HB12711: Beräkningsgrunder för ändringarna i a-kassan

Svar på fråga 2023/24:711 av Patrik Lundqvist (S)
Beräkningsgrunder för ändringarna i a-kassan

Patrik Lundqvist har frågat mig hur regeringen har räknat fram kostnaderna för förändringarna av a-kassan var för sig, och vilka statsfinansiella effekter förändringarna har.

Regeringen har i budgetpropositionen för 2024 aviserat en reform om arbetslöshetsförsäkringen. I budgetpropositionen framgår  att arbetslöshetsförsäkringen bör förändras bland annat genom att den grundas på inkomster och att vissa förändringar även bör göras av aktivitetsstödet.

Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag till en ny lag om arbetslöshetsförsäkring. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition under 2024. Hela reformen kommer dock inte framgå i lag. Bland annat föreslås storleken på vissa belopp bestämmas genom förordning.

Den nya försäkringen kommer att omfatta fler. Den som har svagare förankring på arbetsmarknaden kommer i fler fall än i dag få arbetslöshetsersättning, men ersättningen kommer inte lämnas under lika lång tid som till den som har stark förankring på arbetsmarknaden.

Arbetslöshetsersättningen ska ersätta den sökandes inkomstbortfall. Den som regelbundet har haft höga inkomster kommer därför att ha en högre ersättning än den som har haft lägre inkomster. Ersättningstaket kommer också att höjas. Nedtrappningen av ersättningen blir mer enhetlig genom att alla kommer att få en nedtrappning efter 100 dagar respektive 200 dagar, till skillnad från i dag då bara vissa får det.

De sammantagna ekonomiska konsekvenserna av regeringens förslag i lagrådsremissen för reformen och de efterföljande förordningsändringarna bedöms rymmas inom beslutade och beräknade anslag enligt budgetpropositionen för 2024. Givet att de beräknade utgifterna för arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd totalt uppgår till drygt 40 miljarder kronor bedöms förslaget vara i stort sett budgetneutralt.

 

Stockholm den 20 mars 2024

Johan Pehrson