Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer som bakom det som anförs i motionen om att stå bakom principen att inte använda militären till polisiära uppgifter och tillkännager det för regeringen. Anledningar till att inte använda militär till polisiära uppgifter är flera:

1. Utbildning och syfte: Militären och polisen har olika utbildningar och syften. Medan militären är tränad för strid och försvar av landet, är polisen tränad för att upprätt­hålla lag och ordning samt skydda civilbefolkningen.
2. Samspelet med civilbefolkningen: Militärens närvaro kan skapa en känsla av ockupation eller belägring, vilket kan leda till försämrat förtroende mellan civil­befolkningen och myndigheterna.
3. Eskalering av våld: Militärens närvaro kan öka risken för våld. När militär används i polisiära situationer kan detta leda till en överanvändning av kraft.
4. Rättsstatens principer: Användning av militär för inrikes polisiära uppgifter kan underminera rättsstatens principer. Det är viktigt att hålla dessa två roller separata för att bevara en demokratisk ordning.
5. Resursfördelning: Militären är oftast inte utrustad eller tränad för att hantera dagliga polisiära uppgifter. Det kan leda till felaktiga beslut eller ineffektiv användning av resurser.
6. Rättsliga konsekvenser: Användning av militär kan leda till rättsliga komplikationer gällande ansvar och jurisdiktion i händelse av överträdelser.
7. Historiska skäl: I vissa länder har militärens inblandning i inrikes ärenden lett till statskupper, människorättsbrott och andra oönskade konsekvenser. Det är viktigt att notera att i vissa nödsituationer, som naturkatastrofer, kan militären temporärt användas för att stödja polisen. Men även i dessa fall bör det ske under tydligt definierade villkor och med respekt för rättsstatens principer.

Joakim Sandell (S)
Adrian Magnusson (S)	Ewa Pihl Krabbe (S)
Per-Arne Håkansson (S)	Jamal El-Haj (S)
Rose-Marie Carlsson (S)	Niklas Karlsson (S)
Yasmine Bladelius (S)	Marianne Fundahn (S)
Anna Wallentheim (S)