HB01UFöU1: Avtal om försvarssamarbete med Amerikas förenta stater

Sammansatta utrikes- och försvarsutskottets betänkande 2023/24:UFöU1

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner avtalet om försvarssamarbete mellan Konungariket Sveriges regering och Amerikas förenta staters regering.

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till en ny lag om straffrättsliga förfaranden inom försvarssamarbetet med Amerikas förenta stater samt ändringar i bl.a. socialförsäkringsbalken, lagen om immunitet och privilegier i vissa fall, luftfartslagen och lagen om operativt militärt stöd. Den nya reglering som utskottet tillstyrker syftar till att Sverige ska kunna uppfylla sina förpliktelser enligt avtalet och till att skapa än bättre förutsättningar för Sverige att ge och ta emot militärt stöd.

Vid riksdagens beslut ska 10 kap. 8 § regeringsformen, förkortad RF, tillämpas när det gäller avtalet och vissa bestämmelser (förslagspunkt 1), eftersom beslutet avser överlåtelse av myndighetsutövning till en annan stat. Det innebär att beslutet i enlighet med 10 kap. 6 § andra stycket RF ska fattas med minst tre fjärdedels majoritet av de röstande, och mer än hälften av riksdagens ledamöter måste rösta för förslaget.

De nya lagreglerna föreslås träda i kraft den dag som regeringen bestämmer.

Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandena.

I betänkandet finns åtta reservationer (V, MP) och två särskilda yttranden (V, MP). I två reservationer (V, MP) föreslås att riksdagen ska avslå regeringens förslag i propositionen.

Behandlade förslag

Proposition 2023/24:141 Avtal om försvarssamarbete med Amerikas förenta stater.

Tio yrkanden i följdmotioner.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Bakgrund

Propositionens huvudsakliga innehåll

Utskottets överväganden

Inledning

Avtal om försvarssamarbete med Amerikas förenta stater

Kärnvapen och permanenta baser på svensk mark

Nedrustning

Domsrätt m.m.

Reservationer

1. Avtal om försvarssamarbete med Amerikas förenta stater, punkt 1 (V, MP)

2. Lagförslaget i övrigt, punkt 2 (V, MP)

3. Kärnvapen, punkt 3 (V)

4. Kärnvapen, punkt 3 (MP)

5. Permanenta baser med utländsk trupp på svensk mark, punkt 4 (V)

6. Nedrustning, punkt 5 (V, MP)

7. Domsrätt m.m., punkt 6 (V)

8. Domsrätt m.m., punkt 6 (MP)

Särskilda yttranden

1. Avtal om försvarssamarbete med Amerikas förenta stater, punkt 1 (V)

2. Avtal om försvarssamarbete med Amerikas förenta stater, punkt 1 (MP)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Följdmotionerna

Bilaga 2
Regeringens lagförslag

Bilaga 3
Finansutskottets yttrande 2023/24:FiU6y

Bilaga 4
Skatteutskottets protokollsutdrag 2023/24:39

Bilaga 5
Justitieutskottets yttrande 2023/24:JuU6y

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I detta betänkande behandlar utskottet proposition 2023/24:141 Avtal om försvarssamarbete med Amerikas förenta stater. I betänkandet behandlas också tio yrkanden i följdmotioner till propositionen. Regeringens förslag till riksdagsbeslut och motionsförslagen finns i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2.

Propositionen har remitterats till utrikesutskottet. Utrikesutskottet och försvarsutskottet har därefter – med stöd av 7 kap. 7 § riksdagsordningen – beslutat att bereda propositionen i ett sammansatt utskott (UFöU).

Utskottet beslutade den 23 maj 2024 att ge konstitutionsutskottet, finansutskottet, skatteutskottet, justitieutskottet, socialutskottet och trafikutskottet möjlighet att yttra sig över propositionen och följdmotionerna. Yttranden har mottagits från finansutskottet, skatteutskottet och justitieutskottet. Deras yttranden finns i sin helhet i bilaga 3–5.

Utrikesminister Tobias Billström (M), försvarsminister Pål Jonson (M) och generalmajor Johan Pekkari från Försvarsmakten höll en föredragning i ärendet för utskottet den 23 maj 2024.

Bakgrund

För att samarbeten mellan olika länders militära styrkor ska fungera krävs avtal som reglerar vilka villkor som ska gälla för besökande styrkor som befinner sig i en mottagande stat, s.k. statusavtal. Syftet med avtalen är att på förhand reglera en rad frågor som kan uppstå i samband med att en sändande stats militära och annan personal befinner sig i en mottagande stat, t.ex. vad som gäller i fråga om kostnader för skador som uppstår vid en olycka, införsel av varor eller vilket land som har jurisdiktion om ett brott begås av någon i en militär styrka. Statusavtalen innebär också privilegier som medför att den sändande statens styrkor och dess personal undantas från delar av den mottagande statens nationella lagstiftning.

Sverige är sedan länge bundet av avtalet mellan de stater som är parter i nordatlantiska fördraget och de andra stater som deltar i Partnerskap för fred om status för deras styrkor (PFF SOFA) och det kompletterande tilläggsprotokollet till PFF SOFA. Sverige har även ingått ett separat avtal om värdlandsstöd med Nato. Den svenska lagstiftningen har ändrats till följd av innehållet i dessa statusavtal.

De nyss nämnda statusavtalen som gäller inom ramen för PFF-samarbetet hänvisar i huvudsak till de materiella bestämmelserna i de statusavtal som gäller mellan Natos medlemsstater, dvs. avtalet mellan parterna i nordatlantiska fördraget om status för deras styrkor (Nato SOFA) och protokollet om status för internationella militära högkvarter som inrättats i enlighet med nordatlantiska fördraget (Parisprotokollet).

Sverige blev medlem i Nato den 7 mars 2024. Sverige förväntas därmed tillträda de statusavtal som gäller för medlemsstaterna, dvs. Nato SOFA och Parisprotokollet. Den 29 maj 2024 beslutade riksdagen att godkänna Sveriges anslutning till bl.a. Nato SOFA och Parisprotokollet samt anta regeringens förslag till lagändringar för att Sverige ska kunna uppfylla sina åtaganden enligt de statusavtalen och två andra Natoavtal (prop. 2023/24:133, bet. 2023/24:FöU10, rskr. 2023/24:205).

Sverige och USA undertecknade den 5 december 2023 ett avtal om försvarssamarbete, ett s.k. defense cooperation agreement (hädanefter DCA-avtal). Avtalet reglerar de närmare förutsättningarna för amerikansk militär närvaro i Sverige. Avtalet kompletterar Nato/PFF SOFA och innehåller bestämmelser om den rättsliga statusen för amerikansk militär personal, leverantörer och anhöriga. Därutöver regleras frågor om USA:s rätt till tillträde till svenskt territorium och rätt att använda vissa anläggningar och områden här. Genom Nato/PFF SOFA tillerkänner Sverige redan i dagsläget amerikanska styrkor, tillhörande civila komponenter och anhöriga vissa rättigheter och privilegier. De författningsändringar som Sverige har antagit på grund av dessa andra statusavtal medför att vår lagstiftning till viss del redan är anpassad för de nya åtagandena enligt DCA-avtalet. DCA-avtalet innehåller dock ytterligare bestämmelser om rättigheter och privilegier.

 I januari 2024 remitterade Försvarsdepartementet departementsprome­morian Avtal om försvarssamarbete med Amerikas förenta stater (Ds 2024:2). I promemorian föreslås dels att riksdagen ska godkänna avtalet, dels att det görs ett antal författningsändringar till följd av avtalet. Promemorian har remissbehandlats.

Regeringen beslutade den 11 april 2024 att begära att Lagrådet skulle yttra sig över lagförslagen. Lagförslagen i propositionen följer i huvudsak Lagrådets synpunkter och förslag.

Propositionens huvudsakliga innehåll

Sverige och USA undertecknade den 5 december 2023 ett avtal om försvarssamarbete, ett s.k. defense cooperation agreement (DCA-avtal). Avtalet bygger vidare på och kompletterar tidigare statusavtal som både Sverige och USA är parter till. Avtalet förutsätter vissa författningsändringar för att Sverige ska uppfylla sina förpliktelser enligt avtalet. Med hänsyn till DCA-avtalets betydelse för Sveriges försvar och säkerhet är det vidare att betrakta som en överenskommelse av större vikt. Av båda dessa skäl krävs riksdagens godkännande innan avtalet kan träda i kraft. I propositionen föreslås en ny lag om straffrättsliga förfaranden inom försvarssamarbetet med Amerikas förenta stater. Vidare föreslås lagändringar om bl.a. privilegier och immunitet för en amerikansk styrka, medlemmarna av styrkan, deras anhöriga och leverantörer till styrkan. I propositionen föreslås även vissa lagändringar som inte enbart är tillämpliga i förhållande till USA. Dessa förslag syftar till att skapa än bättre förutsättningar för Sverige att ge och ta emot militärt stöd. Den nya lagen och övriga lagändringar föreslås träda i kraft den dag som regeringen bestämmer.

Utskottets överväganden

Inledning

Betänkandet är disponerat så att utskottet inleder med att behandla regeringens förslag och motioner där det yrkas att riksdagen ska avslå regeringens proposition. Därefter behandlas motioner som samtliga innehåller förslag på tillkännagivanden till regeringen i frågor som anknyter till DCA-avtalet.

