HB01SfU8: Vissa ändringar i regelverket om säkerhetsärenden enligt utlänningslagen

Socialförsäkringsutskottets betänkande 2023/24:SfU8

Sammanfattning

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till ändringar i utlänningslagen.

Lagändringarna innebär bl.a. att ett främlingspass ska kunna återkallas av säkerhetsskäl. Ärenden där Säkerhetspolisen förordar att en utlänning inte ska beviljas främlingspass eller att en utlännings främlingspass ska återkallas ska utgöra säkerhetsärenden enligt utlänningslagen. Det ska vara möjligt att i vissa fall återkalla ett uppehållstillstånd om det kan antas att utlänningen kommer att bedriva statsstyrt företagsspioneri eller verksamhet med koppling till terrorism.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 mars 2024.

Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandena.

I betänkandet finns två reservationer (V, C, MP).

Behandlade förslag

Proposition 2023/24:36 Vissa ändringar i regelverket om säkerhetsärenden enligt utlänningslagen.

Tre yrkanden i följdmotioner.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Utskottets överväganden

Vissa ändringar i regelverket om säkerhetsärenden enligt utlänningslagen

Reservationer

1. Återkallelse av uppehållstillstånd, punkt 1 (V, MP)

2. Återkallelse av uppehållstillstånd vid koppling till terrorism, punkt 3 (V, C, MP)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Följdmotionerna

Bilaga 2
Regeringens lagförslag

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

Redogörelse för ärendet

I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2023/24:36 Vissa ändringar i regelverket om säkerhetsärenden enligt utlänningslagen.

Regeringen beslutade i augusti 2018 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll. I upp­draget ingick även att analysera och ta ställning till vissa ändringar och förtyd­liganden som Säkerhetspolisen föreslagit av bestämmelser i utlänningslagen (2005:716), förkortad UtlL, och utlänningsförordningen (2006:97), förkortad UtlF, och som är viktiga för myndighetens arbete med ärenden om utlänningar som har bedömts utgöra ett säkerhetshot (dir. 2018:89). Betänkandet Ett effek­tivare regelverk för utlänningsärenden med säkerhetsaspekter (SOU 2020:16) överlämnades i mars 2020. Betänkandet har remissbehandlats. Flera av utred­ningens förslag har lett till lagstiftning, se propositionen Nytt regelverk för kvalificerade säkerhetsärenden (prop. 2021/22:131, bet. 2021/22:JuU30, rskr. 2021/22:323).

I denna proposition behandlar regeringen de ändringar i utlänningslagen som utredaren föreslagit och som inte har tagits om hand i det tidigare lagstiftningsärendet.

Regeringen har inhämtat Lagrådets yttrande över lagförslagen. Lagrådet ansåg sig inte kunna tillstyrka regeringens förslag i 7 kap. 3 § första stycket 3 c UtlL. Regeringen följer inte Lagrådets förslag i denna del.

Regeringens förslag till riksdagsbeslut återges i bilaga 1. Tre motioner har väckts med anledning av propositionen. Förslagen i motionerna finns i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2.

 

Utskottets överväganden

Gällande ordning

Säkerhetsärenden enligt utlänningslagen

Frågor om utlänningars rätt att vistas i Sverige och om avvisning och utvisning regleras i utlänningslagen (2005:716), förkortad UtlL. Vidare innehåller utlänningslagen särskilda bestämmelser om ärenden med säkerhetsaspekter, s.k. säkerhetsärenden. När det gäller sådana utlänningar som kan antas komma att begå eller på annat sätt medverka till ett brott enligt terroristbrottslagen (2022:666) eller annars kan utgöra ett allvarligt hot mot Sveriges säkerhet finns det vid sidan av utlänningslagen en särskild lag, lagen (2022:700) om särskild kontroll av vissa utlänningar, förkortad LSU. I den lagen, som ersatt lagen om särskild utlänningskontroll, finns bestämmelser om de mer kvalificerade säkerhetsärendena.

