HB01SkU11: Inkomstskatt

I kommittémotion 2023/24:2645 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 6 föreslås ett tillkännagivande om att justera avtrappningen i jobbskatteavdraget för höginkomsttagare.

I kommittémotion 2023/24:2321 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V) yrkandena 4 och 7 föreslås ett tillkännagivande om dels att ett nytt jobbskatteavdrag inte borde ha införts den 1 januari 2024, dels att jobbskatteavdraget ska trappas av på inkomster över 45 000 kronor i månaden för att vara helt utfasat på månadsinkomster över 100 000 kronor.

I motion 2023/24:601 av Sten Bergheden (M) föreslås ett tillkännagivande om att man bör överväga att införa ytterligare ett jobbskatteavdrag.

I motion 2023/24:2080 av Johan Hultberg (M) föreslås ett tillkännagivande om att se över jobbskatteavdragets utformning så att det inte ger incitament att höja kommunalskatten.

Jobbskatteavdrag

Den 1 januari 2007 infördes jobbskatteavdraget. Rätt till skattereduktionen har fysiska personer som är obegränsat skattskyldiga och har arbetsinkomster. Även begränsat skattskyldiga med arbetsinkomster har i vissa fall rätt till skattereduktionen. Med arbetsinkomster avses i huvudsak sådana inkomster av anställning eller av annat förvärvsarbete och av aktiv näringsverksamhet som närmare definieras genom hänvisningar till socialförsäkringsbalken. Bestämmelserna finns i 67 kap. 5–9 §§ inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL. Jobbskatteavdrag beräknas på lön t.o.m. året personen fyller 65. Från den 1 januari det år den skattskyldige fyller 66 får man istället det förhöjda jobbskatteavdraget (nuvarande nivå).

Jobbskatteavdraget räknas av mot den kommunala inkomstskatten. Ju högre kommunalskattesats desto större blir jobbskatteavdraget. Att skatte–sänkningen är större i högskattekommuner innebär att jobbskatteavdraget i viss utsträckning fungerar skatteutjämnande mellan kommuner. Även om jobbskatteavdraget sänker skatten på den del av inkomsten som man endast betalar kommunalskatt på, påverkas inte de kommunala skatteintäkterna. Jobbskatteavdraget är nämligen en statligt finansierad skattereduktion som bokförs i statens budget. Kommunernas och landstingens skatteintäkter beräknas exklusive jobbskatteavdrag.

Jobbskatteavdragets storlek är som nämnts ovan beroende av om den skattskyldige har fyllt 65 år eller inte. För den som vid beskattningsårets ingång är yngre än 65 år utgår beräkningen av jobbskatteavdraget från arbetsinkomsten, prisbasbeloppet, grundavdraget och skattesatsen för kommunal inkomstskatt.

Den 1 januari 2024 infördes ett nytt jobbskatteavdrag. Det innebär att skattereduktion ges med ett belopp som motsvarar en större andel av arbetsinkomsterna än tidigare. Skattesänkningen riktas främst till heltidsarbetande med låga och medelhöga inkomster. Skattesänkningen blir som störst som andel av inkomsten vid en månadsinkomst om ca 38 500 kronor. Även i kronor räknat bör skattesänkningen uppgå till en månadsinkomst om ca 38 500 kronor. I genomsnitt minskar skatten med knappt 2 600 kronor per person och år.

Jobbskatteavdrag för äldre (personer över 66 år)

För dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 66 år utgår ett jobbskatteavdrag för äldre. Jobbskatteavdraget för äldre är annorlunda utformat än det ordinarie jobbskatteavdraget. För denna grupp är beräkningen förenklad och utgår från arbetsinkomstens storlek. Någon koppling till prisbasbeloppet, grundavdraget eller skattesatsen för kommunal inkomstskatt finns alltså inte i beräkningen. Vid införandet var tanken att jobbskatte–avdraget skulle vara högre för äldre för att ge dessa personer en starkare drivkraft att stanna kvar på arbetsmarknaden.

Från den 1 januari 2023 gäller ett förstärkt jobbskatteavdrag för personer som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år. Skattereduktion ges med ett belopp som motsvarar en större andel av arbetsinkomsterna än tidigare.

När jobbskatteavdraget för äldre infördes var skattesänkningen indexerad genom en koppling till prisbasbeloppet. I syfte att förenkla beräkningen togs dock kopplingen bort 2009 (prop. 2008/09:39). Det innebar att jobbskatteavdraget för äldre inte följde prisutvecklingen i samhället på samma sätt som det ordinarie jobbskatteavdraget. Det innebar även att nivåskillnaden mellan det ordinarie jobbskatteavdraget och jobbskatteavdraget för äldre riskerade att minska för varje år. För att komma till rätta med denna problematik ändrades jobbskatteavdraget för äldre från den 1 januari 2024 på så sätt att beräkningen åter kopplas till prisbasbeloppet. Den 1 januari 2024 infördes en indexering i beräkningen av jobbskatteavdraget för äldre, och åldersgränsen för att ta del av jobbskatteavdraget för denna grupp höjdes från 65 till 66 år.

Förhöjt grundavdrag

Det förhöjda grundavdraget är en extra skattelättnad som ges till dem som vid årets ingång har fyllt 66 år, dvs att man fyller 67 under året (åldersgränserna enligt nu gällande regelverk). Det förhöjda grundavdraget är egentligen ett eget avdrag som läggs på det vanliga grundavdraget. Åldersgränsen för när en person får det förhöjda grundavdraget ska följa riktåldern för pension.

Från och med år 2026 införs begreppet riktålder som närmast kan översättas till ”rekommenderad pensionsålder”, men börjar gälla sex år efter att den har blivit fastställd. År 2023, fastställdes riktåldern till 67 år och den börjar alltså gälla sex år senare, dvs 2029.

Den 1 januari 2024 sänktes skatten för pensionärer genom att det förhöjda grundavdraget för personer som vid årets ingång har fyllt 66 år förstärktes. I genomsnitt minskar skatten med ca 1 300 kronor per person och år.

Tidigare riksdagsbehandling

Motionsyrkanden om jobbskatteavdrag behandlades senast i betänkande 2022/23:SkU11 och i yttrande 2023/24:SkU1y. Utskottet avstyrkte motionsyrkandena och riksdagen följde utskottet.

Utskottet konstaterar att riksdagen den 29 november 2023 fastställde utgiftsramar och godkände inkomstberäkningar i statens budget för 2024 enligt regeringens förslag som bygger på en överenskommelse mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna.

Jobbskatteavdraget är en statlig skattereduktion som är direkt proportionell mot kommunalskatten och finansieras helt av staten. Skattereduktionen är utformad så att den är större i kommuner med högre kommunalskatt. Utskottet ser inte något skäl att ändra på detta. Utskottet avstyrker därmed motion 2023/24:2080 av Johan Hultberg (M).

Utskottet ställer sig bakom regeringens inriktning av skattepolitiken. Det har gjorts förändringar och förbättringar i reglerna om jobbskatteavdrag som trädde i kraft den 1 januari 2024. Utskottet anser därför inte att riksdagen behöver rikta ett tillkännagivande till regeringen om ytterligare förändringar i reglerna för jobbskatteavdraget. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet därmed motionerna 2023/24:2645 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 6, 2023/24:2321 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V) yrkandena 4 och 7 och 2023/24:601 av Sten Bergheden (M).

Skatteskala, skattereduktion och grundavdrag m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslag om skatteskala, skattereduktion, grundavdrag, SINK-skatt, skatten för 57:-orna och gränspendlare.

Jämför reservation 3 (S) och 4 (C).

I kommittémotion 2023/24:2645 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 5 föreslås ett tillkännagivande om att man bör genomföra en rättvis skattesänkning för vanligt folk som inkluderar fler förvärvsinkomster jobbskatteavdrag som regeringen föreslagit. Skattesänkningen ska rikta sig mot låg- och medelinkomsttagare.

I motion 2023/24:1483 av Sofia Skönnbrink (S) föreslås ett tillkännagivande om att undersöka möjligheten att kompensera de individer som är direkt beroende av bilen i glesbygd med någon form av skatteavdrag.

I motion 2023/24:487 av Louise Meijer (M) föreslås ett tillkännagivande om att man bör överväga möjligheten att avskaffa den statliga inkomstskatten.

I motion 2023/24:1410 av Carl Nordblom (M) föreslås ett tillkännagivande om att man borde överväga förutsättningarna att skattebefria de första 500 000 kronorna som en svensk medborgare tjänar under sitt arbetsliv.

I motion 2023/24:2273 av Carl Nordblom (M) föreslås ett tillkännagivande om att man ska överväga möjligheterna att ändra den tid en artist, kulturutövare eller idrottsperson får vistas i Sverige innan den anses bosatt i landet och därmed förlänga den period som personen kan beskattas enligt A-SINK.

I motion 2023/24:2495 av Sten Bergheden (M) föreslås ett tillkännagivande om att överväga en uppföljning av hur de kunde uppstå ett misstag med skatten för årskull 1957 kunde ske som innebar att de inte omfattades av det förhöjda grundavdraget 2023.

I motion 2023/24:2391 av Christian Carlsson (KD) föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör inrätta en haveriutredning om skattesveket mot 57:orna.

I motion 2023/24:1607 av Niels Paarup-Petersen (C) yrkande 1 föreslås tillkännagivanden om att man bör säkra jämbördiga regler för gränspendlare vid uppsägning. I yrkande 4 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör förenkla skattesituationen efter covid-19 för arbetspendlare över landgränser. I yrkande 8 föreslås ett tillkännagivande om att dubbelbeskattningen av pensioner för gränspendlare måste stoppas.

Grundavdrag

Grundavdrag är i praktiken den lägsta gräns där en inkomsttagare börjar betala inkomstskatt. Grundavdraget beräknas på summan av inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet efter allmänna avdrag. Grundavdraget undantar en del av inkomsten från skatt och beräknas som olika andelar av ett prisbasbelopp beroende på inkomstintervall. Det är högre i vissa inkomstintervall, vilket syftar till att minska skatten för låg- och medelinkomsttagare.

Personer som vid årets ingång fyllt 66 år får genom ett särskilt tillägg ett högre grundavdrag än andra inkomsttagare, vilket är en kompensation för att pensioner inte omfattas av det s.k. jobbskatteavdraget.

Skiktgräns

Skiktgränsen är den fastställda inkomsten minskad med grundavdraget (=beskattningsbar förvärvsinkomst). Skiktgränsen räknas varje år upp med konsumentprisindex plus 2 procentenheter på den beskattningsbara inkomst som överstiger skiktgränsen är den statliga inkomstskatten 20 procent.

När skiktgränsen för statlig inkomstskatt infördes 1991 bestämdes att gränsen årligen skulle justeras med ett automatiskt verkande inflationsskydd. Själva utformningen, förändringen av konsumentprisindex plus 2 procentenheter, baserades på att de skattskyldiga skulle tillförsäkras ett reallöneskydd så att andelen skattskyldiga som betalar statlig inkomstskatt låg på en enhetlig nivå (prop. 1989/90:110 s. 299 och 300). Genom åren har skiktgränsen både höjts och begränsats i förhållande till den ordinarie uppräkning som gäller för beskattningsåret.

Genom att riksdagen i november 2023 antog regeringens förslag till budgetproposition för 2024 (prop. 2023/24:1) beslutades att någon uppräkning av skiktgränsen för 2024 inte skulle göras. Skiktgränsen för statlig inkomstskatt för beskattningsåret 2024 ligger därför kvar på samma nivå som för beskattningsåret 2023 och uppgår till 598 500 kronor.

Skattereduktion för boende i vissa glest befolkade områden

Bestämmelsen om en skattereduktion för boende i vissa glest befolkade områden trädde i kraft den 1 december 2020 och tillämpades första gången för beskattningsåret 2020. Bestämmelsen innebär att fysiska personer som den 1 november året före beskattningsåret är folkbokförda i vissa uppräknade kommuner, främst i Norrland och nordvästra Svealand, har rätt till en skattereduktion med 1 675 kronor per år som räknas av mot den kommunala inkomstskatten.

57-orna – förhöjt grundavdrag

De pensionsrelaterade åldersgränserna i socialförsäkringsbalken och i angränsande trygghetssystem höjdes 2023 till 66 år och kommer att höjas till 67 år 2026 (prop. 2021/22:181, bet.2021/22:SfU25, rskr 2021/22:331). Höjningen av åldersgränserna förenades med övergångsbestämmelser som innebär att personer födda 1957 fortfarande har haft rätt att ta ut garantipension, bostadstillägg, inkomstpensionstillägg m.m. från 65 års ålder. På motsvarande sätt finns övergångsbestämmelser för lagändringen 2026 som innebär att personer födda 1959 fortfarande kommer att ha rätt att ta ut garantipension, bostadstillägg, inkomstpensionstillägg m.m. från 66 års ålder. Samtidigt med ändringarna i socialförsäkringsbalken höjdes åldersgränsen i inkomstskattelagen (1999:1229) för att göra det möjligt att ta del av det förhöjda grundavdraget. År 2023 höjdes åldersgränsen från 65 till 66 år och från och med 2026 höjs åldersgränsen från 66 till 67 år (prop. 2021/22:181, bet.2021/22:SfU25, rskr 2021/22:331). Då åldersgränsen gäller åldern vid beskattningsårets ingång innebär ändringen att personer födda 1957 har rätt till förhöjt grundavdrag först 2024 och personer födda 1959 först 2027. Den 1 juli 2024 införs nya regler som syftar till att korrigera lagstiftningen och att kompensera de personer som har blivit missgynnade och också se till att framtida ändringar genomförs samtidigt i båda systemen.

Begränsat och obegränsat skattskyldiga i Sverige

För fysiska personer finns det i 3 kap. 3 § IL tre fristående kriterier för att vara obegränsat skattskyldig i Sverige. Dessa kriterier är bosatt i Sverige, stadigvarande vistelse i Sverige och väsentlig anknytning till Sverige. Obegränsad skattskyldighet innebär att man är skattskyldig i Sverige för alla sina inkomster i Sverige och från utlandet. Det finns dock undantag från skattskyldigheten såväl i intern rätt, t.ex. sexmånadersregeln, som i skatteavtal. Enligt praxis är stadigvarande vistelse i princip en sammanhängande tidsperiod på sex månader eller mer här i landet (prop. 2004/05:19 s. 30). Vistelsetiden beräknas utan hänsyn till årsskiften. Det spelar ingen roll varför vistelsen i Sverige har blivit stadigvarande eller vad man gör i Sverige.

