Förslag till riksdagsbeslut

Tabell A Anslagsförslag 2024 för utgiftsområde 24 Näringsliv

Tusental kronor

Ramanslag		Regeringens förslag	Avvikelse från regeringen
1:1	Verket för innovationssystem	286 753	2 903
1:2	Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling	3 462 255	200 000
1:3	Institutens strategiska kompetensmedel	834 268	±0
1:4	Tillväxtverket	458 702	4 374
1:5	Näringslivsutveckling	402 942	±0
1:6	Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser	72 826	677
1:7	Turismfrämjande	104 613	±0
1:8	Sveriges geologiska undersökning	377 081	3 035
1:9	Geovetenskaplig forskning	5 923	±0
1:10	Miljösäkring av oljelagringsanläggningar	14 000	±0
1:11	Bolagsverket	124 581	±0
1:12	Bidrag till Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien	8 327	±0
1:13	Konkurrensverket	208 313	1 803
1:14	Konkurrensforskning	10 804	±0
1:15	Upprustning och drift av Göta kanal	39 910	±0
1:16	Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag	40 850	±0
1:17	Kapitalinsatser i statligt ägda företag	173 000	±0
1:18	Avgifter till vissa internationella organisationer	16 860	±0
1:19	Finansiering av rättegångskostnader	18 000	±0
1:20	Bidrag till företagsutveckling och innovation	679 472	±0
1:21	Patent- och registreringsverket	345 518	3 502
1:22	Stöd vid korttidsarbete	365 000	±0
1:23	Brexitjusteringsreserven	234 000	±0
1:24	Elstöd	500 000	±0
2:1	Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Myndighetsverksamhet	26 760	274
2:2	Kommerskollegium	105 055	985
2:3	Exportfrämjande verksamhet	402 367	±0
2:4	Investeringsfrämjande	77 772	±0
2:5	Avgifter till internationella handelsorganisationer	25 017	±0
2:6	Bidrag till standardiseringen	31 336	±0
2:7	AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning	100 000	±0
99:1	Utvecklingsmedel till videospelsindustrin	±0	30 000
Summa		9 552 305	247 553

Näringslivet förser idag samhället med allt ifrån maten på bordet, kläder på kroppen och tak över huvudet till fysiska och digitala kommunikationer. När vi nu befinner oss i klimatkris och naturkris spelar näringslivet en nyckelroll för den gröna omställningen till ett hållbart samhälle. Samhällsviktiga näringsverksamheter, såsom livsmedels­produktion, behöver särskilt rustas för de nya förutsättningarna med ett nytt klimat. Samtidigt innebär industrins arbete med att snabbt minska utsläppen av växthusgaser en drivkraft för innovation, teknikutveckling och hållbar samhällsutveckling i hela landet, genom nya jobb och företag.

De stora samhällsutmaningarna innebär risker och möjligheter som vi i Miljöpartiet står redo att hantera och tillvarata. I vår budget presenterar vi därför omfattande satsningar på näringslivets klimatomställning för stärkt konkurrenskraft.

Klimatomställningen öppnar dörrar till nya möjligheter, högre livskvalitet och ökad konkurrenskraft. Det är i detta läge viktigt att politiken stödjer utvecklingen och inte kastar grus i maskineriet. Det finns ett brett behov av att politik uppmuntrar, stöttar och manar på denna gröna industrirevolution och hållbarhetsarbetet i alla branscher. Våra svenska företag är avgörande för Sveriges klimatarbete och konkurrenskraft.

Staten behöver spela en aktiv roll i industrins klimatomställning. Tre områden är centrala för industrins klimatomställning och därmed förutsättningarna att nå våra klimatmål och undvika de allvarligaste klimatrelaterade riskerna:

1. Snabba och samplanerade tillståndsprocesser med bibehållen miljöprestanda
2. Energieffektiviseringar, förbättrad effekttilldelning och utbyggnad av förnybar elproduktion för att tillgängliggöra el i närtid till industrins omställning
3. Bostadsbyggande, utbildningsinsatser och förbättrade förutsättningar för arbetskraftsinvandring för att trygga kompetensförsörjningen.

De svåra globala utmaningar vi nu befinner oss i, med klimatkris och kraftig förlust av biologisk mångfald, måste vändas till en drivkraft för grön omställning till ett hållbart samhälle, högre livskvalitet och ökad konkurrenskraft. Det är i detta läge viktigt att politiken stödjer utvecklingen och inte kastar grus i maskineriet. Det finns ett brett behov av att politik uppmuntrar, stöttar och manar på den gröna industriomställningen och hållbarhetsarbetet i alla branscher.

Samverkan för kompetensförsörjning 

Våra svenska företag är avgörande för Sveriges klimatarbete och konkurrenskraft. Vi tillför därför 10 miljoner på anslag 1:4 till Tillväxtverket för arbete med hållbar tillväxt i hela landet samt till samverkan för kompetensförsörjning.

Forskning och innovation för grön omställning

Näringslivet spelar en nyckelroll för den gröna omställningen till ett hållbart samhälle. Den snabba utveckling som nu behöver ske, innebär möjligheter till innovation, näringslivsutveckling och stärkt konkurrenskraft som ska tas tillvara. Att regeringen i detta läge väljer att dra ner medlen till Vinnova till forskning och innovation är ett steg i helt fel riktning. Vi tillför därför 200 miljoner till Vinnova i budgeten för 2024.

Vi stöttar spelbranschen med utvecklingsmedel till gamingindustrin

Kulturella och kreativa näringar är viktiga för vår livskvalitet, näringslivsutveckling och svensk export. Vi vill stärka främjandet av dessa branscher. En nationell strategi för kulturella och kreativa branscher är under framtagande efter den utredning vi i Miljö­partiet tillsatte i regering. Ett annat steg vi vill ta är att utreda förutsättningarna för att inrätta ett institut för kulturella och kreativa näringar för främjande av spel, musik, film samt andra kulturella och kreativa branscher.

Spelbranschen har inte alltid getts samma status som andra kulturformer och inte heller varit föremål för politiska åtgärder i tillräcklig utsträckning. Det är helt enkelt dags att levla upp spelpolitiken!

Vi inrättar därför det nya anslaget 99:1 och tillför detta anslag 30 miljoner för en satsning på utvecklingsmedel till gamingindustrin.

Elstöd och fond för energieffektivisering

Miljöpartiet ställer sig vidare bakom storleken på regeringens anslag 1:24 Elstöd för företag. Däremot vill vi se en utformning av elstödet som mer tydligt riktar sig till de företag som hamnat i en tuff sits. Det är viktigt att företag som inte drabbats hårt av elpriskrisen inte heller får stöd, exempelvis stora bolag som bundit sitt elpris över lång tid. De medel som inte behöver användas för akuta åtgärder överförs till en fond för energieffektivisering.

 

Elin Söderberg (MP)
Daniel Helldén (MP)	Rebecka Le Moine (MP)
Katarina Luhr (MP)	Emma Nohrén (MP)
Linus Lakso (MP)