Propositionen

Godkännande av avtalet

Regeringen anför i propositionen att Sveriges säkerhetspolitik syftar till att garantera landets oberoende och självständighet, att värna suveräniteten, Sveriges intressen och grundläggande värderingar samt att säkerställa svensk handlingsfrihet inför politisk, militär eller annan påtryckning. Hot mot freden och vår säkerhet avvärjs bäst i gemenskap och samverkan med andra länder. Genom att bidra till en säkrare omvärld, ett stabilt närområde och förutsägbara mellanstatliga relationer ökar Sveriges säkerhet. Sveriges säkerhetspolitik bygger på sammanhållning i EU och Nato liksom samarbete i Norden och Östersjöområdet, inom FN och Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) och med transatlantiska partnerländer. En stark transatlantisk länk är omistlig för Europas säkerhet.

Att samarbeta med andra länder är en förutsättning för att säkra fred och stabilitet i Sverige. I en globaliserad värld är samverkan och gemenskap avgörande för att avvärja hot och för att skydda såväl nationell som internationell fred och säkerhet samt skydda Sveriges oberoende.

De senaste åren har Sverige stärkt den nationella försvarsförmågan och fördjupat de försvars- och säkerhetspolitiska samarbetena. Den 24 februari 2022 inledde Ryssland en fullskalig invasion av Ukraina. Det försämrade säkerhetsläget skapar ett än större och mer akut behov av att fördjupa samarbetet med andra länder och organisationer. Det kraftigt försämrade säkerhetspolitiska läget gör att ytterligare åtgärder behöver vidtas för att stärka Sveriges säkerhet.

Sverige är sedan den 7 mars 2024 medlem i Nato. Som medlem i Nato omfattas Sverige av de ömsesidiga försvarsgarantier som följer av artikel 5 i nordatlantiska fördraget. Det innebär att ett väpnat angrepp mot Sverige ska betraktas som ett angrepp mot samtliga medlemsstater i Nato. De andra medlemsstaterna har därmed en skyldighet att bistå Sverige med de åtgärder som bedöms nödvändiga. Som medlem i Nato förbinder sig även Sverige att, i händelse av ett väpnat angrepp mot en annan medlemsstat, bistå den med de åtgärder som bedöms nödvändiga, i enlighet med de ömsesidiga försvarsförpliktelser som följer av artikel 5 i nordatlantiska fördraget. För att effektivt kunna bistå varandra behöver medlemmarna i Nato underlätta tillträde till och närvaro på varandras territorium. Det kollektiva försvarsåtagandet stärker Sveriges säkerhet.

USA:s engagemang är av avgörande vikt för Europas och Sveriges säkerhet. I maj 2016 undertecknade Sverige och USA en gemensam avsiktsförklaring om fördjupat bilateralt försvarssamarbete. I maj 2018 ingick Sverige en trilateral avsiktsförklaring tillsammans med Finland och USA. I och med det svenska medlemskapet i Nato är Sverige och USA allierade. Att teckna ett DCA-avtal är enligt regeringen en naturlig utveckling av Sveriges och USA:s långvariga samarbete. USA har ingått DCA-avtal med bl.a. Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Norge, Polen, Rumänien, Slovakien och Ungern. USA undertecknade under 2023 även DCA-avtal med Tjeckien, Finland och Danmark.

DCA-avtalet bygger enligt regeringen på ett nära samarbete mellan USA och Sverige. Alla aktiviteter ska utföras med full respekt för svensk suveränitet, svenska lagar och internationella förpliktelser. Det är precis som tidigare Sverige som har rätt att avgöra om verksamhet får äga rum på svenskt territorium och en grundförutsättning för all amerikansk närvaro är att den sker med svenskt samtycke.

Syftet med ett DCA-avtal är att på förhand reglera amerikanska styrkors rättigheter och skyldigheter i den mottagande staten. För USA underlättas möjligheten att bistå andra länder om liknande villkor gäller för amerikanska styrkors närvaro i de olika länder som de amerikanska styrkorna verkar i. Ett DCA-avtal möjliggör enhetlig amerikansk planering, närvaro och investeringar i andra länder. Avtalet förenklar amerikansk militär närvaro när denna omfattar mer än tillfälliga besök och tillfällig övningsverksamhet.

Ett DCA-avtal gör det möjligt för Sverige och USA att arbeta mer effektivt tillsammans, både bilateralt och inom Nato. Ett sådant avtal är dessutom en förutsättning för att Sverige snabbt och förberett ska kunna ta emot stöd från USA vid ett försämrat säkerhetsläge. Vidare har ett DCA-avtal i sig en avskräckande effekt mot väpnade angrepp, eftersom det signalerar amerikanskt engagemang och närvaro i Sverige. Det möjliggör även ett mer effektivt agerande för Nato. Att ingå ett DCA-avtal med USA är därför ett starkt försvars- och säkerhetspolitiskt intresse för Sverige.

Ett ingående av DCA-avtalet förändrar inte den ståndpunkt som kom till uttryck inom ramen för Sveriges Natoansökan. Sverige ansökte med brett stöd i riksdagen om medlemskap i Nato utan förbehåll. Denna hållning står fast, men det finns på samma sätt som i övriga nordiska länder inte skäl att ha kärnvapen, eller permanenta baser, på svenskt territorium i fredstid.

Sammanfattningsvis är det regeringens bedömning att Sverige bör ingå ett DCA-avtal med USA.

Enligt regeringens bedömning krävs det att DCA-avtalet godkänns av riksdagen i enlighet med vad som utvecklas nedan. DCA-avtalet förutsätter vissa lagstiftningsåtgärder för att Sverige ska kunna uppfylla sina åtaganden enligt avtalet. Vidare anför regeringen att avtalet, med sin betydelse för Sveriges försvar och säkerhet är att betrakta som en internationell överenskommelse av större vikt. Enligt 10 kap. 3 § första och tredje styckena regeringsformen krävs det därför att riksdagen godkänner DCA-avtalet.

DCA-avtalet innehåller bestämmelser som innebär att USA ges rätt att utöva straffrättslig jurisdiktion, placera egen personal som frihetsberövats av svensk myndighet i förvar, ingripa mot egen personal i syfte att upprätthålla ordning och disciplin inom styrkan och vidta vissa bevakningsåtgärder på svenskt territorium. Det kan även bli fråga om att låta Nato eller en allierad stat utöva flygstridsledning på svenskt territorium. Detta bedömer regeringen innebära överlåtelse av rättskipnings- eller förvaltningsuppgifter som fordrar riksdagsbeslut (10 kap. 8 § första stycket regeringsformen). Det rör sig vidare enligt regeringens bedömning om överlåtelse av förvaltningsuppgifter som kan innefatta myndighetsutövning. I enlighet med 10 kap. 8 § andra stycket regeringsformen ska riksdagen i dessa fall därmed fatta beslut om överlåtelse i den ordning som anges i 10 kap. 6 § andra stycket regeringsformen. Även beslutet om att godkänna DCA-avtalet ska därmed fattas i enlighet med vad som föreskrivs där.

Regeringens lagförslag och överväganden

Inledning

För att Sverige ska kunna uppfylla sina förpliktelser enligt DCA-avtalet krävs vissa lagstiftningsåtgärder. Regeringen föreslår därför att en ny lag antas samt att det görs ändringar i 21 andra lagar. För att skapa ännu bättre förutsättningar för att ge och ta emot militärt stöd på ett effektivt och ändamålsenligt sätt föreslår regeringen att några av de föreslagna lagändringarna ska vara tillämpliga inte enbart i förhållande till USA utan även till Nato och dess medlemsstater samt andra stater med vilka Sverige har ett militärt samarbete. I det följande beskrivs regeringens lagförslag efter ämnesområde.

 

Tillträde

Regeringen föreslår att DCA-avtalets bestämmelser om undantag från statliga avgifter för luft- och sjöfart ska genomföras i svensk rätt genom en ny bestämmelse i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall.

Regeringen bedömer att DCA-avtalets bestämmelser om tillträde till svenskt territorium för amerikanska luftfartyg, fartyg och fordon inte kräver någon lagändring. Inte heller bestämmelserna om att luftfartygen, fartygen och fordonen inte får bordas eller kontrolleras utan amerikanskt samtycke kräver någon lagändring.

Militär luftfart

Regeringen föreslår att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter, eller i ett enskilt fall besluta, om utländsk militär luftfart i Sverige.

För att Nato eller en stat som är medlem i Nato ska kunna utöva flygstridsledning på svenskt territorium föreslås att regeringen bemyndigas att få föreskriva om detta. En myndighet utpekad av regeringen (Försvarsmakten) ska för detta ändamål få överlåta förvaltningsuppgiften att utöva flygstrids-ledningstjänst till Nato eller den utländska staten.

Folkbokföring

Regeringen föreslår att den som tillhör en amerikansk styrka, inklusive styrkans civila komponent, inte ska folkbokföras i Sverige. Detta gäller dock inte den som är anställd av en utländsk organisation och ingår i den civila komponenten av en amerikansk styrka om han eller hon är svensk medborgare. Den som är anhörig till en medlem av en främmande stats militära styrka eller till en person som tillhör ett Natohögkvarter, inklusive deras civila komponenter, eller den som inom ramen för DCA-avtalet är en leverantör till en styrka ska endast folkbokföras om han eller hon är svensk medborgare eller, utan att vara svensk medborgare, var bosatt här när han eller hon fick ställning som anhörig eller leverantör.

Straffrättslig jurisdiktion och frågor om frihetsberövande

Regeringen föreslår en ny lag om straffrättsliga förfaranden inom försvarssamarbetet med Amerikas förenta stater. I den nya lagen ska bestämmelser om följande förfaranden intas. 

