HB01SfU3: Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Socialförsäkringsutskottets betänkande 2023/24:SfU3

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag inom utgiftsområde 12, som uppgår till ca 106 miljarder kronor. Därmed avstyrker utskottet de alternativa budget­förslag som förts fram i motioner. Utskottet tillstyrker även regeringens förslag om ändringar i socialförsäkringsbalken och föräldraledighetslagen. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari respektive den 1 juli 2024.

I betänkandet finns fyra särskilda yttranden (S, V, C, MP). Ledamöterna från Socialdemo­kraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet avstår från ställnings­taganden när det gäller budgetbeslutet och redovisar i stället sina över­väganden i särskilda yttranden.

Behandlade förslag

Proposition 2023/24:1 inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn.

12 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2023/24.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Budgetprocessen i riksdagen

Utskottets överväganden

Regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 12

Statens budget inom utgiftsområde 12

Särskilda yttranden

1. Statens budget inom utgiftsområde 12 (S)

2. Statens budget inom utgiftsområde 12 (V)

3. Statens budget inom utgiftsområde 12 (C)

4. Statens budget inom utgiftsområde 12 (MP)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Motioner från allmänna motionstiden 2023/24

Bilaga 2
Regeringens och motionärernas anslagsförslag

Bilaga 3
Regeringens lagförslag

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens budgetproposition 2023/24:1 i de delar som gäller utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn och ett antal motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2023/24. Regeringens förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1 och lagförslagen i bilaga 3. Motionsförslagen finns också i bilaga 1.

I bilaga 2 finns en sammanställning av regeringens förslag till anslag för 2024 och de avvikelser från dessa som Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet föreslår i sina respektive budgetmotioner.

Under beredningen av ärendet har Försäkringskassans generaldirektör Nils Öberg informerat utskottet om myndighetens arbete.

Under beredningen av ärendet har statsrådet Anna Tenje, Social­departementet, och företrädare för Ekobrottsmyndigheten informerat utskottet med anledning av för­slaget om en möjlighet att överlåta föräldrapenning till fler.

Budgetprocessen i riksdagen

Rambeslutsprocessen

Budgetprocessen innebär bl.a. att riksdagen i ett första steg genom ett beslut fastställer en utgiftsram för varje utgiftsområde. Utgiftsramen anger det belopp som utgiftsområdets anslag högst får uppgå till (11 kap. 18 § tredje stycket riksdagsordningen).

Riksdagen har bifallit regeringens förslag och bestämt utgiftsramen för 2024 för utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn till 106 070 732 000 kronor (prop. 2023/24:1, bet. 2023/24:FiU1, rskr. 2023/24:47). I detta betänkande föreslår socialförsäkringsutskottet för riksdagen hur anslagen för utgiftsområdet ska fördelas inom utgifts­områdesramen.

Riksdagens ställningstagande till anslag för utgiftsområdet ska göras genom ett enda beslut (11 kap. 18 § fjärde stycket riksdagsordningen).

Uppföljning av regeringens resultatredovisning

Regeringen ska enligt 10 kap. 3 § budgetlagen (2011:203) i budget­propositionen lämna en redovisning av de resultat som har uppnåtts i verk­samheten i förhållande till de mål som riksdagen har beslutat.

I utskottens uppgifter ingår att följa upp och utvärdera riksdagsbeslut (4 kap. 8 § regeringsformen). Som en del i utskottens uppföljning ingår att behandla den resultatinformation som regeringen presenterar. Riksdagen har beslutat om riktlinjer för bl.a. den löpande uppföljningen av regeringens resultatredovisning (framst. 2005/06:RS3, bet. 2005/06:KU21, rskr. 2005/06: 333–335).

Utskottet har mot den bakgrunden gått igenom regeringens resultat­redovisning för utgiftsområde 12 i budgetpropositionen. Genomgången är ett underlag för utskottets behandling av budgetpropositionen och för den fort­satta mål- och resultatdialogen med regeringen.

Betänkandets disposition

Betänkandet har disponerats så att regeringens resultatredovisning behandlas först. Därefter behandlar utskottet de förslag i budgetpropositionen och de motionsförslag som gäller statens budget inom utgiftsområde 12, vilket inkluderar lagförslagen om utökade möjligheter att använda dubbeldagar i för­äldra­försäkringen, en möjlighet att överlåta föräldrapenning till fler, förläng­ning av det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer inom bostadsbidraget och om rättelse av en hänvisning i socialförsäkringsbalken. I det avsnittet tar utskottet också upp de tillkännagivanden som redovisas i budgetpropositionen inom utgiftsområde 12.

Utskottets överväganden

Regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 12

Propositionen

Riksdagen har beslutat om följande mål för utgiftsområde 12 (prop. 2015/16:1 utg.omr. 12, bet. 2015/16:SfU3, rskr. 2015/16:88):

–      Den ekonomiska familjepolitiken ska bidra till en god ekonomisk levnadsstandard för alla barnfamiljer samt minska skillnaderna i de ekonomiska villkoren mellan hushåll med och utan barn.

–      Den ekonomiska familjepolitiken ska även bidra till ett jämställt föräldra­skap.

Regeringen använder följande centrala indikatorer för att redovisa resultaten inom utgiftsområdet:

–      barnfamiljernas inkomstutveckling

–      andelen barnhushåll med låg ekonomisk standard och med låg inkomst­standard

–      de familjeekonomiska stödens betydelse för hushållens inkomster och för den utjämnande effekten mellan hushåll med och utan barn

–      föräldrarnas användning av föräldraförsäkringen och föräldraledighet.

Av regeringens resultatredovisning framgår att medianen för barnhushållens ekonomiska standard (disponibel inkomst per konsumtionsenhet) ökade under perioden 2011–2021, men uppvisar en svag nedgång mellan 2021 och 2022. Nedgången i ekonomisk standard ses för samtliga hushåll. Nedgången beror enligt regeringen på att den ekonomiska standarden är beräknad i fasta priser och att inflationen varit hög 2022. Samtidigt finns det stora nivåskillnader i ekonomisk standard mellan olika hushållstyper, och dessa skillnader är bestående över tid. Ensamstående kvinnor med flera barn har lägst ekonomisk standard av de olika hushållstyperna och sammanboende med ett barn har den högsta. En viktig förklaring till skillnaderna i ekonomisk standard mellan olika barnhushåll är att sysselsättningsgraden skiljer sig åt. Skillnaden i syssel­sättningsgrad är även en central förklaring till att den ekonomiska standarden i genomsnitt är lägre i hushåll där föräldrarna är utrikes födda än i hushåll där föräldrarna är inrikes födda. För barnhushåll där föräldrarna bor tillsammans och där båda föräldrarna är inrikes födda är den ekonomiska standarden 53 procent högre än för motsvarande familjer där båda föräldrarna är utrikes födda. 

Andelen barnhushåll med låg ekonomisk standard var 15,3 procent 2022 och beräknas ha minskat något sedan 2021. Låg ekonomisk standard är ett mått som avser en ekonomisk standard som är lägre än 60 procent av medianen av ekonomisk standard för samtliga personer det aktuella året. Ensamstående kvinnor med flera barn är den hushållstyp som har störst andel låg ekonomisk standard (44,2 procent), nivån är drygt sex gånger så hög som för samman­boende med ett barn (7,1 procent). För ensamstående föräldrar har andelen med låg ekonomisk standard också ökat något mellan 2021 och 2022. Hushåll som har svag anknytning till arbetsmarknaden riskerar att ha en låg ekonomisk standard flera år i rad.

De familjepolitiska stöden stärker barnhushållens ekonomiska standard, men effekten har minskat över tid. Minskningen gäller särskilt ensam­ståendehushållen som också är den grupp för vilken stöden spelar störst roll för den ekonomiska standarden. I genomsnitt höjer de familjepolitiska stöden barnhushållens ekonomiska standard med 8 procent, vilket är samma nivå som 2021, men något mindre än föregående år.

