Förslag till riksdagsbeslut

Det finns flera vinster att göra när det gäller att få fler att använda cykeln i stället för bil, där det är möjligt med hänsyn tagen till bland annat färdvägens längd. Det innebär mindre utsläpp, vilket är bra för klimatet, det innebär att människor rör på sig mer, vilket gynnar folkhälsan i stort och det minskar också trängseln i trafiken i våra städer.

För att möjliggöra för fler att välja cykeln framför bilen där det är möjligt behövs ökade investeringar i cykelinfrastrukturen runt om i Sverige. Cykelvägnätet är till övervägande del kommunalt och här behövs betydande resurser till kommunerna för att möjliggöra investeringar i cykelinfrastrukturen.

År 2017 presenterade regeringen en nationell cykelstrategi där man ville stimulera långsiktigt hållbara transportlösningar inom bland annat kollektivtrafik, gång och cykel. Där lyfts vikten av ökad och säker cykling som en bidragande faktor till att minska ut­släppen och trängseln i tätorter samt bidra till en bättre folkhälsa.

I den nationella trafikslagsövergripande planen för transportinfrastrukturen för perioden 2022–2033 uppgår det totala beloppet för infrastruktursatsningar till 881 miljarder kronor. Av dessa är endast 2,7 miljarder, eller omkring en halv procent, avsatta för satsningar på cykelinfrastruktur. 

Regeringen meddelade den 16 juni 2023 att man inleder arbetet med en ny nationell plan för transportinfrastruktur inför den kommande planperioden 2026–2037, genom att ge Trafikverket i uppdrag att ta fram ett inriktningsunderlag.

För att möjliggöra ökad användning av cykel som fortskaffningsmedel krävs betydande och ökade statliga satsningar på förbättrad cykelinfrastruktur runt om i Sverige, vilket starkt bör tas i beaktande i arbetet med den nya nationella planen för transportinfrastruktur för att främja ett mer hållbart och hälsosamt transportsystem i vårt land.

Kristoffer Lindberg (S)
Jim Svensk Larm (S)	Linnéa Wickman (S)
Sanna Backeskog (S)