Begränsat skattskyldiga är fysiska personer som inte är bosatta i Sverige eller som inte stadigvarande vistas här och inte heller har väsentlig anknytning hit d.v.s. de som inte är obegränsat skattskyldiga.

Begränsad skattskyldighet innebär att endast vissa inkomster, som har anknytning till Sverige, beskattas här (källstatsprincipen). Dessa bestämmelser har utformats så att de i stor utsträckning överensstämmer med skatteavtalens regler om fördelning av beskattningsrätten.

SINK och A-SINK

Inkomster från Sverige och vissa andra inkomster, som uppbärs av fysiska personer som är bosatta utomlands beskattas enligt lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta den s.k. SINK-lagen. Med bosatt utomlands avses en fysisk person som är begränsat skattskyldig enligt inkomstskattelagen, förkortad IL. Särskild inkomstskatt tas ut med 25 procent av de skattepliktiga inkomsterna. Den skattskyldige får inte göra några avdrag från inkomsterna. Inte heller får skattereduktion räknas av mot skatterna. Den skattskyldige behöver inte deklarera inkomsterna eftersom skatten är definitiv.

A-SINK är fråga om skatteavdrag på ersättning till en begränsat skattskyldig artist eller idrottsutövare eller till ett utländskt artistföretag. Begränsat skattskyldiga är fysiska personer som inte är bosatta i Sverige eller som inte stadigvarande vistas här och inte heller har väsentlig anknytning hit d.v.s. de som inte är obegränsat skattskyldiga.

Den som är begränsat skattskyldig beskattas enligt reglerna i SINK, A‑SINK, Kupongskattelagen (KupL) eller i 3 kap. 18–20 §§ IL.

En kontant ersättning eller annan ersättning som en artist, idrottsman eller ett artistföretag får är skattepliktig inkomst om följande förutsättningar är uppfyllda:

• Ersättningen kommer från Sverige.

• Det är en ersättning för artistisk eller idrottslig verksamhet.

• Verksamheten bedrivs i Sverige eller på ett svenskt fartyg.

Även förskott av en sådan ersättning är skattepliktiga (7 § första stycket A‑SINK). Ersättningen ska komma från Sverige. Även sådan ersättning som en utländsk arrangör ger ut till en utländsk artist eller ett artistföretag för artistisk verksamhet i Sverige ska anses som ersättning som kommer (uppbärs) från Sverige (prop. 1990/91:159 s. 30).

Till artistisk verksamhet räknas personligt framträdande inför publik eller vid ljud- eller bildupptagning med sång, musik, dans, teater, cirkus eller liknande (3 § A-SINK). Endast den som framträder med artistisk verksamhet på t.ex. en scen omfattas av A-SINK. Det innebär att exempelvis scenpersonal, tekniska biträden, regissörer och koreografer inte omfattas. För sådana personer blir i stället SINK aktuell.

Öresundsavtalet

Öresundsavtalet från 2003 reglerar främst beskattningen av de som pendlar över Öresund. Genom det nuvarande avtalet får gränspendlare möjlighet att i viss utsträckning arbeta hemifrån och att beskattas i det land där arbetet normalt utförs. Kopplat till dessa regler finns också en kompensationsordning, som innebär att kompensation på ömsesidig basis betalas för det faktum att pendlarna inte beskattas i sina hemkommuner.

Av budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 s. 240) framgår bl.a. att regeringen under mars 2020 tog kontakt med den danska regeringen i syfte att förbereda en eventuell omförhandling av Öresundsavtalet och under hösten 2021 återupptogs arbetet där behov av att utvidga utjämningsordningens omfattning har lyfts fram från den svenska regeringens sida. Frågan ingår nu som en del i ett förslag om en vidare översyn av 2003 års avtal.

Den 6 maj 2024 presenterade Sveriges och Danmarks finansministrar i ett pressmeddelande bl.a. följande:

Sverige och Danmark har nu nått en förhandlingsöverenskommelse om ett nytt Öresundsavtal. Syftet är främst att förenkla för gränspendlare och deras arbetsgivare och därmed få en bättre fungerande arbetsmarknad i Öresund. Ambitionen är att underteckna avtalet så fort som möjligt så att det kan träda kraft 2025.

- - -

Genom överenskommelsen att uppdatera Öresundsavtalet, anpassas det till dagens arbetsmarknad. Personer som normalt pendlar över Öresund ska under mer flexibla former kunna utföra en del av sitt arbete i sitt bosättningsland, utan förändrad beskattningssituation. Denna flexibilitet ska även vara tillgänglig för offentligt anställda, vilket nu inte är fallet.

- - -

Kompensationsordningen kommer fortsättningsvis även att omfatta kompensation för offentligt anställda som inte betalar inkomstskatt i sin hemkommun, vilket nu inte görs. Det kommer att ge en ökad nettokompensation till Sverige.

Motionsyrkanden om skiktgräns, förhöjt grundavdrag och gränspendlare behandlades i betänkande 2022/23:SkU11. Utskottet avstyrkte motions-yrkandena och riksdagen följde utskottet.

Riksdagen godkände den 29 november 2023 regeringens förslag till budgetproposition för 2024 (prop. 2023/24:1). Regeringen uttalade i propositionen att man med hänsyn till det nuvarande ekonomiska läget och regeringens prioritering att bekämpa inflationen ansåg att det var viktigt att få till en återhållsam och finansierad budget. Bland annat antogs förslaget att man skulle pausa uppräkningen av skiktgränsen för 2024. Att pausa uppräkningen innebär att andelen skattskyldiga som betalar statlig inkomstskatt återgår till en nivå som är mer i linje med hur det har sett ut historiskt.

Höjningen av åldersgränserna i pensionssystemet och i skattelagstiftningen har inneburit att två åldersgrupper, personer födda 1957 respektive personer födda 1959, hamnar i en situation där de behandlas som pensionärer i det ena systemet men inte i det andra. För att komma till rätta med denna skillnad har regeringen lämnat propositionen Vissa förslag om kompensation m.m. till personer födda 1957 och 1959 på grund av höjd åldersgräns för förhöjt grundavdrag till riksdagen. Förslagen i propositionen behandlades i betänkande 2023/24:SkU25 och bifölls av riksdagen den 29 maj 2024. Lagändringarna träder i kraft den 1 juli 2024. Ikraftträdandet av den höjda åldersgränsen till 67 år senareläggs till den 1 januari 2027. Beslutet innebär att för personer födda 1957 ges en kompensation som i möjligaste mån motsvarar storleken på den skattelättnad som det förhöjda grundavdraget innebär. Kompensationen är skattefri och betalas ut via skattekontot under 2024. För personer födda 1959 senareläggs ikraftträdandet av den höjda åldersgränsen till 67 år för rätt till det förhöjda grundavdraget med ett år, från den 1 januari 2026 till den 1 januari 2027. På så sätt kommer personer födda 1959 att ha rätt till förhöjt grundavdrag fr.o.m. 2026. Utskottet finner därmed att regeringen har korrigerat de felaktigheter som uppkom genom den tidigare lagstiftningsändringen. Utskottet anser därför inte att det finns behov av något tillkännagivande om ytterligare uppföljning eller utredning. Utskottet avslår motionerna 2023/24:2495 av Sten Bergheden (M) och 2023/24:2391 av Christian Carlsson (KD).

Utskottet noterar att regeringen nu nått en förhandlingsöverenskommelse med Danmark om ett nytt Öresundsavtal som är tänkt att träda i kraft under 2025. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motion 2023/24:1607 av Niels Paarup-Petersen (C) yrkandena 1, 4 och 8.

Utskottet har i ett tidigare ställningstagande ansett att skattesänkningar ska utformas för att öka sysselsättningen och tillväxten i hela landet och inte medges utifrån en geografisk grund. Sådana särlösningar leder till en asymmetri i skattesystemet och står i strid med principen om ett likabehandlande skattesystem. Utskottet ser ingen anledning att ändra sitt ställningstagande och avstyrker motion 2023/24:1483 av Sofia Skönnbrink (S).

Utskottet noterar att regeringen fortsätter med sitt reformarbete att genomföra lägre skatt på arbete för framför allt låg- och medelinkomsttagare bl.a. genom skatteförslag som remitteras inför höstens budgetförhandlingar. Vidare har regeringen i 2024 års ekonomiska vårproposition – Förslag till riktlinjer (prop. 2023/24:100) – uppgett att den ska verka för att skatten på arbete ska bli lägre och att incitamentet att jobba ska bli starkare, inom ramen för hållbara offentliga finanser. Den statliga skatten ska minska om det finns ett finansiellt utrymme. Utskottet ställer sig bakom regeringens inriktning av skattepolitiken. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2023/24:2645 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 5, 2023/24:487 av Louise Meijer (M), 2023/24:1410 av Carl Nordblom (M) och 2023/24:2273 av Carl Nordblom (M).

Skattereduktion för sjukersättning och aktivitetsersättning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslag om skattereduktion för sjuk- och aktivitetsersättning.

Jämför reservation 5 (S, V, MP).

I kommittémotion 2023/24:2645 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 4 föreslås ett tillkännagivande om att man bör införa en förstärkt skattereduktion för personer med sjuk- och aktivitetsersättning.

I kommittémotion 2023/24:2321 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V) yrkande 5 föreslås ett tillkännagivande om att skatteklyftan ska slutas för alla inkomster t.ex. sjuk- och rehabiliteringsersättning, a-kassa och föräldra–försäkring.

I motion 2023/24:1707 av Teresa Carvalho m.fl. (S) föreslås ett tillkännagivande om att utreda hur en enhetlig beskattning av förvärvsinkomster kan åstadkommas så att man tar bort den orättvisa skatten för personer som uppbär sjuk- och aktivitetsersättning.

I motion 2023/24:1727 av Eva Lindh m.fl. (S) föreslås ett tillkännagivande om att avskaffa den orättvisa skatteklyftan för personer med sjuk- och aktivitetsersättning.

En skattereduktion för sjukersättning och aktivitetsersättning infördes 2018. Den 1 januari 2022 höjdes skattereduktionen för sjukersättning och aktivitetsersättning. Det ska enligt regeringen i princip motsvara hur jobbskatteavdraget beräknas med undantagen att det inte finns nivåer för skattereduktionens storlek för underlag som överstiger 8,08 prisbasbelopp och att skattereduktionen alltid ska uppgå till minst 4,5 procent av underlaget, multiplicerat med skattesatsen för kommunal inkomstskatt.

Motionsyrkanden om skattereduktion för sjuk- och aktivitetsersättning behandlades i betänkande 2022/23:SkU11 och i yttrande 2023/24:SkU1y. Utskottet avstyrkte motionsyrkandena och riksdagen följde utskottet.

Utskottets ställningstagande

Skattereduktionen för sjukersättning och aktivitetsersättning förstärktes den 1 januari 2022. Förstärkningen utformades så att reduktionen så långt som möjligt skulle motsvara jobbskatteavdraget och ta bort skillnaden i beskattning mellan en sådan ersättning och arbetsinkomster. Utskottet noterar att t.ex. garantipensionen, sjuk- och aktivitetsersättningen och andra delar av ersättningssystemen indexeras. Det är fortfarande så att den som har sjuk- och aktivitetsersättning har en lägre inkomst, men man har ändå kompenserats i viss mån för inflationen.

Utskottet noterar också att regeringen fortsätter att arbeta på att dämpa inflationen och för att stötta hushåll som har det svårt särskilt under den nuvarande lågkonjunkturen. Förutom de indexeringar som sker har regeringen t.ex. förlängt det förhöjda bostadsbidraget. Vidare har skatter sänkts, t.ex. på drivmedel, och genom förändring av reduktionsplikten. Allt detta kommer att underlätta för hushåll, både för dem som arbetar och för dem som inte arbetar eller inte kan arbeta.

Utskottet finner därmed inte skäl att i nuläget ställa sig bakom några förändringar och avstyrker samtliga motioner.

Husavdrag (rut- och rotavdrag)

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslag om förändringar i systemet för husavdrag.

Jämför reservation 6 (S), 7 (SD), 8 (V), 9 (C) och 10 (MP) samt särskilt yttrande 1 (SD).

I partimotion 2023/24:2458 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 16 föreslås ett tillkännagivande om att man överväga möjligheten att införa ett rutavdrag för reparationer i syfte att göra återbruk mer gångbart.

I kommittémotion 2023/24:2645 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 12 föreslås ett tillkännagivande om att genomföra en tillfällig justering av subventionsgraden i det ordinarie rotavdraget till förmån för ett förhöjt särskilt rotavdrag för energieffektivisering och klimatinvesteringar.

I kommittémotion 2023/24:409 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkande 6 föreslås ett tillkännagivande om att hyresrätten har en stor funktion på bostadsmarknaden på flera sätt. Dock är underhållet i stora delar av hyresbeståndet i dag kraftigt eftersatt. Samtidigt finns ett stort behov av att kunna erbjuda lägenheter med rimliga hyror. Förutsättningarna att verka för ett mer kontinuerligt underhåll av fastigheterna behöver därför ses över, och ett rotavdrag bör ingå. I yrkande 9 föreslås ett tillkännagivande om att utreda möjligheten att införa rotavdrag för byggnader av kulturhistoriskt värde. I kommittémotion 2023/24:1656 av Per Söderlund m.fl. (SD) yrkande 8 föreslås ett tillkännagivande om att man bör utreda skattevillkoren för renovering av flerbostadshus för att verka för ett mer kontinuerligt underhåll av fastigheterna, och ett rotavdrag bör ingå i översynen. I yrkande 9 föreslås att man utreder en förbättring av skattevillkoren för renovering och underhåll av kulturhistoriska byggnader.

