Strandskyddet har blivit en hämmande regel för många delar av landet vars unique selling point just är möjligheter till boende och bebyggelse i strandnära lägen. Hela grundtanken bakom strandskyddsreglerna är ju att långsiktigt trygga allmänhetens till­gång till strandområden – vilket är särskilt viktigt i regioner och storstäder där boende­förtätningen är som störst – men att samma regler ska gälla även i områden som har god tillgång till vatten och strandnära lägen, och som är glest befolkade, är inte rimligt. LIS-områdesregelverket är uppenbarligen inte adekvat.

Ny lagstiftning måste på plats som säkerställer att strandskyddsinstitutet tar sin utgångspunkt i de olika förutsättningar som finns runtom i landet och alltså inte som huvudregel innebär en strikt begränsning av äganderätt och möjlighet till utveckling, där endast dispenser och undantag kan bli aktuella. Strandskyddet måste vara olika i olika delar av Sverige för att hela Sverige ska kunna nå sin fulla potential i ett redan bostads­ansträngt läge. Det generella strandskyddet måste reformeras och detta bör riksdagen ge regeringen tillkänna.

Viktor Wärnick (M)