HB10336: Krigs- och krisberedskapens påverkan på privathushåll

Interpellation 2023/24:336 Krigs- och krisberedskapens påverkan på privathushåll

av Per-Arne Håkansson (S)

till Statsrådet Carl-Oskar Bohlin (M)

 

Regeringen och överbefälhavaren uppmanar vårt lands invånare till beredskap för krig.

Det betonas att det handlar om att beredskapen finns och är förankrad på individnivå.

I en särskild folder som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) för en tid sedan gav ut benämnd Viktig information till Sveriges invånare – Om krisen eller kriget kommer framhålls vikten av att vara förberedd och att på så sätt bidra till att hela landet bättre ska kunna klara en svår påfrestning. Det framhålls att de flesta måste vara beredda på att kunna klara sig själva en tid.

Utifrån rekommendationer som lämnas krävs insatser av var och en som enskild medborgare.

Människor med redan snäva marginaler, såsom barnfamiljer, ensamstående, pensionärer, arbetslösa och studerande, likaväl som mer välbärgade ställs inför samma faktum.

Det finns en uppenbar risk att de med minst marginaler eller inga alls är de som blir mest utsatta också om kriget eller krisen kommer. Klasskillnader och ekonomisk ställning kan därmed komma att märkas också i krisberedskapen.

Det framhålls vikten av att utbilda sig och att engagera sig i civilsamhälle, trossamfund, föreningsliv eller frivilliga försvarsorganisationer.

MSB har också tagit fram särskilda tips för hemberedskap. Det handlar om livsmedelsförråd, värme, spritkök, kommunikation, utskrifter, blöjor och drivmedel.

Att följa rekommendationerna är enligt MSB ett ansvar som var och en har att hantera. Det är samtidigt en viktig aspekt i krisberedskapen att sammanhållning i samhället är av vikt. Kunskap och insikt kring vad krigs- och krisberedskap innebär för privathushållen kan därför vara angeläget att ha med i planeringen.

Jag vill med anledning av ovanstående fråga statsrådet Carl-Oskar Bohlin:

 

1. Ser statsrådet en problematik i att förutsättningar kan skilja sig åt mellan respektive hushålls möjligheter att förbereda sig för krigs- och krisberedskap?
2. Avser statsrådet utifrån det nya säkerhetsläge som beskrivits att ta initiativ till en analys utifrån de kostnader som det kan komma att innebära för privathushåll för att leva upp till rekommendationerna i den civila beredskapen?