Ett kompletterande mått för att mäta ekonomisk utsatthet är låg inkomststandard. Ett hushåll har låg inkomststandard om hushållets disponibla inkomst är lägre än dess beräknade baskonsumtion. Mellan 2021 och 2022 beräknas andelen med låg inkomststandard öka för några hushållstyper, särskilt för de som i högre utsträckning än andra har svag ekonomi, såsom ensamstående kvinnor med flera barn samt sammanboende utrikes födda föräldrar med tre eller fler barn. Familjepolitikens bidrag för att barnhushållen ska nå en god levnadsstandard, i meningen en inkomst som överstiger gränsen för låg ekonomisk standard, har varit i stort sett oförändrad de senaste åren. Om de familjeekonomiska stöden räknas bort från den ekonomiska standarden, skulle 25 procent av barnhushållen ha haft en låg ekonomisk standard 2022. Med stöden minskar den andelen till 15 procent.

Av regeringens resultatredovisning framgår att barnfamiljers ekonomiska standard är lägre än för hushåll utan barn. Familjepolitiken har dock en kompensatorisk effekt, som har legat på samma nivå sedan 2017. Utan den ekonomiska familjepolitiken hade barnhushållen haft en ekonomisk standard som motsvarade 73 procent av den för hushåll utan barn. Med familjepolitiken är andelen i stället 80 procent.

Sett över tid använder män en allt större andel av den föräldrapenning som används under barnets två första år, men enligt regeringen tycks trenden ha stannat av. För barn födda 2018–2020 använde män i genomsnitt 26 procent av dagarna, kvinnor 74 procent. Det är ungefär vart femte föräldrapar som delar föräldrapenningen jämställt (båda föräldrarna tar ut minst 40 procent av föräldrapenningen) under barnets två första levnadsår. Det är främst föräldrar med hög utbildning som delar föräldrapenningen jämställt. Den tillfälliga föräldrapenningen är mer jämnt fördelad mellan män och kvinnor. Under 2022 togs 39 procent av dagarna för vård av sjukt barn ut av män och 61 procent av kvinnor.

Enligt regeringens bedömning är målen för utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn delvis uppfyllda.

Regeringen bedömer att den ekonomiska familjepolitikens bidrag till en god levnadsstandard för barnfamiljer är på samma nivå som under de senaste åren. Stora skillnader mellan olika barnhushåll kvarstår dock när det gäller nivå och utvecklingen av ekonomisk standard över tid. Men utan den ekonomiska familjepolitiken hade andelen med låg ekonomisk standard varit betydligt högre.

På samma sätt gör regeringen bedömningen att familjepolitiken minskar skillnaderna i ekonomiska villkor mellan hushåll med och utan barn. Skill­nader kvarstår, men familjepolitiken bidar till en utjämning. Störst betydelse har stöden för hushåll med flera barn.

Regeringen bedömer att den ekonomiska familjepolitiken bidrar till ett jäm­ställt föräldraskap. Det finns dock fortsatta utmaningar. Kvinnor tar ett betydligt större ansvar än män för vården av barn under de längre föräldra­ledigheterna. Det indikerar att föräldraskapet fortfarande inte är jämställt. 

Utskottets bedömning

Utskottet konstaterar att det sedan flera år pågår en dialog mellan riksdagen och regeringen om utvecklingen av den ekonomiska styrningen. Utskottet anser att det är viktigt att arbetet med att utveckla den ekonomiska styrningen fortsätter och att det pågår en dialog mellan riksdagen och regeringen.

Utskottet konstaterar att resultatredovisningen är ett viktigt underlag för utskottets beredning av budgetpropositionen. Regeringens redovisning och bedömning av de resultat som uppnåtts ska ha en klar och tydlig struktur, efter­som detta bidrar till en ökad förståelse för hur statliga anslagsmedel används och vilka resultat de får i förhållande till de mål som riksdagen har beslutat om.

Utskottet kan konstatera att regeringens redovisning av resultaten är koncentrerad och tydligt uppdelad i tre avsnitt som korresponderar med de mål som beslutats av riksdagen. Redovisningen har ett tydligt fokus på de centrala indikatorerna och behandlar huvudsakligen resultatet av den förda politiken. Utskottet noterar att en av indikatorerna har förtydligats genom ett tillägg och det är utskottets bedömning att detta bidrar till förståelsen av hur mål och indikatorer hänger samman. 

Det är positivt att flera diagram och tabeller innehåller tidsserier som möjliggör en analys över tid. Ett flertal av de tabeller och diagram som används för att illustrera resultaten delas upp på män och kvinnor så att könsskillnader åskådliggörs. Ofta görs också en uppdelning för flera olika hus­hållstyper och på inrikes och utrikes födda. Detta ger enligt utskottets mening goda förutsättningar att bedöma den ekonomiska familjepolitikens resultat för olika grupper.

I avsnittet om familjepolitikens bidrag till ett jämställt föräldraskap saknar utskottet ett resonemang om hur den förda politiken bidrar till målupp­fyllelsen. Indikatorn visar hur föräldrar delar på föräldraledigheten, men i budgetpropositionen ges ingen förklaring till hur utformningen av föräldra­försäkringen påverkar utfallet. Utskottet anser att de orsaker som regeringen bedömer ligger bakom det aktuella utfallet i större utsträckning bör kommenteras.

Utskottet välkomnar att redovisningen av resultaten i år innehåller ett mer utvecklat resonemang om det s.k. fruktsamhetstalet. Fruktsamhetstalet visar antalet barn per kvinna och redovisas bl.a. i ett diagram. Av diagrammet fram­går såväl historik som prognos fram t.o.m. 2030. Utskottet anser att redo­visningen bidrar till en fördjupad förståelse för hur de volymrelaterade utgifterna påverkas. 

Utskottet konstaterar att när det gäller de familjepolitiska stöden består inkomstskillnaderna mellan hushåll med och utan barn, liksom mellan olika typer av barnhushåll. Ensamstående föräldrar löper större risk för ekonomisk utsatthet, särskilt ensamstående kvinnor. Enligt utskottet är det av stor vikt att de familjeekonomiska stöden fortsätter att bidra till goda uppväxtvillkor för barn och att skillnaderna i ekonomisk levnadsstandard mellan olika barnhushåll minskar. Utskottet delar regeringens bedömning att utvecklingen mot ett mer jämställt föräldraskap, mätt som en jämn fördelning av föräldrapenning och föräldraledighet mellan kvinnor och män, har fortsatta utmaningar.

Propositionen

Anslaget 1:1 Barnbidrag

Regeringen föreslår att anslaget 1:1 Barnbidrag bestäms till 33 074 824 000 kronor för 2024. Anslaget får användas för utgifter för allmänna barnbidrag, flerbarnstillägg och förlängt barnbidrag. Anslaget får även användas för utgifter för tilläggsbelopp vid familjeförmåner.

Barnbidraget, som är ett generellt stöd, kompenserar för den ökade försörj­ningsbörda som barn medför för en familj. Allmänt barnbidrag står för ca 88 procent av utgifterna för hela anslaget. Bedömningen av anslagsbehovet görs utifrån Statistiska centralbyråns befolkningsprognoser. Antalet barn i åldern 0–16 år förväntas minska under prognosperioden, vilket innebär att utgifterna blir lägre för allmänt barnbidrag och flerbarnstillägg. Utgifterna för förlängt barnbidrag ökar svagt under perioden. Utgifterna för tilläggsbelopp beräknas ligga stabilt under prognosperioden men är osäkra på längre sikt. Sammantaget innebär detta att utgifterna för anslaget förväntas minska svagt under perioden.

Anslaget 1:2 Föräldraförsäkring

Regeringen föreslår att anslaget 1:2 Föräldraförsäkring bestäms till 50 521 438 000 kronor för 2024. Anslaget får användas för utgifter för föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning och graviditetspenning samt ålders­pensionsavgift för dessa förmåner.

Utgifterna inom föräldraförsäkringen påverkas framför allt av fem faktorer: antalet barn som föds, antalet barn i befolkningen i åldern noll till tolv år, ersättningsnivåer, antalet använda dagar och fördelningen av ersättnings­dagarna mellan föräldrarna. Förändringar i födelsetalen påverkar redan på kort sikt användningen av såväl graviditetspenning och föräldrapenning som de tio dagarna i samband med ett barns födelse inom den tillfälliga föräldra­penningen.

Under prognosperioden förväntas antalet födda barn minska något, liksom antalet barn i åldern noll till tolv år. Det har en sänkande effekt på utgifterna. Samtidigt förväntas prisbasbelopp och timersättning öka över tid, vilket inne­bär att medelersättningen höjs för förmånerna, vilket i sin tur ökar utgifterna.

