HB01SkU24: Tillfälligt höjt tak för rotavdraget

Skatteutskottets betänkande 2023/24:SkU24

Sammanfattning

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till ändringar i bl.a. inkomstskattelagen. Förslagen innebär att taket för rotavdraget tillfälligt ska höjas och att det tillfälligt ska införas separata tak för rot- respektive rutavdraget. Under beskattningsåret 2024 ska taket vara 75 000 kronor per person för rotavdraget och 75 000 kronor per person för rutavdraget. Fram till den 30 juni 2024 ska dock högst 50 000 kronor få användas för rotavdrag och högst 75 000 kronor sammanlagt för rot- och rutavdrag. Förslaget syftar till att temporärt främja sysselsättningen i byggsektorn under lågkonjunkturen i svensk ekonomi. Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juli 2024 och upphöra att gälla vid utgången av december 2024. Bestämmelserna får tillämpas på hushållsarbete som har betalats, förmån av hushållsarbete som har tillhandahållits och hushållsarbete som har redovisats i en förenklad arbetsgivardeklaration under beskattningsåret 2024.

Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandena.

I betänkandet finns en reservation (V, MP) och två särskilda yttranden (S, C). Ledamoten från Centerpartiet avstår från ställningstagande och redovisar i stället sitt ställningstagande i ett särskilt yttrande.

Behandlade förslag

Proposition 2023/24:86 Tillfälligt höjt tak för rotavdraget.

Två yrkanden i följdmotioner.  

 

 

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Bakgrund

Propositionens huvudsakliga innehåll

Utskottets överväganden

Tillfälligt höjt tak för rotavdraget

Reservation

Tillfälligt höjt tak för rotavdraget (V, MP)

Särskilda yttranden

1. Tillfälligt höjt tak för rotavdraget (S)

2. Tillfälligt höjt tak för rotavdraget (C)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Följdmotionerna

Bilaga 2
Regeringens lagförslag

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

 

Tillfälligt höjt tak för rotavdraget

Riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),

2. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),

3. lag om ändring i lagen (2009:194) om

förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete,

4. lag om ändring i lagen (2009:194) om

förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete,

5. lag om ändring i skatteförfarandelagen

(2011:1244),

6. lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244).

Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:86 punkterna 1–6 och avslår motionerna

2023/24:2846 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V) och

2023/24:2854 av Annika Hirvonen m.fl. (MP).

 

Reservation (V, MP)

Stockholm den 21 maj 2024

På skatteutskottets vägnar

Niklas Karlsson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Niklas Karlsson (S), Per Söderlund (SD), Hanna Westerén (S), Peder Björk (S), Fredrik Ahlstedt (M), David Lång (SD), Mathias Tegnér (S), Marie Nicholson (M), Ilona Szatmári Waldau (V), Cecilia Engström (KD), Helena Lindahl (C)*, Bo Broman (SD), Annika Hirvonen (MP), Patrik Karlson (L), Crister Carlsson (M), Patrik Björck (S) och Ulf Lindholm (SD).

* Avstår från ställningstagande, se särskilt yttrande.

 

 

 

 

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I betänkandet behandlar utskottet proposition 2023/24:86 Tillfälligt höjt tak för rotavdraget. I propositionen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till regeringens beslut om propositionen.

Regeringens förslag till riksdagsbeslut återges i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2. Lagförslaget har granskats av Lagrådet. I ärendet har två följdmotioner väckts.

Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juli 2024 och upphöra att gälla vid utgången av december 2024.

Bakgrund

Rutavdraget trädde i kraft den 1 juli 2007. Det följdes av rotavdraget som gäller fr.o.m. den 8 december 2008. Syftet med rot- och rutavdragen är bl.a. att öka arbetsutbudet och därigenom stimulera sysselsättningen och tillväxten genom att omvandla sådant arbete som utförs av hushållen själva till marknadsarbete. Rutavdrag lämnas för hushållsarbete som ofta utförs av hushållen själva och som i de flesta fall utförs i bostaden, däribland städning och tvättning (rutarbete). Rotavdrag lämnas för reparation, underhåll och om- och tillbyggnad av vissa bostäder (rotarbete).

Rot- respektive rutavdraget ges genom skattereduktion. Underlaget för skattereduktionen är arbetskostnaden, inklusive mervärdesskatt. Kostnader för material, utrustning och resor ingår inte. Den sammanlagda skattereduktionen för rot- och rutarbete får uppgå till högst 75 000 kronor per person och år, varav högst 50 000 kronor får avse rotarbete. De materiella reglerna finns i 67 kap. 11–19 §§ inkomstskattelagen (1999:1229), medan förfarandet regleras i bl.a. lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete.