Säkerhetsärenden är enligt 1 kap. 7 § UtlL ärenden där Säkerhetspolisen av skäl som rör rikets säkerhet eller som annars har betydelse för allmän säkerhet förordar en viss utgång. Det finns i samma paragraf en uttömmande lista över vilka ärenden som kan vara säkerhetsärenden. Det handlar om ärenden där Säkerhetspolisen förordar att en utlänning ska avvisas eller utvisas eller att en utlännings ansökan om uppehållstillstånd eller arbetstillstånd ska avslås eller att ett sådant tillstånd ska återkallas. Det är även ärenden där Säkerhetspolisen av samma skäl förordar att en utlänning inte ska beviljas statusförklaring eller att en sådan förklaring ska återkallas, att en utlänning inte ska beviljas rese­dokument eller att en ansökan om ställning som varaktigt bosatt ska avslås eller att en sådan ställning ska återkallas. Även ett ärende hos Migrationsverket om huruvida ny prövning ska beviljas enligt 12 kap. 19 § eller 19 b § UtlL är ett säkerhetsärende om beslutet om avvisning eller utvisning har fattats i ett säkerhetsärende.

Säkerhetsärenden avgörs på i princip samma sätt som andra utlännings­ärenden enligt utlänningslagen. Ett säkerhetsärende ska dock handläggas skyndsamt (1 kap. 13 § UtlL).

Om en utlänning som ansöker om t.ex. uppehållstillstånd bedöms utgöra ett potentiellt säkerhetshot remitterar Migrationsverket ärendet till Säkerhetspoli­sen. Myndigheterna har en kontinuerlig dialog om vilka ärenden som ska remitteras till Säkerhetspolisen. Ärenden som Säkerhetspolisen får på remiss utreds utifrån vad som är känt om utlänningen och hans eller hennes bakgrund, kontakter och egna aktiviteter i Sverige och utomlands. I vissa fall hämtas ytterligare information in och vid behov hålls det ett samtal med utlänningen. Säkerhetspolisen gör därefter en bedömning av risken för att utlänningen kan utgöra ett hot mot Sveriges säkerhet eller allmän säkerhet. Bedömningen redo­visas i ett skriftligt yttrande till Migrationsverket.

Enligt 5 § 2 förordningen (2019:502) med instruktion för Migrationsverket ska myndigheten bistå Säkerhetspolisen i dess verksamhet för att förebygga och avslöja brott mot rikets säkerhet och i frågor som rör terrorism. Till Säker­hetspolisens uppgifter hör bl.a. att förebygga, förhindra och upptäcka brottslig verksamhet som innefattar brott mot rikets säkerhet eller terrorbrott enligt 3 § första stycket 1 polislagen (1984:387).

Främlingspass

Om en utlänning inte har någon handling som gäller som pass och saknar möj­lighet att skaffa en sådan handling, får Migrationsverket utfärda ett främlings­pass för honom eller henne. En utlänning som har beviljats uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande eller beviljats skyddsstatusförklaring ska som huvudregel alltid få ett främlingspass om han eller hon inte kan få ett nationellt pass. Detta gäller dock inte om tvingande hänsyn till den nationella säkerheten eller den allmänna ordningen kräver att så inte sker. Migrations­verket får även utfärda främlingspass i andra fall, om det finns särskilda skäl (2 kap. 1 a § UtlL). Ärenden om främlingspass kan i dag inte vara ett säker­hetsärende.

Ett främlingspass ska som huvudregel utfärdas med en giltighetstid om högst tre år (2 kap. 13 § UtlF). I 2 kap. 16 § UtlF regleras när ett främlingspass ska återlämnas till Migrationsverket. Det gäller om den som har främlings­passet har blivit svensk medborgare eller fått en annan handling som gäller som pass. Ett främlingspass ska också lämnas tillbaka om utlänningen ska resa till sitt hemland eller enligt ett särskilt beslut om avvisning eller utvisning inte längre har rätt att vistas i Sverige. Passet ska även lämnas tillbaka om inne­havaren har avlidit.

Överklagande

Säkerhetspolisen får, utöver den enskilde, överklaga Migrationsverkets beslut i fråga om avvisning, utvisning, uppehållstillstånd, arbetstillstånd, statusför­klaring, resedokument, ställning som varaktigt bosatt och förvar i ett säker­hetsärende (14 kap. 11 § UtlL). När ett beslut i ett säkerhetsärende överklagas är Säkerhetspolisen, vid sidan av Migrationsverket, motpart till utlänningen vid handläggningen i migrationsdomstolen och Migrationsöverdomstolen (16 kap. 6 § andra stycket UtlL).

