HB01SoU25: Begränsningar och kontroll i fråga om elektroniska kommunikationstjänster och besök på särskilda ungdomshem

Socialutskottets betänkande 2023/24:SoU25

Sammanfattning

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag som syftar till att öka säkerheten och tryggheten på de särskilda ungdomshemmen.

Lagändringarna innebär bl.a. följande. Statens institutionsstyrelses (Sis) särskilda ungdomshem ska vara indelade i säkerhetsnivåer. De som vårdas med stöd av 3 § lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga på ett särskilt ungdomshem med förhöjd säkerhetsnivå eller de som avtjänar sluten ungdomsvård enligt lagen om verkställighet av sluten ungdomsvård ska få använda elektroniska kommunikationstjänster endast för att stå i förbindelse med en annan person. Sådan kommunikation ska bara få förekomma med utrustning som tillhandahålls eller godkänns av Sis och i den utsträckning det är lämpligt.

Sis ska också få utökade möjligheter att vid särskilda ungdomshem besluta om ytterligare begränsningar och kontroll av användningen av elektroniska kommunikationstjänster. Sis ska även få utökade möjligheter att vid särskilda ungdomshem besluta om begränsningar och kontroll av besök. Ett besök ska bl.a. få villkoras med att besökaren genomgår kroppsvisitation om det är nödvändigt av säkerhetsskäl. Sis ska även, om det behövs, undersöka om den som barnet eller den unge vill kommunicera med eller få besök av är dömd eller misstänkt för brott.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 15 maj 2024.

Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandena.

I betänkandet finns 13 reservationer (S, V, C, MP).

Behandlade förslag

Proposition 2023/24:81 Begränsningar och kontroll i fråga om elektroniska kommunikationstjänster och besök på särskilda ungdomshem.

19 yrkanden i följdmotioner.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Utskottets överväganden

Inledning

Regeringens lagförslag

Utskottets ställningstagande

Barns och ungas placering på ett särskilt ungdomshem med lämplig säkerhetsnivå

Utskottets ställningstagande

Generella begränsningar – användning av elektroniska kommunikationstjänster

Utskottets ställningstagande

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Utskottets ställningstagande

Uppföljning och utvärdering av reformen

Utskottets ställningstagande

Reservationer

1. Användning av elektroniska kommunikationstjänster under avtjänande av sluten ungdomsvård på ett särskilt ungdomshem, punkt 1 (V)

2. Begränsningar vid besök, punkt 2 (V)

3. Kroppsvisitation av besökare, punkt 3 (S, C, MP)

4. Placering med säkerhetsnivå, punkt 5 (V)

5. Placering på separata avdelningar, punkt 6 (V)

6. Placering av flickor, punkt 7 (V)

7. Kunskapsbaserad implementering, punkt 8 (C)

8. Omprövning och överklagande, punkt 9 (V)

9. Användning av elektroniska kommunikationstjänster vid vård på ett särskilt ungdomshem med säkerhetsnivå 1 med stöd av 3 § lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, punkt 10 (V)

10. Undantag från reglerna vid särskilda skäl, punkt 11 (MP)

11. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser, punkt 12 (V, MP)

12. Uppföljning och utvärdering av reformen, punkt 13 (C)

13. Uppföljning och utvärdering av reformen, punkt 13 (MP)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Följdmotionerna

Bilaga 2
Regeringens lagförslag

Bilaga 3
Justitieutskottets yttrande 2023/24:JuU3y

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

I betänkandet behandlar utskottet proposition 2023/24:81 Begränsningar och kontroll i fråga om elektroniska kommunikationstjänster och besök på särskilda ungdomshem och 19 yrkanden i följdmotioner. Regeringens förslag till riksdagsbeslut och förslagen i motionerna finns i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2.

I propositionen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till regeringens beslut om propositionen.

Socialutskottet har gett justitieutskottet tillfälle att yttra sig över propositionen och följdmotionerna i de delar som berör justitieutskottets beredningsområde (utskottets prot. 2023/24:39). Yttrandet finns i bilaga 3. Utifrån de utgångspunkter som justitieutskottet ska beakta anser utskottet att socialutskottet bör tillstyrka regeringens lagförslag och avstyrka motionsyrkandena.

Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall med medarbetare informerade utskottet den 4 april 2024 om vård av unga vid Sis.

Utskottets överväganden

Inledning

Betänkandet är disponerat så att utskottet inleder med att behandla regeringens lagförslag och motioner som innehåller förslag på avslag på och ändringar i regeringens lagförslag. Därefter behandlas övriga motioner som innehåller förslag på tillkännagivanden till regeringen.

Propositionen

Barn och unga ska placeras på ett särskilt ungdomshem med lämplig säkerhetsnivå

Regeringen föreslår att Sis särskilda ungdomshem ska vara indelade i säkerhetsnivåer. Ett hem som inte tillhör den lägsta nivån har förhöjd säkerhetsnivå. Den unge som vårdas med stöd av lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, förkortad LVU, eller som är dömd till sluten ungdomsvård får inte placeras på ett särskilt ungdomshem som innebär att han eller hon omfattas av mer ingripande övervakning och kontroll än vad som är nödvändigt för att ordningen eller säkerheten på hemmet ska kunna upprätthållas.

Generella begränsningar

Användning av elektroniska kommunikationstjänster – skärpta begränsningar på hem med förhöjd säkerhetsnivå vid vård enligt LVU

Regeringen föreslår att den som vårdas på ett särskilt ungdomshem med förhöjd säkerhetsnivå med stöd av 3 § lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga ska få använda elektroniska kommunikationstjänster endast för att stå i förbindelse med en annan person. Sådan kommunikation ska bara få förekomma med utrustning som tillhandahålls eller godkänns av Sis och i den utsträckning det är lämpligt.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om att undantag från begränsningen att den unge endast får använda elektroniska kommunikationstjänster för att stå i förbindelse med en annan person får göras för viss verksamhet eller i vissa situationer, under förutsättning att användningen är särskilt angelägen och inte äventyrar säkerheten eller ordningen på hemmet.

Den som vårdas på ett hem med förhöjd säkerhetsnivå med stöd av 3 § lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga ska inte få inneha eller ta emot utrustning för elektroniska kommunikationstjänster. Sådan utrustning ska omhändertas och förvaras av Sis för den unges räkning. Utrustningen ska lämnas tillbaka till den unge senast i samband med att han eller hon inte längre ska vistas på ett särskilt ungdomshem med förhöjd säkerhetsnivå.

Användning av elektroniska kommunikationstjänster – begränsningarna på hem utan förhöjd säkerhetsnivå vid vård med stöd av LVU förtydligas

På hem utan förhöjd säkerhetsnivå ska de unga som vårdas där med stöd av 3 § lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga få använda elektroniska kommunikationstjänster endast i den utsträckning det är lämpligt.

Utrustning för elektroniska kommunikationstjänster ska få samlas in under en behandlingsaktivitet, sysselsättning eller dygnsvila.

För att barn och unga som är placerade på de särskilda ungdomshemmen i största möjliga utsträckning ska ha kvar sin grundläggande frihet att kommunicera med andra och ta del av information, t.ex. genom mobiltelefon, surfplatta eller via dator med internetuppkoppling, instämmer regeringen i promemorians förslag att bestämmelsen i 15 a § LVU ska fortsätta gälla för särskilda ungdomshem utan förhöjd säkerhet.

Av förarbetena till bestämmelsen framgår dock att avsikten med bestämmelsen inte är att reglera en rättighet för de barn och unga som omfattas av den. Avsikten är i stället att uttrycka en begränsning som innebär att elektroniska kommunikationstjänster endast får användas i den utsträckning det är lämpligt (prop. 2017/18:169 s. 61). När regelverket om användningen av och tillgången till elektroniska kommunikationstjänster nu ses över föreslår regeringen att bestämmelsens lydelse justeras i enlighet med denna avsikt.

Användning av elektroniska kommunikationstjänster – begränsningar för dem som avtjänar sluten ungdomsvård

Den dömde ska enligt regeringens förslag få använda elektroniska kommunikationstjänster endast för att stå i förbindelse med en annan person under den tid han eller hon avtjänar sluten ungdomsvård på ett särskilt ungdomshem. Sådan kommunikation ska bara få förekomma med utrustning som tillhandahålls eller godkänns av Sis och i den utsträckning det är lämpligt.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om att undantag från begränsningen att den dömde endast får använda elektroniska kommunikationstjänster för att stå i förbindelse med en annan person får göras för viss verksamhet eller i vissa situationer, under förutsättning att användningen är särskilt angelägen och inte äventyrar säkerheten eller ordningen på hemmet.

Den dömde ska inte få inneha eller ta emot utrustning för elektroniska kommunikationstjänster under den tid han eller hon avtjänar sluten ungdomsvård på ett särskilt ungdomshem. Sådan utrustning ska omhändertas och förvaras för den dömdes räkning. Utrustning som har omhändertagits ska lämnas ut till den dömde senast i samband med att verkställigheten av den slutna ungdomsvården på det särskilda ungdomshemmet upphör.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om att undantag får göras från bestämmelsen om att utrustningen ska omhändertas under vistelse på ett särskilt ungdomshem utan förhöjd säkerhetsnivå om det kan göras utan att äventyra säkerheten eller ordningen på hemmet.

