Förslag till riksdagsbeslut

Det borde vara en självklarhet att ge ukrainska flyktingar som får skydd genom mass­flyktsdirektivet samma sociala förmåner som andra flyktingar som fått uppehållstillstånd har rätt till. Med tillgång till sjukvård, föräldrapenning, barnbidrag, bostadsbidrag och etableringsersättning hade personer från Ukraina getts bättre förutsättningar att jobba, leva och bo i Sverige. Frånvaron av dessa grundläggande förmåner skapar sociala problem för såväl vuxna som barn och försämrar möjligheterna till integration i det svenska samhället.

Miljöpartiet har upprepade gånger agerat i riksdagen för att ukrainska flyktingar ska få samma villkor som andra som får uppehållstillstånd i Sverige. Möjligheten att folk­bokföra sig är en nyckelfråga i sammanhanget. Det ger bättre villkor för utbildning, för­sörjning och stöd att komma ut i arbete. Vi välkomnar därför att regeringen äntligen tagit initiativ till att ge ukrainare rätt att folkbokföra sig.

Miljöpartiet kan däremot konstatera att regeringens förslag är undermåligt och långt ifrån tillräckligt. Det är särskilt allvarligt att ukrainare undantas från rätten till bosättnings­baserade förmåner såsom barnbidrag, bostadsbidrag, äldreförsörjningsstöd och assistans­ersättning, men också studiestöd. För många i Sverige är dessa former av ersättningar avgörande för att uppnå en skälig levnadsstandard, inte minst för mödrar, barn, studenter, pensionärer och personer med funktionsnedsättning.

Europeiska unionens råd har nyligen enats om att förlänga massflyktsdirektivet till den 4 mars 2026. Detta är ett mycket efterlängtat besked som innebär att de personer som haft tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet i minst två år nu kan folkbokföra sig och därmed omfattas av socialförsäkringssystemet och få samma rättigheter och skyldigheter som andra folkbokförda. Samtidigt kommer detta besked tillsammans med regeringens förslag att innebära att ukrainska flyktingar ges olika förmåner och rättig­heter beroende på om de bott i Sverige i minst två år eller inte. Därmed bör regeringen skyndsamt omarbeta sitt förslag så att alla ukrainska flyktingar som beviljas uppehålls­tillstånd på ett år eller längre ska anses bosatta här och därmed ges rätt till bosättnings­baserade rättigheter.

Oklart om ukrainska flyktingar kommer att ha rätt till etableringsersättning eller studiestöd

Regeringen nöjer sig med att hänvisa ukrainska flyktingar till etableringsersättning och försörjningsstöd när den egna inkomsten inte räcker. Det är uppenbart att enbart etable­ringsersättning inte räcker för att klara både uppehälle och hyra. Dels eftersom en sådan ersättning endast är tillgänglig för den som är arbetsför, dels på grund av att ersätt­ningen är som mest 308 kronor per dag. Därutöver menar Arbetsförmedlingen i sitt remissvar att utan rätt till bosättningsbaserade förmåner täcks inte någon arbetsskade­försäkring in. Utan ett sådant försäkringsskydd kan Arbetsförmedlingen inte hänvisa någon till etableringsprogrammet, och etableringsersättningen uteblir därmed. Miljö­partiet noterar att regeringen inte delar Arbetsförmedlingens bedömning. I stället hävdar regeringen att ukrainska flyktingar omfattas av bestämmelserna om arbetsskadeförsäkring i socialförsäkringsbalken. Regeringen föreslår däremot inget förtydligande av lagstift­ningen för att klargöra detta, vilket mot bakgrund av Arbetsförmedlingens anmärkning är oroande.

Ukrainska flyktingar ska heller inte ges rätt till studiestöd från Centrala studiestöds­nämnden (CSN) enligt regeringens förslag. I regel krävs permanent uppehållstillstånd för att beviljas studiestöd men enligt socialförsäkringsbalken kan studiemedel också lämnas om det finns särskilda skäl. Regeringen uppger däremot att de inte har för avsikt att utvidga den praxis som finns om särskilda skäl, utan det blir upp till CSN att avgöra för varje enskilt fall. Miljöpartiet tolkar detta som att regeringen inte vill tillförsäkra ukrainska flyktingar tillgång till studiestöd, vilket bidrar till ytterligare en osäkerhet i tillvaron och svårigheten att planera framtiden för dem som berörs.