När det gäller främlingspass får den enskilde enligt 14 kap. 6 a § UtlL över­klaga Migrationsverkets beslut om avslag på en ansökan om främlingspass till en migrationsdomstol om frågan om främlingspass har behandlats i samband med ett beslut om avslag på en ansökan om uppehållstillstånd.

Återkallelse

Av 7 kap. 3 § första stycket 3 UtlL följer bl.a. att ett uppehållstillstånd för en utlänning som har rest in i Sverige får återkallas om det på grund av tidigare verksamhet eller i övrigt kan antas att utlänningen kommer att bedriva sabo­tage, spioneri eller olovlig underrättelseverksamhet i Sverige eller i något annat nordiskt land. Ett uppehållstillstånd får dock inte återkallas om utlänningen har vistats här i landet i mer än tre år med uppehållstillstånd när frågan om återkallelse prövas av den myndighet som först beslutar i saken (7 kap. 3 § tredje stycket UtlL).

Vid bedömningen av om uppehållstillståndet ska återkallas ska hänsyn tas till den anknytning som utlänningen har till Sverige och till om andra skäl talar mot att tillståndet återkallas. Vid en sådan bedömning ska det särskilt beaktas i vilken utsträckning som utlänningen har etablerat sig i det svenska samhället. Om utlänningen har barn i Sverige ska bl.a. barnets behov av kontakt med honom eller henne också särskilt beaktas (7 kap. 4 § UtlL).

Vid alla åtgärder som rör barn ska det dessutom, i enlighet med portalpara­grafen i 1 kap. 10 § UtlL, som har sin grund i artikel 3 i Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter, särskilt beaktas vad hänsynen till barnets hälsa och utveckling samt barnets bästa i övrigt kräver.

När det gäller främlingspass ska Migrationsverket återkalla detta om inne­havaren blir svensk medborgare, får en annan handling som gäller som pass, ska resa till sitt hemland, inte längre har rätt att vistas i landet enligt ett beslut om avvisning eller utvisning eller avlider. Om särskilda skäl talar emot det ska främlingspasset dock inte återkallas (2 kap. 1 c § UtlL).

Verkställande myndighet

Beslut om avvisning eller utvisning ska verkställas av Migrationsverket med vissa undantag. Säkerhetspolisen ska verkställa beslut om avvisning eller utvisning i säkerhetsärenden. Migrationsverket eller den domstol som avgör ärendet får dock i beslutet om avvisning eller utvisning bestämma att en annan myndighet ska ombesörja verkställigheten. Polismyndigheten ska verkställa myndighetens beslut om avvisning, en allmän domstols beslut om utvisning på grund av brott eller ett beslut om avvisning eller utvisning som ska verk­ställas på nytt. Migrationsverket får lämna över ett avvisnings- eller utvis­ningsärende för verkställighet till Polismyndigheten, om den som ska avvisas eller utvisas håller sig undan och inte kan anträffas utan myndighetens medverkan eller om det kan antas att tvång kommer att behövas för att verkställa beslutet. Polismyndigheten får i vissa fall överlämna ett ärende till Migrationsverket om Migrationsverket samtycker till det (12 kap. 14 § UtlL).

Kommunikation

Enligt 25 § första stycket förvaltningslagen (2017:900) ska en förvaltnings­myndighet innan myndigheten fattar beslut i ett ärende, om det inte är uppen­bart obehövligt, underrätta den som är part om allt material av betydelse för beslutet och ge parten tillfälle att inom en bestämd tid yttra sig över materialet. Myndigheten får dock avstå från sådan kommunikation t.ex. om ett väsentligt allmänt eller enskilt intresse kräver att beslutet meddelas omedelbart.

I 13 kap. 9 § UtlL anges att i ärenden om visering, tidsbegränsat uppehålls­tillstånd, arbetstillstånd och återkallelse av permanent uppehållstillstånd eller ställning som varaktigt bosatt i Sverige tillämpas bestämmelserna i 25 § för­valtningslagen om kommunikation endast om utlänningen är bosatt eller annars vistas i Sverige.

Propositionen

Säkerhetsärenden enligt utlänningslagen

Att förhindra hot mot Sveriges säkerhet är en högt prioriterad fråga för rege­ringen. För att regelverket för ärenden med säkerhetsaspekter ska bli mer ända­målsenligt föreslår regeringen ett antal ändringar i utlänningslagen.