För tilltron till påföljdssystemet är det viktigt att den som dömts till sluten ungdomsvård kan hindras från att avvika eller på annat sätt hindra verkställigheten. Bland annat brottsoffers behov av skydd och samhälls­skyddet i övrigt talar för ett sådant synsätt. Det är även viktigt att säkerställa en drogfri miljö och att förhindra hot mellan de intagna, hot mot personalen och hot mot personer utanför hemmet. Det är viktigt att säkerheten och ordningen på de särskilda ungdomshemmen kan säkerställas. Mot denna bakgrund föreslås det i promemorian att den som avtjänar sluten ungdomsvård inte ska få ha tillgång till sin egen tekniska utrustning för elektroniska kommunikationstjänster. I fråga om att stå i förbindelse med någon annan genom elektronisk kommunikation får det enligt promemorians förslag förekomma i den utsträckning det är lämpligt och bara med Sis utrustning, dvs. motsvarande det som föreslås i promemorian för dem som vårdas på hem med förhöjd säkerhetsnivå med stöd av 3 § LVU.

Med beaktande av de skäl som förs fram i denna proposition om behovet av att öka säkerheten vid de särskilda ungdomshemmen instämmer regeringen, i likhet med majoriteten av remissinstanserna, i promemorians förslag att generella begränsningar också bör införas för de barn och unga som avtjänar sluten ungdomsvård på de särskilda ungdomshemmen. Att dessa barn och unga får adekvat behandling under verkställigheten i en trygg och säker miljö är också en förutsättning för att barnets eller den unges kriminalitet kan angripas så effektivt som möjligt (prop. 1997/98:96 s. 161).

Begränsningar vid besök

Regeringen föreslår att den som vårdas med stöd av 3 § lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga på ett särskilt ungdomshem och den som är dömd till sluten ungdomsvård får ta emot besök endast i den utsträckning det är lämpligt.

Regeringen föreslår i avsnitt 6.1.2 i propositionen att bestämmelsen i LVU förtydligas i fråga om användningen av elektroniska kommunikationstjänster på hem utan förhöjd säkerhetsnivå så att det tydligt framgår att bestämmelsen inte reglerar en rättighet för de barn och unga som omfattas av den, utan uttrycker en begränsning (jfr prop. 2017/18:169 s. 61). Regeringen bedömer att det är lämpligt att göra samma förtydligande i LVU i fråga om rätten att ta emot besök. Regleringen gäller för samtliga särskilda ungdomshem oavsett säkerhetsnivå. Samma förtydligande bör även göras i motsvarande bestämmelse i lagen (1998:603) om verkställighet av sluten ungdomsvård, förkortad LSU.

Individuella begränsningar och kontroll av användningen av elektroniska kommunikationstjänster och i fråga om besök

Elektroniska kommunikationstjänster – ökade möjligheter att begränsa användningen vid vård enligt LVU

Regeringen föreslår att användningen av elektroniska kommunikationstjänster ska få vägras dem som med stöd av 3 § lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga vårdas på särskilda ungdomshem utan förhöjd säkerhetsnivå, om användningen kan äventyra vården, ordningen eller säkerheten vid hemmet eller vara till skada för den unge eller för någon annan på ett sätt som inte kan avhjälpas genom att användningen begränsas, avlyssnas eller kontrolleras. Användningen ska få begränsas, avlyssnas eller på något annat sätt kontrolleras om det behövs av de skäl som anges ovan.

Detsamma ska gälla på särskilda ungdomshem med förhöjd säkerhetsnivå avseende den unges rätt att genom elektroniska kommunikationstjänster stå i förbindelse med en annan person.

På särskilda ungdomshem utan förhöjd säkerhetsnivå ska den unges utrustning för elektroniska kommunikationstjänster få omhändertas och förvaras för den unges räkning när ett beslut har fattats att vägra, begränsa, avlyssna eller på något annat sätt kontrollera användningen. Utrustningen ska lämnas ut till den unge senast i samband med att beslutet upphör att gälla.

Befogenheterna får användas endast om de står i rimlig proportion till syftet med åtgärden. Om mindre ingripande åtgärder är tillräckliga ska de användas.

Elektroniska kommunikationstjänster – förtydliganden i fråga om begränsning av användningen vid sluten ungdomsvård

Regeringen föreslår att för den som avtjänar sluten ungdomsvård på ett särskilt ungdomshem ska rätten att stå i förbindelse med en annan person genom elektroniska kommunikationstjänster få vägras om det kan äventyra ordningen eller säkerheten vid det särskilda ungdomshemmet, motverka den dömdes anpassning i samhället, eller vara till skada för den dömde eller för någon annan, på ett sätt som inte kan avhjälpas genom att kommunikationen begränsas, avlyssnas eller kontrolleras. Kommunikationen ska få begränsas, avlyssnas eller på något annat sätt kontrolleras om det behövs av de skäl som anges ovan.

Ökade möjligheter att begränsa besök för dem som vårdas med stöd av 3 § LVU på särskilda ungdomshem

Regeringen föreslår att ett besök ska få vägras den unge som vårdas med stöd av 3 § lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga på ett särskilt ungdomshem, om besöket kan äventyra vården, ordningen eller säkerheten vid det särskilda ungdomshemmet eller vara till skada för den unge eller för någon annan, på ett sätt som inte kan avhjälpas genom att besöket begränsas, övervakas av personal eller kontrolleras på något annat sätt. Besöket ska få begränsas, övervakas eller på något annat sätt kontrolleras om det behövs av de skäl som anges ovan.

Befogenheten får användas endast om den står i rimlig proportion till syftet med åtgärden. Om mindre ingripande åtgärder är tillräckliga ska de användas.

Förtydliganden i bestämmelserna om besök vid sluten ungdomsvård

Det ska förtydligas att ett besök till den som avtjänar sluten ungdomsvård ska få vägras om besöket kan äventyra ordningen eller säkerheten vid det särskilda ungdomshemmet, motverka den dömdes anpassning i samhället eller vara till skada för den unge eller för någon annan, på ett sätt som inte kan avhjälpas genom att besöket begränsas, övervakas av personal eller kontrolleras på något annat sätt.

Det ska vara möjligt att kroppsvisitera besökare

Rätten att ta emot besök på de särskilda ungdomshemmen kan underlätta anpassningen och återgången till ett välfungerande liv utanför hemmet. Besök kan även bidra till att minska de negativa följder som frihetsberövandet eller tvångsvården kan innebära. Det finns dock risker med besök i och med att de kan leda till bl.a. kriminella aktiviteter och rymningar eller fritagningar. Det finns således ett behov av att kunna kontrollera besökare för att förhindra detta. Regeringen instämmer därför i promemorians (Ds 2023:20) förslag om att ett besök ska kunna villkoras av att besökaren genomgår en kroppsvisitation.

Regeringen föreslår att om det är nödvändigt av säkerhetsskäl ska besök till den som vårdas med stöd av 3 § lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga och till den som avtjänar sluten ungdomsvård på ett särskilt ungdomshem få villkoras av att besökaren genomgår kroppsvisitation. Kroppsvisitation får användas endast om åtgärden står i rimlig proportion till syftet med åtgärden. Om mindre ingripande åtgärder är tillräckliga ska de användas. All den hänsyn som omständigheterna medger ska iakttas vid en kroppsvisitation och den ska, om möjligt, utföras i närvaro av en annan person än den som genomför visitationen.

En visitation av en besökare bör inte, enligt regeringens uppfattning, vara mer ingående än vad syftet med åtgärden kräver (20 a § LVU och 18 b § LSU). Regeringen anser att Sis vid genomförandet av en kroppsvisitation av en besökare även bör, liksom vid en kroppsvisitation av barnet eller den unge enligt 17 § LVU, iaktta all den hänsyn som omständigheterna medger. På vilket sätt kroppsvisitationen genomförs eller hur den genomförs kan således skilja sig åt beroende på vem besökaren är och dennes ålder. Regeringen anser även att en kroppsvisitation, om möjligt, ska genomföras i närvaro av en annan person än den som genomför visitationen. Enligt regeringens mening ska detta, till skillnad från vad som föreslås i promemorian, även tydligt framgå av lagtexten. Regeringen bedömer att ett förtydligande stärker besökarens rättssäkerhet. Regeringen anser däremot inte, vilket en remissinstans förordar, att det behövs en särskild reglering för barn som är besökare. De förslag som regeringen nu lämnar och de bedömningar som görs anses tillräckliga för att tillgodose besökande barns intressen och rättigheter.

En remissinstans uttrycker en farhåga om att barn skulle behöva klä av sig nakna vid en kroppsvisitation. Med anledning av detta konstaterar regeringen att en kroppsvisitation normalt sett inte behöver innebära att man klär av sig. När det gäller själva genomförandet bör det även framhållas att den som genomgår en undersökning av kläder inte ska behöva stå naken i en tjänstemans åsyn. Vidare genomför Sis redan kroppsvisitationer och ytliga kroppsbesiktningar av de barn och unga som är placerade på de särskilda ungdomshemmen. Regeringen förutsätter således att Sis har tillräcklig kunskap om vad som är tillåtet och inte vid en kroppsvisitation, att man gör de proportionalitetsbedömningar som är nödvändiga och tar all den hänsyn som omständigheterna medger. Som en remissinstans framhåller är det dock angeläget att personalen får information och utbildning kring vad som gäller och att det finns tydliga rutiner i verksamheten för genomförande av kroppsvisitationer av besökare.