För barn födda fr.o.m. 2014 har åldersgränserna i föräldrapenningen ändrats, vilket har haft en sänkande effekt på utgifterna under de senaste åren. Under perioden 2023–2025 tillkommer åldersgrupper för vilka föräldra­penning kan tas ut, eftersom det för barn födda 2014 och framåt finns möjlighet att få föräldrapenning fram till barnet är 12 år eller den senare tidpunkt då barnet avslutat det femte skolåret. Det förväntas ha en höjande effekt på utgifterna. Under 2022 var antalet födda barn mycket lågt, vilket innebär minskade utgifter för föräldrapenning. Även de inledande månaderna 2023 var antalet födda barn lågt. Antalet födda barn förväntas dock enligt SCB öka under prognosperioden. Sammantaget förväntas antalet utbetalda dagar med för­äldrapenning att öka under perioden.

Inflationen påverkar prisbasbeloppet som bestämmer den högsta ersätt­ningsnivån i föräldrapenningen. Höjt prisbasbelopp och ökade timlöner innebär att medelersättningen för föräldrapenning ökar. Mäns andel av de för­äldra­penningdagar som tas ut förväntas öka, om än svagt, under perioden. Eftersom män i genomsnitt har högre löner än kvinnor har det en höjande effekt på utgifterna för föräldrapenning.

Användningen av tillfällig föräldrapenning för vård av sjukt barn fortsätter under 2023 att vara på den förhöjda nivå som uppstod under pandemin. Antalet ersättningstillfällen har ökat något, medan ersättningslängden har minskat jämfört med 2020–2021. Antalet utbetalda dagar för vård av sjukt barn förväntas minska något under perioden, men ligga kvar på en högre nivå än vad som var fallet innan pandemin. Liksom för föräldrapenningen påverkar prisbasbeloppet och ökade timlöner ersättningsnivån för tillfällig föräldra­penning. Medelersättningen ökar därför över tid. Utgifterna för tillfällig föräldrapenning förväntas därmed öka under perioden.

Även utgifterna för graviditetspenning förväntas öka de kommande åren, som en följd av ökade timlöner och av att antalet födda barn förväntas öka. Antalet ansökningar om graviditetspenning för risker i arbetsmiljön har återgått till de nivåer som gällde före pandemin.

I propositionen lämnas förslag om att öka antalet dubbeldagar och att de ska kunna användas under en längre tidsrymd. Dessutom föreslås att det införs en möjlighet att överlåta föräldrapenning till någon annan nära vuxen i barnets liv som inte är förälder eller därmed likställd. Anslaget föreslås därför öka med 20 miljoner kronor 2024.

Anslaget 1:3 Underhållsstöd

Regeringen föreslår att anslaget 1:3 Underhållsstöd bestäms till 2 798 382 000 kronor för 2024. Anslaget får användas för utgifter för underhållsstöd. Betal­ningar från bidragsskyldiga föräldrar återförs till anslaget.

Genom underhållsstödet garanterar samhället att barn till särlevande föräldrar får ett visst underhåll även när den bidragsskyldiga föräldern inte fullgör sin underhållsskyldighet. Inom underhållsstödet finns det dels en bidragsmottagande förälder – eller en bidragsmottagande ungdom över 18 år om det är fråga om ett s.k. förlängt underhållsstöd – dels en bidragsskyldig förälder.

Utgiftsutvecklingen för underhållsstödet är beroende av exempelvis antalet separationer, antalet barn i åldern 0–18 år och löneutvecklingen. Utgifts­styrande faktorer som staten kan påverka är bl.a. stödets nivå, procentsatserna som bestämmer den bidragsskyldiga förälderns betalningsskyldighet och storleken på grundavdraget för egna levnadskostnader som får göras innan betalningsskyldigheten beräknas.

Under prognosperioden förväntas antalet barn med underhållsstöd fortsätta att minska svagt. Minskningen beror huvudsakligen på att fler föräldrar reglerar underhållet för barn direkt mellan sig, exempelvis via växelvis boende. Det genomsnittliga utbetalningsbeloppet per barn och månad, oavsett barnets ålder, har ökat historiskt på grund av att andelen barn med fullt under­hållsstöd har ökat och höjda ersättningsnivåer. Det genomsnittliga utbetal­nings­beloppet förväntas fortsätta att öka samtidigt som de direkta inbetal­ningarna från bidragsskyldiga beräknas öka något. Sammantaget beräknas utgifterna för underhållsstöd öka under prognosperioden.

Anslaget 1:4 Adoptionsbidrag

Regeringen föreslår att anslaget 1:4 Adoptionsbidrag bestäms till 14 784 000 kronor för 2024. Anslaget får användas för utgifter för bidrag till kostnader för internationella adoptioner. Bidrag lämnas för adoptioner som förmedlas av en sammanslutning som är auktoriserad enligt lagen (1997:192) om internationell adoptionsförmedling.

Utgifterna för anslaget är beroende av bidragets nivå och antalet barn som kommer till Sverige genom adoption som har förmedlats av auktoriserade adoptionssammanslutningar. Även under 2022 har ansökningarna legat på en låg nivå och de förväntas ligga konstant under prognosperioden, med de osäkerheter som en sjunkande trend och effekter av covid-19-pandemin med­för.

Anslaget 1:5 Barnpension och efterlevandestöd

Regeringen föreslår att anslaget 1:5 Barnpension och efterlevandestöd bestäms till 1 097 900 000 kronor för 2024. Anslaget får användas för utgifter för barnpension och efterlevandestöd.

Barnpensionen är grundad på den avlidna förälderns inkomst, medan efter­levandestödet är ett grundskydd för barn som får låg eller ingen barn­pension. Utgifterna för anslaget är beroende av antalet barn vars föräldrar avlider, inkomst­nivån hos den avlidna föräldern samt antalet barn under 18 år som har invandrat till Sverige vars ena förälder eller båda föräldrar har avlidit.

Antalet barnpensioner förväntas öka under prognosperioden eftersom antalet barn i tonåren, för vilka barnpensioner är vanligare, förväntas öka något. Medelbeloppet för barnpension, som styrs av inkomstindex, ökar också under perioden. Sammantaget innebär detta ökade utgifter för barn­pension. Antalet mottagare av efterlevandestöd förväntas minska. En minskad invand­ring är en förklaring till färre ansökningar om efterlevandestöd. Sam­tidigt kommer medelbeloppet att öka till följd av ett höjt prisbasbelopp. Samman­taget väntas utgifterna för anslaget öka något under prognosperioden.

Anslaget 1:6 Omvårdnadsbidrag och vårdbidrag

Regeringen föreslår att anslaget 1:6 Omvårdnadsbidrag och vårdbidrag bestäms till 5 234 340 000 kronor för 2024. Anslaget får användas för utgifter för omvårdnadsbidrag och vårdbidrag samt statlig ålderspensionsavgift för dessa förmåner.

Utgifterna för anslaget styrs av antalet barn i åldersgruppen 0–19 år, andelen barn som det betalas vårdbidrag eller omvårdnadsbidrag för samt stor­leken på bidraget. Sedan den 1 januari 2019 har omvårdnadsbidrag ersatt den del av vårdbidraget som ger ersättning för barnets tillsyns- och vårdbehov. Utgifter har successivt förts över mellan anslagsdelen vårdbidrag och anslags­delen omvårdnadsbidrag, och fr.o.m. 2023 förväntas antalet mottagare av vårdbidrag vara litet. Utgifter för vårdbidrag beräknas helt upphöra fr.o.m. 2024. Antalet mottagare av omvårdnadsbidrag förväntas öka över tid. Även prisbasbeloppet beräknas öka, vilket påverkar förmånsnivån. Utgifterna för anslaget förväntas därför öka under prognosperioden.

Anslaget 1:7 Pensionsrätt för barnår

Regeringen föreslår att anslaget 1:7 Pensionsrätt för barnår bestäms till 8 971 900 000 kronor för 2024. Anslaget får användas för utgifter för statlig ålderspensionsavgift för pensionsrätt för barnår.

Pensionsrätt för barnår kan tillgodoräknas föräldrar med barn i åldern noll till fyra år, och utgifterna påverkas därmed av hur många barn som föds. Pen­sionsgrundande belopp för barnår fastställs utifrån det för föräldern förmån­ligaste av tre olika beräkningsalternativ. Beloppen som beräknas i de olika alternativen påverkas av timlöneutvecklingen, inkomstbasbeloppets utveck­ling och utvecklingen av den pensionsgrundande inkomsten.

