HB021658: Inkomstbeskattning
2023/24:1658
av Per Söderlund m.fl. (SD)
Inkomstbeskattning
1. Konkurrenskraftig inkomstbeskattning
2. Inkonsekventa skatteskillnader
3. Beskattning av svenska sjömän
5. Sparande och överskuldsättning
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga att utreda hur inkomstbeskattningen ska kunna bli mer konkurrenskraftig och tillkännager detta för regeringen.
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga åtgärder med innebörden att inkonsekventa skatteskillnader jämnas ut och tillkännager detta för regeringen.
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga att utreda och reformera beskattningen av svenska sjömän och tillkännager detta för regeringen.
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga att utreda ett inkomstskatteavdrag som alternativ till flerbarnstillägget och tillkännager detta för regeringen.
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda åtgärder för att stimulera sparande och motverka överskuldsättning och tillkännager detta för regeringen.
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda vilka tjänster som ska berättiga till rut och rot samt förebygga missbruk av dessa och tillkännager detta för regeringen.
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde systematisera och förstärka kontrollen av reseavdragen och tillkännager detta för regeringen.
Inkomstbeskattning
Skattesystemet
1. Konkurrenskraftig inkomstbeskattning
Sverige ska ta ut skatter för att finansiera välfärd och trygghet men även investeringar i sådant som kan bidra till fortsatt ekonomisk utveckling. Samtidigt är det ett faktum att Sverige även på skatteområdet måste vara konkurrenskraftigt gentemot omvärlden. Politiska beslut påverkar ständigt näringslivet och svenska företags konkurrenskraft. Det blir en balanserad avvägning. Omkring två tredjedelar av skatteintäkterna kommer från inkomstbeskattningen och den är relativt hög i en internationell jämförelse. Sveriges förmåga att attrahera särskild spetskompetens beror delvis på de skattevillkor som gäller. Inkomstbeskattningen behöver därför ses över och en reform av skattesystemet utredas för att på sikt inte urholka den svenska konkurrenskraften.
2. Inkonsekventa skatteskillnader
På olika områden har skattesystemet inbyggda skatteskillnader som är oskäliga. Bland annat gäller inte samma skatt för lön jämfört med pension och skatten skiljer sig nästan en månadslön per år för en löntagare i en högskattekommun jämfört med en löntagare med exakt samma inkomst i en lågskattekommun. Vi värnar det kommunala självbestämmandet, men det är samtidigt inte rimligt att arbetsinkomster ska beskattas olika på geografisk grund när de välfärdstjänster som vi betalar för inom kommunsektorn har lagstadgade krav på sig att vara likvärdiga över hela landet. Dessvärre har kommuner med ett mindre beskattningsunderlag tvingats hålla relativt höga kommunalskattesatser än andra kommuner vilket kan vara ett problem för deras möjlighet att attrahera kompetens. Olika bolagsformer, kapitalinvesteringar och fastighetstyper har olika former av beskattning vilket i sig är ytterligare exempel på hur orättvisa regler är gällande näringsverksamheter.
Ännu ett exempel är att det i dag erbjuds så kallade pedagogiska måltider för vårdanställda på de avdelningar i kommunernas äldreomsorg som är demensboenden för att stimulera och motivera brukare med demenssjukdomar med risk för undernäring. Personal med tillsynsansvar för demenssjuka inom äldreomsorgen samt personer med psykiska funktionshinder är undantagna skattepliktig kostförmån. Samtidigt är personal på somatiska avdelningar som tillämpar samma typ av pedagogiska måltider inte befriade från skattepliktig kostförmån, vilket är ännu en orättvisa som är svår att motivera. Även lagfarter och pantbrev vid köp av fastighet blir en indirekt beskattning som inte står i proportion till de administrativa kostnader som kommer med att utföra de justeringar av ändrad fastighetsägare, låntagare med mera. Det är ett av flera exempel på inkonsekvent och oproportionell beskattning, och det kan finnas andra skatteliknande avgifter som inte korrelerar med relaterade kostnader, det vill säga specifika regler där överbeskattning förekommer och där skatten eller avgiften är flera gånger så stor som den verkliga kostnaden. Orättvisor i beskattningen spär på ett missnöje hos befolkningen och minskar förtroendet för skattesystemet i allmänhet. Vi vill därför tillsätta en utredning som identifierar alla de olika delar av skattesystemet som i dag innebär en inkonsekvent och ologisk beskattning. En utredning som föreslår konkreta reformer på varje enskilt område för att komma tillrätta med obalanserna. En reform av de ologiska skatteskillnaderna bör inte leda till ett höjt skatteuttag totalt sett utan snarare utgå ifrån möjliga besparingar som i stället kan öppna för ett sänkt skatteuttag. Utredningen behöver därför ta utgångspunkt från både intäkter och kostnader.