Om en medlem av en amerikansk styrka eller en anhörig till en sådan medlem frihetsberövas av en svensk myndighet i Sverige ska myndigheten utan dröjsmål underrätta amerikanska försvarsmyndigheter om detta. Om en sådan person är anhållen eller häktad ska han eller hon på begäran placeras i en amerikansk försvarsmyndighets förvar till dess att det straffrättsliga förfarandet vid den svenska myndigheten eller domstolen har avslutats. En anhörig till en medlem av en amerikansk styrka, som är svensk medborgare eller, utan att vara svensk medborgare, var bosatt här när han eller hon fick ställning som anhörig, får dock inte placeras i amerikansk försvarsmyndighets förvar utan att han eller hon samtycker till det. Regeringen ska bemyndigas att få meddela föreskrifter om handläggningen av en begäran om förvar av de amerikanska försvarsmyndigheterna.

Om en medlem av en amerikansk styrka eller en anhörig till en sådan medlem döms till fängelse får denne endast placeras i en kriminalvårdsanstalt som Sverige och Amerikas förenta stater har kommit överens om. De amerikanska försvarsmyndigheterna ska ha rätt att, under de förutsättningar som anges i häkteslagen (2010:611), besöka en medlem av en amerikansk styrka eller en anhörig till en sådan medlem som är gripen, anhållen eller häktad. De amerikanska försvarsmyndigheterna ska också ha rätt att, under de förutsättningar som anges i fängelselagen, besöka en sådan person som är intagen i kriminalvårdsanstalt.

En medlem av en amerikansk styrka eller en anhörig till en sådan medlem får dömas i sin frånvaro endast om han eller hon samtycker till det, såvida han eller hon inte underlåter att infinna sig vid domstolen efter att ha tagit emot en kallelse till domstolsförhandlingen och, när det gäller medlemmar av de amerikanska styrkorna, olovligen har avvikit från de amerikanska försvars-myndigheterna.

Sammanfattningsvis är det regeringens bedömning att amerikanska myndigheter ska tillåtas utöva straffrättslig jurisdiktion i enlighet med vad som framgår av DCA-avtalet. Någon lagändring för att möjliggöra detta är inte nödvändig, utan det är tillräckligt att det följer av avtalet. Ett ingående av avtalet innebär dock att en rättskipningsuppgift som innefattar myndighetsutövning överlåts till USA i enlighet med 10 kap. 8 § regeringsformen. Riksdagen ska därmed godkänna avtalet i den ordning som anges i 10 kap. 6 § andra stycket regeringsformen.

Upprätthållande av ordning och säkerhet

Regeringen föreslår att det i lagen (2020:782) om operativt militärt stöd införs en bestämmelse som anger att regeringen får besluta om att det som föreskrivs i 10 § första stycket 1, 2 och 4, 10 § andra stycket, 13 § och 19 § första stycket polislagen (1984:387) ska gälla även för amerikansk militär personal som befinner sig i Sverige inom ramen för DCA-avtalet i syfte att upprätthålla ordningen inom de egna styrkorna.

Vidare föreslås att områden där en amerikansk styrka bedriver militär verksamhet ska kunna beslutas vara skyddsobjekt. Amerikansk militär personal ska få anlitas för att bevaka vissa skyddsobjekt. Vad som föreskrivs i 11–17 §§ skyddslagen (2010:305) och i 10 § första stycket 1, 2 och 4, 10 § andra stycket samt 19 § första stycket polislagen ska även gälla för militär personal ur den amerikanska styrka som anlitas för bevakning och ska vara skyddad enligt 17 kap. 1, 2 och 4 §§ brottsbalken på motsvarande sätt som om det hade varit fråga om svensk myndighetsutövning.

Militär personal ur en utländsk styrka som anlitas för att bevaka skyddsobjekt ska inte omfattas av straffbestämmelsen om tjänstefel enligt 20 kap. 1 § brottsbalken. Bestämmelsen om tjänstefelsansvar för finsk militär personal i lagen om operativt militärt stöd ska upphävas.

Militära fartyg, luftfartyg, fordon och fordonstransporter ska kunna beslutas vara skyddsobjekt oavsett om den enskilda farkosten eller transporten är svensk eller utländsk.

Indirekt beskattning

DCA-avtalets bestämmelser om undantag från avgifter och skatter för fordon i vägtrafik samt om skattefria förvärv av varor och tjänster ska genomföras i svensk rätt genom en ny bestämmelse i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall.

Bestämmelser om återbetalning av skatt ska även införas i mervärdes-skattelagen. En möjlighet till skattefrihet direkt vid köpet ska införas vad gäller mervärdesskatt och punktskatter för vissa förvärv för officiellt bruk.

I lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik införs vissa kompletterande bestämmelser om återbetalning.

Tull- och skattefrihet vid import och export

Tullfrihet ska gälla för de amerikanska styrkorna med personal, personalens anhöriga och leverantörer som omfattas av DCA-avtalet i enlighet med de villkor som anges i avtalet. Regeringen föreslår att det åstadkoms genom en ny bestämmelse i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall.

I lagen (1994:1547) om tullfrihet m.m. föreslås regeringen bemyndigas att meddela ytterligare föreskrifter om sådan tullfrihet som nu avses. Skattefrihet vid import ska gälla i de fall där tullfrihet gäller. Bestämmelser om skattefrihet vid import och unionsinterna förvärv läggs även in i mervärdesskattelagen.

Officiell amerikansk information och post ska ha immunitet

Regeringen föreslår att officiell amerikansk information och de amerikanska styrkornas officiella post ska vara okränkbara i den utsträckning som framgår av DCA-avtalet. Detta åstadkoms genom en ändring i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall.

Direkt beskattning

Regeringen föreslår att privilegier i fråga om direkt skatt ska tillåtas i den utsträckning som följer av DCA-avtalet. Detta åstadkoms genom en ändring i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall.

Privilegier ska även gälla i fråga om skyldighet att göra skatteavdrag och lämna uppgifter om skatteavdrag samt kontrolluppgifter.

Social trygghet

Regeringen föreslår att undantag från svenska bestämmelser om social trygghet ska tillåtas i den utsträckning som följer av DCA-avtalet. Detta åstadkoms genom en ändring i socialförsäkringsbalken respektive socialavgiftslagen (2009:980) som innebär att arbete som utförs av en person som tillhör en amerikansk styrka, en anhörig till en sådan person eller en leverantör till en sådan styrka anses som arbete i Sverige endast om det är förenligt med avtalet.

Den som tillhör en främmande stats militära styrka eller ett Natohögkvarter, inklusive deras civila komponenter, och omfattas av 7, 8 eller 10 § lagen om immunitet och privilegier i vissa fall, ska inte anses vara bosatt här i landet enligt socialförsäkringsbalken. Detta ska dock inte gälla den som är anställd av en utländsk organisation och ingår i den civila komponenten av en amerikansk styrka, om han eller hon är svensk medborgare. Den som är anhörig till en medlem av en styrka eller till en person som tillhör ett Natohögkvarter, inklusive deras civila komponenter, eller den som inom ramen för DCA-avtalet är en leverantör till en styrka ska anses vara bosatt i Sverige enligt socialförsäkringsbalken endast om han eller hon är svensk medborgare eller, utan att vara svensk medborgare, var bosatt här när han eller hon fick ställning som anhörig eller leverantör.

Skatte- och avgiftsfrågor för lokala civilanställda

Regeringen föreslår att ett särskilt förfarande införs för lokala civilanställda som får ersättning av en amerikansk styrka eller en utländsk organisation som bedriver en militär serviceverksamhet och för vilka det enligt DCA-avtalet inte finns någon skyldighet för arbetsgivaren att själv sköta redovisning och betalning av socialavgifter. Ett system föreslås som innebär att en lokal civilanställd som får sådan ersättning själv ska betala socialavgifter i form av egenavgifter. Allmän löneavgift ska inte betalas.

Sådan ersättning som avses ovan ska räknas som inkomst av annat förvärvsarbete i stället för inkomst av anställning när det gäller beräkning av sjukpenninggrundande inkomst och pensionsgrundande inkomst.

En anställd som omfattas av systemet ska anmäla sig för registrering hos Skatteverket. Personen ska också lämna en uppgift om ersättningen i inkomstdeklarationen.

Civilrättsliga anspråk

Regeringen föreslår att lagen om skadeståndsansvar vid internationellt militärt samarbete och internationell krishantering ska vara tillämplig oberoende av vilken hemvist skadevållaren har.

Hälso- och sjukvård

Regeringen föreslår att en amerikansk styrka och en utländsk leverantör till styrkan inom ramen för DCA-avtalet får bedriva hälso- och sjukvårds-verksamhet och tandvårdsverksamhet i Sverige när vårdtagarna ingår i samma amerikanska styrka som vårdpersonalen eller är anhöriga till medlemmar av styrkan eller leverantörer till styrkan. Verksamheten får bedrivas i enlighet med de bestämmelser som gäller i USA.

En vårdtagare som tar emot sådan vård omfattas inte av bestämmelser i svensk rätt om hälso- och sjukvård och tandvård.

Sjukvårdsprodukter och den övriga utrustning som behövs för att bedriva sådan hälso- och sjukvårdsverksamhet och tandvårdsverksamhet eller som saluförs inom amerikanska militära serviceverksamheter får föras in till och ut från Sverige och användas i Sverige i enlighet med de bestämmelser som gäller i USA.

Reglerade yrken

En medlem av en amerikansk styrka och en utländsk leverantör till styrkan ska i Sverige få utföra tjänster inom ramen för DCA-avtalet för styrkans personal, dess anhöriga eller leverantörer till styrkan, samt för andra personer som gemensamt har bestämts av Sverige och USA, utan krav på svensk yrkeslegitimation, yrkeslicens eller motsvarande tillstånd. Undantaget ska gälla under förutsättning att den enskilde har en gällande amerikansk yrkeslicens eller motsvarande tillstånd eller en sådan licens eller ett sådant tillstånd från en medlemsstat i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller andra lämpliga yrkeskvalifikationer som har godkänts av amerikanska myndigheter. Regeringen föreslår att detta genomförs genom att en bestämmelse med denna innebörd ska föras in i lagen om operativt militärt stöd.

