Förslag till riksdagsbeslut

Undersökning av synen hos barn som inte har fullt utvecklade ögon och syn kräver speciell kompetens och omsorg då det kan uppfattas som agerande mot ”rörligt mål”. Synen an­passas till de korrigerande åtgärderna och synfel som hade vuxit bort kan korrigeras så att synutvecklingen påverkas negativt. Av det skälet finns det en särskild vidareutbildning för optiker och ögonsjuksköterskor med inriktning mot barn; den yrkesrollen kallas för ortoptister. Utöver synprovning av barn arbetar ortoptister också som experter gällande skelningsbehandlingar. Eftersom dessa uppgifter också kan utföras av ögonläkare arbetar ortoptister i den offentliga vården idag med delegation från ögonläkare.

Utbildning till ortoptister erbjuds idag antingen legitimerade ögonsjuksköterskor (leg. sjuksköterskor) eller legitimerade optiker med utbildning på masternivå. Utbildningen ges av Göteborgs universitet.

Internationellt är det vanligt att ortoptistyrket är ett legitimationsyrke (exempelvis i Storbritannien och Norge), men i Sverige finns idag inget sådant skydd för ortoptister. Det finns anledning att överväga behovet av antingen legitimation eller skyddad yrkes­titel för ortoptister. Skyddad yrkestitel skulle då knytas till legitimation antingen som sjuksköterska eller optiker. Vid misskötsel av sitt yrke kan legitimationen dras in och rollen som ortoptist upphävas. Legitimation eller skyddad yrkestitel bör övervägas för dem som genomgått utbildning enligt ovan samt dem som på grund av utbildning har utländsk legitimation.

Ögonsjukvården i allmänhet och vården för barn i synnerhet lider idag av betydande köer, något som är speciellt allvarligt då tiden som ”barn” är begränsad. Genom att över­väga möjligheten att ge ortoptister antingen en legitimation eller skyddad titel skulle de rättigheter som idag kommer från delegation kunna ges ortoptister generellt och därmed skulle det kunna öppnas för en bredare etablering av mottagningar med kompetenta ortoptister.

Ulrik Nilsson (M)