3. Beskattning av svenska sjömän
Beskattningen av svenska sjömän är komplicerad och beror inte bara på vilken flagg som fartyget man jobbar på har utan även på vilken trafiktyp fartyget för tillfället bedriver och vilket eller vilka vatten som för tillfället trafikeras. Det finns även en 183-dagarsregel som har visat sig vara svårtolkad och stundom ologisk. Detta leder inte bara till en stor administrativ börda för rederierna utan även till att den enskilde sjömannen inte på förhand kan räkna ut hur mycket skatt som ska betalas och därmed inte heller vilken nettolön denne kommer att få förrän efter att lönen utbetalats. För att svenska sjömän ska ha en förutsägbar och rättssäker beskattning, behöver beskattningen av svenska sjömän utredas och reformeras.
Avdrag
4. Flerbarnsavdrag
Sverige har ett välfärdssystem som bygger på att ge stöd till familjer i Sverige när de får barn. Flerbarnstillägget är ett bidrag som kan erhållas oavsett om föräldrarna i familjen arbetar eller inte. Flerbarnstillägget är också anpassat efter hur barnafödandet sett ut förr i tiden i Sverige. När demografin har förändrats på senare tid finns därför en anledning att se över systemet så att det inte skapar inlåsningseffekter på arbetsmarknaden för kvinnor och blir en primär inkomstkälla för familjer. Därför behöver vi utreda möjligheten att koppla ihop stödet till barnfamiljer med förvärvsinkomster för att ersätta bidraget med ett avdrag. Ett skatteavdrag på inkomst av tjänst för arbetande föräldrar.
5. Sparande och överskuldsättning
Under en längre tid har skuldsättningen successivt ökat i samhället vilket långsiktigt kan komma att utgöra en samhällsrisk. Riksbanken, IMF och OECD har varnat för specifikt svenska hushålls skuldsättning. Därför är det i allmänhet positivt att uppmuntra till ett sparande och bromsa riskerna för överskuldsättning. En skattemässigt enkel och fördelaktig beskattning är att föredra för att uppmuntra till privat sparande. Vi vill utreda hur inkomstskatteavdragen och ränteavdrag behöver se ut för att i högre grad stimulera till ökat sparande och förhindra överskuldsättning. En utredning bör innefatta en differentierad syn på bolån, företagslån, privatlån utan säkerhet, synliggörande av alla skulder samt ett smart gemensamt avdragssystem för alla typer av insättningar, beskattning av vinster och uttag, samtliga beskattningsmodeller, förvaltning, transaktioner och allt som påverkar området. Detta för alla insättningar på bankkonton, värdepappersdepåer, fondkonton, investeringssparkonton, kapitalförsäkringar och pensionskonton.
Till detta behöver också ett privat pensionssparande motsvarande privat pensionsförsäkring med schablonmässig inkomstbeskattning återinföras som ger incitament för alla att spara privat till pensionen. De som i dag har privata pensionsförsäkringar bör kunna nyttja dem igen för sparande till förmånliga skattevillkor, och banker och försäkringsbolag ska kunna erbjuda denna produkt igen.
6. Rut och rot
I dag gäller olika procentsatser: 30 procent på rot och 50 procent på rut. Beloppet 50 000 kronor för rot och 75 000 kronor för rut, dock totalt 75 000 kronor för både rot och rut per år. I allmänhet uppfattas systemet något förvirrande och inkonsekvent. Därför bör regelverket ses över för enhetlighet och förenkling.
Det är också av intresse att lägga till fler tjänster i rutavdraget så som läxläsning eftersom att kunskap kan vara en nyckel till sysselsättning.
Det har vidare visat sig att rut- och rotavdragen inte alltid enbart används i Sverige så som det är avsett. Det finns även oklarheter om ifall systemet med avdraget har missbrukats. Därför är det angeläget att utreda omfattningen av ett missbruk samt presentera åtgärder för att komma till rätta med problemen.
Vi förespråkar en utredning av rut och rot med betoning på enkelhet, ökad sysselsättning och minskad brottslighet.
7. Kontroll av reseavdragen
Systemet med reseavdragen medför emellanåt felrapporteringar till Skatteverket, vilket tyder på att det inte nyttjas på ett korrekt sätt. Därför behövs en effektiviserad kontroll av reseavdrag som görs på deklarationen. Tillsätt en utredning på Skatteverket för att ta fram åtgärder i fråga om hur systemet för kontroll av reseavdrag effektiviseras. Syftet med en effektivisering bör vara att beivra fusk men ska samtidigt inte försämra möjligheterna att bo och verka på olika platser i landet. Att förstärka kontrollen av det nuvarande reseavdraget ska inte heller försämra möjligheterna för dem som bor i glesbygd och på landsbygd, på det sätt som regeringen har indikerat genom de förslag som framställts av Reseavdragskommittén.
|
Per Söderlund (SD) |
|
|
Eric Westroth (SD) |
David Lång (SD) |
|
Bo Broman (SD) |
Erik Hellsborn (SD) |