Antalet barn i de yngre åldrarna förväntas minska de kommande åren, vilket innebär lägre utgifter. Samtidigt påverkar ökande timlöner och inkomst­bas­belopp samt sysselsättningen utgifterna. Även regleringsbelopp som avser avvikelsen mellan det preliminära belopp som har tagits ut och faktisk avgift påverkar utgifterna. Under prognosperioden beräknas utgifterna ligga relativt stabilt.

Anslaget 1:8 Bostadsbidrag

Regeringen föreslår att anslaget 1:8 Bostadsbidrag bestäms till 4 357 164 000 kronor för 2024. Anslaget får användas för utgifter för bostadsbidrag till barn­familjer och till unga som fyllt 18 år men inte 29 år.

Bostadsbidraget för barnfamiljer består av ett bidrag till bostadskostnader, särskilda bidrag för hemmavarande barn och för barn som bor växelvis samt umgängesbidrag. Bostadsbidragets storlek bestäms av hushållets samman­sättning, bostads­kost­naden, bostadens storlek och den bidragsgrundande inkomsten. De sär­skilda bidragen och umgängesbidraget är konsumtionsstöd för barnfamiljer med låga inkomster. Utgifterna för bostadsbidraget styrs i huvudsak av utvecklingen på arbetsmarknaden och sysselsättningen. Det innebär att det framför allt är kon­junkturutvecklingen som med viss efter­släpning påverkar utgifterna. Även demo­grafiska förändringar påverkar utgifterna, t.ex. antalet födda barn.

Den största delen av bostadsbidraget betalas ut till barnfamiljer. Enligt För­säkringskassan beräknas i genomsnitt ca 128 800 hushåll beviljas bostads­bidrag under 2023, fördelat på ca 109 500 barnhushåll och ca 19 300 ung­doms­hushåll. Antalet barnhushåll med bostadsbidrag förväntas minska de kommande åren medan antalet ungdomshushåll med bostadsbidrag förväntas öka. I propositionen föreslås att det tillfälliga tilläggsbidraget för barnfamiljer med bostadsbidrag förlängs och betalas ut under perioden januari–juni 2024. Med anledning av förslaget ökar anslaget för 2024 med 830 miljoner kronor. Utgifterna för bostadsbidrag förväntas minska efter att det tillfälliga tilläggs­bidraget till barnfamiljer upphör för att sedan öka svagt till 2026. Inflation, konjunktur, arbetsmarknad m.m. kan komma att påverka och gör prognosen osäker.

Lagförslagen

Utökade möjligheter att använda dubbeldagar

Föräldrar har sedan 2012 haft möjlighet att använda föräldrapenning för samma barn och tid i högst 30 dagar under barnets första levnadsår, s.k. dubbeldagar (12 kap. 4 a § socialförsäkringsbalken, förkortad SFB). Möjlig­heten infördes för att öka familjernas valfrihet och stärka förutsättningarna för en tidig och nära kontakt med barnet för båda föräldrarna.

Mot den bakgrunden och för att öka flexibiliteten för föräldrar föreslår regeringen att antalet dubbel­dagar ska öka till 60 dagar. Dubbeldagarna föreslås också kunna användas fram till att barnet är 15 månader i stället för 12 månader. För barn som adop­terats bör motsvarande gälla med utgångspunkt från den tidpunkt när den som adopterat barnet har fått det i sin vård. Ett fullt nyttjande innebär att 120 av de totalt 480 dagarna med föräldrapenning som föräldrarna tilldelats används vid ett barns födelse eller adoption.

Kostnaderna för införandet av dubbeldagarna bedöms till ca 20 miljoner kronor 2024. Den långsiktiga kostnadsökningen antas därefter bli ca 5 miljo­ner kronor per år. Införandeåret uppstår kostnaderna i första hand för att män kan förväntas öka och tidigarelägga sitt uttag något jämfört med tidigare år. Det ökade uttaget leder till att kvinnor inte antas ta ut lika mycket föräldrapen­ning som tidigare. Denna minskning antas dock till störst del ske när barnet blivit äldre. Skillnaden i medelersättning mellan män och kvinnor innebär en något högre kostnad. Uppskattningarna är dock enligt regeringen osäkra eftersom de bygger på antaganden om beteendeförändringar. Regeringen avser att följa upp reformen.

Förslaget medför ändringar i socialförsäkringsbalken som föreslås träda i kraft den 1 juli 2024. Äldre föreskrifter ska fortfarande gälla för föräldrapen­ning som avser tid före ikraftträdandet.

En möjlighet att överlåta föräldrapenning till fler

En vårdnadshavare ska få överlåta rätten till föräldrapenning till en annan försäkrad

Rätten till föräldrapenning tillkommer den förälder som vårdar barnet, enligt föräldrabalken. Inom föräldrapenningen finns dock ett vidgat föräldrabegrepp. Enligt 11 kap. 4 § SFB likställs vissa personer med en förälder vid tillämpning av bestämmelserna om föräldrapenning. Det rör sig om förälders make som stadigvarande sam­manbor med föräldern, förälders sambo, särskilt förordnad vårdnads­havare som har vård om barnet och blivande adoptivförälder. Det är däremot inte möj­ligt att överlåta den rätten till andra anhöriga, t.ex. mor- eller farförälder, en syster, en annan nära anhörig eller vän. Enligt regeringen finns det skäl att ge föräldrar fler verktyg och öka möjligheterna för föräldrar att använda föräld­rapenningen flexibelt.

Regeringen föreslår att en vårdnadshavare ska få möjlighet att överlåta föräldrapenningdagar till fler personer än barnets förälder eller därmed lik­ställd enligt dagens regelverk. Ett sådan möjlighet stärker valfriheten och kan öka förutsättningarna att kombinera familjeliv och ett högt arbets­krafts­deltagande.

Enligt regeringen saknas det skäl att begränsa kretsen av vårdnadshavare till t.ex. ensamstående eller personer i särskilt utpekade situationer. Familjer ser olika ut och har olika behov när det gäller föräldraledighet. En generell lösning är därför värdefull och kan underlätta vardagen för fler genom att de får hjälp och avlastning i vården av barnet. Regeringen konstaterar emellertid att en utökad möjlighet att överlåta föräldrapenning kan vara särskilt viktigt för ensamstående och egenföretagare samt när fler har ett familjeansvar.

En vårdnadshavare ska enligt förslaget efter en skriftlig anmälan till Försäkringskassan få överlåta sin rätt till föräldrapenning till någon annan som är försäkrad för sådan förmån. I anmälan ska det anges vilken eller vilka ersättningsnivåer som överlåtelsen avser. Samma förfarande kommer att gälla som när en förälder avstår föräldrapenning till förmån för en annan förälder. Den som har fått rätt till föräldrapenning genom överlåtelse ska likställas med en förälder i fråga om den överlåtna förmånen. Det innebär att den person som föräldrapenning kan överlåtas till ska vara försäkrad för föräldrapenning på grund av bosättning eller arbete enligt reglerna i socialförsäkringsbalken. I likhet med vad som gäller inom den tillfälliga föräldrapenningen är över­låtelse­möjligheten inte begränsad till en person, utan flera personer kan komma i fråga för överlåtelse för samma barn.

I dag gäller att en förälder som har avstått föräldrapenningdagar till den andra föräldern vid ett senare tillfälle kan ta tillbaka dagar som inte har nyttjats (12 kap. 17 § SFB). Regeringen föreslår att detta ska gälla även för sådana dagar som överlåtits till en annan försäkrad. Vidare föreslås att den som fått rätt till föräldrapenning genom en överlåtelse inte i sin tur ska kunna få över­låta rätten till förmånen till någon annan försäkrad.

Regeringen föreslår att högst 90 föräldrapenningdagar för varje barn ska få överlåtas till en annan person än en förälder. Det tillfredsställer de flesta behov av överlåtelse till någon annan än föräldern. En förälder som har ensam vård­nad om ett barn föreslås få rätt att överlåta samtliga 90 dagar. Om föräldrarna har gemensam vårdnad om ett barn föreslås vardera föräldern få rätt att över­låta hälften av dagarna. Genom att vardera föräldern har rätt att överlåta hälf­ten av dagarna begränsas farhågan, att män i högre utsträckning än kvinnor kommer att nyttja överlåtelsemöjligheten. Det ska inte vara möjligt att överlåta föräldrapenning för sådana dagar som är reserverade för vardera förälderns uttag av föräldrapenning. Detta motsvarar vad som gäller i dag om avstående av föräldrapenning till en annan förälder.

