Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att bestämmelserna om ersättning för höga sjuklönekostnader i lagen (1991:1047) om sjuklön ska upphävas. Bestämmelserna föreslås upphöra att gälla vid utgången av juni 2024.

Systemet för ersättning för höga sjuklönekostnader bygger på att arbetsgivaren via arbetsgivardeklarationen rapporterar in uppgifter om sjuklönekostnaderna till Försäkrings­kassan som i sin tur beslutar om utbetalningen. Beslutet skickas till Skatteverket som ser till att utbetalning sker genom kreditering på skattekontot. Sjuklönen är i normalfallet 80 procent av lönen minus karensavdrag. Såväl karensavdraget som nivån på arbetsgivar­avgiften och eventuella tillägg omges av regelverk som kan upplevas som svåröver­skådliga för mindre arbetsgivare.

Beräkning av sjuklönekostnaderna kräver både kunskap och administrativa resurser. Att ansvaret för beräkningen ligger på arbetsgivaren och inte Försäkringskassan medför därför en risk att arbetsgivare lämnar in felaktiga uppgifter. Felaktigheter kan även upp­komma i överföringen av uppgifter mellan Försäkringskassan och Skatteverket.

För att säkerställa den automatiserade processen gör Försäkringskassan riktade ma­nuella kontroller av särskilda ärenden, vilka bedöms av Riksrevisionen i dess rapport Lätt att göra fel – systemet för ersättning för höga sjuklönekostnader (RiR 2023:16) som träffsäkra men för få. Bristande samverkan mellan de två myndigheterna bidrar även till att öka risken för fel. Riksrevisionen riktar därför rekommendationer såväl till Försäkrings­kassan som till regeringen att vidta erforderliga åtgärder.

Ett syfte som har betydelse

Arbetsgivaransvaret för att betala sjuklön till de anställda de första 14 dagarna tillkom 1992. Syftet var att arbetsgivarna skulle få incitament att förbättra arbetsmiljön och ta an­svar för rehabiliteringen. För att motverka alltför stora konsekvenser för arbetsgivarna har flera lösningar använts genom åren. Det nuvarande systemet med statlig ersättning för höga sjuklönekostnader upp till ett tak på högst 250 000 kronor per år infördes 2015 som ett led i att skydda och kompensera framför allt de mindre arbetsgivarna. Det finns också ett glidande tröskelvärde baserat på den totala lönekostnaden för när ersättning träder in.

Ersättningen anses som betydelsefull för småföretag, och systemet användes också under pandemin där tillfälliga regeländringar medförde full kompensation till företagen för alla sjuklönekostnader. Regeringen har i skrivelse 2023/24:69 svarat på Riks­revisionens rapport att den inte avser att vidta de åtgärder som framställs i rapporten. Bedömningen vilar på beslut enligt budgetpropositionen (prop. 2023/24:1 utg.omr. 10) samt lagrådsremissen Ersättning för höga sjuklönekostnader upphör (S2024/00254), där regeringen föreslår att bestämmelserna i lagen om sjuklön om ersättning för höga sjuk­lönekostnader ska upphöra att gälla vid utgången av juni 2024. Den huvudsakliga moti­veringen är att ersättningen ger negativa konsekvenser, att ersättningsnivåerna är margi­nella för de aktuella företagen och att risken för fel är hög.

Miljöpartiet motsatte sig förslaget i motion 2023/24:2710 av Annika Hirvonen m.fl. Motiveringen var att regeringens analys är klart förhastad. Det är väldigt viktigt att mindre arbetsgivare ska kunna våga anställa personer även om de kan ha vissa sjukdomar som t.ex. innebär en ökad risk för sjukperioder. Och det är troligt att sjuklönekostnaderna just för små arbetsgivare kan vara mycket högre än för stora om man slår ut kostnaden.

En lång rad tunga remissinstanser, bl.a. Svenskt Näringsliv, Småföretagarnas Riksförbund, LO, Saco och Funktionsrätt Sverige är på samma linje och avstyrker eller ställer sig tveksamma till regeringens lagrådsremiss. Några av motiven är att förslaget leder till ökad selektering på arbetsmarknaden, men också att andelen fel inte är särskilt hög. Det är bättre att ersättningen blir kvar och utvecklas.

Riksrevisionens huvudsakliga slutsatser av granskningen är att det finns flera tydliga effektivitetsbrister i hanteringen och att detta medför en hög risk för felaktiga utbetalningar.

Miljöpartiet vill därför att förslaget att avskaffa ersättningen för höga sjuklönekost­nader ska dras tillbaka av regeringen och att regeringen, i likhet med vad många remiss­instanser anger, utvecklar systemet. Regeringen bör därför dra tillbaka den aktuella propo­sitionen och, i stället för att avskaffa systemet med ersättning för höga sjuklönekostnader, följa Riksrevisionens rekommendationer: att stärka samordningen mellan de aktuella myndigheterna, att överväga om förutsättningarna för informationsutbytet behöver stärkas och att genomföra en översyn och föreslå författningsförslag i syfte att minska risken för felaktiga utbetalningar.

Mats Berglund (MP)
Leila Ali Elmi (MP)	Janine Alm Ericson (MP)
Ulrika Westerlund (MP)	Annika Hirvonen (MP)