I kommittémotion 2023/24:1658 av Per Söderlund m.fl. (SD) yrkande 6 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör utreda vilka tjänster som ska berättiga till avdrag för rut- och rotarbeten samt förebygga missbruk av dessa avdrag.

I kommittémotion 2023/24:2321 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V) yrkande 9 föreslås ett tillkännagivande om att man bör avskaffa det s.k. rutavdraget. I yrkande 10 föreslås att det förslag som fanns i budgetpropositionen för 2024 om höjt tak för rotavdrag och slopandet av ett gemensamt tak för rut- och rotarbeten inte bör genomföras.

I kommittémotion 2023/24:2493 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 27 föreslås ett tillkännagivande om att överväga kompletteringar av rutavdraget som är särskilt riktat mot äldre.

I kommittémotion 2023/24:901 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 38 föreslås ett tillkännagivande om att utreda ett ”ritavdrag” för arkitekter riktat mot att tillskapa nya bostäder eller nya rum, energieffektivisera eller på annat sätt skapa miljömässig nytta.

I motion 2023/24:519 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) yrkas att man bör utreda hur ett rotavdrag för uppvisad miljövinst i sitt boende kan konstrueras för maximal klimatnytta.

I motion 2023/24:2219 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) föreslås ett tillkännagivande om att överväga möjligheten att utvidga rutavdraget till att även innefatta hjälp med transporter.

I motion 2023/24:2236 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) föreslås ett tillkännagivande om att överväga möjligheterna att införa ett rutavdrag för reparationer och säkerhetshöjande åtgärder på fordon.

I motion 2023/24:1631 av Daniel Bäckström och Mikael Larsson (båda C) föreslås ett tillkännagivande om att man utreda förutsättningarna för att möjliggöra rotavdrag för renovering av fönsterbågar som avlägsnas från en byggarbetsplats och renoveras i ett snickeri eller måleri.

I motion 2023/24:2470 av Catarina Deremar och Anne-Li Sjölund (båda C) yrkande 1 föreslås ett tillkännagivande om att man överväga över möjligheten att utvidga rotavdraget till att även omfatta avloppsanläggningar.

I motion 2023/24:2394 av Ingemar Kihlström (KD) föreslås ett tillkännagivande om att utreda förutsättningarna för att utöka rotavdraget till 50 procent av arbetskostnaden.

Rutavdraget infördes den 1 juli 2007. Det följdes av rotavdraget, som infördes den 8 december 2008. Det rotavdrag som då infördes var en permanent åtgärd för att minska svartarbete och öka arbetsutbudet (främst köparnas arbetsutbud). Tidigare hade rotavdrag använts periodvis som tillfällig konjunkturåtgärd.

Rotavdrag lämnas för reparationer, underhåll samt om- och tillbyggnad av vissa bostäder. Rutavdrag lämnas bl.a. för enklare städarbete eller annat rengöringsarbete, flyttstädning som utförs i bostad, häck- och gräsklippning, krattning och ogräsrensning samt beskärning och borttagande av träd och buskar som utförs på en tomt eller i en trädgård i nära anslutning till bostaden. Vidare ingår barnpassning som inte i mer än ringa omfattning innefattar hjälp med läxor och annat skolarbete och som utförs i eller i nära anslutning till bostaden eller i samband med promenader. Även bankbesök och besök vid en vårdcentral eller andra liknande ärenden kan omfattas. Sedan den 1 januari 2021 omfattar husavdraget (gemensam benämning för rot- och rutavdraget) flera nya tjänster som ger rätt till rutavdrag. Avdraget har breddats till att omfatta tvätt-, flytt-, hämtnings- och trygghetstjänster.

Husavdraget ges genom skattereduktion och omfattar bara kostnader för arbete, inklusive mervärdesskatt. Det omfattar inte kostnader för material, utrustning och resor.

Enligt gällande regler får rotavdraget och rutavdraget sammanlagt uppgå till 75 000 kronor per person och år. Rotavdraget får dock högst vara 50 000 kronor per år.

Riksdagen har beslutat att ändra reglerna för husavdrag i enlighet med förslag från regeringen. Bestämmelserna träder i kraft den 1 juli 2024 och upphör att gälla vid utgången av december 2024. De nya reglerna innebär att taket under beskattningsåret 2024 ska vara 75 000 kronor per person för rotavdraget och 75 000 kronor per person för rutavdraget. Fram till den 30 juni 2024 ska dock högst 50 000 kronor få användas för rotavdrag och högst 75 000 kronor sammanlagt för rot- och rutavdrag.

Motionsyrkanden om olika ändringar av rut- och rotavdrag behandlades i betänkande 2022/23:SkU11 och i yttrande 2023/24:SkU1y. Utskottet avstyrkte motionsyrkandena och riksdagen följde utskottet.

Skatteförfarandeutredningen

Det huvudsakliga syftet med rotavdraget är att minska svartarbetet och öka arbetsutbudet. För att temporärt främja sysselsättningen i byggsektorn kommer taket för rotavdraget att höjas tillfälligt under 2024. Reglerna träder i kraft den 1 juli 2024. Förslaget innebär också att rot- och rutavdraget ska ha separata tak under 2024, vilket medför att rotavdraget inte begränsas av att någon har köpt rutarbete. Åtgärden förväntas öka efterfrågan på rotarbete under en tid då efterfrågan på övriga bygg- och anläggningsarbeten minskar. På så sätt kan produktionen och sysselsättningen i byggsektorn till viss del upprätthållas.

Rutavdraget ska utformas på ett sådant sätt att efterfrågan ökar på tjänster som bidrar till ökad sysselsättning för personer med svagare anknytning till arbetsmarknaden. Utskottet konstaterar även att rutavdraget som utgångspunkt inte ska omfatta tjänster som kräver särskild utbildning eller avancerad teknisk utrustning. Rutavdraget har utökats med nya tjänster i omgångar sedan det infördes den 1 juli 2007. Avdraget breddades så sent som den 1 januari 2021 med flera nya rut-tjänster som tvätt-, flytt, hämtnings- och trygghetstjänster.

Skattereduktionen för rotarbete ska riktas till den som har det egentliga underhållsansvaret för sin bostad. I linje med detta avses därför med rotarbete reparation, underhåll samt om- och tillbyggnad av ett småhus, en ägarlägenhet eller en bostadsrätt som ägs respektive innehas av den som ansöker om skattereduktion. Utskottet ser inte något skäl att ändra omfattningen av husavdraget i denna del. Utskottet avstyrker motionerna 2023/24:409 yrkandena 6 och 9, 2023/24:1656 yrkandena 8 och 9 och 2023/24:1658 yrkande 6.

Utskottet anser att det är viktigt att bejaka klimatomställningen och ser positivt på den förstärkning av det gröna avdraget vid installation av solceller som började gälla den 1 januari 2023. Det är viktigt att utreda och ta fram förslag som under en övergångsperiod kan ge hushåll extra incitament att minska sin elförbrukning. Regeringen lämnade i budgetpropositionen för 2023 förslag om ett nytt stöd de kommande tre åren för att främja energieffektivisering i småhus genom en höjning av anslaget Insatser för energieffektivisering. Stödet är ett investeringsbidrag till konverteringsåtgärder från direktverkande el eller gas som uppvärmningssystem till andra system som leder till minskad energianvändning och minskat effektbehov. Investeringsbidraget ges också till klimatskärmsåtgärder såsom fasad- och vindisolering samt byte av fönster och dörrar i det fall småhuset har direktverkande el eller gas till uppvärmning. Utskottet anser därmed inte att det finns skäl att lämna ett tillkännagivande till regeringen om att lämna ytterligare stöd för klimatåtgärder inom ramen för rotavdraget. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2023/24:2645 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 12, 2023/24:901 yrkande 38 och 2023/24:519 av Ann-Sofie Lifvenhage (M).

Utskottet finner inte heller i övrigt, med hänsyn till det som anförs ovan något skäl att rikta något tillkännagivande till regeringen om ytterligare förändringar av omfattning eller att på andra sätt slopa eller förstärka rut- och rotavdraget. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2023/24:1631 av Daniel Bäckström och Mikael Larsson (båda C), 2023/24:2219 av Ann-Sofie Lifvenhage (M), yrkandena 9 och 10, 2023/24:2236 av Ann-Sofie Lifvenhage (M), 2023/24:2321 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V), 2023/24:2394 av Ingemar Kihlström (KD), 2023/24:2470 av Catarina Deremar och Anne-Li Sjölund (båda C), 2023/24:2458 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 16 och 2023/24:2493 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 27.

Husavdrag för arbete utomlands

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslag om att ta bort möjligheten till avdrag för rut- och rotarbete utomlands.

Jämför reservation 11 (S, V, MP) och 12 (C).

Motionerna

I motion 2023/24:1500 av Eva Lindh m.fl. (S) yrkande 1 föreslås tillkännagivanden om att verka för en ändrad lagstiftning för att förhindra att skatteavdrag för rot- och rutarbeten tillämpas för arbeten utomlands. I yrkande 2 föreslås att regeringen också bör verka inom EU för att nationella avdrag och skatteavdrag ska kunna tillämpas enbart inom det egna landet.

I motion 2023/24:1242 av Martina Johansson (C) föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör tillsätta en utredning för att ta bort rätten att göra rotavdrag för fastigheter utanför Sveriges gränser.

Bakgrund och gällande rätt

Rotavdraget och rutavdraget får sammanlagt uppgå till 75 000 kronor per person och år. Rotavdraget får dock högst vara 50 000 kronor per år. Den 1 juli 2024 införs en tillfällig höjning av takbeloppet som gäller till utgången av 2024.

Av propositionen om husavdraget som lämnades när regelverket infördes (prop. 2006/07:94 Skattelättnader för hushållstjänster m.m.) framgår att det med största sannolikhet skulle strida mot EU:s regler om fri rörlighet om skattereduktionen endast skulle omfatta tjänster som utförs inom Sverige. Det konstateras dock att det är möjligt att begränsa lagen om skattereduktion till hushållstjänster som utförs inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Vidare framgår av propositionen att regeringen mot denna bakgrund föreslog att även bostaden ska vara belägen inom detta område.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att husavdraget är utformat för att uppfylla EU:s regler om fri rörlighet och därför inte kan begränsas till arbete som utförs i Sverige.

Utskottet avstyrker därmed motionerna 2023/24:1500 av Eva Lindh m.fl. (S) yrkandena 1 och 2 och 2023/24:1242 av Martina Johansson (C).

Utbetalningssystemet för husavdraget

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslag om ändring i reglerna för utbetalningssystemet för husavdraget.

Jämför reservation 13 (V, MP).

Motionen

I kommittémotion 2023/24:439 av Ciczie Weidby m.fl. (V) yrkande 17 föreslås ett tillkännagivande om att företag som begär en utbetalning från Skatteverket inom ramen för rotsystemet även ska lämna uppgift om vilka arbetstagare som har utfört arbetet.

Bakgrund och gällande rätt

Den s.k. fakturamodellen infördes den 1 juli 2009. Det här är det vanligaste sättet att få rotavdrag och rutavdrag. Den innebär att för att få en skattereduktion ska en privatperson som köper hushållsarbete av den som har F-skattsedel komma överens med utföraren om att betalning endast ska göras med den del av den angivna arbetskostnaden som inte omfattas av skattereduktionen för husarbete. Utföraren får begära utbetalning från Skatteverket med den del av arbetskostnaden (inklusive mervärdesskatt) som köparen inte har betalat. Detta belopp utgör köparens skattelättnad och tillgodoräknas honom eller henne som preliminär skattereduktion. Förfarandet innebär att köparen får skattelättnaden direkt vid köpet. Datumet då köparen betalar fakturan styr vilket år som rotavdraget eller rutavdraget hamnar på.

Den 1 januari 2015 skärptes reglerna för fakturamodellen i syfte att förbättra dess funktion. Det underlag som lämnas i samband med att en utförare begär utbetalning från Skatteverket ska innehålla uppgifter om antalet arbetade timmar, debiterad ersättning för material och debiterad ersättning för annat än hushållsarbete och material samt vilken typ av arbete som har utförts. En begäran om utbetalning ska endast kunna lämnas elektroniskt. Utbetalning ska vidare endast kunna göras till utförarens konto. Betalningssäkring ska kunna tillämpas för att säkerställa återbetalning enligt lagen om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete. Kommuniceringsbestämmelsen i den lagen anpassas till det nya skatteförfarandet.

Pågående arbeten

Regeringen tillsatte i juni 2022 en utredning för att motverka fusk och arbetslivskriminalitet bl.a. för arbete som medger rut- och rotavdrag (dir. 2022:68). En särskild utredare ska se över uppgifterna på individnivå i arbetsgivardeklarationen. Utredningen har i direktivet uppdraget att bl.a. se över regelverket för rut och rot. I samband med detta finns behov av en bedömning av om, och i så fall hur, hårdare krav bör ställas på företag som vill utföra rot- och rutarbeten samt om, och i så fall hur, företag som missköter sig, t.ex. genom att bryta mot föreskrifter, regler och lagar, ska kunna uteslutas från möjligheten att erbjuda avdragsgilla rot- och rutarbeten. Inom ramen för detta bör frågan om kollektivavtal som särskilt kvalificeringskrav undersökas.

Frågorna om rot- och rutarbeten ska redovisas senast den 30 augusti 2024.

Utskottets ställningstagande

Reglerna om rot- och rutavdrag har funnits i många år. Utskottet instämmer i att stora skattefinansierade reformer som rot och rut bör ses över med jämna mellanrum. Det pågår dock för närvarande ett utredningsarbete genom den utredning som tillsattes 2022 (Skatteförfarandeutredningen). I direktivet uttrycks att det i olika sammanhang finns oro för en ökning av rot- och rutarbeten som på ytan ser ut att utföras enligt gällande regelverk och därmed möjliggör avdrag men där oegentligheter finns i företagsledet, t.ex. i form av fusk med löner, sociala avgifter och anställning av illegal arbetskraft eller att arbetsgivaren inte följer arbetsrättsliga regler. Fusk och fel minskar den konkurrensutjämnande effekten av reduktionen och gör det svårt för konsumenter att välja företag som följer reglerna. Utredningen ska lämna sitt betänkande i augusti 2024. Utskottet vill inte föregripa det pågående arbetet och avstyrker därmed motion 2023/24:439 av Ciczie Weidby m.fl. (V) yrkande 17.

