HB10482: Älgförvaltning

Interpellation 2023/24:482 Älgförvaltning

av Tomas Kronståhl (S)

till Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)

 

Skogens konung älgen är i dag hotad från flera håll.

Vi har diskuterat älgens situation vid flera tillfällen, och vi kan konstatera att det allmänna läget för den svenska älgstammen är illa. Den svenska älgstammen fortsätter tyvärr att minska, trots flera varningssignaler från hela landet. Älgstammen kommer snart att vara rödlistad och därmed dess själva existens snart vara hotad om ingenting görs. 

Den nuvarande älgförvaltningen har haft ett alltför ensidigt fokus på att minska skogsskadorna. Det var framför allt när skogsbolagen började larma om alltför stora skogsskador, framför allt på tall, som det blev en stor förändring i synen på den svenska älgförvaltningen. Vi kan nu konstatera att trots att vi minskat älgstammen med 35–40 procent har skogsskadorna fortsatt att vara för omfattande, enligt skogsbolagen och skogsägarna. Frågan som allt fler ställer sig är om det verkligen bara är älgen som orsakar dessa skador. Jag är övertygad om att det är det samlade betestrycket av vår viltstam som orsakar skador på vår skog. Vi socialdemokrater vill att älgskötselområden ska få ett fördjupat uppdrag där man ska ta ett samlat grepp om hela klövviltstammen och även ha med analyser över fodertillgång i dessa områden.

Det som oroar ännu mer i denna akuta situation för älgstammen är det faktum att det tydligen råder djungelns lag när det gäller avskjutningsregler och hur dessa efterlevs.

Det är chockerande läsning man får ta del av där uppenbarligen flera stora skogsbolag inte följer de avskjutningsbeslut som har beslutats utan själva tycks avgöra hur många och vilka älgar som ska skjutas, med påföljden att hundratals fler älgar än den beslutade tilldelningen har skjutits.

Denna utveckling är katastrofal och fullständigt absurd, och den måste naturligtvis omedelbart stävjas och bestraffas. Utifrån det man hitintills fått ta del av handlar det framför allt om tre län där stora skogsbolag själva bestämt vad som ska skjutas. Dessa län är Dalarna, Gävleborg och Örebro. Om regeringen och myndigheterna inte vidtar några åtgärder mot dessa uppenbara jaktbrott sänder det en tydlig signal till Sveriges samtliga markägare: Bestäm själva vilket och hur mycket vilt ni vill skjuta. All form av viltförvaltning har därmed upphört.

Jag vill med anledning av ovanstående fråga landsbygdsminister Peter Kullgren:

 

Vad tänker ministern och regeringen vidta för åtgärder för att förhindra att avskjutningsbeslut inte följs och för att säkerställa ordning i den svenska viltförvaltningen?