Förslag till riksdagsbeslut

Digitalt våld är ett växande problem som behöver inkluderas tydligt inom ramen för det så kallade ”kvinnofridsparaplyet” och i brott såsom grov kvinnofridskränkning. Idag krävs det ofta fysiskt våld för att en fällande dom ska kunna utdömas, vilket innebär att det digitala våldet inte tillmäts tillräcklig vikt. Konsekvenserna av digitalt våld för ut­satta kvinnor är omfattande och utgör ett allvarligt angrepp på kvinnors grundläggande rätt till frihet.

För att effektivt bekämpa detta problem är det nödvändigt att se över lagstiftningen och rättsväsendets angreppssätt. I länder som Norge har man sedan 2019 infört Gjelds­registeret, ett nationellt skuldregister, för att hantera den ökande överskuldsättningen. I Finland planeras införandet av ett ”positivt kreditupplysningsregister” liknande det norska. Sådana register kan också vara användbara för att hjälpa våldsutsatta kvinnor att få information om skulder som tagits i deras namn.

Det är viktigt att se över och uppdatera lagar och riktlinjer som rör kontakt- och när­varoförbud. Kontakt via sms, telefonsamtal, sociala medier eller andra digitala platt­formar måste ses som allvarliga överträdelser av sådana förbud. Denna typ av digitalt våld måste leda till konsekvenser för våldsutövarna.

Barnen i dessa situationer blir alltför ofta riskfaktorer. Umgängesrätten behöver ses över för att inte riskera att kvinnor blir röjda och utsatta för ytterligare våld. Det är även vanligt att våldsutövare installerar appar i barnens enheter för att kunna spåra kvinnan. Här krävs en ökad medvetenhet och bättre skydd för barnen.

För att säkerställa kvinnors frihet och trygghet krävs inte bara uppdaterade lagar utan även utbildning och medvetenhet hos de aktörer som kommer i kontakt med kvinnor som utsatts för digitalt våld. Samhällsaktörer bör i högre grad begära fysiska möten vid misstanke om digitalt våld innan nya krediter beviljas eller andra beslut som kan äventyra kvinnors säkerhet fattas.

Bodelningslagar bör också ses över för att bättre skydda partner som utsatts för våld i nära relationer. Skulder och kostnader som härrör från våld måste överföras till den våldsamma partnern vid en bodelning. Längden på betänketiden vid skilsmässa bör ses över och anpassas vid våld i nära relationer.

I ljuset av dessa utmaningar är det av största vikt att vi tar digitalt våld mot kvinnor på allvar och arbetar för att skapa en rättslig och samhällelig ram som ger kvinnor och deras barn den trygghet och frihet de förtjänar. Det är genom ett helhetsperspektiv och samarbete över gränser och sektorer som vi kan bekämpa detta växande hot mot kvinnors rättigheter och säkerhet.

Inga-Lill Sjöblom (S)
Ardalan Shekarabi (S)	Marcus Wennerström (S)