öka”.

I sammanhanget vill utskottet också framhålla betydelsen av uppdraget till den nationella samordnaren för arbetet mot utanförskap. Även Arbetsförmedlingens uppdrag att förbättra arbetsmarknadsutfallet i dessa utanförskapsområden kommer utskottet att följa med intresse.

Det aktuella yrkandet får därmed anses vara åtminstone delvis tillgodosett och bör därför avslås.

Mot bakgrund av det anförda och regeringens samlade politik på området bör riksdagen även avslå motion 2024/25:508 (SD) om arbetet mot parallella samhällen.

Samhällsgemenskap

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om samhällsgemenskap.

I motion 2024/25:158 framför Nima Gholam Ali Pour (SD) att det bör utredas hur en nationell integrationsplikt för invandrare kan utformas. En sådan integrationsplikt skulle enligt motionären bl.a. innefatta sanktioner om invandraren inte integrerar sig och blir en del av det svenska samhället.

I motion 2024/25:1152 anser Charlotte Nordström (M) att införandet av ett integrationskontrakt för personer som beviljas uppehållstillstånd bör utredas. Med inspiration från Tyskland argumenterar motionären för att ett sådant kontrakt skulle tydliggöra både rättigheter och skyldigheter samt främja demokratisk förståelse och ömsesidig respekt.

I motion 2024/25:1713 av Jamal El-Haj (-) lyfter motionären fram det väsentliga i att främja värdet av humanitet, att visa medkänsla, respekt och förståelse för våra medmänniskor, oavsett deras bakgrund, kultur eller tro.

I motion 2024/25:1714 av Jamal El-Haj (-) riktar motionären uppmärksamheten på betydelsen av att alla människor i Sverige ska känna sig inkluderade, så att det inte längre råder ett vi och dom utan bara ett vi (yrkande 1). I sammanhanget understryker motionären att det finns ett behov av att medvetandegöra fördomar samt arbeta för ökad förståelse och dialog i samhället (yrkande 2).

I motion 2024/25:1720 anser Jamal El-Haj (-) att regeringen ska sluta peka ut vissa grupper av människor som de ”onda”. Den planerade reformen av återvandringsbidraget skapar enligt motionären en djup klyfta som hotar att undergräva känslan av gemenskap och samhörighet.