HB12954: Våldsutsatta kvinnors möjlighet att behålla sin bostad

Svar på fråga 2023/24:954 av Laila Naraghi (S)
Våldsutsatta kvinnors möjlighet att behålla sin bostad

Laila Naraghi har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta inom mina ansvarsområden för att en person som har varit utsatt för brott i en nära relation, och som med hänsyn till svårigheterna att ordna en ny bostad kan ha ett extra starkt behov av att vid en separation få behålla det boende som varit parets gemensamma, ska kunna göra det oavsett boendeform.

Jag vill tacka ledamoten för frågan och engagemanget för våldsutsatta personers möjlighet att behålla sitt boende, ett engagemang som regeringen delar fullt ut.

En våldsutövare kan fortsatt försöka påverka och kontrollera den våldsutsatta långt efter separation. Det kan ske genom fortsatt ekonomiskt eller materiellt våld, vilket kan omfatta kontrollen över en gemensam bostad.

Regeringen har, vilket Laila Naragahi lyfter i sin fråga, nyligen lämnat förslag om att stärka det hyresrättsliga skyddet för våldsutsatta personer, så att den som utövar våld mot en närstående ska kunna bli av med sin lägenhet, samtidigt som den våldsutsatta personens möjlighet att ta över kontraktet och bo kvar stärks. Det är förövarna som ska behöva flytta – inte brottsoffren. Därtill finansierar regeringen statsbidrag i syfte att långsiktigt stärka och utveckla kommunernas arbete när de erbjuder våldsutsatta hjälp med att ordna stadigvarande boende. 

Regeringen instämmer till fullo med frågeställaren att även våldsutsatta som inte bor i hyresrätt ska ha rätt till en trygg bostad. Utdragna bodelningsprocesser är ett exempel som kan påverka möjligheten till ny bosättning och orsaka problem, särskilt för en ekonomiskt svagare part. Under 2024 ska en utredning tillsättas som ser över reglerna om bodelning i syfte att säkerställa en välfungerande, effektiv och rättssäker ordning. Regelverket ska inte kunna utnyttjas av en våldsutövande partner i syfte att förhala bodelningsprocessen.

Jämställdhetsmyndigheten har fått i uppdrag att analysera bostadsmarknaden från ett jämställdhetsperspektiv inklusive uppföljning och analys av fördelningen mellan kvinnor och män vad gäller ägande och värdet på fastigheter samt lämna förslag på informationsinsatser för minskad ekonomisk ojämställdhet. I analysen ska ett regionalt perspektiv på bostadsmarknaden ingå samt ett särskilt fokus på unga kvinnors och mäns ekonomiska förutsättningar att etablera sig på arbets- och bostadsmarknaden. Uppdraget ska slutrapporteras senast den 31 maj 2025 (A2023/01754).

Vidare beslutade regeringen den 30 maj 2024 att ge Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Konsumentverket, Migrationsverket, Pensionsmyndigheten och Statens servicecenter i uppdrag att inom sina verksamhetsområden sammanställa och sprida information om ekonomiskt våld till sina respektive målgrupper. Jämställdhetsmyndigheten fick i uppdrag att samordna uppdraget samt ge stöd till myndigheterna i att sammanställa och målgruppsanpassa informationen (A2024/00777).

 

Stockholm den 5 juni 2024

 

Paulina Brandberg