När det gäller frågan om vilka ärenden som i dag kan utgöra säkerhetsären­den anger regeringen att resedokument kan utgöra ett sådant, om Säkerhets­polisen förordar att ett sådant dokument inte ska beviljas en utlänning av skäl som rör rikets säkerhet eller som annars har betydelse för allmän säkerhet. Resedokument är en särskild passhandling som kan utfärdas för flyktingar och statslösa utlänningar. Det motsvaras av främlingspass för alternativt skydds­behövande. Ärenden om främlingspass kan dock inte i dag utgöra ett säker­hetsärende, trots att säkerhetsaspekter kan göra sig gällande även i fråga om beviljande av sådana pass. Det kan finnas skäl som rör Sveriges säkerhet, eller som annars har betydelse för allmän säkerhet, som gör att utlänningen inte bör beviljas ett främlingspass, och Säkerhetspolisen kan ha viktig information att lämna. Regeringen föreslår mot denna bakgrund att definitionen av säkerhets­ärenden ändras så att den också omfattar ärenden där Säkerhetspolisen av skäl som rör rikets säkerhet eller som annars har betydelse för allmän säkerhet för­ordar att en utlänning inte ska beviljas främlingspass eller att en utlännings främlingspass ska återkallas.

Uttrycket rikets säkerhet har under senare tid utmönstrats ur flera författ­ningar till förmån för uttrycket Sveriges säkerhet, eftersom det förra uttrycket ansågs ålderdomligt. Regeringen föreslår därför att samma ändring görs i utlänningslagen.

Regeringen anser att det inte bör införas en bestämmelse som förtydligar att vissa uppehållstillstånd på grund av anknytning får vägras om det finns skäl för det med hänsyn till Sveriges säkerhet eller allmän säkerhet. Enligt rege­ringen är de befintliga reglerna tillräckliga för att frågan om säkerhetshot ska beaktas i ärenden enligt 5 kap. 3 a § UtlL, t.ex. när uppehållstillstånd får ges till en utlänning som har för avsikt att ingå äktenskap.

Överklagande

Migrationsverkets beslut om avslag på en ansökan om främlingspass får i dag överklagas till en migrationsdomstol endast om frågan om främlingspass har behandlats i samband med ett beslut om avslag på en ansökan om uppehålls­tillstånd. Eftersom Migrationsverkets beslut om resedokument får överklagas separat utan denna begränsning föreslår regeringen att Migrationsverkets beslut om avslag på en ansökan om främlingspass ska få överklagas oberoende av om frågan om främlingspass har behandlats i samband med ett beslut om avslag på en ansökan om uppehållstillstånd. Detsamma bör enligt regeringen gälla Migrationsverkets beslut om återkallelse av främlingspass.

Regeringen uppger att Säkerhetspolisen kan ha ett intresse av att kunna överklaga beslut i fråga om främlingspass eller uppsikt i ett säkerhetsärende, t.ex. om ett främlingspass beviljas trots att Säkerhetspolisen har avstyrkt det. Regeringen föreslår därför att Säkerhetspolisen ska få överklaga Migrations­verkets beslut i fråga om främlingspass och uppsikt i ett säkerhetsärende på samma sätt som t.ex. när det gäller resedokument och förvar.

Återkallelse

Regeringen anger att Säkerhetspolisen numera ägnar en stor del av sin verk­samhet inom kontraspionaget åt bekämpning av statsstyrt företagsspioneri. Sådant spioneri kan få allvarliga konsekvenser för svenska företag, drabba vik­tiga svenska samhällsintressen och försämra förutsättningarna att utveckla och upprätthålla skyddet för landets säkerhet. Det är också i praktiken svårt att dra någon tydlig gräns mellan sedvanligt spioneri och statsstyrt företagsspioneri. Regeringen föreslår därför att ett uppehållstillstånd ska få återkallas för en utlänning som rest in i landet om det på grund av tidigare verksamhet eller i övrigt kan antas att utlänningen i Sverige eller i något annat nordiskt land kommer att bedriva sådant företagsspioneri som utövas på uppdrag av eller understöds av en främmande makt eller av någon som agerar för en främmande makts räkning där det kan antas att brottet inte leder till endast böter.