Ökade kostnader för kommunerna

Utan bosättningsbaserade förmåner kommer många ukrainska flyktingar att tvingas vända sig till kommunernas socialtjänst för att få ekonomiskt stöd, vilket avsevärt kommer att öka kommunernas kostnader.

Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) påpekar i sitt remissvar att det skulle få betydande konsekvenser för både enskilda och kommuner om ukrainare undantogs från rätten till bosättningsbaserade rättigheter. Så långtgående förändringar i välfärdssystemet och i ansvarsfördelningen mellan stat och kommun kräver en gedigen konsekvensanalys och beredningsprocess. SKR menar att regeringen inte har gett något besked till enskilda och berörda aktörer om hur vare sig försörjning, sociala insatser och boende ska säker­ställas och organiseras efter folkbokföringen. SKR framhåller att de ökade kostnaderna för kommuner måste kompenseras enligt finansieringsprincipen och att kommunerna bör ges ett fortsatt bosättningsuppdrag, så att de 15 000 ukrainare som i dag bor i kom­munernas bostäder kan bo kvar efter folkbokföring. Regeringen behöver också tydlig­göra när ansvaret från Migrationsverket upphör och när kommuner och Arbetsförmedling kan ta vid. På grund av alla dessa brister menar SKR att förslagen ”sammantaget leder till en försämring av levnadsvillkoren” för ukrainska flyktingar.

Regeringen bör åtminstone höja dagersättningen från dagens nivå på 71 kronor om dagen. Ukrainska flyktingar och asylsökande har svårt att klara sitt uppehälle och majo­riteten av flyktingarna från Ukraina lever under fattigdomsgränsen. En högre dagersättning hade inte bara ökat levnadsvillkoren för berörda personer utan också minskat kostnaderna för kommunerna.

Regeringen säkerställer inte ukrainska flyktingars levnadsvillkor

Vi i Miljöpartiet vänder oss starkt emot att regeringen gör skillnad mellan människors möjlighet till välfärd och integration genom att undanta ukrainska flyktingar från bosättningsbaserade rättigheter. Detta manifesterar en mer ojämlik syn på rättigheter samt en förskjutning av balansen mellan rättigheter, skyldigheter och samhällets ansvar. Det faktum att massflyktsdirektivet nu förlängs och ger de ukrainska flyktingar som fått skydd enligt massflyktsdirektivet i minst två år rätt att folkbokföra sig, innebär en risk för ytterligare ojämlikhet inom gruppen. Vi anser att det är både självklart och nödvändigt med en aktiv politik som stärker, inte försvagar, välfärden i samhället och levnadsvillkoren för ukrainska flyktingar.

Att regeringen motsätter sig alla möjligheter att tillförsäkra ukrainska flyktingar samma sociala förmåner som andra flyktingar som fått uppehållstillstånd har rätt till, kan inte tolkas som annat än politisk ovilja. Det är anmärkningsvärt att regeringen, som så ofta säger sig vilja stötta Ukraina, missar möjligheten att säkerställa en dräglig tillvaro för alla ukrainska flyktingar. Det är skamligt att regeringen tackar de soldater som just nu bekämpar den ryska invasionen med att ge deras barn, fruar och föräldrar som flytt till Sverige ett liv i fattigdom. Människor som flytt från Ukraina är en del av vårt samhälle och en tillgång för Sverige. En annan politik hade gagnat hela vårt land.

Annika Hirvonen (MP)
Rasmus Ling (MP)	Jan Riise (MP)
Mats Berglund (MP)	Ulrika Westerlund (MP)
Camilla Hansén (MP)	Märta Stenevi (MP)
Leila Ali Elmi (MP)