Förslag till riksdagsbeslut

Medborgarna har rätt att kräva att deras skattepengar används effektivt och ändamåls­enligt samt att lagar och regler efterlevs i den offentliga sektorn. För att kontrollera att lagar efterlevs och att verksamheter sköts effektivt finns det revisionsorgan på olika nivåer i den offentliga sektorn. Deras roll är viktig för trovärdigheten i det svenska skattesystemet och offentliga förvaltningen.

På nationell nivå är det Riksrevisionen – en oberoende myndighet underställd riksdagen – som har till uppgift att granska den statliga förvaltningen. En myndighet som besitter stor expertis inom granskning av offentlig verksamhet och som publicerar relevanta och viktiga granskningsrapporter.

När det gäller granskning av de offentliga tjänster som tillhandahålls på kommunal nivå och regionnivå, har Riksrevisionen inte mandat att granska dessa. Istället finns en kommunal/regional revision, som utses av fullmäktige. I praktiken innebär detta ofta att kommunpolitiker granskar den verksamhet som de själva leder. Det kan uppstå intresse­konflikt när kopplingen till de politiska partierna blir för stark. Det gäller särskilt när de styrande partierna har ordförandeskapet i revisionsorganet. En sådan organisation riskerar att urholka förtroendet för revisionens funktion. Det kan också vara svårt för kommunerna att hitta personer med relevant kompetens till kommunrevisionen vilket riskerar att även leda till sämre revisionsarbete och bristande granskning.

Ansvaret för att granska all offentlig verksamhet bör därför ligga under samma myndighet, Riksrevisionen, som är en oberoende myndighet och direkt underställd riksdagen. På detta sätt säkerställer man att granskningen sker på ett oberoende, professionellt sätt och på ett likartat sätt för all skattefinansierad verksamhet. Det är viktigt att varje skattekrona används effektivt och ändamålsenligt.

Yusuf Aydin (KD)