Det finns tre olika sätt att tillgodoräknas slutlig skattereduktion inom rot- och rutavdragssystemet. För det första kan den enskilde anlita en näringsidkare som när avtalet om arbetet träffas eller när ersättningen betalas ut är godkänd för F-skatt (eller, om arbetet utförs utanför Sverige i ett annat EES-land och utföraren inte har bedrivit näringsverksamhet i Sverige, har intyg eller någon annan handling som visar att företaget i fråga om skatter och avgifter i sitt hemland genomgår motsvarande kontroll som den som är godkänd för F-skatt). För det andra kan den enskilde få tjänsterna tillhandahållna som en skattepliktig löneförmån av sin arbetsgivare. För det tredje kan den enskilde anlita en privatperson som inte är godkänd för F-skatt.

Det vanligaste sättet att få rot- och rutavdrag är att en enskild anlitar en näringsidkare som är godkänd för F-skatt. I dessa fall tillgodoräknas köparen skattereduktionen genom den s.k. fakturamodellen. Fakturamodellen innebär att köparen får sitt rot- eller rutavdrag direkt i samband med betalningen av det utförda arbetet. Utföraren fakturerar köparen som vanligt men gör avdrag med en viss del av arbetskostnaden inklusive mervärdesskatt. Skattereduktionen är i dessa fall högst 50 procent av arbetskostnaden för rutarbete och högst 30 procent av arbetskostnaden för rotarbete. När arbetet är utfört och köparen har betalat sin del av arbetskostnaden kan utföraren ansöka om utbetalning av resterande del av arbetskostnaden hos Skatteverket. Skatteverket kontrollerar att köparen inte redan har överskridit taket för årets rot- och rutavdrag och gör sedan utbetalningen till utföraren. Samtidigt tillgodoförs köparen en preliminär skattereduktion. Den preliminära skattereduktionen är förifylld i inkomstdeklarationen. När köparen lämnar sin inkomstdeklaration begär denne slutlig skattereduktion.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att taket för rotavdraget tillfälligt ska höjas och att det tillfälligt ska införas separata tak för rot- respektive rutavdraget. Under beskattningsåret 2024 ska taket vara 75 000 kronor per person för rotavdraget och 75 000 kronor per person för rutavdraget. Fram till den 30 juni 2024 ska dock högst 50 000 kronor få användas för rotavdrag och högst 75 000 kronor sammanlagt för rot- och rutavdrag. Förslaget syftar till att temporärt främja sysselsättningen i byggsektorn under lågkonjunkturen i svensk ekonomi. Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juli 2024 och upphöra att gälla vid utgången av december 2024. Bestämmelserna får tillämpas på hushållsarbete som har betalats, förmån av hushållsarbete som har tillhandahållits och hushållsarbete som har redovisats i en förenklad arbetsgivardeklaration under beskattningsåret 2024.

 

Utskottets överväganden

Propositionen

Det huvudsakliga syftet med rotavdraget är att minska svartarbetet och att öka arbetsutbudet. När reglerna infördes framhöll regeringen att lägre skatt på marknadsproducerat rotarbete innebär ökade möjligheter för individen att köpa arbetet i stället för att utföra det själv, varigenom denne kan öka sitt eget arbetsutbud på marknaden. Därtill konstaterades bl.a. att svensk ekonomi befann sig i en konjunkturnedgång och att byggsektorn märkbart hade försvagats under de senaste åren. Skattereduktionen förväntades stimulera en annars vikande byggmarknad och därför ansågs det vara en lämplig tidpunkt att införa rotavdraget (prop. 2008/09:178 s. 23–24).

Regeringen uppger att Sverige nu bedöms vara i en lågkonjunktur med hög inflation. Tillväxten fortsätter enligt regeringen att utvecklas i svag takt och Sverige går in i lågkonjunkturen med en hög arbetslöshet i jämförelse med andra europeiska länder. Det är enligt regeringen ett besvärligt ekonomiskt läge där många företag pressas hårt av inflationen. Detta drabbar inte minst byggsektorn som möter ökade priser och minskad efterfrågan.

För att temporärt främja sysselsättningen i byggsektorn under lågkonjunkturen i svensk ekonomi bör taket för rotavdraget tillfälligt höjas. Ett tillfälligt höjt tak för rotavdraget kan enligt regeringen bidra till att efterfrågan på rotarbete ökar under en period då efterfrågan på övriga bygg- och anläggningsarbeten bedöms minska. Detta kan till viss del upprätthålla produktionen och sysselsättningen i byggsektorn. 