Sammanfattningsvis föreslår regeringen att ett besök ska få villkoras av att besökaren genomgår en kroppsvisitation om det är nödvändigt av säkerhetsskäl. Vid en kroppsvisitation ska all den hänsyn som omständigheterna medger iakttas och den ska, om möjligt, utföras i närvaro av en annan person än den som genomför visitationen. Möjligheten till kroppsvisitation ska gälla samtliga särskilda ungdomshem oavsett säkerhetsnivå om barnet eller den unge som ska besökas vårdas med stöd av 3 § LVU eller avtjänar sluten ungdomsvård enligt LSU.

Ökade möjligheter att genomföra bakgrundskontroller

Regeringen föreslår att vid bedömningen av om kommunikation eller besök bör vägras, begränsas eller kontrolleras ska det, om det behövs, undersökas om den som den unge vill kommunicera med eller få besök av är dömd eller misstänkt för brott.

I den utsträckning det behövs ska upplysningar också få hämtas in om personliga förhållanden i övrigt i fråga om besökaren eller den som den unge vill kommunicera med.

Befogenheten får användas endast om det står i rimlig proportion till syftet med åtgärden. Är mindre ingripande åtgärder tillräckliga, ska de användas.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Regeringen föreslår att de föreslagna ändringarna ska träda i kraft den 15 maj 2024. Äldre föreskrifter ska fortfarande gälla för beslut som meddelats före ikraftträdandet. Ett särskilt ungdomshem som inte är indelat i någon säkerhetsnivå vid ikraftträdandet ska anses vara ett hem utan förhöjd säkerhetsnivå.

Motionerna

Användning av elektroniska kommunikationstjänster under avtjänande av sluten ungdomsvård på ett särskilt ungdomshem

I kommittémotion 2023/24:2834 av Maj Karlsson m.fl. (V) yrkande 6 föreslås att riksdagen avslår proposition 2023/24:81 i den del som avser 16 och 16 d §§ lag om ändring i lagen (1998:603) om verkställighet av sluten ungdomsvård.

Motionärerna pekar på att regeringen föreslår att den dömde ska få använda elektroniska kommunikationstjänster endast för att stå i förbindelse med en annan person under den tid han eller hon avtjänar sluten ungdomsvård på ett särskilt ungdomshem. Sådan kommunikation ska bara få förekomma med utrustning som tillhandahålls eller godkänns av Sis och i den utsträckning det är lämpligt.

Motionärerna anser att denna begränsning av användningen av elektroniska kommunikationstjänster endast ska gälla för säkerhetsnivå 1. Därför bör regeringens förslag avslås.

Begränsningar vid besök

I kommittémotion 2023/24:2834 av Maj Karlsson m.fl. (V) yrkande 7 föreslås att riksdagen avslår proposition 2023/24:81 i den del som avser 15 l § lag om ändring i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga och 16 e § första stycket lag om ändring i lagen (1998:603) om verkställighet av sluten ungdomsvård.

Motionärerna anför att det enligt regeringens egna överväganden finns tungt vägande skäl mot att vägra en vårdnadshavare eller förälder ett besök eftersom det kan riskera att leda till skadliga följdverkningar för barnet eller den unge att inte få ha personlig kontakt med dessa under en längre tid. Regeringen anser även att vårdnadshavare eller föräldrar som utgångspunkt bör tillåtas att besöka den intagne.

Motionärerna anser att besök även i fortsättningen ska vara en rättighet för barn och unga som vårdas på särskilda ungdomshem med stöd av lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga och som är dömda till sluten ungdomsvård. Därför bör förslaget avslås.

Kroppsvisitation av besökare

I kommittémotion 2023/24:2830 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 1 föreslås att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga med den ändringen att uttrycket ”, om möjligt,” ska utgå från 15 p § sista stycket. I yrkande 2 föreslås att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen om verkställighet av sluten ungdomsvård med den ändringen att uttrycket ”, om möjligt,” ska utgå från 16 h § sista stycket.

Motionärerna anför att det i förslaget till ändringar i lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga och lagen om verkställighet av sluten ungdomsvård anges en begränsning där kroppsvisitation endast ”om möjligt” ska utföras i närvaro av en annan person än den som genomför visitationen. Motionärerna anser att allt ensamarbete i klientnära kontakter ska förbjudas och föreslår därför att formuleringen ”om möjligt” utgår.

Utskottets ställningstagande

När det inledningsvis gäller frågan om användning av elektroniska kommunikationstjänster under avtjänande av sluten ungdomsvård på ett särskilt ungdomshem ställer sig utskottet bakom regeringens förslag att den dömde ska få använda elektroniska kommunikationstjänster endast för att stå i förbindelse med en annan person under den tid han eller hon avtjänar sluten ungdomsvård på ett särskilt ungdomshem. Sådan kommunikation ska bara få förekomma med utrustning som tillhandahålls eller godkänns av Sis och i den utsträckning det är lämpligt. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om att undantag från begränsningen att den dömde endast får använda elektroniska kommunikationstjänster för att stå i förbindelse med en annan person får göras för viss verksamhet eller i vissa situationer, under förutsättning att användningen är särskilt angelägen och inte äventyrar säkerheten eller ordningen på hemmet.

Utskottet ställer sig också bakom regeringens förslag att den dömde inte ska få inneha eller ta emot utrustning för elektroniska kommunikationstjänster under den tid han eller hon avtjänar sluten ungdomsvård på ett särskilt ungdomshem. Sådan utrustning ska omhändertas och förvaras för den dömdes räkning. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om att undantag får göras från bestämmelsen om att utrustningen ska omhändertas under vistelse på ett särskilt ungdomshem utan förhöjd säkerhetsnivå om det kan ske utan att äventyra säkerheten eller ordningen på hemmet.

Av de skäl som anförs i propositionen bör riksdagen därför, i överensstämmelse med justitieutskottets uttalande i sitt yttrande 2023/24:JuU3y, anta regeringens förslag till lag om ändring i lagen om verkställighet av sluten ungdomsvård i de delar det avser 16 och 16 d §§. Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:81 punkt 2 i denna del och avslår motion 2023/24:2834 (V) yrkande 6.

När det gäller frågan om begränsningar vid besök ställer sig utskottet bakom regeringens förslag att den som vårdas med stöd av 3 § lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga i ett särskilt ungdomshem och den som är dömd till sluten ungdomsvård får ta emot besök endast i den utsträckning det är lämpligt.

Regeringen föreslår i propositionen att bestämmelsen i lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga förtydligas i fråga om användningen av elektroniska kommunikationstjänster på hem utan förhöjd säkerhetsnivå så att det tydligt framgår att bestämmelsen inte reglerar en rättighet för de barn och unga som omfattas av den, utan uttrycker en begränsning. Utskottet instämmer i regeringens bedömning att det är lämpligt att göra samma förtydligande i lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga i fråga om rätten att ta emot besök. Samma förtydligande bör även göras i motsvarande bestämmelse i lagen om verkställighet av sluten ungdomsvård.

Av de skäl som anförs i propositionen bör riksdagen därför, i överensstämmelse med justitieutskottets uttalande i sitt yttrande, anta regeringens förslag till lag om ändring i lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga i de delar det avser 15 l § och lag om ändring i lagen om verkställighet av sluten ungdomsvård i de delar det avser 16 e § första stycket. Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:81 punkterna 1 och 2, båda i denna del, och avslår motion 2023/24:2834 (V) yrkande 7.

Två motionsyrkanden tar upp frågan om kroppsvisitation av besökare. Utskottet instämmer i regeringens bedömning att rätten att ta emot besök på de särskilda ungdomshemmen kan underlätta anpassningen och återgången till ett välfungerande liv utanför hemmet. Besök kan även bidra till att minska de negativa följder som frihetsberövandet eller tvångsvården kan innebära. Det finns dock risker med besök i och med att de kan leda till bl.a. kriminella aktiviteter och rymningar eller fritagningar. Det finns således ett behov av att kunna kontrollera besökare för att förhindra detta.

Utskottet ställer sig därför bakom regeringens förslag att om det är nödvändigt av säkerhetsskäl, ska besök till den som vårdas med stöd av 3 § lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga och till den som avtjänar sluten ungdomsvård på ett särskilt ungdomshem få villkoras av att besökaren genomgår kroppsvisitation. Kroppsvisitation får användas endast om åtgärden står i rimlig proportion till syftet med åtgärden. Är mindre ingripande åtgärder tillräckliga, ska de användas. All den hänsyn som omständigheterna medger ska iakttas vid en kroppsvisitation och den ska, om möjligt, utföras i närvaro av en annan person än den som genomför visitationen.

Av de skäl som anförs i propositionen bör riksdagen därför, i överensstämmelse med justitieutskottets uttalande i sitt yttrande, anta 15 p § andra stycket regeringens förslag till lag om ändring i lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga och 16 h § andra stycket regeringens förslag till lag om ändring i lagen om verkställighet av sluten ungdomsvård. Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:81 punkterna 1 och 2, båda i denna del, och avslår motion 2023/24:2830 (S) yrkandena 1 och 2.