När det gäller fördelning av föräldrapenningen mellan män och kvinnor konstaterar regeringen att de föräldrapenningdagar som inte tas ut av män, i dag i hög utsträckning i stället tas ut av den andra föräldern, oftast en kvinna. Regeringen utesluter därför inte att en del av de dagar som blir möjliga att överlåta kommer att tas ut av en annan kvinna snarare än en annan man. Att fler får möjlighet att använda föräldrapenning som annars ändå skulle ha avståtts påverkar dock endast marginellt den totala fördelningen av föräldra­penning. Vilket uttagsmönster som blir det dominerande är dock enligt rege­ringen svårt att förutse.

Behovet av en överlåtelsemöjlighet torde enligt regeringens mening främst vara koncentrerat till vissa familjekonstellationer och vissa särskilda situa­tioner. Enligt regeringen bör dessa familjer få mer lika möjligheter att välja hur de vill fördela föräldrapenningen. Fördelarna med att införa en överlåtel­semöjlighet bedöms därför som betydligt större än de eventuella negativa effekter en sådan möjlighet skulle kunna ha på fördelningen av föräldrapen­ningdagarna mellan män och kvinnor på ett aggregerat plan.

Risken för att marknadselement kommer att introduceras inom föräldra­försäkringen bedömer regeringen som liten. Inom den tillfälliga föräldrapen­ningen finns det redan möjligheter för föräldrar att låta någon annan än en förälder vårda barnet, utan att syftet med försäkringen har urholkats. Föräld­rarna är fortfarande de som i hög utsträckning själva använder försäkringen och vårdar barnet. Att införa en liknande regel inom föräldrapenningen som inom den tillfälliga föräldrapenningen kan därför inte anses utgöra någon större principiell skillnad. Ett av de grundläggande kraven för rätt till föräld­rapenning enligt 12 kap. 2 § SFB är att föräldern avstår från förvärvsarbete eller inte förvärvsarbetar under den tid han eller hon vårdar barnet. En egen­företagare eller någon som är anställd av ett företag kan därför inte ta emot föräldrapenning för sådant omsorgsarbete med mindre än att den personen avstår från arbete under den tid han eller hon vårdar barnet. När någon tar emot hel föräldrapenning på sjukpenningnivå krävs det att föräldern inte förvärvsarbetar alls den aktuella dagen (12 kap. 9 § SFB).

Det skulle möjligtvis kunna uppstå gränsdragningsproblem om vad som kan anses som förvärvsarbete, om någon systematiskt får föräldrapenning överlåten på sig under flera perioder i rad från flera olika föräldrar, men inci­tamenten att använda föräldrapenning på det sättet bedömer regeringen som låga. Ersättningsnivåerna inom föräldrapenningen innebär en inkomstförlust i förhållande till annat avstått arbete, och för den som saknar en sjukpenning­grundande inkomst en förhållandevis låg inkomst av föräldrapenning. Till detta kommer att vårdnadshavarna och den som får föräldrapenning överlåten på sig ska ansöka om detta hos Försäkringskassan. Försäkringskassans hand­läggningstider och fasta utbetalningsdagar samt att endast ett begränsat antal dagar kan överlåtas till en annan person talar också emot att föräldrapenningen kommer att användas som ett betalningsmedel. Dessutom arbetar Försäkrings­kassan systematiskt med kontroller av utbetalningar och utför även slump­mässiga kontroller, exempelvis när det gäller förvärvsarbete och barns närvaro i förskola och skola före utbetalning.

En arbetstagare som har fått rätt till föräldrapenning genom en överlåtelse ska ha rätt till föräldraledighet

Den som genom överlåtelse av föräldrapenning får rätt till föräldrapenning ska enligt förslaget ha rätt att vara ledig från sitt arbete under den tid som han eller hon får sådan ersättning. Rätten till ledighet kommer att gälla för hel eller del av dag med föräldrapenning som överlåtits.

Ekonomiska konsekvenser

Regeringen anser att förslaget om en möjlighet att överlåta föräldrapenning till fler kan innebära vissa ekonomiska konsekvenser för staten. Kostnaderna skulle kunna öka om totalt sett fler dagar med föräld­rapenning används per barn som en följd av förslagen. Det är dock inte möjligt att beräkna om och i så fall i vilken omfattning så skulle ske. En ytterligare komplikation är att det är svårt att förutse vid vilken ålder på barnet en sådan extra kostnad skulle kunna uppstå. Antalet avståenden av föräldrapenning till någon som likställs med förälder är i dag mycket begränsat. Givet detta görs bedömningen att inte heller antalet överlåtelser kommer att bli särskilt högt. Sammantaget bedöms därför effekten på utgifterna för föräldrapenning och därmed tillhörande statlig ålderspension att vara marginell. Förslaget innebär en viss ökad administration för Försäkringskassan i form av IT-utveckling. Försäkringskassan föreslås tillföras 2 miljoner kronor för 2024 (jfr. anslaget 2:1 Försäkringskassan utg.omr. 10). Försäkringskassans löpande administ­ration beräknas till ca 1 miljon kronor årligen. Förslaget om överlåtelse förväntas inte innebära någon ökad måltillströmning för de allmänna förvalt­ningsdomstolarna.

Uppföljning av förslagen

Regeringen anser att de nya reglerna bör följas upp. En central del i uppfölj­ningen kommer att vara konsekvenserna för jämställdheten, särskild fördel­ning av föräldrapenning mellan män och kvinnor samt vilka effekter förslaget haft för barn. Även effekterna på löner, arbetskraftsdeltagande, inkomst och pension kommer att följas upp.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Förslaget medför ändringar i socialförsäkringsbalken och föräldraledig­hets­lagen (1995:584) som föreslås träda i kraft den 1 juli 2024. Äldre före­skrifter ska fortfarande gälla för föräldrapenning som avser tid före ikraft­trädandet.

Förlängning av det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer inom bostadsbidraget

Ett tillfälligt tilläggsbidrag lämnas till barnfamiljer med bostadsbidrag under perioden juli 2022 t.o.m. december 2023. Tilläggsbidraget har samma utform­ning som det tilläggsbidrag som lämnades under delar av 2020 och 2021 med anledning av den ekonomiska situation som barnfamiljer riskerade att hamna i till följd av covid-19-pandemin. Tilläggsbidraget återinfördes i juli 2022 och förlängdes sedan t.o.m. december 2023 med anledning av ökade levnadsom­kostnader bl.a. för att lindra effekterna av den senaste tidens pris­höjningar och höjda levnadsomkostnader för de barnfamiljer som har lägst inkomst. Tilläggsbidraget lämnas till den som har rätt till bostadsbidrag i form av särskilt bidrag eller umgängesbidrag enligt 96 kap. 3 och 4–9 §§ SFB (96 kap. 3 a § SFB).

Mot bakgrund av den försämrade ekonomiska situation som barnhushåll med låga inkomster har fått på grund av höga levnadsomkostnader och att det inte finns några indikationer på att situationen kommer att upphöra föreslår regeringen att det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer med bostads­bidrag ska förlängas och gälla under perioden januari t.o.m. juni 2024. Tilläggsbidraget bör förlängas i oförändrad form, dvs. det ska ha samma utform­­ning som det tilläggsbidrag som lämnats tidigare. Det innebär att tilläggsbidraget lämnas som ett separat bidrag utanför beräkningen av det ordinarie bostadsbidraget. Bestämmelserna om tilläggsbidrag föreslås fort­farande gälla för bostadsbidrag som avser tid före den 31 december 2023. För­slaget medför en ändring i socialförsäkringsbalken.

Kostnaden för tilläggsbidraget kommer att vara högre 2023 jämfört med tidigare perioder med anledning av att tilläggsbidraget betalas ut under hela kalenderåret och eftersom det betalas ut med ett högre belopp under juli–december 2023 då en högre omräkningsfaktor gäller än vid föregående perioder. Kostnaderna bedöms uppgå till 830 miljoner kronor för 2024.

