Förslag till riksdagsbeslut

Den svenska handeln drabbas av stölder omfattande 4,5 miljarder kronor årligen. Kött är den vara som stjäls absolut mest i dagligvaruhandeln, enligt Svensk Handels rapport ”Stölder och svinn i detaljhandeln 2021”.

De kriminella som stjäl kött är beroende av att det finns köpare till de stulna produkterna. Insatser för att komma åt dem som köper det stulna köttet är därför ett effektivt sätt att komma åt problemet med stölderna.

Ett sätt att göra detta är att använda kommunernas tillsynsuppdrag, inte minst livs­medelskontrollen. Livsmedelsverket har en rad operativa mål för livsmedels­kontrollerna. Ett av dessa mål gäller spårbarhet för färskt och fryst kött, såväl helt som uppskuret och malet kött, förpackat och oförpackat, av nöt, gris, får och lamm, samt fågel i samtliga led av livsmedelskedjan efter slakt. Som det ser ut idag så gäller det operativa målet dock inte restaurangverksamheter då de inte släpper ut färskt eller fryst kött på marknaden.

Det finns dock ett antal kommuner, däribland Malmö, Trelleborg och Södertälje, där de utvidgat kontrollen till att även gälla restauranger och också utdömt sanktioner mot restauranger som inte kan visa dokumentation på köttets ursprung.

Som en direkt effekt av detta kunde exempelvis Malmö kommun vid tillsyn upp­täcka och förverka mer än 100 kilo kött på ett och samma ställe. I Södertälje har restauranger blivit av med tillståndet att servera kött.

En förändring av Livsmedelsverkets operativa mål skulle öka möjligheterna att komma åt större mängder kött som saknar nödvändig dokumentation eller som inte kan styrkas att det har inhandlats på korrekt sätt. Det skulle bli en kraftfull åtgärd för att komma till rätta med köttstölder men i ett vidare perspektiv också försvåra för stulna varor att säljas vidare till konsument mer generellt.

David Josefsson (M)