Det har inte väckts någon motion som går emot att riksdagen nu antar lagförslaget i övrigt. Av de skäl som anförs i propositionen bör riksdagen därför, i överensstämmelse med justitieutskottets uttalande i sitt yttrande, anta lagförslaget i övrigt. Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:81 punkterna 1 och 2, båda i denna del.

Propositionen

Regeringens förslag och bedömning

Som framgår ovan föreslår regeringen att Sis särskilda ungdomshem ska vara indelade i säkerhetsnivåer. Ett hem som inte tillhör den lägsta nivån har förhöjd säkerhetsnivå.

Den unge som vårdas med stöd av lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga eller som är dömd till sluten ungdomsvård får inte placeras på ett särskilt ungdomshem som innebär att han eller hon omfattas av mer ingripande övervakning och kontroll än vad som är nödvändigt för att ordningen eller säkerheten på hemmet ska kunna upprätthållas.

Regeringen gör bedömningen att närmare föreskrifter om säkerheten på de särskilda ungdomshemmen kan meddelas på lägre nivå än lag.

De särskilda ungdomshemmen bör vara indelade i säkerhetsnivåer

Regeringen bedömer att det finns ett behov av att öka tryggheten och säkerheten på de särskilda ungdomshemmen genom att minska risken för avvikningar och fritagningar samt förebygga att hot och våld förekommer på hemmen. De som dömts till sluten ungdomsvård och till viss del även de barn och unga som placerats på de särskilda ungdomshemmen med stöd av LVU ingår i dag i större utsträckning i kriminella nätverk och har ett stort våldskapital.

En indelning av de särskilda ungdomshemmen i olika säkerhetsnivåer tydliggör varje hems förmåga att möta de varierande risker placering av barn och unga med behov av särskilt noggrann tillsyn för med sig. I detta ligger bl.a. att upptäcka och förhindra rymningsförsök av olika allvarlighetsgrad, fritagningsförsök och andra ordningsstörningar som kan påverka vården på de särskilda ungdomshemmen, t.ex. införsel av droger, fortsatt kriminalitet och andra socialt nedbrytande beteenden. Indelningen underlättar därmed bedömningen av vilket särskilt ungdomshem som bäst passar barnets eller den unges behov. En indelning i säkerhetsnivåer gör det även möjligt att anpassa utformningen av Sis särskilda befogenheter så att barn och unga som vårdas på ett särskilt ungdomshem inte står under mer ingripande övervakning eller kontroll än vad som är nödvändigt.

Regeringen anser sammanfattningsvis att de särskilda ungdomshemmen bör delas in i olika säkerhetsnivåer i syfte att öka säkerheten på hemmen så att barn och unga får tillgång till god vård och behandling i en miljö där de är trygga och säkra och som ger dem möjlighet att återanpassas till samhället, och minskar risken för att de återfaller i brottslig verksamhet eller annat socialt nedbrytande beteende eller i missbruk.

Placeringen ska möta barnets eller den unges behov även när efterfrågan på platser är stor

När barnet eller den unge bereds vård med stöd av 3 § LVU och ska placeras på ett särskilt ungdomshem ska Sis enligt 12 § LVU anvisa en plats i ett sådant hem. I samband med platsanvisningen ska Sis bedöma vilken placering som är lämplig i det enskilda fallet. Myndigheten ska vid bedömningen beakta bl.a. att det särskilda ungdomshemmet är lämpligt med hänsyn till barnets eller den unges behov, ålder, utveckling, utbildning och personliga förhållanden i övrigt (prop. 1992/93:61 s. 24, 25 och 40 och 3 kap. 11 § andra stycket socialtjänst­förordningen [2001:937]).

Denna ordning ska tillgodose behovet av att barnet eller den unge får plats på det särskilda ungdomshem som kan ge den mest ändamålsenliga vården. Den bedömning som Sis ska göra förutsätter att Sis har en god kännedom om barnets eller den unges behov. Nämndens ansökan om plats i ett särskilt ungdomshem måste därför vara utförlig och tydligt ange vilka behov och egenskaper som utmärker barnet eller den unge. Utifrån platsanvisningen kan socialnämnden därefter fatta ett placeringsbeslut enligt 11 § första stycket LVU (prop. 1992/93:61 s. 24).

Vid sluten ungdomsvård ansvarar Sis för verkställigheten av påföljden och beslutar på vilket särskilt ungdomshem barnet eller den unge ska placeras. Verkställigheten ska enligt 3 § LSU planläggas och genomföras i samråd med socialnämnden i den dömdes hemort. På begäran av Sis ska socialnämnden enligt 1 § förordningen (1998:641) om verkställighet av sluten ungdomsvård lämna de uppgifter som behövs för att den som har dömts till sluten ungdomsvård ska kunna anvisas plats och få lämplig vård.

Vid placering av barn och unga på ett särskilt ungdomshem ska proportionalitetsprincipen beaktas

För några av de särskilda befogenheter som föreslås i denna proposition är säkerhetsnivån på det särskilda ungdomshemmet av avgörande betydelse. Som flera remissinstanser framhåller är det därför angeläget att barn och unga inte placeras på ett särskilt ungdomshem med en högre säkerhetsnivå än vad som är nödvändigt.

Regeringen vill inledningsvis understryka vikten av att det vid bedömningen av ett barns eller en ungdoms behov och övriga omständigheter i samband med en placering görs en samlad bedömning i varje enskilt fall om behovet av de säkerhetshöjande åtgärder som följer av en placering på ett hem med förhöjd säkerhetsnivå. Omständigheter som bl.a. kan beaktas är risken för att barnet eller den unge avviker, för missbruk och för brottslig verksamhet. Även behovet av att undvika olämpliga grupperingar bland dem som vistas på hemmet är av betydelse, t.ex. genom att de som har kopplingar till kriminella miljöer hålls åtskilda från dem som vårdas av andra anledningar, eller att barn och unga med olika gängtillhörigheter hålls åtskilda. Utgångspunkten är att barnet eller den unge ska vara placerad under så öppna förhållanden som möjligt. Regeringen bedömer dock att det inte är lämpligt att i lag närmare reglera vilka omständigheter som Sis särskilt ska beakta vid bedömningen.

Enligt 16 kap. 10 § andra stycket socialtjänstlagen (2001:453), förkortad SoL, får regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddela sådana föreskrifter som behövs till skydd för enskildas liv, personliga säkerhet eller hälsa i verksamhet vid sådana hem som avses i 6 kap. 3 § SoL. De hem som avses är bl.a. särskilda ungdomshem. Socialstyrelsen har i dag enligt 8 kap. 2 § socialtjänstförordningen möjlighet att meddela sådana föreskrifter. Socialstyrelsen får också enligt 5 § samma kapitel meddela ytterligare föreskrifter för verkställigheten av bl.a. LVU. Det finns därmed möjlighet att meddela sådana föreskrifter som efterfrågas av några remissinstanser.

Som en remissinstans framhåller är det angeläget att behovsbedömningen inför en placering på ett hem med förhöjd säkerhetsnivå görs i samråd med socialtjänsten. Denna ordning säkerställer att behovet av placeringen vid ett visst särskilt ungdomshem blir grundligt genomgången. När det gäller placering enligt LSU ska verkställigheten planläggas och genomföras efter samråd med socialnämnden i den dömdes hemort.

Placeringen bör övervägas löpande

Som IVO framhåller är utgångspunkten att barnet eller den unge inte ska vistas på ett särskilt ungdomshem med en högre säkerhetsklass längre än vad som är motiverat för att ordningen eller säkerheten vid hemmet ska kunna upprätthållas. Om det under vårdtiden kommer fram omständigheter som visar att sådan övervakning och kontroll inte längre behövs, är det viktigt att Sis tar ställning till om barnet eller den unge ska anvisas plats i ett hem med lägre säkerhetsklass. Detta följer av de föreslagna bestämmelserna i LVU och LSU om att barnet eller den unge inte får anvisas en plats så att han eller hon omfattas av mer ingripande övervakning och kontroll än vad som är nödvändigt. Det är dock socialnämnden som bestämmer hur vården av den unge ska ordnas och var han eller hon ska vistas under vårdtiden. Även vid en omplacering, som inte är av tillfällig natur i samband med en transport, är det nämnden som beslutar om placeringen (11 § LVU). Regeringen har övervägt om det också bör införas en skyldighet för Sis att ompröva barnets eller den unges placering på ett särskilt ungdomshem med en förhöjd säkerhetsnivå med ett regelbundet tidsintervall. Det är dock regeringens bedömning att den skyldighet Sis har att, med beaktande av proportionalitetsprincipen, löpande beakta att barnet eller den unge inte ska vistas på ett hem med högre säkerhetsnivå än nödvändigt inbegriper att sådana överväganden görs.

Ett beslut om placering på ett särskilt ungdomshem kan överklagas

Två remissinstanser anser att det bör övervägas om placeringen på ett visst särskilt ungdomshem bör kunna överklagas. Av 41 § första stycket 1 LVU följer att socialnämndens beslut om var vården av den unge ska inledas och beslut i fråga om att flytta den unge från det hem där han eller hon vistas får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Redan med nu gällande lagstiftning är således socialnämndens beslut om att placera barnet eller den unge som bereds vård enligt LVU på ett särskilt ungdomshem överklagbart, liksom nämndens beslut att flytta honom eller henne från det hem där han eller hon vistas. Barnet eller den unge kan också själv begära att få byta hem. Även ett avslag på en sådan begäran är överklagbart.