Den tillfälliga höjningen av taket för rotavdraget bör enligt regeringens förslag inte begränsas av möjligheten att göra skattereduktion för rutarbete under 2024. Rot- respektive rutavdraget bör därför ha separata tak under 2024.

En tillfällig höjning av taket för rotavdraget samt separata tak för rot- respektive rutavdraget innebär att bestämmelserna om tillgodoräknande av den preliminära skattereduktionen behöver justeras. Skattereduktionen ska tillgodoräknas separat för rot- respektive rutavdraget och ska under beskattningsåret 2024 kunna uppgå till 75 000 kronor vardera. På motsvarande sätt behöver bestämmelserna om utbetalning till utföraren justeras eftersom det inte ska göras någon utbetalning när köparen har tillgodoräknats högsta möjliga preliminära skattereduktion. Även bestämmelserna om skatteavdrag för förmån av hushållsarbete behöver justeras utifrån de nya taken.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Lagändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2024 och upphöra att gälla vid utgången av december 2024. De tillfälliga bestämmelserna ska tillämpas på hushållsarbete som har betalats, förmån av hushållsarbete som har tillhandahållits och hushållsarbete som har redovisats i en förenklad arbetsgivardeklaration under beskattningsåret 2024. Under perioden den 1 januari–30 juni 2024 får dock den sammanlagda skattereduktionen för hushållsarbete uppgå till högst 75 000 kronor, varav högst 50 000 kronor får avse rotarbete.

Motionerna

I kommittémotion 2023/24:2846 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V) yrkar motionärerna att propositionen ska avslås eftersom de anser att förslaget är kostsamt och inte kan förväntas få någon betydande effekt på sysselsättningen.

I kommittémotion 2023/24:2854 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkar motionärerna att propositionen ska avslås. Motionärerna anser att rotavdraget framöver borde reformeras i grunden och att stöd till att byta ut fullt fungerande kök är ett dåligt utnyttjande av såväl skattemedel som naturresurser.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att Sverige nu bedöms vara i en lågkonjunktur med hög inflation. Tillväxten fortsätter enligt regeringen att utvecklas i svag takt och Sverige går in i lågkonjunkturen med en hög arbetslöshet i jämförelse med andra europeiska länder. Genom att tillfälligt höja taket för rotavdraget ökar efterfrågan på rotarbete under en period då efterfrågan på övriga bygg- och anläggningsarbeten bedöms minska. Utskottet delar regeringens bedömning att detta förslag till viss del kan upprätthålla produktionen och sysselsättningen i byggsektorn. Utskottet anser därför att riksdagen bör anta regeringens förslag. Därmed avstyrker utskottet motionerna.

 

Reservation

Ställningstagande

I propositionen föreslås det att taket för rotavdrag tillfälligt ska höjas samt att det tillfälligt ska införas separata tak för rot- och rutavdrag. Förslaget innebär att man under 2024 ska få använda sig av rotavdrag för 75 000 kronor per person och rutavdrag för 75 000 kronor per person.

Riksrevisionen publicerade i december 2023 en granskningsrapport om rotavdraget. En viktig slutsats i denna rapport är att det vore kostnadseffektivt att sänka taket för rotavdrag och att självfinansieringsgraden för avdraget är mycket låg. Riksrevisionens rapport visar även att det är betydligt vanligare att nyttja rotavdrag bland hushåll med höga inkomster än bland hushåll med lägre inkomster. Mer än hälften av det totala avdragsbeloppet användes av de 20 procent av hushållen som hade de högsta inkomsterna. Då en höjning av taket gynnar dem som redan i stor utsträckning använder sig av rotavdrag kommer regeringens föreslagna ändring i mycket hög utsträckning att gynna hushåll med höga inkomster. Regeringens egen konsekvensanalys visar att förslaget framför allt kommer att gynna de 10% av hushållen som har de högsta inkomsterna. Det är framför allt hushåll i storstadsregionerna Stockholm och Göteborg som gynnas. Regeringens förslag är dyrt, ineffektivt och ett slöseri med begränsade resurser. Propositionen bör därför avslås. Detta bör riksdagen besluta.

