Förslag till riksdagsbeslut

Gränspendlingen mellan Norge och Sverige är nästintill återställd efter den brinnande pandemin. Gränsen är EU:s yttre gräns och därför behövs ett stort fokus på gräns-hindersarbete, och att hitta möjligheter som river hindren, innan det kan kännas gräns­löst för företag som har verksamhet i gränslandet.

Att riva gränshinder är substantiellt för att få en arbetsmarknadsregion, som råkar ha en landsgräns rakt igenom sig, att fungera.

Landvägen över Bohuslän är idag vägen ut i världen för Norge. Över Svinesunds-broarna går dagligen tusentals lastbilar med gods som ska skeppas ut från Göteborgs hamn som inte bara är Sveriges utan också Norges och Skandinaviens största hamn.

Hela 5,5 miljoner fordonspassager registrerades över den nya Svinesundsbron under 2017, och över den gamla Svinesundsbron registrerades mer än 2,5 miljoner passager.

När E6 utanför Munkedal rasade samman 2006 och nu, när E6 utanför Stenungssund har rasat, blir det helt uppenbart hur sårbart detta flödessystem, av människor och gods, mellan våra länder är.

Ett tungt vägande skäl är att E6, väg 172 och väg 45 är ytterst olycksdrabbade väg­sträckor med många okontrollerade utländska tunga fordon som inte sällan är lastade med mycket farligt gods. Räddningstjänstens arbete i kommunerna längs E6 skulle i sanning underlättas om dessa farliga transporter, och därmed kollisionsrisken, flyttades från allmän väg.

Ett annat viktigt skäl för att satsa på järnvägsförbindelser är att det är klimatvänligt. Hjulburna transporter på väg mellan Oslo och Göteborg ger i dag i sammanhanget stora utsläpp som skulle nästintill elimineras om möjlighet till transport på räls fanns.

Det är en mycket god idé att sammanbinda Oslo med Fyrstadsområdet, Göteborg och Köpenhamn med järnväg. Det bygger en större och mer lättillgänglig arbetsmarknads­region, vilket ger företagarna större rekryteringsmöjligheter och det blir även en förbättrad och mer attraktiv utbildningsregion. Sammantaget skulle den välfärdsgivande skatte­basen växa i området och därmed skulle hela Sveriges BNP påverkas i starkt positiv riktning.

Mot bakgrund av det ovan sagda bör regeringen utreda möjligheterna till en snabb, smidig och stärkande dubbel järnvägslänk mellan Oslo, Fyrstadsregionen, Göteborg och Köpenhamn för människornas, jobbens, utbildningsmöjligheterna, välfärdens och inte minst klimatets skull.

Det är i sammanhanget givet att nämna att ett nordiskt infrastrukturråd inom Nordiska ministerrådet skulle vara till stor hjälp för att få en samsyn i fråga om våra gemensamma gränsövergångar och arbetspendlingsstråk.

Ann-Sofie Alm (M)