Viss amerikansk militärledd verksamhet i Sverige ska undantas från svenska regler om tillstånd och tillsyn

Regeringen föreslår att utländska leverantörer som levererar varor och tjänster till de amerikanska styrkorna på svenskt territorium inom ramen för DCA-avtalet ska undantas från bestämmelserna i lagen (1992:169) om utländska filialer m.m. I lagen om operativt militärt stöd införs en bestämmelse som anger att sådana serviceverksamheter som inrättats av amerikanska militära styrkor för att i Sverige tillhandahålla service till medlemmar av styrkan eller deras anhöriga inte ska omfattas av svenska regler om tillstånd och tillsyn.

Införsel, utförsel och lagring av försvarsmateriel och förnödenheter

Regeringen föreslår att bemyndigandet i lagen (1992:1300) om krigsmateriel, som tillåter regeringen att i vissa fall föreskriva om undantag från kravet på tillstånd för utförsel av krigsmateriel och lämnande av tekniskt bistånd utanför landet, ska utvidgas till att även gälla för utförsel av krigsmateriel och lämnande av tekniskt bistånd till USA.

Bestämmelser som undantar amerikanska styrkor från krav på tillstånd m.m. när de genomför aktiviteter i Sverige i enlighet med DCA-avtalet ska införas i lagen om operativt militärt stöd.

Fordonsregistrering och löpande kontroll

Regeringen föreslår att fordonslagens (2002:574) bestämmelser om löpande kontroll inte ska omfatta fordon och släpvagnar som tillhör amerikanska styrkor, medlemmar av sådana styrkor, deras anhöriga eller utländska leverantörer till styrkorna och som finns i landet inom ramen för DCA-avtalet. Bestämmelserna om registreringsplikt i lagen (2019:370) om fordonsregistrering och användning ska inte heller omfatta dessa fordon.

DCA-avtalets bestämmelser om att Sverige utan kostnad ska tillhandahålla de eventuella dokument och fordonsmärken som krävs för att ett fordon ska få brukas i Sverige samt registreringsskyltar till militära och privata fordon, föreslås genomföras i svensk rätt genom en ny bestämmelse i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall.

Frågor om villkor för anställning

Regeringen föreslår att arbete som utförs av arbetstagare som är anställda hos utländska leverantörer till amerikanska styrkor inom ramen för DCA-avtalet ska undantas från arbetstidslagen. Detta ska endast gälla arbete som utförs av sådana arbetstagare som inte är svenska medborgare eller stadigvarande bosatta i Sverige.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Regeringen föreslår att den nya lagen och övriga lagändringar ska träda i kraft den dag som regeringen bestämmer.

Regeringen bedömer att det inte behövs några övergångsbestämmelser.

Konsekvenser

Regeringen bedömer att förslaget om att godkänna DCA-avtalet och förslagen om författningsändringar kommer att underlätta och öka Sveriges förmåga att ta emot amerikanska styrkor i fred, kris och krig. De ökade kostnader som kan komma att uppstå hos enskilda myndigheter förväntas inte bli större än att de kan finansieras inom befintliga ekonomiska ramar.

Motionerna

I kommittémotionerna 2023/24:2900 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 1 och 2023/24:2902 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkande 1 föreslås att riksdagen avslår propositionen.

Yttrandena

Finansutskottet konstaterar att regeringen i propositionen redovisar vilka områden som berörs av avtalet. Regeringen föreslår de författningsändringar som är nödvändiga inom finansutskottets beredningsområde. Finansutskottet gör ingen annan bedömning än regeringen och anser således att propositionen bör tillstyrkas i berörda delar. Motionerna bör avstyrkas i de delar som avser avslag på propositionen.

Skatteutskottet har inga invändningar mot regeringens förslag i de delar som avser skatteutskottets beredningsområde och föreslår att det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker motionsförslagen om att avslå regeringens proposition.

Justitieutskottet står bakom regeringens bedömning att det krävs en ny lag om straffrättsliga förfaranden inom försvarssamarbetet med Amerikas förenta stater för att genomföra DCA-avtalet. Utifrån de utgångspunkter som utskottet ska ta hänsyn till anser utskottet att lagen är ändamålsenligt utformad. Justitieutskottet föreslår att det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet tillstyrker regeringens förslag.

Utskottets ställningstagande

Det säkerhetspolitiska läget och försvarspolitiska konsekvenser av DCA-avtalet

Utskottet instämmer med regeringen i att vår säkerhet skyddas bäst i gemenskap och samverkan med andra länder. Genom att bidra till en säkrare omvärld, ett stabilt närområde och förutsägbara mellanstatliga relationer ökar Sveriges säkerhet. Sveriges säkerhetspolitik bygger på sammanhållning i EU och Nato liksom samarbete i Norden och Östersjöområdet, inom FN och OSSE och med transatlantiska partnerländer. En stark transatlantisk länk är omistlig för Europas säkerhet.

Utskottet anser liksom regeringen att samarbete med andra länder är en förutsättning för att säkra fred och stabilitet i Sverige. I en globaliserad värld är samverkan och gemenskap avgörande för att avvärja hot och för att skydda såväl nationell som internationell fred och säkerhet samt Sveriges oberoende.

Utskottet konstaterar att Sverige de senaste åren har stärkt den nationella försvarsförmågan och fördjupat de försvars- och säkerhetspolitiska samarbetena. Den 24 februari 2022 inledde Ryssland en fullskalig invasion av Ukraina. Det försämrade säkerhetsläget skapar ett än större och mer akut behov av att fördjupa samarbetet med andra länder och organisationer. Sverige blev medlem i Nato den 7 mars 2024. Utskottet instämmer med regeringen i att det kraftigt försämrade säkerhetspolitiska läget gör att ytterligare åtgärder behöver vidtas för att stärka Sveriges säkerhet.

Utskottet konstaterar liksom regeringen att USA:s engagemang är av avgörande vikt för Europas och Sveriges säkerhet. Ett DCA-avtal gör det möjligt för Sverige och USA att arbeta mer effektivt tillsammans, både bilateralt och inom Nato. Ett sådant avtal är dessutom en förutsättning för att Sverige snabbt och förberett ska kunna ta emot stöd från USA vid ett försämrat säkerhetsläge.

Vidare har ett DCA-avtal i sig en avskräckande effekt mot väpnade angrepp, eftersom det signalerar amerikanskt engagemang och närvaro i Sverige. Det möjliggör även ett mer effektivt agerande för Nato. Som medlem i Nato omfattas Sverige av de ömsesidiga försvarsgarantier som följer av artikel 5 i nordatlantiska fördraget. Det innebär att ett väpnat angrepp mot Sverige ska betraktas som ett angrepp mot samtliga medlemsstater i Nato. De andra medlemsstaterna har därmed en skyldighet att bistå Sverige med de åtgärder som bedöms nödvändiga.

Som medlem i Nato förbinder även Sverige sig att, i händelse av ett väpnat angrepp mot en annan medlemsstat, bistå den med de åtgärder som bedöms nödvändiga, i enlighet med de ömsesidiga försvarsförpliktelser som följer av artikel 5 i nordatlantiska fördraget. För att effektivt kunna bistå varandra behöver medlemmarna i Nato underlätta tillträde till och närvaro på varandras territorium. Det kollektiva försvarsåtagandet stärker Sveriges säkerhet. Att ingå ett DCA-avtal med USA är därför ett starkt försvars- och säkerhetspolitiskt intresse för Sverige.

DCA-avtalet och regeringens lagförslag

Utskottet tillstyrker att riksdagen godkänner avtalet om försvarssamarbete mellan Konungariket Sveriges regering och Amerikas förenta staters regering (DCA-avtalet). Utskottet föreslår även att riksdagen antar regeringens lagförslag. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2023/24:2900 (V) yrkande 1 och 2023/24:2902 (MP) yrkande 1.

För de beslut som avser överlåtelse av myndighetsutövning till en annan stat ska 10 kap. 8 § regeringsformen (RF) tillämpas vid riksdagens beslut. Detta gäller

–      godkännande av avtalet om försvarssamarbete mellan Konungariket Sveriges regering och Amerikas förenta staters regering

–      antagande av regeringens förslag till lag om straffrättsliga förfaranden inom försvarssamarbetet med Amerikas förenta stater vad avser 3 §

–      antagande av regeringens förslag till lag om ändring i luftfartslagen (2010:500) vad avser 14 kap. 10 §

–      antagande av regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2020:782) om operativt militärt stöd vad avser 3 a och 4 §§.

Det innebär att beslut om dessa lagar i enlighet med 10 kap. 6 § andra stycket regeringsformen ska fattas med minst tre fjärdedels majoritet av de röstande, och mer än hälften av riksdagens ledamöter måste rösta för förslaget.

Utskottet konstaterar att DCA-avtalet fastställer ramarna för fördjupat försvarssamarbete mellan Sverige och USA, i enlighet med folkrätten och med Sveriges samtycke. Utskottet understryker, liksom regeringen, att all verksamhet som omfattas av DCA-avtalet ska utföras med full respekt för Sveriges suveränitet, svenska lagar och Sveriges internationella rättsliga förpliktelser, inklusive när det gäller lagring av vissa typer av vapen på svenskt territorium. Det framhålls i avtalet att amerikansk personal närvarar i Sverige med svenskt samtycke och i syfte att arbeta för fred och säkerhet. Sverige avgör fortsatt vilken verksamhet som får äga rum på svenskt territorium.