Möjligheten att överklaga placeringsbesluten förändras inte genom regeringens förslag om att indelningen av de särskilda ungdomshemmen i säkerhetsnivåer regleras.

När det gäller den som dömts till sluten ungdomsvård är Sis beslut om vilket hem barnet eller den unge ska placeras överklagbart. Detsamma gäller ett beslut om byte av hem och ett beslut där Sis avslår barnets eller den unges begäran om att få byta hem (23 § första stycket LSU). Redan genom befintlig reglering har således också barnet eller den unge som avtjänar sluten ungdomsvård på ett särskilt ungdomshem möjlighet att få placeringen i en viss säkerhetsklass överprövad. Någon anledning att införa ytterligare bestämmelser om överklagbarhet finns enligt regeringens mening därför inte.

Motionerna

Placering med säkerhetsnivå

I kommittémotion 2023/24:2834 av Maj Karlsson m.fl. (V) yrkande 1 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma med förslag som säkerställer att enbart barn och unga som dömts till sluten ungdomsvård och har behov av placering med säkerhetsnivå 1 ska kunna placeras på ett sådant hem samt att övriga barn och unga bör placeras på ungdomshem med säkerhetsnivå 2 och 3 oavsett om den unge vårdas med stöd av LVU eller är dömd till sluten ungdomsvård.

Motionärerna anser att enbart barn och unga som dömts till sluten ungdomsvård och har behov av placering med högsta säkerhet ska kunna placeras på ungdomshem med säkerhetsnivå 1 – hög säkerhet. Det kan exempelvis finnas behov av en sådan placering när det finns kopplingar till gängkriminalitet med risk för fritagning och rymning. Övriga barn och unga bör placeras på ungdomshem med säkerhetsnivå 2 och 3 oavsett om den unge vårdas med stöd av LVU eller är dömd till sluten ungdomsvård.

Placering på separata avdelningar

I kommittémotion 2023/24:2834 av Maj Karlsson m.fl. (V) yrkande 2 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma med förslag som säkerställer att barn och unga som är dömda till sluten ungdomsvård ska placeras på separata avdelningar inom respektive ungdomshem med säkerhetsnivå 2 och 3.

Enligt motionärerna är det inte lämpligt att unga som vårdas med stöd av lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga placeras tillsammans med barn och unga som är dömda till sluten ungdomsvård, eftersom även dessa gruppers behov skiljer sig avsevärt på generell nivå. Motionärerna anser därför att barn och unga som är dömda till sluten ungdomsvård, som inte har behov av säkerhetsnivå 1, ska placeras på separata avdelningar inom respektive ungdomshem med säkerhetsnivå 2 och 3.

Placering av flickor

I kommittémotion 2023/24:2834 av Maj Karlsson m.fl. (V) yrkande 3 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma med förslag som säkerställer att flickor inte placeras med pojkar bortsett från på ungdomshem med säkerhetsnivå 3.

För att stärka säkerheten och kvaliteten av vården anser motionärerna att flickor inte bör placeras med pojkar bortsett från på ungdomshem med säkerhetsnivå 3. Även där bör pojkar som exempelvis begått sexualbrott eller riskerar att begå sexualbrott separeras från flickor.

Kunskapsbaserad implementering

I kommittémotion 2023/24:2837 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 3 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör se över och stärka förutsättningarna för Sis att implementera den nya lagstiftningen på ett kunskapsbaserat sätt.

Sis befintliga svårigheter med att ge individuellt anpassad vård av hög kvalitet ger tyvärr anledning till oro vad gäller Sis möjlighet att följa proportionalitetsprincipen och uppfylla kravet på att löpande överväga placeringen. Enligt motionärerna behöver regeringen därför göra mer för att säkerställa att Sis, under den tid myndigheten fortfarande existerar, använder bästa tillgängliga kunskap i vården av unga.

Omprövning och överklagande

I kommittémotion 2023/24:2834 av Maj Karlsson m.fl. (V) yrkande 4 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma med förslag som säkerställer att beslut om placering med förhöjd säkerhetsnivå regelbundet ska omprövas och kunna överklagas.

Enligt motionärerna föreslår regeringen ingen särskild process för omprövning och överklagande inom systemet med olika säkerhetsnivåer på Sis särskilda ungdomshem. Regeringen bedömer att den skyldighet Sis har att löpande beakta att barnet eller den unge inte ska vistas på ett hem med högre säkerhetsnivå än nödvändigt inbegriper att sådana överväganden görs.

Motionärerna instämmer med några remissinstanser att risken för att barn och unga omotiverat placeras på ett särskilt ungdomshem med förhöjd säkerhetsnivå bör medföra att placeringsbeslut av rättssäkerhetsskäl regelbundet ska omprövas och kunna överklagas. Vid behov ska placeringsbesluten ändras.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser, i likhet med regeringen, att det finns ett behov av att öka tryggheten och säkerheten på de särskilda ungdomshemmen genom att minska risken för avvikningar och fritagningar samt förebygga att hot och våld förekommer på hemmen. Utskottet ställer sig därför bakom regeringens förslag att Sis särskilda ungdomshem ska vara indelade i säkerhetsnivåer. Ett hem som inte tillhör den lägsta nivån har förhöjd säkerhetsnivå. Utskottet ställer sig vidare bakom regeringens förslag att den unge som vårdas med stöd av lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga eller som är dömd till sluten ungdomsvård inte får placeras på ett särskilt ungdomshem som innebär att han eller hon omfattas av mer ingripande övervakning och kontroll än vad som är nödvändigt för att ordningen eller säkerheten på hemmet ska kunna upprätthållas. Utskottet instämmer vidare i regeringens bedömning att närmare föreskrifter om säkerheten på de särskilda ungdomshemmen kan meddelas på lägre nivå än lag. Mot denna bakgrund, och i överensstämmelse med justitieutskottets uttalande i sitt yttrande, finns det enligt utskottet inte skäl att föreslå någon åtgärd när det gäller frågan om placering med säkerhetsnivå. Motion 2023/24:2834 (V) yrkande 1 bör avslås.

Av samma skäl bör, i överensstämmelse med justitieutskottets uttalande i sitt yttrande, även motion 2023/24:2834 (V) yrkande 2 om placering på separata avdelningar och samma motion yrkande 3 om placering av flickor avslås.

Utskottet anser, i likhet med regeringen, att det är angeläget att barn och unga inte placeras på ett särskilt ungdomshem med en högre säkerhetsnivå än vad som är nödvändigt. Regeringen understryker vikten av att det vid bedömningen av ett barns eller en ungdoms behov och övriga omständigheter i samband med en placering görs en samlad bedömning i varje enskilt fall om behovet av de säkerhetshöjande åtgärder som följer av en placering vid ett hem med förhöjd säkerhetsnivå. Utgångspunkten är att barnet eller den unge ska vara placerad under så öppna förhållanden som möjligt. Utskottet instämmer i detta. Utskottet instämmer vidare i regeringens bedömning att det inte är lämpligt att i lag närmare reglera vilka omständigheter som Sis särskilt ska beakta vid bedömningen. Regeringen har övervägt om det också bör införas en skyldighet för Sis att ompröva barnets eller den unges placering i ett särskilt ungdomshem med en förhöjd säkerhetsnivå med ett regelbundet tidsintervall. Utskottet delar dock regeringens bedömning att den skyldighet Sis har att, med beaktande av proportionalitetsprincipen, löpande beakta att barnet eller den unge inte ska vistas på ett hem med högre säkerhetsnivå än nödvändigt inbegriper att sådana överväganden görs.

När det gäller frågan om överklagande anför regeringen att socialnämndens beslut om att placera barnet eller den unge som bereds vård enligt LVU på ett särskilt ungdomshem redan med nu gällande lagstiftning är överklagbart, liksom nämndens beslut att flytta honom eller henne från det hem där han eller hon vistas. Möjligheten att överklaga placeringsbesluten förändras inte genom regeringens förslag om att indelningen av de särskilda ungdomshemmen i säkerhetsnivåer regleras. Genom den nuvarande regleringen har barnet eller den unge som avtjänar sluten ungdomsvård på ett särskilt ungdomshem redan möjlighet att få placeringen med en viss säkerhetsklass överprövad. Någon anledning att införa ytterligare bestämmelser om överklagbarhet finns enligt regeringens mening därför inte. Utskottet instämmer i denna bedömning.

Utskottet anser mot denna bakgrund, i överensstämmelse med justitieutskottets uttalande i sitt yttrande, att det inte finns någon anledning för riksdagen att ta ett initiativ. Motion 2023/24:2837 (C) yrkande 3 om kunskapsbaserad implementering och motion 2023/24:2834 (V) yrkande 4 om omprövning och överklagande bör avslås.

