HB10847: Skärpta krav på energieffektivisering

Interpellation 2023/24:847 Skärpta krav på energieffektivisering

av Fredrik Olovsson (S)

till Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)

 

Under det svenska ordförandeskapet våren 2023 slutförhandlades stora delar av de förslag som ingår i EU:s klimatpaket, det som benämns FF55, vilket lyftes fram som en stor framgång av regeringen.

En del i detta utgjordes av det omarbetade direktivet om energieffektivitet, EED. Omarbetningen innebar en ambitionshöjning av EU:s energieffektivitetsmål till 2030. Målet uttrycks som ett fast tak för EU:s energianvändning till 2030 och är bindande på unionsnivå. Enligt det omarbetade direktivet ska Sverige uppnå stora ackumulerade energibesparingar under perioden 2021–2030. I juni redovisade regeringen Sveriges uppdaterade nationella energi- och klimatplan för denna period. Här gör regeringen bedömningen att dess politik missar målet.

Energimyndigheten har tidigare analyserat potentialen för energieffektivisering och konstaterat att det finns en stor potential för samhällsekonomisk lönsam sådan. Enbart för el finns en teknisk-ekonomisk potential till minskad användning på mellan 20 och 25 terawattimmar till 2030.

Trots att vi socialdemokrater återkommande lagt förslag för att öka insatserna för energieffektivisering har regeringspartierna och Sverigedemokraterna valt att rösta ned förslagen.

Mot bakgrund av Sveriges omarbetade och skärpta åtagande gentemot EU vad gäller energieffektivisering har jag nu ett par frågor till energi- och näringsminister Ebba Busch:

 

1. Vilken analys av Sveriges möjligheter att uppfylla det omarbetade åtagandet gjordes i samband med att ministern och regeringen som ordförandeland drev igenom och skärpte energieffektiviseringsdirektivet? 
2. Hur ser ministerns och regeringens plan ut för ett genomförande av återstående sparbeting?