Rättelse av en hänvisning i socialförsäkringsbalken

Regeringen föreslår att en ändring ska göras i 64 kap. 34 § SFB. I paragrafens nuvarande lydelse finns en hänvisning till 33 § andra stycket. Genom en lagändring som trädde i kraft den 20 juni 2022 (prop. 2021/22:179, bet. 2021/22:SfU24, rskr. 2021/22:330) infördes ett nytt andra stycke i 64 kap. 33 § SFB vilket medförde att det tidigare andra stycket blev det tredje stycket. En följdändring i 64 kap. 34 § SFB har emellertid inte gjorts och paragrafen hänvisar därmed till fel stycke i 33 §, vilket bör rättas. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2024.

Redovisade tillkännagivanden

Riksdagen har riktat ett tillkännagivande till regeringen om överlåtelse av för­äldrapenning till andra närstående (bet. 2021/22:SfU18 punkt 4, rskr. 2021/22:282). Av tillkännagivandet framgår att regeringen bör tillsätta en utredning med uppdrag att lämna förslag om att överföra föräldrapenning till andra närstående (bet. 2021/22:SfU18 s. 21). Regeringen lämnar i budgetpro­positionen för 2024 förslag om att 90 dagar med föräldrapenning ska kunna överlåtas till någon annan försäkrad. Regeringen anser att tillkännagivandet genom detta är tillgodosett och slutbehandlat.

Riksdagen har riktat ett tillkännagivande till regeringen om dubbeldagar (bet. 2021/22:SfU18 punkt 5, rskr. 2021/22:282). Av tillkännagivandet följer att regeringen bör återkomma med förslag om fler dubbeldagar (bet. 2021/22:SfU18 s. 21–22). Regeringen lämnar i budgetpropositionen för 2024 förslag om en utökning av dubbeldagarna för att totalt 60 föräldrapenning­dagar per barn ska kunna användas som dubbeldagar. Regeringen anser att tillkännagivandet genom detta är tillgodosett och slutbehandlat.

Riksdagen har riktat ett tillkännagivande till regeringen om föräldraförsäk­ring för företagare (bet. 2021/22:SfU18 punkt 11, rskr. 2021/22:282). Av till­kännagivandet följer att regeringen bör återkomma med förslag om att det bör vara möjligt att bedriva viss begränsad administrativ verksamhet i sitt företag utan att förlora sin föräldrapenning samt förslag som gör det enklare för före­tagare att få sin sjukpenninggrundande inkomst (SGI) fastställd i samband med föräldraledighet (bet. 2021/22:SfU18 s. 22–23). Regeringen gör bedömningen att det redan i dag är möjligt att använda föräldrapenning i en omfattning som möjliggör för en företagare att utföra visst arbete i sitt företag under föräldra­ledigheten. Regeringen anför också att förslaget som lämnas i budgetpropo­sitionen för 2024, att det ska vara möjligt att överlåta föräldrapenning till någon annan som vårdar barnet i förälderns ställe, kan underlätta för företagare som inte helt kan avstå arbete i företaget under föräldraledigheten. Regeringen anser därför att det inte är motiverat att lämna ytterligare förslag som innebär att föräldrapenning betalas ut när en förälder utför förvärvsarbete. Frågan om möjligheten att få SGI fastställd i samband med föräldraledighet behandlas i betänkandet Ett trygghetssystem för alla – Nytt regelverk för sjukpenning­grundande inkomst (SOU 2023:30), som lämnades i juni 2023. I betänkandet föreslås att SGI även ska kunna bestämmas utifrån historiska inkomster. Betänkandet bereds i Regeringskansliet. Tillkännagivandet är inte slut­be­handlat.

Motionerna

Socialdemokraterna

I kommittémotion 2023/24:2624 yrkande 1 föreslår Anders Ygeman m.fl. (S) att riksdagen anvisar 3 550 000 000 kronor mer till utgiftsområde 12 än vad som föreslås i budgetpropositionen för 2024. Till anslaget 1:1 Barnbidrag anvisas 3 050 miljoner kronor mer än regeringen för utbetalning av ett extra barnbidrag under 2024 för att stärka barnfamiljers ekonomiska situation under pågående ekonomisk kris. Till anslaget 1:3 Underhållsbidrag anvisas 500 miljoner kronor för att tillfälligt höja underhållsstödet med 500 kronor under sex månader fr.o.m. den 1 januari 2024 för ensamstående föräldrar som har svag ekonomi. I yrkandena 4 och 5 föreslår motionärerna tillkänna­givan­den om nämnda förslag. I yrkande 6 föreslår motionärerna ett tillkännagivande om att överlåtelse av föräldrapenning endast bör omfatta ensamstående föräld­rar och att överlåtelsetiden bör begränsas till 60 dagar. Föreliggande förslag i budgetpropositionen kan leda till att föräldraskapet blir mer ojämställt och för en tilltagande kommersialisering av försäkringen.

Vänsterpartiet

Nooshi Dadgostar m.fl. (V) föreslår i partimotion 2023/24:2352 att riksdagen anvisar 13 870 000 000 kronor mer till utgiftsområde 12 än vad som föreslås i budgetpropositionen för 2024. Till anslaget 1:1 Barnbidrag anvisas 9 400 miljoner kronor mer än regeringen eftersom barnbidraget föreslås höjas med 400 kronor per månad. Till anslaget 1:2 Föräldraförsäkring anvisas 2 000 miljoner kronor mer än regeringen varav 200 miljoner kronor avser förslag om en höjd grundnivå till 325 kronor per dag i föräldrapenningen och 1 miljon kronor avser höjt tak i föräldraförsäkringen så att 80 procent av löntagarna har inkomster under taket. Dessutom tillkommer 700 miljoner kronor på grund av förslag om ett nytt regelverk för sjukpenninggrundande inkomst. Till anslaget 1:8 Bostadsbidrag anvisas 2 470 miljoner kronor mer än regeringen. Anslaget ökar med 4 100 miljoner kronor som en följd av höjd inkomst- och bokost­nadsgräns. Anslaget minskas med 700 miljoner kronor till följd av förslag om höjt tak och höjda ersättningsnivåer i socialförsäkringen samt med 100 miljoner kronor till följd av stärkt arbetslöshetsersättning. Regeringens förslag om förlängning av att det tillfälliga bostadsbidraget avvisas, vilket innebär att anslaget minskas med 830 miljoner kronor. Även i kommittémotion 2023/24:2340 av Isabell Mixter m.fl. (V) föreslås tillkännagivanden om att höja barnbidraget med 400 kronor per månad (yrkande 6), att höja taken i föräldraförsäkringen (föräldra­penning, tillfällig föräldrapenning och graviditetspenning) så att 80 procent av löntagarna har inkomster under taket (yrkande 11) samt att höja grundnivån i föräldraförsäkringen till 325 kronor per dag (yrkande 12).

Centerpartiet

I kommittémotion 2023/24:2725 föreslår Martina Johansson m.fl. (C) att riks­dagen anvisar 1 067 000 000 kronor mindre till utgiftsområde 12 än vad som föreslås i regeringens budgetproposition för 2024. Till anslaget 1:1 Barn­bidrag anvisas 1 300 miljoner kronor mindre än regeringen till följd av motionärernas förslag om att avskaffa flerbarnstillägget för det andra barnet. Till anslaget 1:2 Föräldraförsäkring anvisas 200 miljoner kronor mindre än regeringen som en konsekvens av att motionärerna föreslår att de s.k. lägsta­nivådagarna avskaf­fas. Till anslaget 1:3 Underhållsstöd anvisas 433 miljoner kronor mer än rege­ringen för att stärka ensamstående föräldrars ekonomiska situation med 100 kronor per månad.

Miljöpartiet

Annika Hirvonen m.fl. (MP) föreslår i kommittémotion 2023/24:2735 yrkande 1 att riksdagen anvisar 3 400 000 000 kronor mer till utgiftsområde 12 än vad som föreslås i budgetpropositionen för 2024. Till anslaget 1:1 Barnbidrag anvisas 2 700 miljoner kronor mer än regeringen för att indexera bidraget på ett sådant sätt att det inflationssäkras. Även underhållsstödet och bostads­bidraget bör indexeras varför det anvisas 400 miljoner kronor mer än rege­ringen till anslaget 1:3 Underhållsstöd och 300 miljoner kronor mer än rege­ringen till anslaget 1:8 Bostadsbidrag. I yrkande 2 föreslår motionärerna att ändringen i föräldraförsäkringen om dubbeldagar bör utvärderas framöver. I yrkande 3 avvisas regeringens förslag om överlåtelse av föräldrapenningdagar då det riskerar att öppna för ett kommersiellt nannysystem.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen har bestämt ramen för utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn till 106 070 732 000 kronor för 2024. Utskottet ska nu bestämma nivån på de olika anslagen inom utgiftsområdet.

