HB12852: Psykisk ohälsa i Sverige

Svar på fråga 2023/24:852 av Joakim Järrebring (S) Psykisk ohälsa i Sverige

Joakim Järrebring har frågat mig vilka konkreta åtgärder jag och regeringen planerar att genomföra för att stärka det psykiska måendet bland svenska folket, särskilt bland barn och ungdomar, och hur jag avser att korta ned väntetiderna inom barn- och ungdomspsykiatrin så att de överensstämmer med vårdbestämmelserna.

Jag instämmer i Joakim Järrebrings bild av att psykisk ohälsa är en stor folkhälso- och samhällsutmaning.

Regeringen tar frågan om psykisk hälsa på stort allvar. Det framgår inte minst av Tidöavtalet där psykisk hälsa och suicidprevention är en central del i arbetet. Regeringen avsätter under 2024 drygt 2,2 miljarder kronor inom området psykisk hälsa och suicidprevention, varav cirka 1,6 miljarder kronor avsätts genom en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner inom området psykisk hälsa och suicidprevention. Barn och unga är en prioriterad målgrupp inom ramen för satsningen som inbegriper medel för att stärka det främjande och förebyggande arbetet samt arbetet med suicidprevention.

Regeringen har också genomfört en förstärkt satsning för andra året i rad på ökad tillgänglighet till barn- och ungdomspsykiatrin. Under 2023 respektive 2024 har regeringen satsat 530 miljoner kronor för detta ändamål, vilket är ett rekordhögt belopp. Totalt satsas 3 miljarder kronor i år för att korta köerna till hälso- och sjukvården och göra vården mer tillgänglig.

Regeringen har även gett Socialstyrelsen ett uppdrag att ta fram ett nationellt hälsoprogram för barn och unga till och med 20 års ålder. Programmet ska medverka till att främja barns och ungas hälsa och utveckling, förebygga ohälsa och skapa förutsättningar för förbättrad hälsouppföljning.

Regeringen genomför även stora satsningar på skolan bland annat genom att förbättra möjligheterna att anställa fler speciallärare, inrätta fler särskilda undervisningsgrupper och på att stärka samverkan mellan skolan och socialtjänsten i skolsociala team för att öka elevernas närvaro i skolan och skapa en lugn och trygg skolmiljö. Regeringen har även tillsatt en utredning som ska analysera och föreslå hur elevhälsan kan stärkas i syfte att bättre tillgodose elevernas behov, inte minst gällande psykisk hälsa, där även regleringen om stödinsatser i skolan ska ses över.

Utöver dessa insatser så inför regeringen även ett fritidskort som ska ge barn och unga bättre förutsättningar för en aktiv och meningsfull fritid i gemenskap med andra genom ökad tillgång till idrott, kultur, friluftsliv och annat föreningsliv. Regeringen genomför även satsningar på idrotts­verksamhet i utsatta områden och insatser för att förebygga och motverka ofrivillig ensamhet, bl.a. genom framtagandet av en nationell strategi.

I april beslutades om en nationell samordnare för ett samlat suicidpreventivt arbete med syfte att stärka samhällets samlade förmåga att förebygga suicid. En annan viktig åtgärd för att stärka det förebyggande och främjande arbetet är den nationella strategin inom området psykisk hälsa och suicidprevention som ska tas fram efter redovisning av myndighetsuppdrag den 1 september 2023 och som för närvarande bereds i Regeringskansliet.

Avseende väntetiderna vill jag slutligen erinra om att huvudmannaskapet för hälso- och sjukvården i Sverige, inbegripet barn- och ungdomspsykiatrin, ligger hos regionerna.

Stockholm den 8 maj 2024

 

 

 

Jakob Forssmed