Utskottet konstaterar därmed att DCA-avtalet inte öppnar för att föra in kärnvapen, eller att etablera permanenta utländska baser, på svenskt territorium i fredstid.

Propositionen

Regeringen anför i propositionen att ett ingående av DCA-avtalet inte förändrar den ståndpunkt som kom till uttryck inom ramen för Sveriges Natoansökan. Sverige ansökte med brett stöd i riksdagen om medlemskap i Nato utan förbehåll. Denna hållning står fast, men det finns på samma sätt som i övriga nordiska länder inte skäl att ha kärnvapen, eller permanenta baser, på svenskt territorium i fredstid.

Regeringen anför också att det av punkten 2 i avtalet framgår att all verksamhet som omfattas av avtalet ska utföras med full respekt för Sveriges suveränitet, svenska lagar och Sveriges internationella rättsliga förpliktelser, inklusive när det gäller lagring av vissa typer av vapen på svenskt territorium. Artikel 4 i avtalet ger USA rätt att transportera, förhandslagra och förvara utrustning på de överenskomna anläggningarna och områdena eller på andra platser som parterna enas om. Försvarsmakten ska informeras om vilken utrustning och vilka mängder det rör sig om och när leverans ska ske.

Motionerna

I kommittémotion 2023/24:2900 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 2 föreslås att Sverige bör anta en nationell lagstiftning som förbjuder införsel, lagring och transitering av kärnvapen på svenskt territorium i både freds- och krigstid. I yrkande 3 anförs att Sverige bör göra tydligt att man inte har för avsikt att tillåta permanenta baser eller stadigvarande närvaro av allierade styrkor på det egna territoriet under fredstid.

I kommittémotion 2023/24:2902 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkande 2 anförs att regeringen skyndsamt ska ta fram ett lagförslag som förbjuder kärnvapen på svenskt territorium såväl i fredstid som under krig.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill liksom regeringen betona att DCA-avtalet inte förändrar den ståndpunkt som framgår av riksdagens beredning av Sveriges medlemskap i Nato (prop. 2022/23:74, bet. 2022/23:UU16, rskr 2022/23:79), dvs. att det på samma sätt som i övriga nordiska länder inte finns skäl att ha kärnvapen eller permanenta baser på svenskt territorium i fredstid. Utskottet vill därutöver även i detta sammanhang påminna om att det framgår av avtalet att all verksamhet som omfattas av DCA-avtalet ska utföras med full respekt för Sveriges suveränitet, svenska lagar och Sveriges internationella rättsliga förpliktelser, inklusive när det gäller lagring av vissa typer av vapen på svenskt territorium.

När det gäller motionsförslagen om lagstiftning för att förbjuda kärnvapen på svensk mark vill utskottet hänvisa till utrikesutskottets tidigare uttalanden i frågan, bl.a. i betänkandena 2017/18:UU11, 2021/22:UU20 och 2023/24:UU11. I det sistnämnda betänkandet konstaterar utrikesutskottet att regeringen i sin extra utrikespolitiska deklaration med anledning av Natomedlemskapet uttalade att Sverige även som medlem i Nato ska fortsätta att vara en stark röst för rustningskontroll, nedrustning och icke-spridning. Även om Sverige står bakom Natos strategiska avskräckning med kärnvapen menade regeringen att det på samma sätt som i övriga nordiska länder inte finns skäl att ha kärnvapen på svenskt territorium i fredstid. Utrikesutskottet delade regeringens uppfattning och konstaterade att en gästande stat är folkrättsligt förpliktad att följa de villkor som Sverige uppställer för besöket.

Utskottet avstyrker motionerna 2023/24:2900 (V) yrkandena 2 och 3 och 2023/24:2902 (MP) yrkande 2.

Motionen

I kommittémotion 2023/24:2902 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkande 3 anförs att avtalet inte får påverka Sveriges arbete för nedrustning och icke-spridning.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill understryka att DCA-avtalet inte påverkar Sveriges arbete för kärnvapennedrustning och icke-spridning av kärnvapen. Utskottet välkomnar att Sveriges fortsatta engagemang i dessa frågor bekräftades av utrikesminister Tobias Billström (M) i debatten med anledning av regeringens utrikespolitiska deklaration den 14 februari 2024. Utrikesministern underströk då att Sverige fortsätter sitt engagemang för rustningskontroll, nedrustning och icke-spridning, däribland genom att aktivt delta i Stockholmsinitiativet för kärnvapennedrustning. Utrikesministern underströk även Sveriges fortsatta roll som en stark röst för rustningskontroll, nedrustning och icke-spridning. Utskottet konstaterar att dessa uttalanden överensstämmer med utrikesutskottets ställningstaganden i fråga om nedrustning, bl.a. i betänkande 2023/24:UU11.

Utskottet påminner om att Sverige är part till icke-spridningsfördraget (Nuclear Non-proliferation Treaty, NPT), som är det centrala multilaterala ramverket för global, ömsesidig nedrustning och icke-spridning av kärnvapen. Avtalet är det enda internationella juridiskt bindande avtal där de fem kärnvapenstaterna åtar sig att inte överlåta kärnvapen till andra stater eller hjälpa kärnvapenfria stater att utveckla kärnvapen. Kärnvapenfria stater förbinder sig i sin tur att inte ta emot eller skaffa kärnvapen. Avtalet slår också fast att kärnvapenstaterna ska förhandla om att nedrusta sina kärnvapen-arsenaler.

Motion 2023/24:2902 (MP) yrkande 3 avstyrks i den mån den inte tillgodosetts genom det anförda.

Propositionen

Regeringen anför att artikel 12 i DCA-avtalet innehåller regler om bl.a. domsrätt i fråga om brott som de amerikanska styrkornas personal begått på svenskt territorium. Bestämmelserna bygger vidare på reglerna om straffrättslig jurisdiktion i Nato SOFA (avtal om styrkornas status).

När det gäller frågan om jurisdiktion (domsrätt), dvs. vilket lands domstol som är behörig att pröva om ett brott har begåtts av en medlem av en amerikansk styrka, konstaterar regeringen att ett mottagandeland enligt tidigare statusavtal har exklusiv domsrätt för brott som bara är straffbara i det landet. Men i många fall tillkommer domsrätt såväl den sändande som den mottagande staten (s.k. konkurrerande jurisdiktion) och det finns därför regler om vilket land som ska ha företräde att utöva sin jurisdiktion framför det andra landet. Exempelvis ges den besökande staten företräde till domsrätt över gärningar som den besökande personalen har begått i tjänsten och sådana gärningar som riktas enbart mot den statens intressen. Reglerna innebär alltså inte att brottsliga gärningar begångna av de besökande styrkornas medlemmar är straffria utan en fördelning av rätten att utöva jurisdiktion över brottsliga gärningar.

Enligt Nato SOFA kan värdlandet, i de fall det finns konkurrerande jurisdiktion och värdlandet har företräde att utöva jurisdiktionen, avstå sin företrädesrätt till förmån för det besökande landet. Genom artikel 12, punkten 1 i DCA-avtalet avstår Sverige från att utöva det företräde till domsrätt som Sverige har över medlemmar tillhörande de amerikanska styrkorna. Genom DCA-avtalet får USA därmed, förutom företräde till domsrätt över gärningar som amerikansk personal har begått i tjänsten eller som enbart riktas mot amerikanska intressen, även företräde att döma amerikansk personal för brott begångna utom tjänsten eller som inte enbart riktats mot amerikanska intressen.

Svenska myndigheter kan i enlighet med DCA-avtalet dra tillbaka sitt avstående från domsrätt när det rör sig om fall som är av särskild betydelse för Sverige. Det betyder att Sverige kan återta domsrätten över fall som skett utom tjänsten och inte enbart riktats mot amerikanska intressen. Ett sådant återtagande ska ske skriftligen till behöriga amerikanska myndigheter inom 30 dagar efter det att ett meddelande från en behörig amerikansk myndighet har inkommit till en behörig svensk myndighet. Enligt artikel 12 punkten 2 ska nämligen de amerikanska styrkorna meddela behöriga svenska myndigheter om varje ärende som anses falla inom ramen för artikel 12 punkten 1. Vad som är att anse som av särskild betydelse för Sverige är upp till svenska myndigheter att avgöra. Vid den bedömningen bör det särskilt beaktas det misstänkta brottets allvar, men även brottets typ, omständigheterna kring brottet och vem som är målsägande respektive gärningsperson.

Regeringen redogör i propositionen för att det av brottsbalken framgår att svenska domstolar, i de fall det uppstår konkurrerande jurisdiktion, ska iaktta de begränsningar av svensk domstols behörighet och tillämpligheten av svensk lag som följer av allmän folkrätt eller av en internationell överenskommelse som är bindande för Sverige (2 kap. 12 § brottsbalken). I brottsbalken finns vidare regler som föreskriver att det i vissa fall krävs regeringsbeslut för att åtal för brott ska få väckas här i landet (åtalsförordnande). Det kan röra t.ex. den situationen att det i och för sig råder domsrätt för svensk domstol enligt svenska regler men att en internationell överenskommelse som är bindande för Sverige anger att en annan stat i första hand ska ha domsrätt.

I de fall det blir aktuellt för Sverige att dra tillbaka sitt avstående av domsrätt enligt artikel 12 punkten 1 i DCA-avtalet är det därmed upp till regeringen att besluta om åtalsförordnande. Detta är i enlighet med dagens bestämmelser i brottsbalken och det krävs därmed ingen lagändring för att uppfylla åtagandena om domsrätt i DCA-avtalet.

