Förslag till riksdagsbeslut

I Sverige och Göteborg finns flera världsledande aktörer inom fordonsbranschen, från stora fordonstillverkare till underleverantörer inom bland annat mjukvara men också startup-företag som driver utvecklingen framåt inom automotive och transporttjänster.

Fordonsindustrin är en viktig sektor inom svensk industri. Enligt SCB:s bedömning fanns det 2015 ca 1 050 företag med drygt 61 000 anställda inom fordonsindustrin i Sverige. Enligt andra bedömningar gjorda av SCB beräknades dessa företag och dess underleverantörer sysselsätta 120 000 personer i Sverige 2014. Siffrorna kan antas vara högre eller åtminstone samma 2023.

Men fordonsindustrin är nu en industri under omvandling. Från att vara en huvudsakligen hårdvarubaserad industri byggd på fordon som körs av en mänsklig förare och som drivs av en förbränningsmotor går man mer och mer mot att bli fokuserade mot mjukvara där fordonen i varierande omfattning är autonoma, det vill säga självkörande, och där fordonens drivlina elektrifieras. Dessutom går affärs­modellerna, oavsett om de riktar sig mot konsumentmarknaden eller företags­marknaden, från att vara baserade på att man säljer fordon till att man istället på olika sätt erbjuder mobilitets- eller logistiktjänster.

Flera av dessa aktörer, såväl stora som små, efterfrågar ett tydligare regelverk och svensk strategi kring utvecklingen av autonoma fordon. Idag upplevs regelverket utformat utifrån befintlig fordonsflottas struktur, vilket gör att det är svårt för exempelvis tillståndsgivande myndigheter att ge tillstånd och sätta upp ramar för hur testverksamheten kring nya autonoma fordon ska se ut eller hur laddinfrastrukturen ska byggas ut.

Detta är ur ett internationellt perspektiv illavarslande för Sverige. Utvecklingen av autonoma fordon har precis börjat ta fart och svenska företag ligger långt framme. Men i och med att regelverk och förutsättningar för tester är oklara och det saknas en tydlig svensk strategi för framförallt autonoma fordon riskerar Sverige bli utkonkurrerat av andra länder i framförallt Nordamerika och Asien som erbjuder ett tydligare och mer flexibelt regelverk. Om inte Sverige inom kort utarbetar tydligare regelverk för myndig­heter att förhålla sig till är risken alltså stor att också svenska företag kommer att förlägga huvuddelen av sin testverksamhet i andra länder.

Detta vore illa för svensk industri ur två perspektiv. Dels innebär bristen på tydliga regelverk att utländska konkurrenter får en konkurrensfördel kontra svenska företag. Men också att svenska företag tvingas flytta arbetstillfällen och utveckling till andra länder. Det i sin tur hade varit negativt för såväl industrin i Sverige i allmänhet som för fordonsklustret i Göteborg i synnerhet.

David Josefsson (M)