I budgetpropositionen framkommer att utgifterna inom utgiftsområde 12 beräknas öka något 2024 huvudsakligen till följd av förslagen till regel­änd­ringar i budgetpropositionen samt tidigare aviserade och beslutade åtgärder.

Utskottet konstaterar att barnfamiljernas ekonomiska standard har för­bätt­rats under senare år genom höjningar eller tillfälliga förstärkningar av bl.a. barnbidraget, föräldrapenningen på grundnivå, underhållsstödet och bostads­bidraget. Utskottet noterar också att det pågår flera utredningar och annat beredningsarbete för att förbättra villkoren för barnfamiljer och att regeringen avser att se över möjligheterna att använda lägstanivådagar på arbetsfri tid i föräldraförsäkringen. Regeringen anger att en begränsning i möjligheterna att använda lägstanivådagar innebär att utgifterna förväntas minska. Av proposi­tionen framgår vidare att regeringen avser att återkomma med förslag om att s.k. månadsuppgifter ska kunna användas som inkomstunderlag vid beräk­ningen av bostadsbidrag och vid betalningsskyldighet för underhållsstöd. Detta skulle ge ett mer korrekt belopp från början och bättre träffsäkerhet. Samman­taget anser utskottet inte att det finns anledning att nu indexera, gene­rellt höja eller att avskaffa olika förmånsslag inom föräldraförsäkringen. Enligt utskottet får regeringens förslag till fördelning av anslag inom utgiftsområde 12 för 2024 anses väl avvägda.

Utskottet anser att valfriheten inom föräldraförsäkringen behöver öka och att föräldrar behöver få fler verktyg och möjligheter att använda föräldrapen­ningen flexibelt. Enligt utskottets mening stärker förslaget om dubbeldagar det gemensamma föräldraskapet med en tidig och nära kontakt med barnet samt ökar valfriheten och flexibiliteten i hur föräldrar önskar använda föräldrapen­ningen. Det är också viktigt att det ges förutsättningar för olika familjekonstel­lationer att kunna kombinera familjeliv med ett högt arbetskraftsdeltagande. Den föreslagna möjligheten att överlåta föräldrapenning till fler kan vara särskilt värdefull i de fall fler än två har en föräldraroll samt för ensamstående och egenföretagare som kan behöva stöd och hjälp i vården av barnet. Utskot­tet ser därför även positivt på förslaget om att vårdnadshavarna ska få möjlig­het att överlåta sin rätt till föräldrapenningdagar till en person som inte är barnets förälder eller därmed likställd. Genom förslaget kan barnet få ökad kontakt och goda relationer med alla de vuxna som utövar en föräldraroll. Utskottet delar regeringens bedömning att överlåtelsetiden bör vara 90 dagar och anser att det inte finns anledning att begränsa överlåtelsetiden ytterligare eller att låta enbart ensamstående få överlåta föräldrapenning.

Utskottet kan konstatera att regeringen avser att följa upp de nya reglerna om överlåtelse av föräldrapenning. En central del i uppföljningen kommer att vara konsekvenserna för jämställdheten, särskilt fördelningen av föräldrapen­ning mellan män och kvinnor samt vilka effekter förslaget haft för barn. Även effekterna på löner, arbetskraftsdeltagande, inkomst och pension kommer att följas upp. Utskottet vill emellertid också understryka vikten av att regeringen noggrant följer upp att de nya reglerna används på det sätt som avses och inte i strid med reformens syfte.

Utskottet instämmer i regeringens bedömning om att det tillfälliga tilläggs­bidraget till barnfamiljer inom bostadsbidraget bör förlängas och utges under perioden januari–juni 2024.

Sammantaget anser utskottet att regeringens samtliga förslag till ändringar i socialförsäkringsbalken och föräldraledighetslagen är ändamålsenligt utfor­made.

Utskottet har inga invändningar mot att regeringen i budgetpropositionen redovisar två tillkännagivanden som slutbehandlade.

Utskottet tillstyrker därmed proposition 2023/24:1 utgiftsområde 12 punk­terna 1–4 och avstyrker motionerna 2023/24:2340 (V) yrkandena 6, 11 och 12, 2023/24:2352 (V), 2023/24:2624 (S) yrkandena 1, 4–6, 2023/24:2725 (C) och 2023/24:2735 (MP) yrkandena 1–3.

Särskilda yttranden

Sverige befinner sig i en historiskt osäker tid. De gängrelaterade skjutningarna blir fler och brutalare. Barn mördar och mördas. Oskyldiga får sätta livet till i gängens krig om pengar och narkotika. Rysslands brutala invasionskrig i Ukraina fortsätter och den säkerhetspolitiska situationen i vår omvärld är allvarlig. Samtidigt har den nya ekonomiska verkligheten drabbat svenska hus­håll med full kraft. De stigande räntorna och hyrorna har gröpt hål i hus­hållskassan och vanliga hårt arbetande svenskar har fått det tuffare. Särskilt hårt drabbas ensamstående föräldrar och de som redan innan krisen hade knappa marginaler. Många uppger att de inte är säkra på att de har råd att sätta näringsriktig mat på bordet till sina barn. Svensk ekonomi krymper mest i Europa och svenskarna blir fattigare – svenska löntagare har fått se tio års real­­löne­ökningar gå upp i rök till följd av kostnadskrisen. Regeringen och Sverige­demokraterna har misslyckats med att ta kontroll över den ekonomiska krisen, säkerhetshotet och otryggheten i vårt land.

Det finns ett politiskt alternativ som sätter vanligt folk i första rummet. Det går att ge vanliga löntagare lindring när kostnadskrisen härjar som värst, samtidigt som sjukvården och skolan får de pengar som behövs för att kunna behålla lärare, sjuksköterskor och undersköterskor. Därför går vi fram med förslag om en rättvis skattesänkning för vanligt folk och en ny princip för hur välfärden ska finansieras. Det gör att vi för nästa år kan föreslå en dubblering av satsningarna på svensk sjukvård. Det är möjligt att prioritera resurser till Sveriges säkerhet – både för att trygga våra gränser och för att knäcka den grova kriminaliteten. Socialdemokraternas budgetförslag innebär en hand­lingskraftig politik för att ta Sverige starkare ur lågkonjunkturen, stötta vanliga familjer under kostnadskrisen, öka investeringarna för fler jobb och högre tillväxt, säkra välfärden och fortsätta samhällets gemensamma kamp mot brottsligheten.

Riksdagen har genom sitt beslut den 29 november 2023 fastställt att de samlade utgifterna för utgiftsområde 12 inte får överstiga 106 070 732 000 kronor 2024 (bet. 2023/24:FiU1, rskr. 2023/24:47). Eftersom Social­demokraternas förslag till anslag inom utgiftsområdet ligger över den nivån kan vi inte reservera oss till förmån för detta förslag. Socialdemokraternas budgetalternativ bör ses som en helhet. Därför väljer vi att avstå från ställ­nings­tagande och lägger i stället fram ett särskilt yttrande om Social­demokraternas politik inom utgiftsområde 12.

Socialdemokraternas förslag när det gäller statens budget finns i parti­motion 2023/24:2654. Motionen behandlas i betänkande 2023/24:FiU1, och vårt samlade förslag framgår av reservation 5 i det betänkandet.

Förslaget till statens budget för 2024 inom utgiftsområde 12 läggs fram i kommittémotion 2023/24:2624. I motionen föreslår vi en extra utbetalning av barnbidraget under 2024 i syfte att stärka barnfamiljers ekonomiska situation. Underhållsstödet föreslås höjas med 500 kronor per månad under sex månader fr.o.m. januari 2024 för att stärka ensamstående föräldrar som har svag ekonomi.

Sammantaget anvisar vi 3 550 000 000 kronor mer än regeringen till utgifts­område 12 för 2024.