Propositionen

Skärpta begränsningar på hem med förhöjd säkerhetsnivå vid vård enligt LVU

Regeringens förslag

Som framgår ovan föreslår regeringen att den som vårdas på ett särskilt ungdomshem med förhöjd säkerhetsnivå med stöd av 3 § lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga ska få använda elektroniska kommunikations­tjänster endast för att stå i förbindelse med en annan person. Sådan kommunikation ska bara få förekomma med utrustning som tillhandahålls eller godkänns av Sis och i den utsträckning det är lämpligt. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om att undantag från begränsningen att den unge endast får använda elektroniska kommunikationstjänster för att stå i förbindelse med en annan person får göras för viss verksamhet eller i vissa situationer, under förutsättning att användningen är särskilt angelägen och inte äventyrar säkerheten eller ordningen på hemmet. Den som vårdas på ett hem med förhöjd säkerhetsnivå med stöd av 3 § lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga ska inte få inneha eller ta emot utrustning för elektroniska kommunikationstjänster. Sådan utrustning ska omhändertas och förvaras av Sis för den unges räkning. Utrustningen ska lämnas tillbaka till den unge senast i samband med att han eller hon inte längre ska vistas på ett särskilt ungdomshem med förhöjd säkerhetsnivå.

Generella begränsningar bör kopplas till det särskilda ungdomshemmets säkerhetsnivå

I promemorian (Ds 2023:20) konstateras att möjligheten för Sis att fatta individuella beslut om inskränkningar i barns och ungas användning av elektroniska kommunikationstjänster är otillräcklig för att säkerställa att de inte kan fortsätta att använda sådana tjänster. Det finns t.ex. risk för att barn och unga som har fått sin egen mobiltelefon eller annan teknisk utrustning omhändertagen använder andra barns och ungas utrustning för att kommunicera med andra utanför det särskilda ungdomshemmet. Barn och unga kan t.ex. pressas, övertalas eller betalas för att dela med sig av utrustningen. Regeringen delar bedömningen i promemorian att den nuvarande regleringen inte är tillräcklig. Vidare konstaterar regeringen att det inte heller kan uteslutas att även den utrustning som Sis tillhandahåller kan komma att utnyttjas på detta sätt även av dem som har individuella begränsningar.

I likhet med promemorian, och till skillnad från några remissinstanser, anser regeringen således att möjligheten att fatta beslut att i enskilda fall begränsa barnets eller den unges användning av elektroniska kommunikationstjänster inte motsvarar det behov som finns av att säkerställa säkerheten och ordningen på de särskilda ungdomshemmen. Regeringen bedömer mot denna bakgrund att det finns ett behov av generella begränsningar i fråga om användning av elektroniska kommunikationstjänster på de särskilda ungdomshemmen. Det innebär, som Lagrådet påpekar, att det inte fattas några beslut i enskilda fall. De generella begränsningarna i fråga om användning av elektroniska kommunikationstjänster kan dock angripas genom att barnet eller den unge överklagar socialtjänstens placeringsbeslut alternativt begär att få byta hem.

Mot bakgrund av barns och ungas skiftande behov av säkerhetshöjande åtgärder föreslås i propositionens avsnitt 5 att de särskilda ungdomshemmen ska vara indelade i säkerhetsnivåer. Syftet med att hemmen får olika säkerhetsnivåer är att tydliggöra varje hems förmåga att möta de varierande risker placering av barn och unga med behov av särskilt noggrann tillsyn för med sig. I detta ligger t.ex. att upptäcka och förhindra olika grader av rymningsförsök, fritagningsförsök och andra ordningsstörningar som kan påverka vården vid hemmen, t.ex. införsel av droger, fortsatt kriminalitet och andra socialt nedbrytande beteenden. Såväl fritagningar och kvalificerade rymningsförsök som nämnda ordningsstörningar är ofta beroende av hjälp utifrån eller kräver kontakt med någon utanför hemmet.

Indelningen av de särskilda ungdomshemmen i säkerhetsnivåer avser att underlätta differentieringen vid placeringen av barn och unga på de särskilda ungdomshemmen för att barnet eller den unge ska komma till ett hem med rätt säkerhetsnivå. Regeringen instämmer mot denna bakgrund i den bedömning som görs i promemorian, och delar således den uppfattning som Sis och flera andra remissinstanser har, att det finns skäl att införa generella begränsningar i fråga om användningen av elektroniska kommunikationstjänster i förhållande till säkerhetsnivån på hemmet.

Barn och unga ska inte omfattas av mer omfattande begränsningar än nödvändigt

Som framgår av propositionens avsnitt 5 föreslår regeringen att den unge inte får anvisas en plats på ett särskilt ungdomshem som innebär mer ingripande övervakning och kontroll än vad som är nödvändigt för att ordningen eller säkerheten ska kunna upprätthållas. Barn och unga som behöver vård på ett särskilt ungdomshem ska alltså inte vara placerade på hem med högre säkerhetsnivå än nödvändigt och det är således endast de som är i behov av säkerhetshöjande åtgärder som omfattas av de mer omfattande generella begränsningar som föreslås för hem med förhöjd säkerhetsnivå.

Vidare är det viktigt att platsanvisningen grundar sig på ett fullgott underlag i det enskilda fallet, även vid placeringar som brådskar. Placeringen ska alltid vara anpassad till ett hem med en proportionerlig säkerhetsnivå. Om bedömningen av i vilken säkerhetsnivå barnet eller den unge bör vårdas förändras ska således åtgärder vidtas så att han eller hon får flytta till ett ungdomshem med matchande säkerhetsnivå. På så sätt motverkas enligt regeringens mening risken att generella begränsningar på hem med förhöjd säkerhetsnivå medför mer ingripande begränsningar än nödvändigt. Att placeringsbesluten är överklagbara, liksom ett avslag på en begäran om att få byta hem, bidrar till att frågan om huruvida placeringen är ändamålsenlig och proportionerlig prövas grundligt.

Det bör finnas möjlighet att i föreskrifter medge undantag från begränsningen av användningen av elektroniska kommunikationstjänster

Som Socialstyrelsen och Barnombudsmannen för fram kan det finnas situationer där de barn och unga som omfattas av de föreslagna generella begränsningarna på hem med förhöjd säkerhetsnivå kan behöva använda elektroniska kommunikationstjänster till något annat än att stå i förbindelse med en annan person. Det kan som Socialstyrelsen beskriver handla om att identifiera sig med t.ex. tjänster för elektronisk legitimering vid digitala vårdkontakter eller att använda individuellt utprövade digitala hjälpmedel. Det skulle också kunna handla om att låta barn och unga använda t.ex. en dator med internetuppkoppling i skolverksamheten eller vid annan utbildning. Regeringen delar därför Barnombudsmannens uppfattning att det bör finnas en möjlighet att göra undantag från den generella begränsningen på hem med förhöjd säkerhetsnivå för sådana verksamheter eller ändamål som framstår som särskilt angelägna, dock endast under förutsättning att det kan göras utan att äventyra ordningen eller säkerheten på hemmet. Föreskrifter om undantag för sådana verksamheter och ändamål bör lämpligen meddelas i förordning eller genom myndighetsföreskrifter. Regeringen föreslår därför att ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela sådana föreskrifter införs i LVU.

Två remissinstanser anser att det i promemorian inte har tagits tillräcklig hänsyn till att mobiltelefonen och internet kan utgöra de främsta verktygen för att inhämta information om omvärlden för många av de barn och unga som befinner sig inom tvångsvården. Som beskrivs i propositionens avsnitt 8 lämnas förslag som innebär att Sis ska se till att barn och unga har möjlighet att på lämpligt sätt följa med i vad som händer i omvärlden.

Motionerna

Användning av elektroniska kommunikationstjänster vid vård på ett särskilt ungdomshem med säkerhetsnivå 1 med stöd av 3 § lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga

I kommittémotion 2023/24:2834 av Maj Karlsson m.fl. (V) yrkande 5 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma med förslag som säkerställer att endast den som vårdas på ett särskilt ungdomshem med säkerhetsnivå 1 med stöd av 3 § lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga ska få använda elektroniska kommunikationstjänster endast för att stå i förbindelse med en annan person.

Regeringen föreslår att den som vårdas på ett särskilt ungdomshem med förhöjd säkerhetsnivå med stöd av 3 § lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga ska få använda elektroniska kommunikationstjänster endast för att stå i förbindelse med en annan person. Sådan kommunikation ska bara få förekomma med utrustning som tillhandahålls eller godkänns av Sis och i den utsträckning det är lämpligt. Motionärerna anser att förslaget är alltför generellt och inte proportionerligt i förhållande till barns och ungas behov, vilket även är en kritik som lyfts fram av flertalet remissinstanser. Motionärerna anser att endast barn och unga som vårdas på ett särskilt ungdomshem med säkerhetsnivå 1 ska omfattas av den generella begränsningen av användningen av elektroniska kommunikations­tjänster.

Undantag från reglerna vid särskilda skäl

I kommittémotion 2023/24:2838 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 2 föreslås ett tillkännagivande om möjligheten att göra undantag från reglerna vid särskilda skäl.

Motionärerna hänvisar till att det enligt Barnombudsmannen kan finnas ett behov av att göra undantag från reglerna i enskilda fall. Om ett barn som placeras enligt LVU placeras på en institution med högre säkerhet innebär det att barnet enligt de nya reglerna inte får tillgång till elektroniska kommunikationstjänster, vilket kan upplevas som mycket inskränkande. Motionärerna håller med Barnombudsmannen om detta och anser att regeringen särskilt bör se över frågan om undantag och individuella bedömningar och återkomma med lämplig justering.