I fråga om konsekvenserna av att Sverige ger upp domsrätten vid konkurrerande jurisdiktion, innefattande sexualbrott, ur ett jämställdhets­perspektiv anför regeringen bl.a. att det följer av DCA-avtalet att de amerikanska styrkorna är skyldiga att respektera svensk lagstiftning. I detta ligger en skyldighet att informera sig om lagstiftningen på platsen. DCA-avtalet innebär inte heller någon straffrättslig immunitet. Genom avtalet överenskoms en fördelning av domsrätten mellan Sverige och USA över brott begångna av en medlem av en amerikansk styrka i Sverige. Regeringen understryker att amerikansk militär strafflagstiftning bl.a. innehåller förbud mot köp av sexuella tjänster. En medlem av en amerikansk styrka kommer således att vid misstanke om sexualbrott som utgångspunkt prövas under amerikansk militär strafflagstiftning. Regeringen hänvisar vidare till den policy om att förebygga och svara upp mot sexuellt utnyttjande och sexuella övergrepp som Nato antog 2019. Av policyn framgår bl.a. att det inom Nato råder nolltolerans för alla former av sexuellt utnyttjande och sexuella övergrepp. Vidare påminns det i dokumentet om att alla allierade, såsom medlemmar i FN, står bakom FN:s policyer mot sexuellt utnyttjande och sexuella övergrepp. Sammantaget bedömer regeringen att förslaget att godkänna DCA-avtalet inte har några konsekvenser för jämställdheten. Inte heller i övrigt bedöms förslagen ha några konsekvenser för jämställdheten.

Det framgår av propositionen att allmänna frågor om säkerhet regleras i artikel 6 i avtalet. I punkten 1 framhålls Sveriges övergripande ansvar för säkerheten på svenskt territorium och att Sverige åtar sig att vidta de åtgärder som krävs för att tillgodose säkerheten för amerikanska styrkor, leverantörer, anhöriga och förhandslagrad materiel. Med hänvisning till artikel VII.10 i Nato SOFA får USA i punkten 2 rätt att vidta åtgärder för att säkerställa ordningen och skydda personalen inom och i den omedelbara närheten av överenskomna anläggningar och områden. De amerikanska styrkorna ska samordna säkerhetsplaner med svenska myndigheter. I artikelns punkt 3 ges USA en möjlighet att vidta säkerhetsåtgärder även längre utanför de gemensamma anläggningarna och områdena, i syfte att skydda de amerikanska styrkornas arbete. Det krävs då att det råder extraordinära omständigheter och de åtgärder som vidtas måste vara nödvändiga, proportionerliga och i enlighet med gemensamt godkända säkerhetsplaner.

Motionerna

I kommittémotion 2023/24:2900 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 4 anförs att regeringen i syfte att garantera svensk suveränitet bör kräva att DCA-avtalet inte ger amerikanska styrkor rätt att agera på egen hand på svenskt territorium. I yrkande 5 anförs att svenska brottsoffer inte ska behöva processa i amerikanska militärdomstolar. I yrkande 6 anförs att regeringen bör kräva att DCA-avtalet inte ska ge USA jurisdiktion utanför de baser där amerikanska styrkor befinner sig.

I kommittémotion 2023/24:2902 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkande 4 anförs att Sverige ska ta tillbaka domsrätten i de fall brottet kan utgöra ett brott mot sexualbrottslagstiftningen för att säkerställa att brott lagförs enligt principen om frivillighet

Yttrandet

Justitieutskottet konstaterar när det gäller frågan om domsrätt och Sveriges avstående från att utöva sin företrädesrätt, att det endast gäller de fall då en brottslig gärning även är kriminaliserad enligt amerikansk rätt. Att Sverige avstår från domsrätt innebär alltså inte någon straffrättslig immunitet för amerikanska styrkor. Ordningen överensstämmer vidare med befintliga regler om svenska domstolars behörighet i brottsbalken. Av DCA-avtalet följer dessutom en möjlighet för Sverige att återta domsrätten i fall som anses vara av särskild betydelse för Sverige. Som regeringen anför bör det vid den bedömningen särskilt beaktas det misstänkta brottets allvar, men även brottets typ, omständigheterna kring brottet och vem som är målsägande respektive gärningsperson. Sammanfattningsvis är den ordning som införs genom godkännandet av DCA-avtalet i enlighet med gällande svenska domsrätts­bestämmelser och det finns därtill en ventil som möjliggör att svenska domstolar alltjämt är behöriga att döma i fall som är av särskild betydelse för Sverige.

Utifrån de utgångspunkter som justitieutskottet ska ta hänsyn till anser justitieutskottet därmed att det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet bör avstyrka motionerna 2023/24:2900 (V) yrkandena 5 och 6 samt 2023/24:2902 (MP) yrkande 4.

Utskottets ställningstagande

Utskottet instämmer i justitieutskottets bedömningar när det gäller de frågor som tas upp i motionerna 2023/24:2900 (V) yrkandena 5 och 6 och 2023/24:2902 (MP) yrkande 4. Utskottet noterar liksom justitieutskottet att Sveriges avstående från att utöva sin företrädesrätt enligt avtalet endast gäller de fall då en brottslig gärning även är kriminaliserad enligt amerikansk rätt. Att Sverige avstår från domsrätt innebär alltså inte någon straffrättslig immunitet för amerikanska styrkor, utan endast att det är amerikanska myndigheter som ska utöva domsrätten i dessa fall. Utskottet konstaterar dessutom att Sverige kan återta domsrätten i specifika fall som är av särskild betydelse för Sverige. Utskottet instämmer med regeringen att vid den bedömningen särskilt bör beaktas det misstänkta brottets allvar, men även brottets typ, omständigheterna kring brottet och vem som är målsägande respektive gärningsperson. Utskottet vill i sammanhanget betona principen om allas likhet inför lagen samt skyldigheten att iaktta saklighet och opartiskhet, vilken är fastlagd i regeringsformen 1 kap. 9 §. Utskottet noterar att det framgår av propositionen att en förutsättning för att Sverige ska dra tillbaka sitt avstående av domsrätt är att regeringen beslutar om s.k. åtalsförordnande, vilket säkerställer att möjligheten att dra tillbaka avståendet från domsrätten används på ett konsekvent sätt. Vidare vill utskottet understryka vikten av att rättssäkerheten för brottsoffer i Sverige värnas.

Utskottet noterar att Sveriges övergripande ansvar för säkerheten på svenskt territorium framhålls i DCA-avtalet. Det framgår av propositionen att USA, i enlighet med Nato SOFA-avtalet som godkändes av riksdagen den 29 maj 2024 (prop. 2023/24:133, bet. 2023/24:FöU10, rskr 2023/24:205), får rätt att vidta åtgärder för att säkerställa ordningen och skydda personalen inom och i den omedelbara närheten av överenskomna anläggningar och områden. De amerikanska styrkorna ska samordna säkerhetsplaner med svenska myndigheter. Enligt DCA-avtalet ges USA en möjlighet att vidta säkerhetsåtgärder även längre utanför de gemensamma anläggningarna och områdena, i syfte att skydda de amerikanska styrkornas arbete. Utskottet vill liksom regeringen understryka att det då krävs att det råder extraordinära omständigheter och att de åtgärder som vidtas måste vara nödvändiga, proportionerliga och i enlighet med gemensamt godkända säkerhetsplaner.

Mot bakgrund av vad som här anförts avstyrker utskottet motionerna 2023/24:2900 (V) yrkandena 4–6 och 2023/24:2902 (MP) yrkande 4.

Reservationer

Ställningstagande

Vi anser att riksdagen inte bör godkänna DCA-avtalet. Vi föreslår därför att riksdagen avslår regeringens förslag i propositionen när det gäller punkterna 1, 2, 15 och 20, de tre senaste i denna del.

Vi motiverar vårt ställningstagande i varsitt särskilt yttrande.

 

Ställningstagande

Vi anser att riksdagen inte bör godkänna DCA-avtalet. Vi föreslår därför att riksdagen avslår regeringens förslag i propositionen när det gäller punkterna 2 i denna del, 3–14, 15 i denna del, 16–19, 20 i denna del och 21–23.

Vi motiverar vårt ställningstagande i varsitt särskilt yttrande.

 

Ställningstagande

Det svenska DCA-avtalet saknar helt skrivningar om kärnvapen. Förekomsten regleras över huvud taget inte, detta trots att amerikansk försvars- och säkerhetspolitik bygger på närvaron av kärnvapen. Att som regeringen gör nöja sig med att konstatera att det finns en bred politisk samsyn i Sveriges syn på kärnvapen är inte bara naivt utan direkt dumdristigt. Våra nordiska grannländer har gjort andra ställningstaganden och inkluderat specifika reservationen för kärnvapen i sina DCA-avtal.

Vänsterpartiet har länge drivit ståndpunkten att Sverige ska införa en liknande lagstiftning som gör det tydligt att vi inte accepterar användningen av atombomber och andra kärnvapen. Frånvaron av ett tydligt ställningstagande från regeringens håll är någonting som bl.a. Region Gotland har tagit fasta på i sitt remissvar till regeringen. Trots detta behandlas frågan knappt i propositionen. För en mer ingående förståelse för regeringens hållning krävs att man söker informationen på annat håll. I en intervju i Sveriges Radio P1 den 13 maj 2024 om bl.a. DCA-avtalet öppnar statsminister Ulf Kristersson för kärnvapen på svensk mark vid en krigssituation.