Gåvoskatteavdrag

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslag om ändringar i reglerna för gåvoskatteavdrag.

Jämför reservation 14 (SD) och 15 (C).

I kommittémotion 2023/24:361 av Jonas Andersson m.fl. (SD) yrkandena 2–5 föreslås ändringar i reglerna för gåvoskatteavdrag. I yrkande 2 föreslås tillkännagivanden om att regeringen bör utreda en höjning av taket för beloppsgränsen för gåvor till ideell verksamhet. I yrkande 3 anförs att det också bör utredas hur juridiska personer ska kunna få skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet. I yrkande 4 anförs att regeringen bör utreda hur fler allmännyttiga ändamål ska kunna omfattas av regelverket om skattereduktion för gåvor. I yrkande 5 föreslås att regeringen utreder en förenkling av administrationen för mottagarna inom det nämnda regelverket.

I motion 2032/24:1237 av Anne-Li Sjölund och Christofer Bergenblock (båda C) föreslås ett tillkännagivande om att man bör undersöka förutsättningarna för att utöka och bredda skattereduktionen för gåvor till ideella organisationer.

I motion 2023/24:1602 av Niels Paarup-Petersen (C) föreslås ett tillkännagivande om att det finns ett behov av att möjliggöra skattereduktion för gåvor till kulturen.

Den 1 januari 2012 infördes en skattereduktion för penninggåvor till ideell verksamhet. Skattereduktionen var 25 procent och uppgick till högst 1 500 kronor för ett beskattningsår. Skattereduktionen slopades den 1 januari 2016. Den 1 juli 2019 återinfördes skattereduktionen. Riksdagen sa den 24 november 2021 ja till utgiftsramar och inkomstberäkningar i statens budget för 2022 enligt ett gemensamt förslag från Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna. Riksdagen sa bl.a. ja till att avdragsrätten för gåvor skulle utökas från den 1 januari 2022. För gåvor som lämnas efter den 31 december 2021 gäller att skattereduktionen uppgår till 25 procent av gåvobeloppet och som får vara högst 3 000 kronor för ett beskattningsår. För att skattereduktionen ska beviljas ska vissa förutsättningar vara uppfyllda:

• Gåvomottagaren måste vara godkänd av Skatteverket innan gåvan lämnas.

• Det är organisationen som själv ansöker om att bli godkänd gåvomottagare.

• Organisationsformen ska vara stiftelse, ideell förening eller registrerat trossamfund som är inskränkt skattskyldigt.

• Organisationen ska främja ett godkänt ändamål eller bedriva en sådan verksamhet, och gåvor som kommer in till gåvomottagaren och som är grund för skattereduktion för givaren ska användas för något av ändamålen social hjälpverksamhet eller vetenskaplig forskning.

Motionsyrkanden om ändringar i reglerna för skattereduktion för gåva till ideell verksamhet behandlades i betänkande 2022/23:SkU11. Utskottet avstyrkte motionsyrkandena och riksdagen följde utskottet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att det arbete som utförs av civilsamhällets organisationer är viktigt, inte minst i kristider. Utskottet konstaterar att avdragsrätten för gåvor utökades så sent som den 1 januari 2022.

Sedan 2023 avsätter regeringen också 20 miljoner kronor årligen för att möjliggöra en långsiktig finansiering av Bris nationella stödlinje för barn.

Under 2023 påbörjade regeringen också en treårig gemenskapssatsning där regeringen prioriterar arbete för att bryta och förebygga ofrivillig ensamhet och isolering. Satsningen beräknas uppgå till 300 miljoner kronor per år under perioden 2023–2025 och innebär bl.a. att Socialstyrelsen har fått uppdraget att fördela statsbidrag till det civila samhället och trossamfunden för insatser som ska bryta ofrivillig ensamhet.

Utskottet ser positivt på de stöd som ska lämnas under perioden 2023–2025. Utskottet noterar att det vid införandet av skattereduktionen för gåvor till ideell verksamhet anfördes att risken för fusk och missbruk var påtaglig men att den kunde begränsas något genom att beloppen liksom antalet mottagare och ändamål hölls nere. Utskottet är därmed inte berett att stödja förslag om ändringar i reglerna för gåvoskatteavdrag och avstyrker samtliga motions–yrkanden.

Grönt avdrag m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslag om ändring i reglerna för grönt avdrag m.m.

Jämför reservation 16 (C) och 17 (MP).

I partimotion 2023/24:2458 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 10 föreslås ett tillkännagivande om att undersöka hur alla kan ges möjlighet att vara med och spara på såväl elräkningen som klimatet genom att energibesparingar inkluderas i ett utvidgat grönt avdrag och med införande av klimatkrediter.

I kommittémotion 2023/24:2453 av Richard Nordin m.fl. (C) yrkande 91 föreslås ett tillkännagivande om att undersöka möjligheten att ge en skattereduktion till personer som äger andelar i mindre solcellsanläggningar på flerfamiljshus.

I kommittémotion 2023/24:2465 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkande 88 föreslås ett tillkännagivande om att stärka stödet för att konvertera fordon till mer hållbar framdrift genom att inkludera det i det gröna avdraget.

I kommittémotion 2023/24:1527 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkandena 13, 17 och 40 föreslås tillkännagivanden om grönt avdrag. I yrkande 13 föreslås ett tillkännagivande om att sänka skatten på andelsägande av solenergi för boende i flerbostadshus. I yrkande 17 föreslås att småskalig solvärme införlivas i det gröna avdraget och i yrkande 40 föreslås att laddboxar som installeras genom det gröna teknikavdraget och uppfyller standarden ISO 15118 ska få avdrag på 75 procent.

I motion 2023/24:1792 av Niels Paarup-Petersen (C) föreslås ett tillkännagivande om att införa av ett blått avdrag för att skapa ekonomiska incitament för medborgarna att investera i vattenbaserade tekniker.

I motion 2023/24:1794 av Rickard Nordin (C) föreslås ett tillkännagivande om att man ska se över årsskiftesproblematiken kring det gröna avdraget.

Motionsyrkanden om ändringar i reglerna om grönt avdrag behandlades i betänkande 2022/23:SkU11. Utskottet avstyrkte motionsyrkandena och riksdagen följde utskottet.

Grönt avdrag

Den 1 januari 2021 infördes skattereduktion för installation av grön teknik. Om en fysisk person ska installera grön teknik kan skattereduktion ges för kostnaden för arbete och material. Det gäller installationer som påbörjats, betalats och slutförts tidigast den 1 januari 2021. Det fungerar på liknande sätt som husavdraget, men det är en egen skattereduktion. Avdraget görs direkt på fakturan från företaget som utför installationen. Företaget begär sedan utbetalning från Skatteverket. Skattereduktionen får för ett beskattningsår uppgå till högst 50 000 kronor.

Skattereduktion för grön teknik ges för följande:

• Installation av nätanslutet solcellssystem.

• Installation av system för lagring av egenproducerad elenergi.

• Installation av laddningspunkt till elfordon.

Skattereduktion ges med 50 procent av kostnaden för arbete och material. Installationen ska förse den aktuella bostaden med el.

Skattereduktionen ersatte stödet till fysiska personer enligt förordningen om statligt stöd till solceller, förordningen om bidrag till lagring av egenproducerad elenergi och förordningen om bidrag till privatpersoner för installation av laddningspunkt till elfordon. Underlaget för skattereduktionen för installation av grön teknik utgörs av utgifter för material och arbete. Skattereduktion för installation av grön teknik ges med 50 procent av de debiterade arbets- och materialkostnaderna för installation av ett system för lagring av egenproducerad elenergi och installation av en laddningspunkt till elfordon.

Sedan den 1 januari 2023 gäller en förstärkt skattereduktion för installation av solceller (prop. 2022/23:15, bet. 2022/23:FiU1, rskr. 2022/23:51). Skattereduktion för installation av solceller höjdes då från 15 procent till 20 procent av de debiterade arbets- och materialkostnaderna.

Skattereduktion för förnybar el

Särskilda skatteregler gäller för den som producerar förnybar el genom att t.ex. installera solceller på sin privatbostadsfastighet och leverera el till elnätet. Om anläggningens installerade toppeffekt ligger lägre än 500 kilowatt betalas ingen energiskatt på el. Före den 1 juli 2021 var effektgränsen 250 kilowatt.

Med förnybar el menas främst el som framställs från sol, vind och vatten. Det vanligaste för privatpersoner är att installera solceller på fastigheten.

Den el som inte förbrukas av ägaren till mikroproduktionsanläggningen, dvs. överskottselen, är skattepliktig om den matas in på elnätet och ersättning betalas till elhandlare. Från ersättningen får man göra det schablonavdrag på 40 000 kronor som dras av från de totala inkomsterna för varje privatbostad och som t.ex. kan vara inkomster av uthyrning och försäljning av produkter från privatbostaden. Om de totala inkomsterna från privatbostaden är mer än 40 000 kronor blir mellanskillnaden mellan den totala inkomsten och 40 000 kronor skattepliktig som inkomst av kapital.

Skattereduktionen medges för det antal kilowattimmar som matas in på elnätet under förutsättning att det är framställning av förnybar el och anläggningen uppfyller vissa villkor. Underlaget för skattereduktion är det antal kilowattimmar som matas in på elnätet. Underlaget kan aldrig bli större än det antal kilowattimmar som tagits ut i anslutningspunkten. Underlaget får inte överstiga 30 000 kilowattimmar, vare sig per person eller per anslutningspunkt.

Skattereduktionen uppgår till underlaget multiplicerat med 60 öre. Skattereduktionen kan därmed högst uppgå till 18 000 kronor per år (30 000 kilowattimmar x 60 öre).

Tidigare riksdagsbehandling

Utskottets ställningstagande

Den 1 januari 2021 infördes skattereduktion för installation av grön teknik. Skattereduktionen ersätter det tidigare statliga stödet till solceller, bidraget till lagring av egenproducerad elenergi och bidraget till privatpersoner för installation av laddningspunkt till elfordon.

Regeringen remitterade den 22 januari 2024 promemorian Underlättande av förskottsbetalning vid skattereduktion för installation av grön teknik. Enligt förslaget ska utförarens begäran om utbetalning ha kommit in till Skatteverket senast den 31 januari året efter det beskattningsår då arbetet slutbetalades. En begäran om skattereduktion för installation av grön teknik ska göras i köparens inkomstdeklaration för det beskattningsår då utgifterna för installation av grön teknik har slutbetalats. De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.

Utskottet anser att det är viktigt att bejaka åtgärder för att hantera klimatomställningen och ser positivt på införandet av skattereduktionen för installation av grön teknik. Mot bakgrund av att stödet nyligen införts och att årsskiftesproblematiken är under beredning anser utskottet att det inte finns någon anledning att rikta ett tillkännagivande till regeringen om förändringar eller utvärdering av stödet. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet samtliga motioner.

Medlemsavgifter m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslag om ändringar i avdragsrätten för medlemsavgifter m.m.

Jämför reservation 18 (S, V) och 19 (C).

I kommittémotion 2023/24:2480 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 13 föreslås ett tillkännagivande om att överväga möjligheten att införa ett landsbygdsavdrag för de som är medlemmar i en samfällighet som förvaltar gemensamma anläggningar på landsbygden där man inte kan ta del av kommunal service. Avdraget bör kunna göras i deklarationen precis som för t.ex. fackföreningsavgift.

I kommittémotion 2023/24:2321 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V) yrkande 8 föreslås ett tillkännagivande om att man bör införa en skattereduktion på 25 procent av fackföreningsavgifter. I motion 2023/24:866 av Leif Nysmed och Lars Mejern Larsson (båda S) föreslås ett tillkännagivande om att överväga möjligheterna att införa en avdragsrätt för medlemskap i fackliga organisationer. I motion 2023/24:2044 av Kristoffer Lindberg m.fl. (S) föreslås ett tillkännagivande om att man bör se över möjligheten att återinföra skattereduktionen för fackföreningsavgift. I motion 2023/24:940 av Dzenan Cisija (S) föreslås ett tillkännagivande om att man bör överväga återinförandet av avdragsrätten för fackföreningsavgifter. Även i motion 2023/24:1694 av Aida Birinixhiku (S) föreslås ett tillkännagivande om att man bör överväga möjligheterna att återinföra en skattereduktion för fack–föreningsavgift.

I motion 2023/24:1330 av Jamal El-Haj (S) föreslås ett tillkännagivande om att a-kasseavgiften och fackföreningsavgiften bör göras avdragsgilla eller att skattereduktion bör medges för dessa avgifter.

En väsentlig inskränkning i avdragsrätten är t.ex. att en person inte får göra avdrag för sina levnadskostnader. Från denna regel finns ett antal undantag bl.a. avdrag för arbetsresor, hemresor och ökade levnadskostnader vid tjänsteresor om vissa förutsättningar är uppfyllda.

Till levnadskostnader räknar man också medlemsavgifter. Huvudregeln för fysiska personer är att avdrag inte medges för medlemsavgifter i föreningar och andra sammanslutningar. Förbudet gäller inte bara avgifter till ideella organisationer utan också till fackliga organisationer, a-kassor, intresse–organisationer och vetenskapliga sammanslutningar av olika slag. Avdragsrätten för medlemsavgifter är enligt praxis ytterst restriktiv.

Sedan den 1 juli 2022 gäller dock att skattereduktion medges med 25 procent av den avgift som en medlem under året har betalat till en svensk arbetslöshetskassa.

Utskottet tillstyrkte i sitt ställningstagande i betänkande 2018/19:SkU15 att skattereduktionen för fackföreningsavgiften skulle avskaffas den 1 april 2019 (prop. 2018/19:45). Riksdagen följde utskottets förslag till riksdagsbeslut.

