Förslag till riksdagsbeslut

Arbetsmarknaden har förändrats mycket de senaste femtio åren. Allt större krav ställs på utbildning och ständig kompetensutveckling. För personer med gymnasiekompetens eller högre utbildning så är arbetslösheten mycket låg medan den ökar kraftigt för dem som har kortare utbildning. Det ställer krav på samhällets insatser att ge människor ständiga möjligheter att utvecklas. Det är också därför möjligheten att studera vidare på såväl högskola som yrkeshögskola och andra yrkesinriktade utbildningar kraftigt byggts ut.

I dag finns ett stort behov av yrkeschaufförer. Det finns också ett stort intresse för att utbilda sig till yrkeschaufför. Det intresset bör vi bejaka. Problemet är att det idag är en väldigt dyr utbildning för den enskilde.

Körkort, såsom B‑körkort, bekostas i dag av den enskilde. Så är också fallet med andra typer av specialkörkort och yrkesförarbevis. Syftet skiljer sig dock rejält åt. Det är skillnad på en certifiering för eget bruk som man kan ha nytta av såväl privat som yrkes­mässigt (som ett vanligt B‑körkort) och ett specialkörkort för att framföra tyngre fordon. Det senare är i princip uteslutande en yrkeslegitimation. Det är därmed orimligt att den som vill bygga ut sitt B‑körkort med behörighet för lastbil ska behöva stå för hela den kostnaden själv. Det är långt ifrån alla som har 100 000 kronor över på bank­kontot och ett vanligt banklån blir antingen alldeles för dyrt eller är nästintill omöjligt att få.

Ett rimligt alternativ vore att låta den som vill skaffa yrkesförarbevis ansöka om studielån från CSN på samma villkor som vid annan vidareutbildning.

Adnan Dibrani (S)