Utskottets ställningstagande

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag att den som vårdas på ett särskilt ungdomshem med förhöjd säkerhetsnivå med stöd av 3 § lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga ska få använda elektroniska kommunikationstjänster endast för att stå i förbindelse med en annan person. Utskottet konstaterar, i likhet med regeringen, att barn och unga som behöver vård på ett särskilt ungdomshem inte ska vara placerade på hem med högre säkerhetsnivå än nödvändigt och det är således endast de som är i behov av säkerhetshöjande åtgärder som omfattas av de mer omfattande generella begränsningar som föreslås för hem med förhöjd säkerhetsnivå. Mot denna bakgrund finns det enligt utskottet inte skäl att föreslå någon åtgärd när det gäller frågan om användning av elektroniska kommunikationstjänster vid vård på ett särskilt ungdomshem med säkerhetsnivå 1 med stöd av 3 § lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga. Motion 2023/24:2834 (V) yrkande 5 bör därmed avslås.

Utskottet delar regeringens och Barnombudsmannens uppfattning att det bör finnas en möjlighet att göra undantag från den generella begränsningen på hem med förhöjd säkerhetsnivå för sådana verksamheter eller ändamål som framstår som särskilt angelägna, dock endast under förutsättning att det kan göras utan att ordningen eller säkerheten på hemmet äventyras. Föreskrifter om undantag för sådana verksamheter och ändamål bör lämpligen meddelas i förordning eller genom myndighetsföreskrifter. Utskottet ställer sig därför bakom regeringens förslag att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om att undantag från begränsningen att den unge endast får använda elektroniska kommunikationstjänster för att stå i förbindelse med en annan person får göras för viss verksamhet eller i vissa situationer, under förutsättning att användningen är särskilt angelägen och inte äventyrar säkerheten eller ordningen på hemmet. Utskottet anser mot denna bakgrund, i överensstämmelse med justitieutskottets uttalande i sitt yttrande, att det inte finns någon anledning för riksdagen att ta ett initiativ. Motion 2023/24:2838 (MP) yrkande 2 om undantag från reglerna vid särskilda skäl bör därmed avslås.

Propositionen

Som framgår ovan föreslår regeringen att de föreslagna ändringarna ska träda i kraft den 15 maj 2024. Äldre föreskrifter ska fortfarande gälla för beslut som meddelats före ikraftträdandet. Ett särskilt ungdomshem som inte är indelat i någon säkerhetsnivå vid ikraftträdandet ska anses vara ett hem utan förhöjd säkerhetsnivå.

I likhet med bedömningen i promemorian anser regeringen att det är angeläget att Sis får utökade befogenheter i syfte att öka säkerheten och ordningen på de särskilda ungdomshemmen och för att säkerställa att barn och unga på hemmen får en god och ändamålsenlig vård i en trygg miljö.

Det förekommer i dag avvikningar och fritagningar från de särskilda ungdomshemmen i alltför hög utsträckning. I flera fall har dessa planerats via mobiltelefon och internet. Flera av de barn och unga som vistas på särskilda ungdomshem har i större utsträckning än tidigare också ett högt våldskapital och anknytning till kriminella nätverk. Det förekommer även att barn och unga använder sig av elektroniska kommunikationstjänster för att upprätthålla destruktiva kontakter eller att köpa narkotika. Det är mot denna bakgrund, även med beaktande av det som framförs av JO och Barnrättsbyrån, ytterst angeläget att lagändringarna träder i kraft så snart som möjligt.

Lagrådet delar JO:s farhågor, inte minst utifrån att ikraftträdandet i lagrådsremissen föreslås till den 15 maj 2024 i stället för den 1 juli 2024. Regeringen är medveten om att förslagen i denna proposition kräver att Sis tar fram rutiner och vägledningar som säkerställer att tillämpningen på samtliga hem blir rättssäker. Regeringen har därför gett Sis i uppdrag att till den 15 maj 2024 utveckla myndighetens normeringsarbete med t.ex. metodstöd i syfte att säkerställa en rättssäker och enhetlig rättstillämpning av de särskilda befogenheterna (S2023/03257). Myndigheten ska göra en planering av förberedelserna och föra dialog om dessa med Regeringskansliet. Sis ska även säkerställa att nödvändiga förberedelser vidtas inför ikraftträdandet av ny lagstiftning. Regeringen noterar även att Sis gör bedömningen att regleringen bör träda i kraft så snart som möjligt. Förslagen bör därför träda i kraft den 15 maj 2024.

Regeringen föreslår också övergångsbestämmelser som innebär att förslagen inte kommer att få tillämpas fullt ut förrän Sis har delat in hemmen i säkerhetsnivåer.

Motionerna

I kommittémotion 2023/24:2834 av Maj Karlsson m.fl. (V) yrkande 8 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma med förslag på ett senare ikraftträdande. Regeringen föreslår att de föreslagna ändringarna ska träda i kraft den 15 maj 2024. Motionärerna anser att ikraftträdandet bör vara senare än det eftersom Sis behöver tid på sig att ta fram rutiner och vägledningar samt utbilda personal för att hanteringen ska bli rättssäker. I kommittémotion 2023/24:2838 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 4 föreslås ett liknande tillkännagivande.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser, i likhet med regeringen, att det är angeläget att Sis får utökade befogenheter i syfte att öka säkerheten och ordningen på de särskilda ungdomshemmen och för att säkerställa att barn och unga på hemmen får en god och ändamålsenlig vård i en trygg miljö. Det är ytterst angeläget att lagändringarna träder i kraft så snart som möjligt. Utskottet noterar i detta sammanhang att Sis har fått i uppdrag att till den 15 maj 2024 utveckla myndighetens normeringsarbete med t.ex. metodstöd i syfte att säkerställa en rättssäker och enhetlig rättstillämpning av de särskilda befogenheterna. Utskottet ställer sig därför bakom regeringens förslag att de föreslagna ändringarna ska träda i kraft den 15 maj 2024. Utskottet anser mot denna bakgrund, i överensstämmelse med justitieutskottets uttalande i sitt yttrande, att det inte finns någon anledning för riksdagen att ta ett initiativ. Motionerna 2023/24:2834 (V) yrkande 8 och 2023/24:2838 (MP) yrkande 4 bör därmed avslås.

Propositionen

Regeringen gör bedömningen att en uppföljning bör göras av de föreslagna lagändringarna.

I betänkandet En översyn av regleringen av frihetsberövande påföljder för unga (SOU 2023:44) föreslås förändringar i de frihetsberövande påföljderna för barn och unga, bl.a. i fråga om sluten ungdomsvård. Betänkandet har remissbehandlats och förslagen bereds inom Regeringskansliet. Regeringen har utifrån betänkandets förslag beslutat att ge Kriminalvården i uppdrag att förbereda för inrättandet av särskilda ungdomsfängelser för ungdomar, med förbehåll för riksdagens ställningstagande till en framtida proposition om ungdomsfängelser, som ska vara redo att tas i drift senast den 1 juli 2026 (Ju2023/02157). Sammansättningen av barn och unga på de särskilda ungdomshemmen kan till viss del därför komma att förändras, vilket två remissinstanser påpekar i sina remissvar. Vidare anser några remiss­instanser att förslagen i alla eller vissa delar bör utvärderas.

Regeringen instämmer i att det är av största vikt att inskränkningar som innebär begränsningar av fri- och rättigheter ger önskad effekt och att förslagen bör följas upp. Regeringen anser dock att frågan om uppföljning lämpligen bör ske efter en tids tillämpning. Sis står dessutom, som nämns ovan, inför många förändringar de närmaste åren som kan behöva beaktas i en uppföljning.

Motionerna

I kommittémotion 2023/24:2837 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 1 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen vid utvärdering av reformen bör överväga krav om ett regelbundet tidsintervall för uppföljning av individuella beslut. I yrkande 2 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen vid utvärdering av reformen bör se över om befintlig lagstiftning säkerställer den enskildes rättssäkerhet vid individuella beslut. I yrkande 4 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör ge lämplig tillsynsmyndighet i uppdrag att föra löpande tillsyn över Sis implementering av den nya lagstiftningen. I yrkande 5 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen under den tid Sis består som myndighet årligen bör återkomma till riksdagen med en redovisning av reformens effekter och uppföljning.

I kommittémotion 2023/24:2838 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 1 föreslås ett tillkännagivande om att reformen behöver följas noggrant och kontinuerligt från start. Regeringen bör säkerställa att det görs på lämpligt sätt. I yrkande 3 föreslås ett tillkännagivande om att göra en uppföljning ur barn- och rättssäkerhetsperspektiv där barnrättsföreträdare finns med. Motionärerna föreslår att barnrättsföreträdare på lämpligt sätt ska kunna finnas med i en sådan uppföljning.