Utskottet avstyrkte i sitt ställningstagande i betänkande 2022/23:SkU11 motionsförslag om landsbygdsavdrag och skattereduktion för fack-föreningsavgift. Riksdagen följde utskottets förslag till riksdagsbeslut.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har i tidigare ställningstaganden avstyrkt förslag om att införa skattereduktion för fackföreningsavgift. Utskottet ser ingen anledning att ändra sina tidigare ställningstaganden och avstyrker motionerna 2023/24:2321 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V) yrkande 8, motion 2023/24:866 av Leif Nysmed och Lars Mejern Larsson (båda S), motion 2023/24:2044 av Kristoffer Lindberg m.fl. (S), motion 2023/24:940 av Dzenan Cisija (S) och motion 2023/24:1694 av Aida Birinixhiku (S).

Utskottet konstaterar att en person inte får göra avdrag för sina levnadskostnader och att man till sådana räknar bl.a. medlemsavgifter. Därför avstyrks motionerna 2023/24:2480 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 13 och motion 2023/24:1330 av Jamal El-Haj (S).

Grön skatteväxling

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslag om grön skatteväxling.

Jämför reservation 20 (C) och 21 (MP).

I kommittémotion 2023/24:2465 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkande 12 föreslås ett tillkännagivande om att utreda en fortsatt grön skatteväxling inom transportsektorn. Det bör vara ett system som gör det möjligt för människor att leva och verka i hela landet och det ska ta hänsyn till klimatnytta och de geografiska förutsättningar som råder i Sverige. I kommittémotion 2023/24:2480 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 19 föreslås ett tillkännagivande om en miljömässig och samhällsekonomisk utvärdering av den gröna skatteväxlingen. I kommittémotion 2023/24:2493 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkande 17 föreslås ett tillkännagivande om att utreda hur den gröna skatteväxlingen kan utvecklas.

I kommittémotion 2023/24:1519 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 18 föreslås ett tillkännagivande om att man ska utveckla den gröna skatteväxlingen.

Motionsyrkanden om grön skatteväxling behandlades i betänkande 2022/23:SkU11. Utskottet avstyrkte motionsyrkandena och riksdagen följde utskottet.

Riksdagen har tidigare beslutat om ändringar i inkomstskattelagen om ett tillfälligt undantag från beskattning av förmån av laddel på arbetsplatsen, som innebär att arbetsgivare under perioden den 1 juli 2023 till den 30 juni 2026 kan ge sina anställda en skattefri förmån i form av laddning av el på arbetsplatsen. Syftet är att underlätta omställningen till en fossilfri fordonsflotta och gynna arbetsresor med laddbara bilar.

Regeringen fortsätter att arbeta med att reformera de skatter eller övriga regleringar som bidragit till att driva upp de svenska kostnadsnivåerna, inte minst när det gäller transportkostnaderna. Samtidigt ska regeringen främja elektrifiering och användandet av fossilfria bränslen. Regeringen uppger även att andra styrmedel för att minska utsläppen från transportsektorn ska utredas. Arbetet sker inom det s.k. Klimatklivet, som är regeringens bredaste investeringsstöd till lokala och regionala åtgärder för att minska koldioxidutsläpp och andra gaser som påverkar klimatet och som kan användas till marknadsintroduktionen av ny klimatsmart teknik.

Klimatklivet är också ett av regeringens viktigaste stöd för att påskynda utbyggnaden av laddinfrastruktur i Sverige, vilket bidrar till en snabbare elektrifiering i hela landet. Regeringen har bl.a. tillfört nya medel på 250 miljoner kronor per år under perioden 2024–2025 till en ny skrotningspremie för att stimulera att äldre bilar med förbränningsmotorer fasas ut till förmån för inköp eller leasing av elbilar. Detta initiativ har som mål att minska koldioxidutsläppen från äldre bilar och främja användningen av mer hållbara transportmedel.

Utskottet konstaterar också att subventionsgraden för solceller den 1 januari 2023 höjdes från 15 procent till 20 procent inom ramen för skattereduktionen för installation av grön teknik.

Utskottet noterar att arbetet med den gröna skatteväxlingen fortsätter och anser inte att det finns anledning att lämna något tillkännagivande till regeringen. Utskottet avstyrker därmed samtliga motionsförslag.

Förmånsbeskattning m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslag om ändrade regler för beskattning av förmåner.

Jämför reservation 22 (C) och 23 (MP).

I kommittémotion 2023/24:2464 av Jonny Cato m.fl. (C) yrkande 12 föreslås ett tillkännagivande om att reglerna om förmånsbeskattning i syfte att förbättra förutsättningarna för distansarbete bör förbättras.

I kommittémotion 2023/24:2480 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 5 föreslås ett tillkännagivande om att man bör se över lagstiftningen för att göra det möjligt för styrelseledamöter att fakturera arvode. I motion 2023/24:1816 av Elisabeth Thand Ringqvist (C) föreslås ett tillkännagivande om att utreda ett förtydligande av skattelagstiftningen för styrelseledamöter i aktiebolag som fakturerar sitt styrelsearvode.

I kommittémotion 2023/24:2480 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 6 föreslås ett tillkännagivande om att genomföra en översyn av beskattningen av förmåner samt uttagsbeskattning.

I kommittémotion 2023/24:1519 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 33 föreslås ett tillkännagivande om att man bör slopa förmånsbeskattningen av företagscykel och kollektivtrafikkort.

I motion 2023/24‍:1774 av Michael Rubbestad (SD) föreslås ett tillkännagivande om att dricks inte ska ses som skattepliktig ersättning för arbete.

I motion 2023/24:2187 av Sten Bergheden (M) föreslås ett tillkännagivande om att överväga möjligheten att slopa förmånsbeskattningen av kostförmån till medarbetare.

Grundprincipen för inkomstbeskattningen är att lön, förmåner och andra inkomster som en person får på grund av sin tjänst är skattepliktiga om inte förmånen är undantagen från beskattning i inkomstskattelagen. Värderingen ska i normalfallet göras till marknadsvärdet.

Tjänsteställe

Det är arbetsgivaren som ansvarar för att göra bedömningen av var den anställda har sitt tjänsteställe. En anställd kan bara ha ett tjänsteställe hos en och samma arbetsgivare. Huvudregeln är att tjänstestället är där den anställda utför huvuddelen av sitt arbete men det finns undantag. Var tjänstestället är har bl.a. betydelse för avdragsrätten vid resor till och från arbetet, tjänsteresor och hemresor.

Förenklade regler om tjänsteställe och skattefri ersättning vid tillfälliga anställningar och uppdrag

Sedan den 1 januari 2022 gäller att tillfälliga anställningar och uppdrag på annan ort i vissa fall ska jämställas med tjänsteresor när det gäller möjligheten att göra avdrag för ökade levnadskostnader. Avdrag för ökade utgifter vid tillfällig anställning eller uppdrag på annan ort ska göras på samma sätt som för tjänsteresa om anställningen eller uppdraget avses pågå i högst en månad och avståndet mellan bostaden och arbetsplatsen är längre än 50 km. Ersättning för ökade utgifter undantas från beskattning hos arbetstagaren och från skatteavdrag och arbetsgivaravgifter hos arbetsgivaren. Den som är tillfälligt anställd hos en statlig myndighet, region, kommun eller kommunalförbund för att delta i en insats vid en specifik händelse i Sverige i form av olycka, kris, krig, krigsfara eller annan liknande situation ska anses ha tjänstestället i bostaden. Arbetsgivaren ska därmed inte göra skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter på kostnadsersättning som betalas ut och den tillfälliga arbetstagaren ska inte heller ta upp utbetald ersättning och yrka avdrag för ökade levnadskostnader i sin inkomstdeklaration.

Cykelförmån

Om en anställd får använda arbetsgivarens cykel privat är det en skattepliktig förmån för den anställde, och arbetsgivaren ska göra skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter.

Skatteverket anser att förmånsvärdet ska beräknas på en uppskattad värdeminskning för en cykel baserat på beräknad livslängd och kostnader för eventuell service och reparationer samt en kapitalkostnad. Kapitalkostnaden beräknas till marknadsvärdet för en ny cykel multiplicerat med statslåneräntan vid utgången av november året före inkomståret plus 1 procentenhet.

Skatteverket anser att förmånsvärdet för en elcykel bör beräknas på samma sätt som för en vanlig cykel förutom att den beräknade värdeminskningen även bör inkludera batteriet. Batteriet har normalt kortare livslängd än cykeln och behöver bytas ut. Därför bör en högre värdeminskning användas för elcyklar. Normalt kan en årlig värdeminskning som motsvarar 20 procent av cykelns marknadsvärde, inklusive batteri, användas för elcyklar.

Sedan den 1 januari 2022 gäller att cykelförmån ska tas upp till beskattning bara till den del värdet av förmånen överstiger 3 000 kronor per beskattningsår (prop. 2021/22:34, bet. 2021/22:FiU1, rskr. 2021/22:46). Skattelättnaden gäller vanliga trampcyklar och elcyklar som arbetsgivaren tillhandahåller sina anställda, under förutsättning att förmånserbjudandet riktar sig till hela den stadigvarande personalen på arbetsplatsen.

Om arbetsgivaren ger en cykel i gåva till en anställd ska förmånsvärdet motsvara marknadsvärdet på cykeln vid gåvotidpunkten. Reglerna om delvis skattefrihet i 11 kap. 12 a § inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, är inte tillämpliga eftersom arbetsgivaren inte tillhandahåller en cykel på det sätt som avses i bestämmelsen.

Förmånsbeskattning av kostförmån

Om en anställd blir bjuden på en måltid av sin arbetsgivare så är det en kostförmån. Fri kost är normalt en förmån som ska beskattas och förmånen värderas enligt en schablon. Men i vissa fall kan den anställde få fri kost utan att beskattas för det, t.ex. vid intern representation som konferenser, julbord eller personalfester. En kostförmån värderas schablonmässigt.

Styrelsearvoden

Högsta förvaltningsdomstolen meddelade en dom den 16 december 2019 (HFD 2019 not. 31) om beskattning av styrelsearvoden. I målet var det fråga om en advokat som bedrev verksamhet i ett aktiebolag. Han hade flera uppdrag som styrelseledamot varav ett som styrelseordförande i ett större bolag. Arvodet för detta uppdrag betalades till hans bolag. Genom en ansökan om förhandsbesked ville han få svar på hur arvodet skulle beskattas. Målet avgjordes av Högsta förvaltningsdomstolen i sin helhet s.k. plenum. Enligt domstolens mening saknades skäl för att avvika från domstolens praxis, då en förändring av rättsläget inte framstod som angelägen. Beskattning av styrelsearvoden ska enligt HFD:s praxis i regel göras hos styrelseledamoten personligen och som inkomst av tjänst, se bl.a. domstolens dom från 2017 (HFD 2017 ref. 41). Det gäller även om styrelseledamoten bedriver verksamhet i ett bolag och arvodet har betalats ut till detta bolag. Denna presumtion kan enligt praxis endast frångås när det är fråga om ett tidsmässigt avgränsat uppdrag som gäller en specifik insats i ett bolag. Högsta förvaltningsdomstolen fann mot den bakgrunden att styrelsearvodet skulle beskattas hos ledamoten personligen och som inkomst av tjänst.

Dricks

Dricks är en skattepliktig ersättning för arbete. Eftersom det är en frivillig betalning från kunden direkt till den som utfört arbetet är det dock kunden, och inte företaget, som är utbetalare (jfr prop. 2010/11:165 del 1 s. 332 och 333). Rätten att ta emot dricks kan inte sägas vara följden av ett arbetsavtal men är dock en intäkt i inkomstslaget tjänst. Skyldigheten för arbetsgivaren att göra skatteavdrag för inkomsten togs bort i och med införandet av skatteförfarandelagen (2011:1244), förkortad SFL. Det är den skattskyldige själv som behöver uppge intäkten i deklarationen så att skatteberäkning kan göras.

Pågående arbeten

Regeringen beslutade den 1 juni 2023 att tillsätta en utredning som ska lämna förslag på moderniserade skatteregler för ett flexibelt arbetsliv (dir. 2023:75 Moderniserade skatteregler för ett flexibelt arbetsliv – tjänsteställets placering och avdrag för ökade levnadskostnader). Utredningen ska analysera hur reglerna om tjänsteställe och avdrag för ökade levnadskostnader kan moderniseras för att göra skattereglerna enklare för arbetsgivare, anställda och företag. Var en person har sitt tjänsteställe är bl.a. avgörande för bedömningen av rätten till avdrag för ökade levnadskostnader vid resor i tjänsten och i näringsverksamheten samt för rätten till avdrag för resor till och från arbetet. Uppdraget ska slutredovisas senast den 15 januari 2025.

Tidigare riksdagsbehandling

Motionsyrkanden om förmånsbeskattning behandlades i yttrande 2022/23:SkU11. Utskottet avstyrkte motionsyrkandena och riksdagen följde utskottet.

Utskottets ställningstagande

Grundprincipen för inkomstbeskattningen är att lön, förmåner och andra inkomster som en person får på grund av sin tjänst är skattepliktiga om det inte är särskilt reglerat att de är skattefria. Det grundläggande syftet med reglerna om beskattning av förmåner är att upprätthålla neutraliteten gentemot andra ersättningsformer så att uppkomsten av skattemotiverade förmåner undviks. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2023/24‍:1774 av Michael Rubbestad (SD), 2023/24:2187 av Sten Bergheden (M) och 2023/24:2480 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 6.

Utskottet konstaterar att det nyligen, den 1 januari 2022, infördes nya regler för cykelförmån som innebär vissa lättnader i beskattningen. Därmed avstyrker utskottet motion 2023/24:1519 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 33.