Enligt regeringen är terrorism ett av de allvarligaste hoten mot demokratin, enskildas åtnjutande av mänskliga rättigheter och den ekonomiska och sociala utvecklingen. Det är därför viktigt att Sverige inte blir en fristad för presumtiva terrorister genom att de kan få uppehållstillstånd som sedan inte kan återkallas. Det är också viktigt att myndigheter ges möjlighet att på ett tidigt stadium verka mot verksamhet som kan hota säkerheten i Sverige. Regeringen föreslår därför att ett uppehållstillstånd ska få återkallas för en utlänning som har rest in i landet om det på grund av tidigare verksamhet eller i övrigt kan antas att utlänningen kommer att bedriva verksamhet med koppling till terrorism, oav­sett vilket land verksamheten kan antas komma att bedrivas i. Genom kravet på att verksamheten ska vara av sådant slag att den hotar säkerheten i landet säkerställs att kopplingen till terrorism inte blir för vag. För återkallelse enligt den föreslagna bestämmelsen ska inte krävas att utlänningen kan komma att göra sig skyldig till en gärning enligt terroristbrottslagen (2022:666). Även misstankar om att han eller hon kan komma att ägna sig åt aktiviteter som inte är straffbelagda, men som ändå har med terrorism att göra, kan således falla in under återkallelsegrunden. Även om en verksamhet med koppling till terrorism bedrivs någon annanstans än i Sverige kan den utgöra ett hot mot säkerheten i Sverige.

I fråga om tidsfristen för återkallelse av uppehållstillstånd anger regeringen att ett uppehållstillstånd i dag inte kan återkallas efter tre år när utlänningen kan antas komma att bedriva spioneri etc. Regelverket är enligt regeringen inte ändamålsenligt, eftersom det normalt tar lång tid att upptäcka och utreda spioneri och underrättelseverksamhet. Myndigheterna måste ha reella möjlig­heter att upptäcka och utreda om en utlänning utgör ett säkerhetshot för att syftet med regeln om återkallelse av uppehållstillstånd ska kunna uppnås. Där­för föreslår regeringen att tidsfristen för att återkalla ett uppehållstillstånd ska vara fem år om det kan antas att utlänningen kommer att bedriva sabotage, spioneri, olovlig underrättelseverksamhet, statsstyrt företagsspioneri eller verksamhet kopplad till terrorism. Bland annat mot bakgrund av att det kan finnas situationer där ärendet tagit osedvanligt lång tid på grund av dess kom­plexitet och det finns starka skäl att anta att utlänningen ägnar sig åt verksam­het som allvarligt hotar säkerheten i Sverige bör det införas en ventil. Rege­ringen föreslår därför att ett uppehållstillstånd ska få återkallas även efter fem år om det finns synnerliga skäl. Regeringen tillsatte i november 2023 en utred­ning med uppdrag att möjliggöra återkallelse av uppehållstillstånd i fler fall (dir. 2023:158). I uppdraget ingår att se över tidsfristen. Uppdraget ska redo­visas senast den 15 januari 2025.

När det gäller återkallelse av främlingspass uppger regeringen att det i dag inte finns någon möjlighet att återkalla ett främlingspass av säkerhetsskäl. Eftersom den som ägnar sig åt säkerhetshotande verksamhet, och som inte har ett nationellt pass, inte bör kunna resa fritt utanför Sverige bör det enligt rege­ringen finnas en möjlighet att inskränka tillgången till främlingspass för utlänningar som utgör ett säkerhetshot. Mot denna bakgrund föreslår rege­ringen att ett främlingspass ska få återkallas om det finns skäl för det med hänsyn till Sveriges säkerhet eller allmän säkerhet. Ett främlingspass som har utfärdats för en utlänning som beviljats uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande eller som beviljats skyddsstatusförklaring ska dock få åter­kallas endast om tvingande hänsyn till den nationella säkerheten eller den all­männa ordningen kräver det. Regeringen anser att det bör vara Migrationsver­ket som beslutar om återkallelse.