Utskottets ställningstagande

Utskottet instämmer i regeringens bedömning att en uppföljning bör göras av de föreslagna lagändringarna. Utskottet noterar i detta sammanhang att det i betänkandet En översyn av regleringen av frihetsberövande påföljder för unga (SOU 2023:44) föreslås förändringar av de frihetsberövande påföljderna för barn och unga, bl.a. i fråga om sluten ungdomsvård. Utskottet noterar även Kriminalvårdens uppdrag att genomföra förberedelser för att inrätta särskilda ungdomsfängelser för ungdomar.

Utskottet instämmer med regeringen i att det är av största vikt att inskränkningar som innebär begränsningar av fri- och rättigheter ger önskad effekt och att förslagen bör följas upp. Utskottet anser dock, i likhet med regeringen, att frågan om uppföljning lämpligen bör ske efter en tids tillämpning. Sis står dessutom, som nämns ovan, inför många förändringar de närmaste åren som kan behöva beaktas i en uppföljning.

I överensstämmelse med justitieutskottets uttalande i sitt yttrande anser utskottet inte att det finns skäl för riksdagen att ta något initiativ. Motionerna 2023/24:2837 (C) yrkandena 1, 2, 4 och 5 samt 2023/24:2838 (MP) yrkandena 1 och 3 bör avslås.

Reservationer

Ställningstagande

Regeringen föreslår att den dömde ska få använda elektroniska kommunika­tionstjänster endast för att stå i förbindelse med en annan person under den tid han eller hon avtjänar sluten ungdomsvård på ett särskilt ungdomshem. Sådan kommunikation ska bara få förekomma med utrustning som tillhandahålls eller godkänns av Sis och i den utsträckning det är lämpligt.

Jag anser att denna begränsning av användningen av elektroniska kommunikationstjänster endast ska gälla för säkerhetsnivå 1. Därför bör regeringens förslag avslås.

 

Ställningstagande

Enligt regeringens egna överväganden finns det tungt vägande skäl mot att vägra en vårdnadshavare eller förälder ett besök eftersom det kan riskera att leda till skadliga följdverkningar för barnet eller den unge att inte få ha personlig kontakt med dessa under en längre tid. Regeringen anser även att vårdnadshavare eller föräldrar som utgångspunkt bör tillåtas att besöka den intagne.

Jag anser att besök även i fortsättningen ska vara en rättighet för barn och unga som vårdas på särskilda ungdomshem med stöd av lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga och som är dömda till sluten ungdomsvård. Därför bör förslaget avslås.

 

Ställningstagande

I förslaget till ändringar i lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga och lagen om verkställighet av sluten ungdomsvård anges det en begränsning där kroppsvisitation endast ”om möjligt” ska utföras i närvaro av en annan person än den som genomför visitationen. Vi anser att allt ensamarbete i klientnära kontakter ska förbjudas och föreslår därför att formuleringen ”om möjligt” utgår.

 

Ställningstagande

Jag anser att regeringen bör återkomma med förslag som säkerställer att enbart barn och unga som dömts till sluten ungdomsvård och har behov av placering med säkerhetsnivå 1 ska kunna placeras på ett sådant hem samt att övriga barn och unga bör placeras på ungdomshem med säkerhetsnivå 2 och 3 oavsett om den unge vårdas med stöd av LVU eller är dömd till sluten ungdomsvård.

Jag anser således att enbart barn och unga som dömts till sluten ungdomsvård och har behov av placering med högsta säkerhet ska kunna placeras på ungdomshem med säkerhetsnivå 1 – hög säkerhet. Det kan exempelvis finnas behov av en sådan placering när det finns kopplingar till gängkriminalitet med risk för fritagning och rymning.

 

Ställningstagande

Jag anser att regeringen bör återkomma med förslag som säkerställer att barn och unga som är dömda till sluten ungdomsvård ska placeras på separata avdelningar inom respektive ungdomshem med säkerhetsnivå 2 och 3.

Enligt min mening är det inte lämpligt att unga som vårdas med stöd av lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga placeras tillsammans med barn och unga som är dömda till sluten ungdomsvård, eftersom även dessa gruppers behov skiljer sig avsevärt på generell nivå. Jag anser därför att barn och unga som är dömda till sluten ungdomsvård, som inte har behov av säkerhetsnivå 1, ska placeras på separata avdelningar inom respektive ungdomshem med säkerhetsnivå 2 och 3.

 

Ställningstagande

Jag anser att regeringen bör återkomma med förslag som säkerställer att flickor inte placeras med pojkar bortsett från på ungdomshem med säkerhetsnivå 3.

För att stärka säkerheten och kvaliteten av vården anser jag således att flickor inte bör placeras med pojkar bortsett från på ungdomshem med säkerhetsnivå 3. Även där bör pojkar som exempelvis begått sexualbrott eller riskerar att begå sexualbrott separeras från flickor.

 

Ställningstagande

Jag anser att regeringen bör se över och stärka förutsättningarna för Sis att implementera den nya lagstiftningen på ett kunskapsbaserat sätt.

Sis befintliga svårigheter med att ge individuellt anpassad vård av hög kvalitet ger tyvärr anledning till oro vad gäller Sis möjlighet att följa proportionalitetsprincipen och uppfylla kravet på att löpande överväga placeringen. Enligt min mening behöver regeringen därför göra mer för att säkerställa att Sis, under den tid myndigheten fortfarande existerar, använder bästa tillgängliga kunskap i vården av unga.

 

Ställningstagande

Jag anser att regeringen bör återkomma med förslag som säkerställer att beslut om placering med förhöjd säkerhetsnivå regelbundet ska omprövas och kunna överklagas.

Regeringen föreslår ingen särskild process för omprövning och överklagande inom systemet med olika säkerhetsnivåer på Sis särskilda ungdomshem. Regeringen bedömer att den skyldighet Sis har att löpande beakta att barnet eller den unge inte ska vistas på ett hem med högre säkerhetsnivå än nödvändigt inbegriper att sådana överväganden görs.

Jag instämmer med några remissinstanser att risken för att barn och unga omotiverat placeras på ett särskilt ungdomshem med förhöjd säkerhetsnivå bör medföra att placeringsbeslut av rättssäkerhetsskäl regelbundet ska omprövas och kunna överklagas. Vid behov ska placeringsbesluten ändras.

 

Ställningstagande

Jag anser att regeringen bör återkomma med förslag som säkerställer att endast den som vårdas på ett särskilt ungdomshem med säkerhetsnivå 1 med stöd av 3 § lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga ska få använda elektroniska kommunikationstjänster endast för att stå i förbindelse med en annan person.

Regeringen föreslår att den som vårdas på ett särskilt ungdomshem med förhöjd säkerhetsnivå med stöd av 3 § lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga ska få använda elektroniska kommunikationstjänster endast för att stå i förbindelse med en annan person. Sådan kommunikation ska bara få förekomma med utrustning som tillhandahålls eller godkänns av Sis och i den utsträckning det är lämpligt.

Jag anser att förslaget är alltför generellt och inte proportionerligt i förhållande till barns och ungas behov, vilket även är en kritik som lyfts fram av flertalet remissinstanser. Jag anser att endast barn och unga som vårdas på ett särskilt ungdomshem med säkerhetsnivå 1 ska omfattas av den generella begränsningen av användningen av elektroniska kommunikationstjänster.

 

Ställningstagande

Jag anser att regeringen bör se över frågan om möjligheten att göra undantag från reglerna vid särskilda skäl.

Enligt Barnombudsmannen kan det finnas ett behov av att kunna göra undantag från reglerna i enskilda fall. Om ett barn som placeras enligt LVU placeras på en institution med högre säkerhet innebär det att barnet enligt de nya reglerna inte får tillgång till elektroniska kommunikationstjänster, vilket kan upplevas som mycket inskränkande. Jag håller med Barnombudsmannen om detta och anser att regeringen särskilt bör se över frågan om undantag och individuella bedömningar och återkomma med lämplig justering.

 

Ställningstagande

Vi anser att regeringen bör återkomma med förslag på ett senare ikraftträdande. Regeringen föreslår att de föreslagna ändringarna ska träda i kraft den 15 maj 2024. Vi anser att ikraftträdandet bör vara senare än det eftersom Sis behöver tid på sig att ta fram rutiner och vägledningar samt utbilda personal för att hanteringen ska bli rättssäker.

 

Ställningstagande

Inledningsvis anser jag att regeringen vid utvärdering av reformen bör överväga krav om ett regelbundet tidsintervall för uppföljning av individuella beslut. Jag anser också att regeringen vid utvärdering av reformen bör se över om befintlig lagstiftning säkerställer den enskildes rättssäkerhet vid individuella beslut. Vidare bör regeringen ge lämplig tillsynsmyndighet i uppdrag att föra löpande tillsyn över Sis implementering av den nya lagstiftningen. Avslutningsvis anser jag att regeringen under den tid Sis består som myndighet årligen bör återkomma till riksdagen med en redovisning av reformens effekter och uppföljning.

 

Ställningstagande

Jag anser att reformen behöver följas noggrant och kontinuerligt från start. Regeringen bör säkerställa att det görs på lämpligt sätt. Jag anser också att regeringen bör se över frågan om uppföljning ur barn- och rättssäkerhets­perspektiv där barnrättsföreträdare finns med. Barnrättsföreträdare ska på lämpligt sätt kunna finnas med i en sådan uppföljning.

 

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

 

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Bilaga 3

Justitieutskottets yttrande 2023/24:JuU3y