När det gäller uppdrag som styrelseledamot följer av praxis att styrelsearvoden i regel ska beskattas hos ledamoten och i inkomstslaget tjänst. Detta har motiverats med att ett sådant uppdrag ska utövas av en fysisk person och är av personlig natur. Det gäller även om styrelseledamoten bedriver verksamhet i ett bolag och arvodet har betalats ut till detta bolag. Nämnas kan att genom den ändring av reglerna för personaloptioner som genomfördes den 1 januari 2022 utvidgades reglerna till att omfatta även styrelseledamöter och styrelsesuppleanter. Utskottet ser positivt på det faktum att styrelseledamöter och styrelsesuppleanter kan omfattas av reglerna om personaloptioner samtidigt som utskottet konstaterar att reglerna innebär ett avsteg från hur inkomst av tjänst typiskt sett beskattas. Utöver detta är utskottet inte berett att föreslå en förändring av beskattningen av styrelsearvoden. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2023/24:2480 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 5 och i motion 2023/24:1816 av Elisabeth Thand Ringqvist (C).

Regeringen har nyligen tillsatt en utredning som ska utreda och lämna förslag om moderniserade skatteregler för ett flexibelt arbetsliv. Utskottet vill inte föregripa detta arbete och avstyrker därmed motion 2023/24:2464 av Jonny Cato m.fl. (C) yrkande 12.

Beskattning av sexuella tjänster

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslag om förändring av inkomst–skattereglerna när det gäller beskattning av sexuella tjänster.

Jämför reservation 24 (C, MP) och särskilt yttrande 2 (S, V) och 3 (C, MP).

Motionen

I motion 2023/24:2692 av Helena Vilhelmsson m.fl. (C) föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma med förslag till ändring i skattelagstiftningen med innebörden att prostitution inte är att betrakta som näringsverksamhet och att det inte är möjligt att få F-skatt eller avdrag för kostnader för prostitution.

Gällande rätt

Inkomster som ska tas upp i inkomstslaget tjänst

Till inkomstslaget tjänst räknas inkomster och utgifter på grund av tjänst till den del de inte ska räknas till inkomstslaget näringsverksamhet eller kapital (10 kap. 1 § första stycket IL). Förutsättningarna för att en inkomst ska tas upp i inkomstslaget tjänst är

• att den inte är hänförlig till något annat inkomstslag

• att den inte är skattefri enligt 8 kap. 11 kap. eller 11 a kap. IL.

Med tjänst menas anställning, uppdrag och annan inkomstgivande verksamhet av varaktig eller tillfällig natur (10 kap. 1 § andra stycket IL). Inkomster från anställning och uppdrag är sådana där någon utför ett arbete åt någon annan. Sådana inkomster beskattas som lön.

I de flesta fall är det inga svårigheter att bedöma om en inkomst kommer från en anställning eller ett uppdrag. Men i vissa fall är det inte så tydligt om ett visst arbete utförs åt en arbetsgivare eller uppdragsgivare, eller om det är en självständig verksamhet. En bedömning måste då alltid göras i varje enskilt fall.

Med ”annan inkomstgivande verksamhet” menas att även självständig verksamhet utan vinstsyfte, som hobbyverksamhet, beskattas i inkomstslaget tjänst. Inkomstslaget tjänst fungerar även som uppsamlingspost för annan inkomstgivande verksamhet som inte hör till kapital eller näringsverksamhet. Annan inkomstgivande verksamhet i tjänst är sådan inkomst som varken är inkomst från anställning, uppdrag, hobby, kapital eller näringsverksamhet.

En bedömning av om det är en självständig verksamhet som inte är anställning eller uppdrag måste göras i varje enskilt fall.

Gränsen mellan tjänst och näringsverksamhet

Med näringsverksamhet menas förvärvsverksamhet som bedrivs yrkesmässigt och självständigt. Begreppet förvärvsverksamhet betyder att det ska finnas ett vinstsyfte. Med yrkesmässigt menas att verksamheten bedrivs regelbundet, varaktigt och med viss omfattning (13 kap. 1 § IL). Självständighets- och vinstkriterierna är avgörande vid en bedömning av om en inkomst ska hänföras till tjänst eller näringsverksamhet.

Utskottets ställningstagande

Enligt huvudregeln i skattelagstiftningen är alla inkomster skattepliktiga. Lagstiftningen innehåller inte något undantag i fråga om skyldighet att redovisa, och betala skatt, på inkomster från försäljning av sexuella tjänster. Det finns alltså inte någon laglig möjlighet att skattebefria inkomster, varken från försäljning av sexuella tjänster eller andra typer av inkomster.

En av regeringens centrala prioriteringar är att förebygga och bekämpa utnyttjande i prostitution och människohandel och ge stöd till de personer som utsätts. Regeringen fokuserar på att dels förebygga och bekämpa prostitution, dels hjälpa personer som befinner sig i prostitution att lämna prostitutionen. Arbetet med att förebygga och bekämpa prostitution och människohandel för sexuella ändamål är viktigt och utgör en del av den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor.

Utredningen om exitprogram för personer som är utsatta för prostitution lämnade i december 2023 sitt betänkande Ut ur utsatthet (SOU 2023:97). Utredningen har bl.a. föreslagit att en utredning bör tillsättas för att se över frågan om beskattning av ersättning från prostitution. Förslaget bereds för närvarande inom regeringskansliet.

Utskottet instämmer i att det är en viktig fråga men vill inte föregripa det pågående arbetet i regeringskansliet och avstyrker därmed motionen.

Personaloptioner

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslag om förändring av reglerna för beskattning av personaloptioner.

Jämför reservation 25 (SD).

I kommittémotion 2023/24:425 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 2 föreslås ett tillkännagivande om att genom att göra justeringar på skatteområdet öka möjligheterna och incitament för privatpersoner att investera i mindre bolag. Nystartade och små expanderande företag ska kunna erbjuda sina anställda att investera i företaget och vi vill därför underlätta för personaloptioner. I kommittémotion 2023/24:428 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 6 föreslås ett tillkännagivande om att förbättra förutsättningarna för personaloptioner i nystartade företag.

Grundprincipen för inkomstbeskattning är att lön, förmåner och andra inkomster som en person får på grund av sin tjänst är skattepliktiga om inte förmånen är undantagen från beskattning i inkomstskattelagen. Värderingen ska i normalfallet göras till marknadsvärde.

Personaloptioner

Om en person på grund av sin tjänst förvärvar ett värdepapper på förmånliga villkor, ska förmånen tas upp som intäkt det beskattningsår när förvärvet sker.

Om en person får en förmån i form av en personaloption är huvudregeln att den är skattepliktig och ska tas upp som intäkt det beskattningsår när rätten utnyttjas eller överlåts. Skillnaden mellan det marknadsvärde som det underliggande värdepapperet har vid förvärvstidpunkten och det lösenpris som optionsinnehavaren betalar för det underliggande värdepapperet inklusive eventuellt lösenpris för optionsrätten ska förmånsbeskattas.

Från och med år 2018 gäller i vissa fall att förmån av personaloption (s.k. kvalificerade personaloptioner) inte ska tas upp till beskattning i inkomstslaget tjänst om vissa villkor är uppfyllda för såväl det företag som ingår optionsavtalet, som personaloptionen och optionsinnehavaren. Arbetsgivaren ska därmed inte heller betala arbetsgivaravgifter. I stället beskattas förmånen i inkomstslaget kapital först när den skattskyldige avyttrar den andel som har förvärvats genom utnyttjande av personaloptionen. Dessa regler infördes i ett nytt kapitel i inkomstskattelagen den 1 januari 2018 (11 a kap. IL).

Sedan den 1 januari 2022 har reglerna om s.k. kvalificerade personaloptioner ändrats i utvidgande riktning genom att kraven för att slippa förmånsbeskattning har justerats.

I dessa undantagsfall ska således förmånen inte tas upp i inkomstslaget tjänst utan beskattas i inkomstslaget kapital först när det förvärvade värdepappret avyttras. För att avsteget från den skatterättsliga huvudprincipen om att det som förvärvas i tjänsten också beskattas i inkomstslaget tjänst krävs att ett antal villkor är uppfyllda när personaloptionen utnyttjas till förvärv av underliggande värdepapper. Bland annat gäller att optionsinnehavaren får utnyttja optionen till förvärv av värdepapper i företaget tidigast tre år och senast tio år efter förvärvet av personaloptionen. Optionsinnehavaren ska vara anställd i företaget under intjänandetiden och arbetstiden måste uppgå till i genomsnitt 30 timmar per vecka. Optionsinnehavaren måste under intjänandetiden få ersättning från företaget som ska tas upp i inkomstslaget tjänst med ett belopp som uppgår till minst 13 inkomstbasbelopp. Optionsinnehavaren får inte heller tillsammans med närstående direkt eller indirekt kontrollera andelar i företaget, som motsvarar mer än 5 procent av kapitalandelarna eller röstandelarna i företaget.

Det finns även regler som gäller det utfärdande företaget som måste vara uppfyllda:

• Det måste vara av en begränsad storlek, färre än 150 anställda (tidigare 50 anställda).

• Det ska ha en nettoomsättning eller balansomslutning som uppgår till högst 280 miljoner kronor (tidigare 80 miljoner kronor).

• Det får inte kontrolleras av offentliga organ och företagets andelar får inte heller vara upptagen till handel på en reglerad marknad.

• Det ska huvudsakligen bedriva annan rörelse än sådan som inte finns angiven i lagstiftningen.

• Dess verksamhet får inte vara äldre än tio år.

• Det får inte vara i ekonomiska svårigheter.

För att förmånen ska vara skattefri finns även krav på framför allt värdet på personaloptionen och hur detta värde ska beräknas såsom att värdet av personaloptionen inte får överstiga 3 miljoner kronor per anställd och det får inte överstiga 75 miljoner kronor per företag.

Från den 1 januari 2022 omfattas även styrelseledamöter och styrelsesuppleanter av reglerna om s.k. kvalificerade personaloptioner även om de inte är anställda i företaget.

Om inte samtliga villkor är uppfyllda gäller huvudregeln om förmånsbeskattning i inkomstslaget tjänst.

Motionsyrkanden om personaloptioner behandlades i betänkande 2022/23:SkU11. Utskottet avstyrkte motionsyrkandena och riksdagen följde utskottet.

Utskottet anser att det är viktigt att underlätta för unga företag som saknar tillräcklig tillgång till kapital att rekrytera och behålla personer som är viktiga för att företaget ska kunna växa. Samtidigt innebär reglerna om personal–optioner ett avsteg från hur inkomst av tjänst typiskt sett beskattas.

Mot denna bakgrund anser utskottet att det är viktigt att reglerna är träffsäkra och riktar sig mot de företag som har brist på kapital och svårt att rekrytera.

Lagstiftningen om personaloptioner ändrades och tillämpningsområdet utvidgades den 1 januari 2022 till att omfatta både fler och större företag och att utvidga personkretsen. Bland annat innebar förändringarna att reglerna utvidgades till att omfatta styrelseledamöter och styrelsesuppleanter.

Utskottet konstaterar vidare att det av regeringspartiernas och samarbetspartiet Sverigedemokraternas överenskommelse, Tidöavtalet, framgår att det ska ske ett reformarbete för företagande och produktivitet. Reformer som ska genomföras bör inriktas bl.a. mot att ge företagen bättre möjlighet att attrahera och behålla nyckelkompetens, exempelvis genom förbättrade villkor för personaloptioner. Utskottet noterar att regeringen beslutat om tilläggsdirektiv till kommittén som har i uppdrag att lämna förslag på förenklingar av de s.k. 3:12-reglerna. Kommittén ska bl.a. analysera om reglerna kan förenklas för att främja entreprenörskap och underlätta ägarskiften. Kommittén har genom tilläggsdirektiv under 2023 även fått i uppdrag att analysera på vilket sätt 3:12-reglerna kan ändras för att göra de särskilda bestämmelserna om lättnader i beskattningen av personaloptioner effektivare när det gäller att attrahera och behålla nyckelkompetens (dir. 2023:128). Uppdraget ska redovisas senast den 31 maj 2024.

Utskottet konstaterar att reglerna nyligen har ändrats och att det nu också pågår ett arbete för att se över ytterligare delar av regelverket. Utskottet vill därför inte föregripa detta arbete och avstyrker därmed motionerna.

Personalvårdsförmåner

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslag om personalvårdsförmåner.

I motion 2023/24:622 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) föreslås ett tillkännagivande om att se över grunderna för friskvårdsbidrag så att de även innefattar naprapat och kiropraktor.

I motion 2023/24:628 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) föreslås ett tillkännagivande om att överväga möjligheten att förändra regelverket för friskvårdsbidrag så att det omfattar även hyra och köp av utrustning som möjliggör träning.

Enligt huvudregeln i 11 kap. 1 § inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, ska förmåner som erhålls på grund av tjänst tas upp som intäkt. Från denna huvudregel görs i 11 kap. 11 § undantag för personalvårdsförmåner. Personalvårdsförmåner är förmåner av mindre värde som har som syfte att skapa trivsel i arbetet. Personalvårdsförmåner kan vara friskvårdsbidrag, motionsaktiviteter och enklare förfriskningar som kaffe eller frukt på arbetsplatsen. Personalvårdsförmåner är skattefria, men för att räknas som en personalvårdsförmån ska förmånen

• vara av mindre värde

• rikta sig till hela personalen

• inte gå att byta mot kontanter.

Om arbetsgivaren erbjuder de anställda ett visst angivet belopp som de efter eget val får använda för motions- eller friskvårdsaktiviteter är det ett friskvårdsbidrag.

Huvudregeln vid inkomstbeskattningen är att kontanta ersättningar och förmåner som en anställd får av sin arbetsgivare är skattepliktiga. Från detta finns ett fåtal undantag, varav ett är möjligheten för arbetsgivare att lämna personalvårdsförmåner. Bestämmelserna om skattefrihet för personalvårds-förmåner utgör således ett undantag från huvudregeln och bör därför tillämpas restriktivt.

Motionsyrkanden om personalvårdsförmåner behandlades i betänkande 2022/23:SkU11. Utskottet avstyrkte motionsyrkandena och riksdagen följde utskottet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att motion och friskvård fyller viktiga funktioner för att vi ska ha ett bra arbetsliv. Utskottet konstaterar att värdet för hur mycket en skattefri motions- eller friskvårdsförmån högst får omfatta successivt har höjts. Utskottet anser att det är viktigt att neutraliteten gentemot andra ersättningsformer upprätthålls så att uppkomsten av skattemotiverade förmåner undviks. Utskottet ser i dagsläget ingen anledning att utvidga tillämpningsområdet för det skattefria friskvårdsbidraget. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2023/24:622 och 2023/24:628 av Ann-Sofie Lifvenhage (M).