Verkställande myndighet

Regeringen anger att frågan om vilken myndighet som är verkställande myn­dighet om en utlänning omfattas både av ett beslut om avvisning eller utvis­ning i ett säkerhetsärende och av en allmän domstols beslut om utvisning på grund av brott inte är reglerad i dag. Säkerhetspolisen anser att Polismyndig­heten bör vara verkställande myndighet när en utlänning som ska utvisas på grund av brott samtidigt omfattas av ett beslut om avvisning eller utvisning i ett säkerhetsärende, men att Säkerhetspolisen bör vara delaktig. Regeringen anför att Polismyndigheten har ett inarbetat och väl fungerande arbetssätt för att verkställa beslut om avlägsnande. Myndigheten verkställer i dag beslut om utvisning på grund av brott och även andra avlägsnandebeslut. Den har också beredskap och möjlighet att eftersöka utlänningar som ska avlägsnas och får tillgripa tvång för att verkställa ett avlägsnandebeslut. Regeringen föreslår där­för att det införs en bestämmelse om att Säkerhetspolisen inte ska verkställa ett beslut om avvisning eller utvisning av en utlänning i ett säkerhetsärende, om en allmän domstol har beslutat om utvisning av samma utlänning på grund av brott.

Regeringen föreslår också att Polismyndigheten ska få överlämna ett ärende om verkställighet av en allmän domstols beslut om utvisning på grund av brott till Säkerhetspolisen, om Säkerhetspolisen begär det och utlänningen är eller har varit föremål för prövning i ett säkerhetsärende.

Bara om Säkerhetspolisen begär det ska Migrationsverket eller den domstol som avgör ett säkerhetsärende i ett beslut om avvisning eller utvisning få bestämma att en annan myndighet än Säkerhetspolisen ska sköta verkställig­heten.

När det gäller ett ärende om ny verkställighet av ett beslut om avvisning eller utvisning föreslås att Polismyndigheten ska få överlämna ett sådant ärende till Säkerhetspolisen, om Säkerhetspolisen begär det och utlänningen är eller har varit föremål för prövning i ett säkerhetsärende. Polismyndigheten ska däremot inte få överlämna ett sådant ärende till Migrationsverket.

Kommunikation

Regeringen anger att en förvaltningsmyndighet som huvudregel ska underrätta den som är part om allt material av betydelse för beslutet och ge parten tillfälle att inom en bestämd tid yttra sig över materialet. I ärenden om visering, tids­begränsat uppehållstillstånd, arbetstillstånd och återkallelse av permanent uppehållstillstånd eller ställning som varaktigt bosatt i Sverige tillämpas bestämmelserna om kommunikation bara om utlänningen är bosatt eller annars vistas i Sverige. För att undvika praktiska svårigheter och en onödig fördröj­ning av handläggningen föreslår regeringen motsvarande lösning när det gäller ärenden om återkallelse av främlingspass. Bestämmelserna om kommuni­kation ska således tillämpas i ärenden om återkallelse av främlingspass endast om utlänningen är bosatt eller annars vistas i Sverige.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Regeringen föreslår att lagändringarna ska träda i kraft den 1 mars 2024. Rege­ringen bedömer att det inte finns något behov av övergångsbestämmelser.

Konsekvenser av förslagen

Regeringen bedömer att förslagen om bl.a. återkallelse av uppehållstillstånd kan medföra något ökade kostnader för framför allt Migrationsverket att han­tera dessa ärenden. Regeringens förslag innebär också en något ökad arbets­börda för Migrationsverket, migrationsdomstolarna och Migrationsöverdom­stolen i och med att flera ärenden kan utgöra säkerhetsärenden, att främlings­pass kommer att kunna återkallas av säkerhetsskäl och att klagomöjligheten utökas när det gäller främlingspass. Detta bör dock kunna finansieras inom ramen för befintliga anslag.

När det gäller den utökade möjligheten till återkallelse av uppehållstillstånd kan detta leda till att Säkerhetspolisen och Polismyndigheten får något fler verkställighetsärenden att hantera, men detta bör enligt regeringen också kunna hanteras inom ramen för befintliga anslag.