Att regeringen nu helt utan en folklig debatt öppnar upp för användandet av vår tids värsta massförstörelsevapen är minst sagt anmärkningsvärt. I en tid när gränserna mellan krig och fred suddas ut och gråzonsproblematik och hybridkrigföring präglar pågående konflikter blir det också otydligt vad som menas med en ”krigssituation”. I intervjun menar Kristersson att det inte behövs något förbud mot kärnvapen och hänvisar till att regeringen tagit fram två propositioner där Sverige ska ha deklarerat att vi inte kommer att ha permanent trupp eller kärnvapen på svensk mark i fredstid. I de aktuella propositionerna konstateras tvärtom att regeringen har lämnat in ansökan om Natomedlemskap utan förbehåll. Regeringen anger visserligen att det inte finns skäl att ha kärnvapen eller permanenta baser på svenskt territorium i fredstid. Men det måste snarare betraktas som en bedömning än som ett förbud. Tvärtom indikerar det att läget kan komma att ändras.

Idén om avskräckning som metod leder till kapprustning och terrorbalans. I sin årsbok för 2023 konstaterar fredsforskningsinstitutet Sipri att antalet operativa kärnvapenstridsspetsar ökar. Samtliga av de nio kärnvapenstaterna fortsätter att modernisera sina kärnvapen och om inte de diplomatiska trenderna vänder står världen inför ett nytt och farligt skede enligt Sipris årsbok. Sverige ska inte vara en del av den kärnvapenkapprustningen. Det ska inte råda några oklarheter kring Sveriges ställningstaganden när det gäller kärnvapen. Sverige bör anta en nationell lagstiftning som förbjuder införsel, lagring och transitering av kärnvapen på svenskt territorium i både freds- och krigstid.

 

Ställningstagande

Kärnvapen ska aldrig ska få finnas inom svenskt territorium, varken i freds- eller krigstid. Vi vill se en lagstiftning som förbjuder införsel av kärnvapen på svenskt territorium. Kärnvapen har en förödande effekt – och ett större krig med dessa vapen inblandade skulle kunna förstöra förutsättningarna för mänskligt liv. Kärnvapen på svensk mark skulle också utgöra en måltavla och öka hotnivån mot Sverige. Att tillåta kärnvapen på svensk mark skulle kunna ses som en eskalering.

Sveriges försvar ska vara krigsavhållande. Diplomati ska prioriteras för att säkra freden i Sverige och vårt närområde. En risk för placering av kärnvapen på svensk mark gör att vi även riskerar att frångå våra internationella rättsliga förpliktelser då det skulle strida mot icke-spridningsavtalet. Vidare är det viktigt att Sverige fortsätter vara en stark global aktör för kärnvapen­nedrustning.

DCA-avtalet gör det enklare för amerikansk militär att närvara och att förhandslagra materiel i Sverige. Avtalet säger att ”all svensk lagstiftning […] inklusive vad gäller lagring av vissa typer av vapen på svenskt territorium” ska respekteras. Det hade därför varit lämpligt om regeringen i samband med tecknandet av detta avtal tog fram en lag som förbjuder kärnvapen på svensk mark, likt den som finns i Finland. Alternativet hade varit att precis som Norge och Danmark ta fram en skriftlig policy och i så fall hänvisa till denna i avtalet.

Regeringen menar att kärnvapen på svensk mark inte är aktuellt i fredstid och anser därför att en lagstiftning eller policy inte behövs. Begreppen fredstid och krigstid är dock inte lika tydligt dikotoma i det allvarliga säkerhetspolitiska läget. De risker som är förknippade med att tillåta kärnvapen på svenskt territorium i fred lär också vara lika eller än mer relevanta i händelse av krig. Vi menar att frågan om kärnvapen på svenskt territorium inte bör avgöras av vilken regering Sverige har vid tillfället utan att det ytterst är en fråga för Sveriges riksdag. En lagstiftning som förbjuder kärnvapen på svenskt territorium såväl i fred som i krig är en tydlig garant både gentemot svenska folket och gentemot våra allierade.

 

Ställningstagande

Det råder stor oklarhet om på vilket sätt avtalet ska garantera att utländska permanenta baser inte blir en realitet i Sverige. Med svenskt samtycke ger avtalet amerikansk militär obehindrad tillgång till 17 svenska militärbaser, men också möjligheter för den amerikanska försvarsmakten att förvara materiel samt bygga egen infrastruktur och anläggningar.

Genom DCA-avtalet gör Sverige avkall på sin suveränitet och rätt till självbestämmande. Stockholms universitets juridiska fakultetsnämnd ställer i sitt remissvar relevanta frågor om vad som är att betrakta som en permanent bas. Bland annat förväntas det enligt DCA-avtalet att det ska byggas nya anläggningar och att styrkemedlemmars barn inte behöver gå i svensk skola. Nämnden skriver att det förefaller som om de amerikanska styrkorna ska vistas i landet en längre tid i anläggningar som de i vart fall delvis själva låter bygga och till vilka svenska myndigheter inte alltid har tillträde. Det underlag på vilket riksdagen ska fatta sitt beslut bör i klarspråk beskriva hur den amerikanska verksamheten kan se ut samt diskutera i vad mån den skiljer sig från det som promemorian definierar som permanenta baser. Tyvärr behandlas detta inte närmare i propositionen.

Alla de undantag och specialregler som DCA-avtalet ger amerikanska soldater, anhöriga och anställda hos involverade företag och organisationer visar tydligt att det är stor risk att amerikanska soldater kommer att flytta in på svenska garnisoner och bygga upp parallella små samhällen. Förutom egen jurisdiktion och undantag från skatt regleras sådant som att bilar inte behöver besiktigas, amerikansk arbetsrätt gäller vid anställningar och t.o.m. att amerikanska frimärken ska gälla.

Sverige bör göra tydligt att man inte har för avsikt att tillåta permanenta baser eller stadigvarande närvaro av allierade styrkor på det egna territoriet under fredstid.

 

Ställningstagande

Möjlighet till placering av kärnvapen på svensk mark gör att vi riskerar att frångå våra internationella rättsliga förpliktelser då det skulle strida mot icke-spridningsavtalet. Vidare är det viktigt att Sverige fortsätter vara en stark global aktör för kärnvapennedrustning.

 

Ställningstagande

DCA-avtalet innebär att amerikanska styrkor och personal får immunitet när de är i Sverige. Det gäller även om de skulle lämna basen och begå brott som drabbar svenska medborgare. Soldater som begår brott mot svenska medborgare kommer att ställas inför en amerikansk militärdomstol, inte svenska domstolar. Amerikansk militärlagstiftning skiljer sig från svensk lag, t.ex. när det kommer till samtyckeslagstiftning och sexköp. Regeringen menar att detta är en missuppfattning och hänvisar till att amerikanska soldater kommer att omfattas av båda ländernas strafflagstiftning – om något är lagligt i USA men olagligt i Sverige gäller svensk lag. Det stämmer att Sverige har möjlighet att ta tillbaka domsrätten i fall som anses särskilt betydelsefulla. Det saknas dock resonemang och principer från regeringen om hur den möjligheten ska betraktas, något som bl.a. Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) uppmärksammar i sitt remissvar. Som exempel kan nämnas ett fall 2022 då Stockholmspolisen grep två män i besättningen på ett amerikanskt militärfartyg för att de köpt sex på en lägenhetsbordell på Östermalm. Fall liknande detta skulle sannolikt inte leda till en svensk rättsprocess. Detta är en mycket rättsosäker ordning. Det kan bl.a. innebära att svenska brottsoffer eller vittnen tvingas delta i en rättsprocess i amerikansk krigsrätt. Svenska brottsoffer ska inte behöva processa i amerikanska militärdomstolar.

Regeringen bör kräva att DCA-avtalet inte ger USA jurisdiktion utanför de baser där amerikanska styrkor befinner sig. I propositionen nämns hur det finns ett utrymme för militär personal att bära vapen för att mer allmänt säkra sin egen eller styrkornas säkerhet. Däremot saknas tydlighet om vilka situationer som avses. Regeringen utgår från att möjligheten att i sådana fall använda vapnet torde vara begränsat till situationer där det föreligger rätt till nödvärn eller nöd och det i övrigt är försvarligt och proportionerligt. Det tycks öppna upp för möjligheten att bära vapen även när det inte är motiverat av tjänsteutövningen. Stockholms universitets juridiska fakultetsnämnd menar i motsats till regeringen att Sverige bör göra en reservation eller åtminstone avge en tolkningsdeklaration som klargör att det är förbjudet att utdöma och verkställa ett dödsstraff på svenskt territorium samt även att utlämna någon till ett land där han eller hon riskerar ett sådant straff. Även FOI uppmärksammar risken för normkonflikt i fråga om utlämning vid risk för dödsstraff.

De amerikanska styrkorna i Sverige ges enligt DCA-avtalet tillstånd att även utanför baserna agera för att säkra amerikanska intressen, om de bedömer det nödvändigt. Detta utan svenskt godkännande. I propositionen understryks att alla aktiviteter ska ske med full respekt för svensk suveränitet, svenska lagar och internationella förpliktelser. Det ger dock inte hela bilden. Av artikel 6 i avtalet framgår att amerikanska styrkor vid exceptionella omständigheter tillåts vidta nödvändiga åtgärder, bortom den omedelbara närheten av de överenskomna anläggningarna och områdena, för att säkra amerikanska operationer. Vilka omständigheter detta kan vara beskrivs dock inte närmare.

Regeringen bör i syfte att garantera svensk suveränitet kräva att DCA-avtalet inte ger amerikanska styrkor rätt att agera på egen hand på svenskt territorium.

 

Ställningstagande

Ett frågetecken kring genomförandet av DCA-avtalet rör risken för att personer som har begått brott undgår straff. Avtalet innebär som propositionen anger en fördelning av rätten att utöva domsrätten. Det är dock ytterst viktigt att domsrätten följs upp med handling i form av att personer som misstänks för brott också lagförs, oavsett vilket land som har domsrätt. Det är oacceptabelt om brott på svensk mark eller mot svenska medborgare inte lagförs.