Reseavdrag

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslag om reseavdrag.

Jämför reservation 26 (SD) och 27 (V, MP).

I partimotion 2023/24:996 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkande 40 föreslås ett tillkännagivande om att riksdagens tidigare beslut om nytt reseavdrag ska genomföras.

I kommittémotion 2023/24:1658 av Per Söderlund m.fl. (SD) yrkande 7 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen borde systematisera och förstärka kontrollen av reseavdragen.

I kommittémotion 2023/24:2342 av Linda W Snecker m.fl. (V) yrkande 11 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma med ett förslag på ett färdmedelsneutralt och avståndsbaserat reseavdrag.

Skäliga utgifter för resor mellan bostaden och arbetsplatsen får dras av, om arbetsplatsen ligger på ett sådant avstånd från den skattskyldiges bostad att han eller hon behöver använda något transportmedel. Avdrag för resor med allmänna transportmedel bör enligt de allmänna råden bara medges om avståndet mellan bostaden och arbetsplatsen är minst två kilometer. Oavsett vilket färdmedel som används eller typ av kostnad som den skattskyldige har haft ska kostnader för arbetsresor dras av bara till den del som de sammanlagt överstiger 11 000 kronor under beskattningsåret.

Vid arbetsresor med egen bil gäller vissa krav för avdragsrätt. Det krävs att avståndet mellan bostaden och arbetsplatsen är minst fem kilometer och att det klart framgår att den skattskyldige genom att använda egen bil i stället för allmänna transportmedel regelmässigt gör en tidsvinst på sammanlagt två timmar per dag.

Ett annat skäl att medge avdrag för arbetsresor med egen bil är om bilen används i tjänsten minst 60 dagar om året.

• Om bilen används i tjänsten minst 60 men mindre än 160 dagar om året, medges avdrag för de dagar som bilen har använts i tjänsten.

• Om bilen används i tjänsten minst 160 dagar om året, medges avdrag för samtliga arbetsdagar.

För att bilen ska anses vara använd i tjänsten måste körsträckan för tjänsteresor vara minst 300 mil per år.

Av förenklingsskäl har en schablon införts för arbetsresor med egen bil. Från den 1 januari 2023 gäller att avdragsbeloppet är 25 kronor per mil för egen bil, även el- och hybridbil. För förmånsbil är beloppet 12 kronor per mil med undantag för bilar som helt drivs med elektricitet, för vilka rätten till avdrag uppgår till 9 kronor och 50 öre per mil.

Det schablonbelopp som får dras av för kostnader för resor med egen bil i tjänsten och i näringsverksamhet uppgår till 25 kronor per mil. Schablonbeloppet vid tjänsteresor med förmånsbil uppgår till 12 kronor per mil med undantag för förmånsbil som helt drivs med elektricitet, där avdragsrätten uppgår till 9 kronor och 50 öre per mil.

Från den 1 januari 2023 gäller att arbetsplatsens adress ska anges i arbetsgivardeklarationen, och i förekommande fall i kontrolluppgiften.

För cykel medges avdrag med 350 kronor för inkomståret 2023.

I betänkande 2021/22:SkU29 tillstyrkte skatteutskottet regeringens förslag om ett nytt och enklare system för skattelättnad för arbetsresor. Förslaget innebar att det nuvarande reseavdraget skulle avskaffas och ersättas av en avståndsbaserad och färdmedelsneutral skattereduktion. Skattelättnaden utgick från avståndet mellan bostad och arbetsplats i stället för kostnaden för resa däremellan och skattelättnaden var oberoende av vilket färdmedel som faktiskt hade använts för arbetsresan. Förslaget var tänkta att träda i kraft den 1 januari 2023. Riksdagen fattade beslut den 9 juni 2022 i enlighet med utskottets förslag (rskr 2021/22:373)

Hösten 2022 ansåg den nytillträdda regeringen att den beslutade avståndsbaserade modellen för skattelättnader för arbetsresor som beslutats under våren 2022 inte borde träda i kraft. Regeringen lämnade den 15 november 2022 ett förslag till riksdagen om att i stället bibehålla det befintliga reseavdraget med vissa förstärkningar för arbetsresor, tjänsteresor och hemresor (prop. 2022/23:18). Riksdagen fattade den 13 december 2022 beslut i enlighet med regeringens förslag (rskr. 2022/23:51).

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att det förslag om bibehållet reseavdrag med vissa förstärkningar för arbetsresor, tjänsteresor och hemresor som regeringen presenterade i samband med budgetpropositionen för 2023 har genomförts. Utskottet instämde i regeringens bedömning i budgetpropositionen att den nya modellen för skattelättnad för arbetsresor hade brister i flera avseenden som innebar att det var bättre att behålla det nuvarande reseavdraget i sin nuvarande form. Utskottet tillstyrkte att den nya avståndsbaserade modellen för skattelättnad för arbetsresor inte skulle införas (bet. 2022/23:SkU1y). Utskottet ansåg i likhet med regeringen att en skattelättnad för arbetsresor, tjänsteresor och hemresor fyller en viktig funktion och att det är motiverat att göra skattelättnaden mer gynnsam än i dag. Utskottet tillstyrkte regeringens förslag att beloppen för avdrag för arbetsresor, tjänsteresor och hemresor med egen bil eller förmånsbil skulle höjas för att bättre motsvara de genomsnittliga kostnader som de är avsedda att täcka. Reglerna för reseavdraget innebär numer att reglerna om att arbetsplatsens adress ska anges i arbetsgivardeklarationen, och i förekommande fall i kontrolluppgift, förbättrar Skatteverkets kontrollmöjligheter och minskar risken för fel och fusk i det nuvarande systemet.

Utskottet gör ingen annan bedömning i nuläget och anser att man bör avvakta utvecklingen av de nyligen införda ändringarna i lagstiftningen för att utvärdera om ytterligare förändringar eventuellt kan komma att behövas. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2023/24:996 av Per Bolund m.fl. (MP), 2023/24:1658 av Per Söderlund m.fl. (SD) yrkande 7 och 2023/24:2342 av Linda W Snecker m.fl. (V) yrkande 11.

Avdrag för arbetsredskap m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslag om ändringar i reglerna för avdrag för arbetsredskap och avdrag för arbetsrum i hemmet.

Jämför reservation 28 (C).

I motion 2023/24:588 av Sten Bergheden (M) föreslås ett tillkännagivande om att man bör se över regelverket för avdrag för hemmakontoret i syfte att underlätta för såväl anställda som egenföretagare.

I motion 2023/24:2145 av Saila Quicklund (M) yrkande 1 föreslås ett tillkännagivande om att göra en översyn och en förändring av avdragsrätten för nödvändiga investeringar för fjällräddarna. Fjällräddare har med dagens skattelagstiftning inte möjlighet att göra avdrag för sina kostnader i deklarationen. Detta är oerhört viktig, inte minst för att yngre personer ska börja engagera sig i fjällräddningen, kunna och våga ta lån och köpa utrustning.

I motion 2023/24:1777 av Anders W Jonsson och Elisabeth Thand Ringqvist (C) yrkande 1 föreslås ett tillkännagivande om att man ska överväga möjligheten för fjällräddarna att få skatteavdrag för sina fordon för den del där fordonen används i det allmännas tjänst. Men för att genomföra det måste skattereglerna enligt motionärerna ändras eftersom rättsläget är oklart.

Gällande rätt

Arbetsredskap

Avdrag för faktisk kostnad för instrument, verktyg och andra arbetsredskap medges bara om utgiften har varit nödvändig för att få intäkterna. Man kan inte få avdrag för privata levnadskostnader. Avdragsbegränsningen om 5 000 kronor för övriga utgifter gäller. En förutsättning för avdrag är att arbetsgivaren inte tillhandahåller arbetsredskapet. Tillgången måste också vara utsatt för en verklig värdeminskning. Kostnaden för en tillgång som inte sjunker i värde är inte avdragsgill. Det finns inga schablonavdrag för vissa yrkesgrupper, förutom i vissa fall för idrottsutövare. Vid anskaffning av dyrare tillgångar än vad som kan anses motiverat av tjänstebehovet bör avdraget reduceras till en skälig nivå.

Utgiften för ett arbetsredskap eller annan tillgång kan antingen dras av med hela den avdragsgilla anskaffningsutgiften direkt eller delas upp på flera år, s.k. förslitningsavdrag. Ett avdrag som är baserat på hela anskaffningsutgiften kan bara komma i fråga för utrustning som kan antas användas fortlöpande i tjänsten under hela dess beräknade livslängd.

För arbetsredskap som är av mindre värde (inte överstiger ett halvt prisbasbelopp) får hela utgiften dras av direkt. Direktavdrag får också göras om tillgången kan antas ha en ekonomisk livslängd på högst tre år, även om kostnaderna överstiger ett halvt prisbasbelopp.

Om arbetsredskapets anskaffningsutgift är högre än ett halvt prisbasbelopp och livslängden är längre än tre år, medges avdrag för kostnaden genom förslitningsavdrag. Ett årligt förslitningsavdrag beräknas utifrån anskaffningspris, beräknad livslängd och användning. Förslitningsavdraget ska motsvara den verkliga värdenedgången under året på tillgången. Utgiften fördelas vanligtvis på fem till tio år.

Om tillgången har förvärvats eller överlåtits under beskattningsåret ska avdraget proportioneras efter hur stor del av beskattningsåret som innehavet omfattat. Möjligheten till direktavdrag gäller inte om arbetsredskapet bara används vid kortare uppdrag eftersom det då inte förbrukas på samma sätt som i en fortlöpande anställning. Avdraget medges då i stället proportionerligt i förhållande till tiden.

Om tillgången har anskaffats för användning både för privat bruk och för tjänsten beräknas avdraget på den del av anskaffningsutgiften som beräknas belöpa på tjänsten. Detta gäller oavsett om man gör direktavdrag eller förslitningsavdrag. Är innehavet av inventariet dessutom förenat med löpande kostnader, bör även sådana kostnader fördelas mellan privata kostnader respektive kostnader för tjänsten. Om den anställde hyr ett inventarium eller liknande bör hyreskostnaden på motsvarande sätt fördelas mellan vad som belöper på provat användning respektive tjänsten.

Arbetsrum

Avdrag för kostnaden för arbetsrum i en särskild lokal kan medges om arbetslokalen finns på någon annan plats än i bostaden och om lokalen varit nödvändig för arbetet.

Avdrag för kostnaden för arbetsrum i bostaden medges bara i undantagsfall. För att avdrag ska medges måste följande krav vara uppfyllda.

• Arbetsgivaren tillhandahåller inte någon arbetsplats.

• Det ska finnas ett klart behov av ett arbetsrum i bostaden.

• Arbetsrummet ska enbart ha använts för arbetet.

• Bostaden måste vara större än vad som hade krävts om den skattskyldige inte hade varit tvungen att ha ett arbetsrum.

• Arbetsrummet får med hänsyn till läge eller utrustning inte ingå i bostadsutrymmet.

För att ett arbetsrum inte ska anses ingå i bostadsutrymmet måste det antingen

• vara så avskilt från själva bostaden att det inte ingår i övriga bostadsutrymmen, eller

• vara inrett på ett sådant sätt att det inte kan användas för bostadsändamål.

För arbetsrum i en särskild lokal medges avdrag med den faktiska kostnaden. För arbetsrum i den egna bostaden medges avdrag med den faktiska merkostnaden. För avdrag i en hyreslägenhet är även en viss del av hyran avdragsgill. Avdrag medges däremot inte för någon andel av de fasta kostnaderna, t.ex. elnätsavgiften. Något avdrag medges inte heller för intrång i bostaden, för beräknad marknadshyra eller för fastighetskostnader som räntor, värdeminskning etc.

För avdrag gäller en avdragsbegränsning om 5 000 kronor.

Motionsyrkanden om avdrag för arbetsredskap m.m. behandlades i betänkande 2022/23:SkU11. Utskottet avstyrkte motionsyrkandena och riksdagen följde utskottet.

Utskottet anser att det är viktigt att frivilligarbetare inom t.ex. fjällräddningen tillförsäkras goda villkor. Att skapa undantagsregler för en viss grupp på skatteområdet leder dock till krav på att andra grupper också ska särbehandlas vilket leder till ett alltför komplicerat skattesystem. Utskottet konstaterar att en tillfällig skattereduktion för arbetsinkomster för att hantera ökade arbetskostnader till följd av pandemin har gällt för beskattningsåren 2021 och 2022.

Utskottet är inte berett att förändra eller föreslå några särregler när det gäller möjlighet till avdrag för övriga utgifter. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2023/24:588 av Sten Bergheden (M), 2023/24:2145 av Saila Quicklund (M) yrkande 1 och 2023/24:1777 av Anders W Jonsson och Elisabeth Thand Ringqvist (C) yrkande 1.

Avdrag för pensions- och bosparande

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslag om avdrag för pensions- och bosparande.

Jämför reservation 29 (SD).

I kommittémotion 2023/24:394 av Daniel Persson m.fl. (SD) yrkande 8 föreslås ett tillkännagivande om att det bör införas ett nytt system – en allemanspension – med samma ålderskategorier som för det individuella pensionssparandet och samma regler för uttag, men där det inte görs något skatteavdrag vid själva insättningarna, på upp till ett prisbasbelopp per år.

I motion 2023/24:2518 av Markus Wiechel (SD) yrkande 3 föreslås ett tillkännagivande om att införa ett skattefritt bosparande för köp av första bostaden.

I motion 2023/24:2194 av Sten Bergheden (M) yrkande 3 föreslås ett tillkännagivande om att man bör utreda möjligheten att införa ett skatteavdrag för unga som sparar till en egen bostad.

