En fungerande färdtjänst innebär att funktionshindrade kan leva ett rörligare och rikare liv, mer på samma villkor som andra medborgare. Det är självklart att samhället ska ställa upp för medborgarna när de har svårigheter.

Det har tidigare uppmärksammats att de beslutande myndigheterna, kommunerna och landstingen kan göra olika bedömningar och att villkoren blir olika i olika lands­ändar. Det finns emellertid ytterligare en faktor som gör att villkoren för funktions­hindrade skiljer sig beroende på var man bor och som gör att färdtjänsten inte fungerar som den ska på vissa platser. Det finns exempel på att färdtjänstbilar aldrig dyker upp. Den funktionshindrade som har beställt bilen blir stående på trottoaren och väntar förgäves. Det kan bero på att taxiföraren har fått en mer lönsam beställning och väljer att strunta i den funktionshindrade. Avtalsbrottet kan betyda att en beställd vidare resa går om intet. Den funktionshindrade kan missa den planerade resan och dessutom inte få tillbaka pengarna. Även om den utfärdande myndigheten är skyldig att bedriva tillsyn kan det vara svårt att få rättelse för den funktionshindrade.

En översyn behöver göras av hur färdtjänsten fungerar, av hur oseriösa utförare ska träffas av sanktioner samt av hur utsatta resenärer ska kompenseras. En utebliven upp-handling i nästa omgång av upphandling är inte en tillräcklig sanktion. Det handlar om att funktionshindrade ska kunna lita på att färdtjänsten anländer i lika hög grad som vid en vanlig beställd resa. Funktionshindrade har ofta färre handlingsalternativ. Behovet av översyn av färdtjänsten handlar också om att näringslivet ska vara väl fungerande och oseriösa aktörer ska inte få fördelar framför seriösa aktörer. Slutligen handlar frågan ytterst om vilket samhälle vi bygger och upprätthåller. Det ska inte löna sig att vara ohederlig i Sverige.

I översynen ska utredas om det räcker att kommuner och landsting får ändrade regelverk och stöd eller om en central tillsynsmyndighet bör utses.

Staffan Eklöf (SD)