Regeringen bedömer att förslagen medför vissa konsekvenser för barn när t.ex. fler föräldrar får sina uppehållstillstånd återkallade, vilket kan leda till att barn skiljs från och har svårare att utöva familjeliv med föräldern. Att barn på något sätt påverkas av förslagen anser regeringen är ofrånkomligt för att för­hindra hot mot Sveriges säkerhet. I samtliga fall som rör barn ska dessutom i enlighet med portalparagrafen i 1 kap. 10 § UtlL särskilt beaktas vad hänsynen till barnets hälsa och utveckling samt barnets bästa i övrigt kräver. Därutöver ska det vid bedömningen av om ett uppehållstillstånd ska återkallas enligt någon av de nya återkallelsegrunderna tas hänsyn till den anknytning utlänningen har till Sverige och till om andra skäl talar mot att tillståndet åter­kallas. Vid bedömningen ska det bl.a. särskilt beaktas om utlänningen har barn i Sverige och utlänningens övriga familjeförhållanden.

Förslagen, som bl.a. syftar till att fler utlänningar som kan komma att bed­riva säkerhetshotande verksamhet inte ska ha möjlighet att stanna kvar i landet när det upptäcks att de utgör ett säkerhetshot, förväntas få positiva effekter på det brottsförebyggande arbetet. Förslagen innebär inte några konsekvenser för jämställdheten.

Motionerna

I kommittémotion 2023/24:2777 av Tony Haddou m.fl. (V) föreslås att rege­ringens förslag i den del som avser utökade möjligheter till återkallelse av uppehållstillstånd och ändring av tidsfristen för återkallelse enligt 7 kap. 3 § UtlL bör avslås. Motionärerna anför bl.a. följande. Det bör ställas höga krav på bevisning för att kunna utvisa en person eller återkalla någons uppehålls­tillstånd av säkerhetsskäl. Regeringens förslag innebär en risk för att antalet personer som får sitt uppehållstillstånd återkallat på grunder som är svåra att verifiera ökar. Förslaget kan medföra allvarliga ingrepp i den personliga integriteten och är problematiskt ur rättssäkerhetssynpunkt.

Jonny Cato m.fl. (C) begär i kommittémotion 2023/24:2781 ett tillkänna­givande om att inte utvidga möjligheten att återkalla uppehållstillstånd enligt den föreslagna lydelsen i 7 kap. 3 § första stycket 3 c UtlL. Motionärerna anför att den föreslagna ändringen om återkallelse av uppehållstillstånd om det kan antas att en utlänning kommer att bedriva verksamhet med koppling till terrorism varken är träffsäker eller rättssäker. Kopplingen till terrorism riske­rar att bli diffus och svårfångad. Enligt motionärerna bör regeringen åter­komma med en mer ändamålsenligt utformad lagändring för att motverka terrorbrott.

I kommittémotion 2023/24:2782 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) föreslås att regeringens förslag om att införa en möjlighet att återkalla uppehållstill­stånd på grund av koppling till terrorism i 7 kap. 3 § UtlL avslås. Enligt motionärerna är regeringens förslag behäftat med rättssäkerhetsbrister, efter­som de gärningar som åsyftas är bristfälligt definierade. Vad som avses med gärningar som kan kopplas till terrorism måste vara tydligt definierat för att uppfylla kraven på rättssäkerhet och förutsebarhet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet instämmer i regeringens bedömning att regelverket för ärenden med säkerhetsaspekter behöver bli mer ändamålsenligt. Det är viktigt att förhindra hot mot Sveriges säkerhet.

När det gäller främlingspass delar utskottet regeringens bedömning dels att ärendena ska kunna utgöra säkerhetsärenden enligt utlänningslagen, dels att främlingspass bör kunna återkallas av säkerhetsskäl. Härigenom kan säker­hetsaspekter beaktas i dessa ärenden på samma sätt som redan gäller för ären­den om resedokument.

Utskottet konstaterar att statsstyrt företagsspioneri kan få allvarliga konse­kvenser för svenska företag, drabba viktiga svenska samhällsintressen och för­sämra förutsättningarna att utveckla och upprätthålla skyddet för landets säkerhet. Utskottet anser därför i likhet med regeringen att ett uppehållstill­stånd bör få återkallas om det kan antas att en utlänning kommer att bedriva företagsspioneri i Sverige eller i något annat nordiskt land och det kan antas att brottet inte leder till endast böter.