Gällande rätt

Privata levnadskostnader

I 12 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, finns bestämmelser om vilka utgifter en person får dra av i inkomstslaget tjänst. Huvudregeln säger att personen får dra av de utgifter som den har för att få inkomster eller behålla dem. Avdrag kan alltså medges endast när det finns en motsvarande skattepliktig inkomst som motiverar avdraget. Flera betydelsefulla undantag från huvudregeln finns dock. En väsentlig inskränkning i avdragsrätten är t.ex. att en person inte får göra avdrag för sina levnadskostnader. Från denna regel finns dock ett antal undantag, bl.a. avdrag för arbetsresor, hemresor och ökade levnadskostnader vid tjänsteresor om vissa förutsättningar är uppfyllda. Till levnadskostnader räknar man också medlemsavgifter, gåvor och premier för egna försäkringar. Dessa kostnader är inte avdragsgilla.

Avdrag för pensionssparande när pensionsrätt saknas i anställningen

Den som har inkomst av anställning och helt saknar pensionsrätt i anställning har möjligheten att göra avdrag för pensionssparande. Avdrag får göras för pensionssparande i en pensionsförsäkring och i ett individuellt pensionssparkonto (IPS). Avdraget kan göras som allmänt avdrag. Avdragsutrymmet uppgår till 35 procent av inkomsten, dock högst 10 prisbasbelopp.

Motionsyrkanden om avdrag för pensionssparande och bosparande behandlades i betänkande 2022/23:SkU11. Utskottet avstyrkte motionsyrkandena och riksdagen följde utskottet.

Pågående arbete

En särskild utredare har haft i uppdrag att utreda och lämna förslag på åtgärder för att underlätta för hushåll som för första gången ska köpa en bostad (förstagångsköpare). Syftet är att underlätta för dessa att komma in på den ägda bostadsmarknaden (dir. 2020:125). Utredaren överlämnade sitt betänkande Startlån till förstagångsköpare av bostad (SOU 2022:12) till regeringen den 4 april 2022. Betänkandet har remitterats.

Utskottets ställningstagande

Det är viktigt att inkomstbeskattningen av löner och förmåner hålls likformig och neutral och att avdrag för kostnader som inte har med inkomsternas förvärvande att göra undviks så långt som möjligt. Dock anser utskottet att det är viktigt att fler hushåll uppmuntras till att spara långsiktigt i finansiella tillgångar. Den som har ett sparande kan lättare parera oförutsedda ekonomiska händelser och har större möjlighet att t.ex. skaffa ett boende. Regeringen har pågående arbeten om dessa frågor bereds inom Regeringskansliet. Vidare är en av reformambitionerna i Tidöavtalet att sänka skatten på sparande genom att införa en skattefri grundnivå på 300 000 kronor på investeringssparkonto. Detta förslag bereds också för närvarande inom Regeringskansliet.

Utskottet vill inte föregripa det arbete som pågår och avstyrker därmed motionerna 2023/24:394 av Daniel Persson m.fl. (SD) yrkande 8, 2023/24:2518 av Markus Wiechel (SD) yrkande 3 och 2023/24:2194 av Sten Bergheden (M) yrkande 3.

Omställningsavdrag m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslag om omställningsavdrag m.m.

I motion 2023/24:568 av Sten Bergheden (M) föreslås ett tillkännagivande om att man bör överväga möjligheten att införa ett skatteavdrag för de som tar körkort för buss eller lastbil om det sedan resulterar i att personen får ett arbete som chaufför.

I motion 2023/24:621 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) föreslås ett tillkännagivande om att man bör utreda möjligheten för anställda att genomföra kompetenshöjande åtgärder via bruttolöneväxling.

I motion 2023/24:2261 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) föreslås ett tillkännagivande om att utreda en förändring i skattelagstiftningen för att göra generella utbildningar för anställda till skattefri förmån.

I motion 2023/24:2281 av Josefin Malmqvist m.fl. (M) yrkande 8 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör överväga att införa ett omställningsrut.

Gällande rätt

Kostnader vid utbildning

Frågan om avdrag för utbildningskostnader bedöms enligt allmänna regler om avdrag. Avdrag medges för utgifter för att förvärva eller bibehålla inkomster. Avdrag medges inte för kostnader för genomgång av skolor eller universitet eller för annan utbildning som syftar till att kvalificera sig till anställning eller tjänst. Detta innebär att avdrag inte heller medges för kostnader för att skaffa behörighet för att få en viss tjänst som t.ex. körkort för lastbil. Kostnaden är däremot normalt avdragsgill om en person genomgår en kurs för att kunna behålla en tjänst som personen redan har.

Utbildning vid omstrukturering

En utbildning eller annan åtgärd kan vara skattefri om den skattskyldige är eller riskerar att bli arbetslös inom fem år på grund av omstrukturering, personalavveckling eller liknande i arbetsgivarens verksamhet. Utbildningen eller åtgärden måste i så fall vara av betydelse för att den skattskyldige ska kunna fortsätta förvärvsarbeta. Bestämmelsen är tillämplig när arbetsgivaren har vidtagit en åtgärd i syfte att minska personalen eller att omplacera anställda. Skattefriheten omfattar även de situationer då arbetsgivaren vidtar en åtgärd som medför att arbetsgivaren känner sig tvingad att säga upp sig själv. Skattefriheten omfattar en utbildning eller annan åtgärd som sätts in inom fem år före en eventuell uppsägning. Med ”annan åtgärd” avses insats som syftar till att hjälpa den skattskyldige att få ett nytt arbete eller att i övrigt bistå den anställde på ett personligt plan i samband med att en uppsägning kan bli aktuell, exempelvis s.k. outplacementåtgärder.

Den skattefria förmånen omfattar kurskostnader, terminsavgifter, kurslitteratur, arvoden till föredragshållare och konsulter m.m. men däremot inte lön eller ersättning för ökade levnadskostnader.

Skattefriheten gäller inte utbildning av anställda som redan har en utbildning på ett område där de utan svårigheter kan få arbete hos en annan arbetsgivare. Detsamma gäller om en person, som har en gedigen utbildning inom ett arbete med tillfällig arbetsbrist, läser något annat i avvaktan på att arbetsmarknaden ska bli gynnsammare på området. Skattebefrielsen omfattar inte kurser som kan vara utvecklande för den skattskyldige men som inte ökar möjligheten att få arbete. Datakurser och språkkurser av allmän karaktär som underlättar för den enskilde att studera vidare bör däremot omfattas av skattefriheten. Vidare bör grund- och yrkesutbildning anses vara av väsentlig betydelse för den skattskyldiges möjligheter att få arbete om personen tidigare saknar sådan utbildning.

Motionsyrkanden om omställningsavdrag m.m. behandlades i betänkande 2022/23:SkU11. Utskottet avstyrkte motionsyrkandena och riksdagen följde utskottet.

Utskottets ställningstagande

För att förbättra möjligheten till etablering på arbetsmarknaden infördes den 1 september 2018 ett statligt lån för körkortsutbildning, s.k. körkortslån, för vissa arbetssökande. Den 1 december 2021 utvidgades målgruppen för lånet till att omfatta även 19–20-åringar med fullföljd gymnasieutbildning.

Det är också av stor vikt med bra förutsättningar för vidareutbildning av redan yrkesverksamma personer. Den 1 oktober 2022 infördes ett nytt offentligt omställningsstudiestöd i syfte att stärka arbetstagares ställning på arbetsmarknaden. Omställningsstödet, som är en följd av Tidöpartiernas överenskommelse, ska förvaltas på så sätt att det används till utbildningar med hög efterfrågan på arbetsmarknaden och därmed motverkar kompetensbrist och stärker näringslivets konkurrenskraft.

Utskottet konstaterar vidare att avdrag medges för utgifter för att förvärva eller behålla inkomster och inte för kostnader för genomgång av skolor eller universitet eller för annan utbildning som syftar till att kvalificera sig till anställning eller tjänst. En utbildning eller annan åtgärd kan vara skattefri om den skattskyldige är eller riskerar att bli arbetslös inom fem år på grund av omstrukturering, personalavveckling eller liknande i arbetsgivarens verksamhet. Av Tidöavtalet framgår att lärosätenas omställningsuppdrag ska stärkas. Utskottet finner att ändringar har gjorts i närtid i de frågor som motionärerna tagit upp. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2023/24:568 av Sten Bergheden (M), 2023/24:2261 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) och 2023/24:2281 av Josefin Malmqvist m.fl. (M) yrkande 8.

Av hänsyn till enhetligheten i regelsystemet för beskattning av inkomst av tjänst finner utskottet inte skäl att göra det möjligt att återbetala studiemedel genom bruttolöneavdrag och inte heller att överväga möjligheten för anställda att genomföra kompetenshöjande åtgärder via bruttolöneväxling. Utskottet avstyrker därmed motion 2023/24:621 av Ann-Sofie Lifvenhage (M).

Skattereform

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslag om en skattereform.

Jämför reservation 30 (S), 31 (SD), 32 (V), 33 (C) och 34 (MP) samt särskilt yttrande 4 (SD).

I partimotion 2023/24:2320 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 12 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma med en åtgärdsplan och tidsplan för att genomföra en totalöversyn av regler och skatter enligt Vänsterpartiets förslag, i syfte att nå en mer jämlik balans mellan hyresrätt och bostadsrätt.

I partimotion 2023/24:2457 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 1 föreslås ett tillkännagivande om att en parlamentarisk utredning som ser över skattesystemet i sin helhet bör tillsättas under den här mandatperioden.

I kommittémotion 2023/24:2645 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkandena 1–3 föreslås flera tillkännagivanden om följande. I yrkande 1 föreslås att skattesystemet ska vara enhetligt, neutralt och likformigt med så få undantag som möjligt. I yrkande 2 anför motionärerna att en ny omfattande skattereform måste genomföras för att bidra till ett legitimt och rättvist skattesystem. I yrkande 3 anförs att man vid en skattereform mer långsiktigt bör utreda hur de som har de högsta inkomsterna och tillgångarna ska kunna bidra mer till den generella välfärden, vilket kommer att öka skattesystemets legitimitet.

I kommittémotion 2023/24:425 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 6 föreslås ett tillkännagivande om att Sverige även på skatteområdet måste vara konkurrenskraftigt gentemot omvärlden. Sverige har en rad skattepålagor som inte finns i andra länder. Dessa behöver ses över och en reform av skattesystemet utredas så att den svenska konkurrenskraften inte på sikt urholkas. I kommittémotion 2023/24:1655 av Per Söderlund m.fl. (SD) yrkande 11 föreslås ett tillkännagivande om att man bör överväga att utreda skattesystemet och föreslå åtgärder avseende obsoleta skatteregler som är hämmande för företagen. I kommittémotion 2023/24:1658 av Per Söderlund m.fl. (SD) yrkandena 1 – 5 föreslås flera tillkännagivanden om följande. I yrkande 1 föreslås att man utreder hur inkomstbeskattningen ska kunna bli mer konkurrenskraftig. I yrkande 2 anför motionärerna att inkonsekventa skatteskillnader ska jämnas ut. I yrkande 3 yrkar de att man bör utreda och reformera beskattningen av svenska sjömän och i yrkande 4 att man bör överväga att utreda inkomstskatteavdrag som alternativ till flerbarnstillägget. I yrkande 5 anförs att det också bör utredas åtgärder för att stimulera sparande och motverka överskuldsättning.

I kommittémotion 2023/24:2321 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V) yrkande 6 föreslås ett tillkännagivande om att en ny skatt på 5 procentenheter bör införas på månadsinkomster över 62 000 kronor.

I kommittémotion 2023/24:2455 av Niels Paarup Petersen m.fl. (C) yrkande 7 föreslås ett tillkännagivande om att man bör göra en översyn av skatter, avgifter och avdrag för att säkra en konkurrensneutral och tidsenlig lagstiftning i den digitala sektorn.

I kommittémotion 2023/24:2664 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) yrkande 10föreslås ett tillkännagivande om att jämna ut de skevheter som idag finns mellan beskattning av arbetsinkomster respektive kapital. Det är inte bra att det lönar sig mer att äga än att arbeta. I yrkande 14 föreslås vidare att man ser över skatter för människor i olika livssituationer ur ett jämställdhetsperspektiv.

I motion 2023/24:1331 av Jamal El-Haj (S) föreslås ett tillkännagivande om en översyn av skattesystemet för en skattereform för bättre fördelningspolitik. I motion 2023/24:1905 av Linnéa Wickman m.fl. (S) föreslås ett tillkännagivande om att man bör se över skattesystemet för ett jämlikare Sverige och en starkare välfärd. I motion 2023/24:2567 av Mattias Vepsä m.fl. (S) föreslås ett tillkännagivande om att genomföra en skattereform som leder till bättre balans mellan beskattning av arbete och beskattning av kapital.

I motion 2023/24:573 av Sten Bergheden (M) yrkande 2 föreslås ett tillkännagivande om att man bör se över regler och skattelagar för att underlätta och öka lönsamheten för svensk biodling.

I motion 2023/24:1129 av Lars Beckman (M) föreslås ett tillkännagivande om att Sverige behöver ett modernt och reformerat skattesystem. I motion 2023/24:2281 av Josefin Malmqvist m.fl. (M) yrkande 2 föreslås ett tillkännagivande om att reformera skattesystemet med fokus på drivkrafter för arbete och ökad konkurrenskraft.

I motion 2023/24:2393 av Christian Carlsson (KD) föreslås ett tillkännagivande om att tillsätta en utredning som syftar till att se över den statliga inkomstskattens och bolagsskattens framtid med syftet att öka svensk tillväxt.

Utskottet avstyrkte motionsförslaget om en skattereform i utskottets yttrande till finansutskottet över budgetpropositionen för 2024 (yttr. 2023/24:SkU1y) med följande motivering:

Utskottet ställer sig i detta yttrande bakom regeringens förslag till inriktning av skattepolitiken. Utskottet konstaterar att det har skett ett stort antal förändringar på skatteområdet sedan skattereformen genomfördes på 1990 talet och att också omvärlden har förändrats sedan dess. Utskottet är dock inte berett att nu förorda en genomgripande skattereform. Utskottet avstyrker därmed motionsförslaget.

Motionsyrkanden om skattereform behandlades även i betänkande 2022/23:SkU11. Utskottet avstyrkte motionsyrkandena och riksdagen följde utskottet.