Efter riksdagsvalet 2022 tillträdde en ny regering med stöd av Sverigedemokraterna utifrån den gemensamma överenskommelsen i Tidöavtalet. Detta avtal omfattar ett stort antal nödvändiga reformer på migrationsområdet, inklusive frågor om medborgarskap. Sverigedemokraterna kommer att följa upp avtalet men lägger nedan fram förslag som inte direkt omfattas av avtalet.

Moratorium för medborgarskap

Det gradvisa urholkandet av kraven för att upptagas till medborgare har lett till att många tiotusentals människor varje år blir svenska medborgare trots att de varken kan svenska, kan försörja sig, förstår vårt samhälle eller hyser någon lojalitet till vårt land. Under föregående decennium upptogs 400 000 utlänningar till svenska medborgare, och omkring 70 000 om året upptas sedan dess. Samtidigt har den enorma arbetsbörda som lagts på Migrationsverket också inneburit brister i ärendehanteringen.

Sammantaget innebär detta att det finns ett stort behov av att tillfälligt stoppa möjlig­heten att både ansöka om och beviljas medborgarskap. Ett sådant moratorium bör vara åtminstone fram till dess att bättre rutiner gällande uppföljning, kontroll och kvalitets­säkring av fattade beslut, och ny lagstiftning i syfte att stärka medborgarskapets värde, kommit på plats.

Anmälningsplikt för flerfaldiga medborgarskap

Sverige har under nästan hela den tid då medborgarlagstiftningen existerat förbjudit flerfaldiga medborgarskap, precis som större delen av världen. Först 2001 förändrades detta, och utlänningar kunde upptagas till svenska medborgare oavsett om de också hade andra medborgarskap sedan tidigare. Sedan dess har antalet dubbla eller annars flerfaldiga medborgarskap ökat kraftigt. Med detta också de olika problem som kommer av detta.

Flerfaldiga medborgarskap innebär ofta att individen får en delad lojalitet mellan Sverige och de andra medborgarskapsländerna. I många fall spelar detta en mycket liten roll, eftersom ursprungslandet är vänligt sinnat. I det fall ursprungslandet dock är fient­ligt sinnat, bedriver underrättelseverksamhet med hjälp av sina medborgare i utlandet eller med hjälp av medborgarskapet kan utöva påtryckningar mot sina medborgare i utlandet är det dubbla medborgarskapet dock en riskfaktor. Säkerhetspolisen (Säpo) har länge uppmärksammat detta problem och hemställde i juni 2022 regeringen om förändringar i regelverket kring säkerhetsprövningar för att i större utsträckning kunna beakta just frågan om flerfaldiga medborgarskap vid säkerhetsprövningar (diarienummer 2021-18945-5).

En av svårigheterna med flerfaldiga medborgarskap är att Sverige svårligen kan känna till individens privata angelägenheter i utlandet, exempelvis just ifall individen blivit medborgare annorstädes. Detta är också en faktor som Säpo tog upp i sin hem­ställan. Ett sätt att förenkla arbetet kring detta skulle vara att införa en anmälningsplikt för vissa flerfaldiga medborgarskap rörande fientligt sinnade stater, varigenom individen ålades att anmäla till en ansvarig myndighet ifall de blivit medborgare, eller upphört att vara medborgare, i den staten. En sådan anmälningsplikt skulle också tydliggöra ett krav på transparens hos individen och vikten av att vara öppen gentemot Sverige i sådana viktiga frågor. Denna komplexa fråga, och liknande frågor kring flerfaldiga medborgarskap, bör utredas vidare.

Ludvig Aspling (SD)

Nima Gholam Ali Pour (SD)