Vad gäller förslaget om en möjlighet att återkalla ett uppehållstillstånd om det kan antas att en utlänning kommer att bedriva verksamhet med koppling till terrorism kan utskottet konstatera att terrorism är ett av de allvarligaste hoten mot bl.a. demokratin och mänskliga rättigheter. Det är enligt utskottet inte rimligt att Sverige blir en fristad för presumtiva terrorister genom att de kan få uppehållstillstånd som sedan inte kan återkallas. Ett uppehållstillstånd bör därför få återkallas för en utlänning som har rest in i landet om det på grund av tidigare verksamhet eller i övrigt kan antas att utlänningen kommer att bed­riva verksamhet med koppling till terrorism, oavsett i vilket land verksamheten kan antas komma att bedrivas i. Det kan t.ex. handla om att utlänningen kan antas komma att ha samröre med en terroristorganisation, finansiera terrorism eller utbilda sig för terrorism. Utskottet delar regeringens bedömning att det är viktigt att myndigheter ges möjlighet att på ett tidigt stadium agera mot verk­samhet som kan hota säkerheten i Sverige. Med hänsyn till att verksamheten ska vara av ett sådant slag att den hotar säkerheten i landet, stärks även enligt utskottets mening kopplingen till terrorism.

I en motion anges att det bör ställas höga krav på bevisning för att kunna återkalla ett uppehållstillstånd av säkerhetsskäl. Utskottet kan härvid konstatera att det föreslagna beviskravet om att det kan antas att en utlänning kommer att bedriva t.ex. verksamhet med koppling till terrorism är detsamma som redan i dag gäller vid återkallelse av uppehållstillstånd på grund av sabo­tage, spioneri eller olovlig underrättelseverksamhet. Dessutom vill utskottet lyfta fram vikten av att effektiva åtgärder kan vidtas mot utlänningar som utgör ett hot mot Sveriges säkerhet.

Utskottet instämmer i regeringens bedömning att den tidsfrist för åter­kallelse av uppehållstillstånd som gäller i dag inte är ändamålsenlig, eftersom det normalt tar lång tid att upptäcka och utreda exempelvis spioneri och olovlig underrättelseverksamhet. Regeringens förslag med en tidsfrist på fem år för att återkalla ett uppehållstillstånd är därför ett steg i rätt riktning. Eftersom det kan finnas situationer där ett ärende tagit osedvanligt lång tid på grund av dess komplexitet och det finns starka skäl att anta att utlänningen ägnar sig åt verk­samhet som allvarligt hotar säkerheten i Sverige bör det enligt utskottet införas en ventil. Ett uppehållstillstånd bör därför få återkallas även efter fem år om det finns synnerliga skäl. Utskottet noterar i detta sammanhang att en utred­ning ska se över tidsfristen och redovisa sitt uppdrag senast den 15 januari 2025.

Utskottet, som även i övrigt ställer sig bakom regeringens förslag, tillstyr­ker med det anförda propositionen och avstyrker motionerna 2023/24:2777 (V) och 2023/24:2782 (MP) om avslag på regeringens förslag om utökade möjligheter till återkallelse av uppehållstillstånd på vissa grunder och ändring av tidsfristen för att kunna återkalla uppehållstillstånd. Utskottet avstyrker även med det anförda motion 2023/24:2781 (C) om att regeringen bör åter­komma med ett mer ändamålsenligt utformat lagförslag för att motverka terrorbrott.

Reservationer

Ställningstagande

Det bör ställas höga krav på bevisning för att kunna utvisa en person eller återkalla någons uppehållstillstånd av säkerhetsskäl. Regeringens förslag är behäftat med rättssäkerhetsbrister och innebär en risk för att antalet personer som får sitt uppehållstillstånd återkallat på grunder som är svåra att verifiera ökar. Förslaget utgör ett allvarligt ingrepp i den personliga integriteten. Vad som avses med gärningar som kan kopplas till terrorism måste vara tydligt definierat för att kraven på rättssäkerhet och förutsebarhet ska vara uppfyllda. Förslaget till ändring av 7 kap. 3 § utlänningslagen bör därmed avslås.

 

Ställningstagande

Regeringens förslag om att införa en möjlighet att återkalla ett uppehållstill­stånd om det kan antas att en utlänning kommer att bedriva verksamhet med koppling till terrorism är varken träffsäker eller rättssäker. Kopplingen till terrorism riskerar att bli diffus och svårfångad. Regeringen bör därför åter­komma med en mer ändamålsenligt utformad lagändring för att motverka terrorbrott.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

 

Bilaga 2

Regeringens lagförslag