Det beskrivs i propositionen hur mottagande land har exklusiv domsrätt för brott som bara är straffbara i det landet. Samtidigt framgår av propositionen att sexualbrott kommer att lagföras av amerikansk militärdomstol, trots att Sveriges sexualbrottslagstiftning är mer långtgående än amerikansk, då den svenska lagstiftningen bygger på frivillighet, den s.k. samtyckeslagstiftningen. Enligt artikel 12 punkt 1 i avtalet kan Sverige ta tillbaka domsrätten i fall som är av särskild betydelse för Sverige. I de fall som en handling kan utgöra ett brott mot sexualbrottslagstiftningen bör Sverige därför ta tillbaka domsrätten för att säkerställa att brott lagförs enligt principen om frivillighet.

 

 

Särskilda yttranden

Som framgår av reservation 1 och 2 anser jag att riksdagen inte bör godkänna DCA-avtalet och bör avslå regeringens lagförslag. I detta särskilda yttrande redovisas skälen till mitt ställningstagande.

DCA-avtalet reglerar förutsättningarna för amerikansk militär på svensk mark. Regeringen menar att avtalet ökar Sveriges säkerhet. Jag delar inte den uppfattningen. Tvärtom innebär avtalet en ökad risk för Sverige och för svenska medborgare. Den säkerhetspolitiska situationen i Europa har förändrats och försämrats. Rysslands anfallskrig mot Ukraina är folkrättsvidrigt och en humanitär katastrof. Det ställer nya krav på Europas länder, däribland Sverige, att värna folkrätten och alla länders rätt att försvara sig. Det ryska angreppet är en kränkning av Ukrainas territoriella integritet och suveränitet och innebär i första hand ett stort mänskligt lidande för det ukrainska folket. Men det är också en attack mot Europas fred och rådande säkerhetsordning.

Det territoriella försvaret av Sverige är centralt. Vårt land, vatten eller luftrum ska inte kränkas av andra stater. Sverige ska ha ett starkt och folkligt förankrat totalförsvar med förmåga att möta de olika former av hot som vårt land kan ställas inför – ytterst en väpnad konflikt. Sverige som land blir tryggare om det råder full nationell kontroll över vår suveränitet. Att tillåta USA att på egen hand verka på svenskt territorium genom DCA-avtalet stärker inte Sveriges säkerhet. DCA-avtalet är bilateralt och även om propositionen beskriver det som ett komplement till Nato/PFF SOFA så är det fristående från Natomedlemskapet. Det knyter dock Sverige närmare Natos ledande kraft, USA.

Det faktum att avtalet går utöver Natosamarbetet innebär att amerikanska aktiviteter på svenskt territorium enligt DCA-avtalet kan komma att gälla amerikanska militära operationer var som helst och med vilka ändamål som helst. Avtalet måste ses mot bakgrund av en föränderlig säkerhetspolitisk situation, både här i Sverige och i USA. Det politiska världsläget och den instabila amerikanska inrikespolitiken gör det mycket svårt att förutse vilka scenarion som kan komma att bli aktuella. Propositionen behandlar inte på vilket sätt Sverige kan komma att användas för amerikanska intressen och vilka säkerhetspolitiska konsekvenser det skulle kunna få. Regeringen svarar t.ex. inte på om Sverige skulle kunna betraktas som medansvarigt för ett amerikanskt folkrättsligt tvivelaktigt agerande. Inte heller skriver man någonting om hur Sverige skulle kunna komma att bli ett militärt mål i en konflikt mellan USA och deras motståndare. Det bör också nämnas att den amerikanska synen på FN-stadgans våldsförbud, liksom många andra regler, skiljer sig från den svenska och europeiska.

Den svenska försvarspolitiska strategin skiljer sig åt från den amerikanska, liksom utrikes- och säkerhetspolitiken i stort. Sverige är ett litet land med geografisk närhet till Ryssland. Det är faktorer som USA inte behöver ta hänsyn till. Det finns en uppenbar risk att de olika strategierna och viljorna krockar. Frågan är vilket handlingsutrymme den svenska regeringen har i praktiken om svenska säkerhetspolitiska intressen står emot amerikanska.

DCA-avtalet bygger på ett svenskt samtycke. Det går dock inte att bortse från den lojalitet och andra förpliktelser ett närmare försvarssamarbete innebär, vilket riskerar att sätta amerikanska intressen före svenska. Den norska regeringen konstaterar med anledning av Norges DCA-avtal, att Norge och USA har olika uppfattningar om vad artikel 1 i avtalet om suveränitet, lagstiftning och internationella rättsliga förpliktelser betyder. Den svenska regeringen borde med tanke på detta vara särskilt tydlig med hur man betraktar artikel 1 i det svenska DCA-avtalet. Stockholms universitets juridiska fakultetsnämnd har dessutom i sitt remissvar konstaterat att propositionens beskrivning av det svenska samtycket i avtalet är delvis missvisande och delvis direkt felaktigt. Läsaren får intrycket av att det krävs ett svenskt konkret samtycke för all amerikansk närvaro vilket inte stämmer. Det ansvarsfulla för en svensk regering vore att vara mycket restriktiv med att sälja ut den svenska suveräniteten över vårt territorium.

Processen kring det svenska medlemskapet i Nato har varit fullständigt undermålig. Anslutningen till kärnvapenalliansen Nato innebär en omsvängning i svensk försvars- och säkerhetspolitik. Trots det hastades Nato-ansökan igenom, dessutom i det tillstånd av chock i Europa som följde på Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Tyvärr tycks samma hållning prägla regeringens fortsatta relationer med omvärlden. Det aktuella DCA-avtalet med USA är visserligen långt ifrån lika omfattande som ett svenskt medlemskap i Nato, men regeringens hantering präglas av samma nonchalans inför betydande risker. Det måste råda fullständig klarhet i hur avtalet ska tolkas. Det gör det inte i dag. Debatten om Sveriges säkerhetspolitiska ställningstagande måste vara saklig och väl underbyggd. Vi ska naturligtvis alla vara väl medvetna om risken för eventuella påverkanskampanjer och desinformation. Det får däremot inte innebära att möjligheterna till en bred och folklig debatt om avtalets innehåll stryps.

Avtalet har även konsekvenser när det gäller kärnvapen och utländska trupper på svensk mark och domsrätt. Mina synpunkter och förslag i dessa frågor framgår av reservation 3, 5, 6 och 7.

 

Som framgår av reservation 1 och 2 anser jag att riksdagen inte bör godkänna DCA-avtalet och att riksdagen bör avslå regeringens lagförslag. I detta särskilda yttrande redovisas skälen till mitt ställningstagande.

Sverige befinner sig i ett mycket allvarligt säkerhetspolitiskt läge efter Rysslands fruktansvärda och olagliga fullskaliga invasion av Ukraina. Kriget utmanar den europeiska säkerhetsordningen. Miljöpartiet står bakom ett stärkt totalförsvar, civilt såväl som militärt, och instämmer i behovet av att Sverige stärker sin förmåga att samverka med våra allierade.

En följd av Natomedlemskapet och deltagande i Natos gemensamma operationsplanering är att rättsliga och praktiska arrangemang för eventuella utländska förband på svenskt territorium måste finnas på plats. Jag delar Försvarsberedningens bild av vikten av att kunna stödja möjliggörandet av alliansens militära operationer på svenskt territorium inom ramen för Natos operationsplanering. Detta kräver rättsliga avtal. Med det sagt måste syftet med försvars- och säkerhetspolitiken vara att skydda Sverige samt att främja fred och avspänning i vårt närområde.

Det avtal som regeringen nu har skrivit under lämnar en alltför avgörande fråga öppen - frågan om kärnvapen på svensk mark. Miljöpartiet står fast vid att kärnvapen aldrig ska få finnas inom svenskt territorium, varken i freds- eller krigstid. Kärnvapen har en förödande effekt – och ett större krig med dessa vapen inblandade skulle kunna förstöra förutsättningarna för mänskligt liv. Då regeringen inte på ett tydligt sätt stängt dörren för kärnvapen på svenskt territorium kan Miljöpartiet inte överväga att rösta ja till detta avtal. Jag utvecklar mina synpunkter och förslag när det gäller kärnvapen i reservation 4.

DCA-avtalet har dessutom undertecknats av regeringen utan en bredare offentlig debatt och förankring, vilket är en ytterligare kritik av regeringens agerande. Det finns frågetecken kring avtalets innehåll och implementering som borde ha rätats ut innan det skrevs under, vilket flera remissinstanser har lyft fram.

Trots att avtalet är tydligt med att svensk lagstiftning och internationella åtaganden ska respekteras, finns historiska skäl att ifrågasätta genomförandet av detta. Europadomstolen har dömt både Polen, Litauen och Rumänien för att CIA utövat tortyr på amerikanska baser inom landets territorium. Något sådant får aldrig förekomma i Sverige.

Som Natomedlem kommer Sverige att ha ett nära samarbete med USA, och det är naturligt att Sverige sluter den här typen av avtal som reglerar förutsättningarna för amerikansk militärs närvaro i Sverige. Men Miljöpartiet hade velat se en bredare diskussion och förankring av avtalets innehåll.

Avtalet har även andra konsekvenser när det gäller frågor om nedrustning och domsrätt. Mina synpunkter och förslag i dessa frågor framgår av reservation 6 och 8.

 

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

 

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

 

Bilaga 3

Finansutskottets yttrande 2023/24:FiU6y

Bilaga 4

Skatteutskottets protokollsutdrag 2023/24:39

Bilaga 5

Justitieutskottets yttrande 2023/24:JuU6y