Förslag till riksdagsbeslut

Sedan källskattereformen genomfördes 1947 dras preliminärskatten från lönen utan att vi ser den. Före källskattereformen fick man betala själv och på detta vis tydliggjordes hur mycket av lönen man fick behålla och hur mycket man fick betala i skatt. Trots att skatterna har stor inverkan på människors ekonomi har de flesta en dålig uppfattning om skatternas omfattning. Skatten på arbete är idag till hälften osynlig för löntagare efter­som det kallas arbetsgivaravgift och betalas in direkt av arbetsgivaren. Sveriges skatte­intäkter består till nästan 60 % (2020) av skatter på arbete. Av dessa 60 % står arbets­givaravgiften för 31,42 %. Trots att arbetsgivaravgiften står för nära hälften av skatte­intäkterna från arbete kommer den ofta i skymundan då den inte framgår av löne­specifikationen. Ett mer transparent skatteuttag hade ökat förståelsen för samhällets uppbyggnad och även skapat ett bättre klimat för företag då anställda hade fått en ökad förståelse för vad deras anställning faktiskt kostar företaget. Kunskapen om skatternas omfattning behöver öka.

Med en tidigare vänsterregering som kraftigt har ökat skatten på arbete och före­tagande är det än viktigare att synliggöra bruttolönen innan både de indirekta och de direkta skatterna är dragna. Idag får anställda lönebesked där det framgår hur mycket de får i lön. Däremot finns det många löntagare som inte får ta del av hur mycket de betalar i skatt totalt, på grund av att de indirekta skatterna är dolda förutom för arbetsgivaren som får administrera och betala in dem.

Olika skatter har olika grader av synlighet för arbetstagare och arbetsgivare. Man brukar tala om direkta (synliga) och indirekta (dolda) skatter. Synlighet och transparens är viktigt för att skapa legitimitet för skattesystemet och har en viktig demokratisk aspekt. Det går att synliggöra den totala skatten genom att det blir obligatoriskt att skriva ut arbetsgivaravgiften direkt på lönebeskedet. På så sätt kan man få ett enklare och mer överskådligt skattesystem.

För oss moderater är det viktigt att minska den byråkratiska bördan för landets företagare. Detta bör stå högt på agendan. Att skriva ut beloppet som betalas in i skatt på lönebeskedet bör rimligen inte innebära någon betydande administrativ belastning för företagen givet att riksdagen redan beslutat (2016/17:SkU21) om att uppgifter om utbetalda ersättningar för arbete och skatteavdrag på individnivå, det vill säga per betalningsmottagare, ska lämnas löpande till Skatteverket. Uppgifterna ska normalt lämnas månadsvis i en arbetsgivardeklaration i stället för årligen i en kontrolluppgift.

Skattesystemet behöver utvecklas mot en mer öppen och samlad redovisning av den enskildes löneskatter och de lagstadgade och avtalsenliga avgifter som arbetsgivaren betalar in. Regeringen bör överväga att göra en översyn för att se om och i vilken utsträckning det skulle öka arbetsgivarnas administrativa börda att skriva ut bruttolönen innan både de indirekta och de direkta skatterna är dragna på lönespecifikationen.

Helena Storckenfeldt (M)

Lars Püss (M)