Särskilda yttranden

Riksrevisionen har nyligen presenterat en rapport (RiR 2023:26) där de granskar rotavdragets kostnadseffektivitet dels för att öka arbetsutbudet, dels för att minska andelen svartarbete i branschen. Slutsatserna är mycket tydliga: rotavdraget är inte kostnadseffektivt i sin nuvarande form, vare sig när det gäller att öka arbetsutbudet eller att minska svarta löner i branschen. Riksrevisionen rekommenderar därför regeringen att sänka taket för rotavdraget. I sin proposition föreslår regeringen istället att taket höjs. De fördelningspolitiska effekterna är tydliga: förslaget kommer främst att gynna de 10% av hushållen som har de högsta inkomsterna. Regeringens konsekvensanalys pekar även på att efterfrågan på rotarbete skulle öka mer med en höjd subventionsgrad än med ett tillfälligt höjt takbelopp.

Byggsektorn behöver stöd. Krisen i byggsektorn är en kraftigt bidragande faktor till lågkonjunkturen. Den slår hårt mot de som jobbar i sektorn, samtidigt som den kommer med stora makroekonomiska risker. Minskningen i bostadsinvesteringar tynger BNP här och nu, vi riskerar också att tappa den kompetens vi behöver för att bygga bostäder i framtiden. En långsiktig nedgång i bostadsbyggandet skulle i sin tur ha en negativ påverkan på vår tillväxt, vår nyindustrialisering och möjligheten för Sveriges befolkning att flytta till jobb och utbildning i olika delar av landet.

Därför har vi socialdemokrater i vår budgetmotion för 2024 föreslagit ett reformerat rotavdrag, med höjd subventionsgrad för energieffektiviserande åtgärder. Det kan t.ex. handla om installation av bergvärme, vattenburen värme, solceller, dörrar och fönster eller tilläggsisolering. Energieffektiviserande tjänster föreslås få en höjd subventionsgrad till 50% samtidigt som subventionsgraden sänks för övriga rotarbeten. Åtgärden blir därmed offentligfinansiellt neutral.

En höjd subventionsgrad för energieffektiviseringar skulle öka kostnadseffektiviteten och göra det mer fördelningspolitiskt rättvist. Fler människor skulle ha råd att starta ombyggnationer, vilket skulle öka efterfrågan och gynna byggsektorn. Regeringens ”lyx-rot” är inte rätt väg framåt. Ett höjt tak kommer bara att gynna de som redan har råd med stora renoveringar och kommer inte att ha någon effekt på krisen i byggsektorn.

Frågor om rotavdragets tak och golv samt dess konsekvenser måste utredas noggrant. För att värna en ordnad och sammanhållen budgetprocess avstår vi emellertid från att lämna någon reservation. Att använda statens resurser på ett effektivt sätt är fundamentalt viktigt och vi kommer att noga följa frågan om rotavdragets omfattning och återkomma med förslag om det finns skäl för det.

 

Centerpartiet föreslog i sin budgetmotion för 2024 en halverad höjning av taket för ROT-tjänster än vad som föreslås i denna proposition. Istället vill vi att mellanskillnaden bör gå till att stärka det gröna avdraget, som beskrivs nedan.

Centerpartiet var drivande i arbetet med att införa en skattereduktion för installation av grön teknik, det så kallade gröna avdraget. Sedan skattereduktionens införande har den visat sig vara mycket populär och bidragit till ett stort antal klimatsmarta investeringar. Centerpartiet anser att reduktionen bör utvidgas ytterligare, i syfte att bidra till att lösa ett antal klimat- och miljörelaterade problem på ett effektivt sätt. En viktig del i detta arbete är en effektivare uppvärmning av bostäder som idag värms med direktverkande el, vilket också bidrar till bättre motståndskraft mot höga elpriser. Detta kan exempelvis ske genom installation av olika typer av värmepumpar. Installation av sådana energibesparande värmepumpar bör därför inkluderas i det gröna avdraget.

Kravet om att reduktion för installation av system för lagring enbart beviljas för sådana installationer som avser lagring av egenproducerad el bör tas bort. Även lagring av sådan elenergi som inte är egenproducerad kan bidra till att förbättra effektbalansen och bidra till en jämnare belastning på elnäten.  Därtill bör vissa effektiva energi- och vattenbesparande åtgärder inkluderas i skattereduktionen.

Som beskrivits ovan hade Centerpartiet en annat förslag i sin senaste budgetmotion och som inte helt följer liggande proposition. För att värna en ordnad och sammanhållen budgetprocess avstår jag emellertid från att delta i beslutet.

 

 

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

 

Bilaga 2

Regeringens lagförslag