När det gäller förslaget om överlåtelse av föräldrapenning anser vi i likhet med regeringen att livspusslet behöver förenklas för barnfamiljer. Vi delar dock remissinstansernas oro för att förslaget kraftigt skulle försämra möjlig­heten att nå målet om jämställt föräldraskap när fler än barnets föräldrar får tillgång till föräldraförsäkringen. Ytterligare en risk är att föräldra­försäkringen i förlängningen kommersialiseras och utvecklas till ett s.k. nannysystem. För att minska dessa risker bör möjligheten att överlåta föräldrapenning begränsas till 60 dagar och enbart omfatta ensamstående föräldrar. Ensamstående är dessutom den grupp som har störst behov av hjälp med livspusslet. När en sådan begränsad utbyggnad har utvärderats kan en utvidgning övervägas. Riksdagen bör därför besluta om att begränsa kretsen till ensamstående föräld­rar och överlåtelsetiden till 60 dagar.

 

Hushållen pressas av fallande realinkomster, höga matpriser och kraftigt stigande bolåneräntor samtidigt som bank- och matjättar gör rekordvinster på konsumenternas bekostnad. Det är regeringens och Sverigedemokraternas ansvar att se till att vi tillsammans tar oss igenom krisen och att krisens bördor fördelas rättvist.

Vi står inför en välfärdskollaps. Varslen väller in över sjukhusen, äldre­omsorgen är kroniskt underbemannad och lärarna får inte de resurser som behövs för att göra ett bra jobb i klassrummen. När gängvåldet terroriserar vårt samhälle med bombdåd och skjutningar behövs en regering som kavlar upp ärmarna och gör de satsningar som krävs för att sätta stopp för gängen. Social­tjänsten behöver få resurser för att se till att ungdomar på glid hamnar rätt. Budgetsatsningar måste även göras på skolan. Detta är brottsbekämpning i praktiken.

Vänsterpartiet presenterar i sin budgetmotion en helt annan inriktning än regeringen och Sverigedemokraterna – en ny kurs för ett tryggare Sverige. Den ekonomiska politiken ska inriktas mot full sysselsättning och ekonomisk jäm­likhet. Bördorna av de snabba prishöjningarna måste fördelas rättvist, med särskild hänsyn till de hushåll som har små marginaler. Bankernas och matjät­tarnas övervinster behöver strypas. De ska inte kunna göra vinster på hus­hållens bekostnad. Välfärdssektorn har under lång tid varit underfinansierad och håller nu på att vittra sönder. För att välfärden ska kunna fortsätta vara ett av samhällets grundfundament behöver den tillföras resurser så att den som behöver vård får det i tid, den som är på väg in i gängkriminalitet kan stoppas och den som är äldre kan få det stöd han eller hon behöver i vardagen. De som arbetar i förskolan och skolan eller inom sjukvården eller äldreomsorgen behöver en god arbetsmiljö och goda arbetsvillkor. Det skapas genom sats­ningar, inte nedskärningar.

I vårt samlade budgetförslag prioriterar vi att anvisa betydande resurser till välfärdssatsningar via generella statsbidrag. Vi prioriterar ett klimatomställ­ningsarbete som kan ta oss till målet om nettonollutsläpp, inte i motsatt rikt­ning. Våra välfärdssatsningar tillsammans med våra satsningar på klimat­området påverkar i praktiken alla utgiftsområden.

Riksdagen har genom sitt beslut den 29 november 2023 fastställt att de sam­lade utgifterna för utgiftsområde 12 inte får överstiga 106 070 732 000 kronor 2024 (bet. 2023/24:FiU1, rskr. 2023/24:47). Eftersom Vänsterpartiets förslag till anslag inom utgiftsområdet ligger över den nivån kan jag inte reservera mig till förmån för detta förslag. Vänsterpartiets budgetalternativ bör ses som en helhet. Därför väljer jag att avstå från ställningstagande och lägger i stället fram ett särskilt yttrande om Vänsterpartiets politik inom utgiftsområde 12.

Vänsterpartiets förslag när det gäller statens budget finns i partimotion 2023/24:2385. Motionen behandlas i betänkande 2023/24:FiU1, och vårt sam­lade förslag framgår av reservation 6 i det betänkandet.

Förslaget till sta­tens budget för 2024 inom utgiftsområde 12 läggs fram i kommittémotion 2023/24:2352. Vi vill se följande inriktning i politiken inom utgiftsområdet. Förslaget om förlängning av det tillfälliga höjda bostads­bidraget avstyrks. I stället stärks bostadsbidraget genom höjd inkomst- och bokost­nads­gräns samt storleken på bidraget för hemmavarande barn. Barn­bidraget höjs med 400 kronor per månad och föräldraförsäkringens grundnivå höjs till 325 kronor per dag. Taket i föräldraförsäkringen höjs så att 80 procent av löntagarna har inkomster under taket. Anslaget för föräldraförsäkringen ökar till följd av Vänsterpartiets för­slag om ett nytt regelverk för sjuk­penninggrundande inkomst för att fler ska kunna omfattas av föräldraförsäkringen. Till följd av Vänsterpartiets förslag om att stärka arbets­lös­hetsförsäkringen samt höja tak och ersättningsnivåer i social­försäkringen minskar anslaget för bostadsbidrag.

Sammantaget anvisar vi 13 870 000 000 kronor mer än regeringen till utgiftsområde 12 för 2024.

När det gäller regeringens förslag om överlåtelse av föräldrapenning stödjer jag Socialdemokraternas förslag om att möjligheten att överlåta för­äldra­penning endast bör omfatta ensamstående vårdnadshavare och begränsas till 60 dagar.

 

 

 

Eftersom riks­dagsmajoriteten i det förta steget av budgetprocessen har gett budgetpolitiken en annan inriktning än den vi önskar avstår jag från ställningstagande när det gäller anslagsfördelningen inom utgiftsområde 12 (bet. 2023/24:FiU1, rskr. 2023/24:47). Centerpartiets budgetalternativ bör ses som ett sammanhållet paket där inte någon eller några delar kan brytas ut och behandlas isolerat.

Centerpartiets förslag när det gäller statens budget finns i parti­motion 2023/24:2733. Motionen behandlas i betänkande 2023/24:FiU1, och vårt samlade förslag framgår av reservation 7 i det betänkandet. I den motionen finns också vårt förslag till ram för utgiftsområde 12.

Förslaget till statens budget för 2024 inom utgiftsområde 12 läggs fram i kommittémotion 2023/24:2725. Underhållsstödet bör höjas för att stärka ensam­stående föräldrars situation. Samtidigt bör flerbarnstillägget för det andra barnet avskaffas eftersom det minskar barnbidragets omfördelande profil samtidigt som förstärkningen av familjers ekonomi är marginell. Även lägsta­nivådagarna i föräldraförsäkringen bör avskaffas.

Sammantaget anvisar vi 1 067 000 000 kronor mindre än regeringen inom utgiftsområde 12 för 2024.

 

Riksdagen har genom sitt beslut den 29 november 2023 fastställt att de sam­lade utgifterna för utgiftsområde 12 inte får överstiga 106 070 732 000 kronor 2024 (bet. 2023/24:FiU1, rskr. 2023/24:47). Eftersom Miljöpartiets förslag till anslag inom utgiftsområdet ligger över den nivån kan jag inte reservera mig till förmån för detta förslag. Miljöpartiets budgetalternativ bör ses som en helhet. Därför väljer jag att avstå från ställningstagande och lägger i stället fram ett särskilt yttrande om Miljöpartiets politik inom utgiftsområde 12.

Miljö­partiets förslag när det gäller statens budget finns i partimotion 2023/24:2689. Motionen behandlas i betänkande 2023/24:FiU1, och vårt samlade förslag framgår av reservation 8 i det betänkandet.

Förslaget till statens budget för 2024 inom utgiftsområde 12 läggs fram i kommittémotion 2023/24:2735. Vi föreslår att barnbidraget, under­hållsstödet och bostadsbidraget indexeras och skrivs upp i takt med inflationen för att stärka stödet till barnfamiljer.

Sammantaget anvisar vi 3 400 000 000 kronor mer än regeringen inom utgifts­område 12 för 2024.

Regeringen föreslår att föräldrapenning ska kunna överlåtas till fler. Detta är också en fråga som Miljöpartiet driver. Miljöpartiet anser dock att möjlig­heterna att överlåta ska begränsas till personer som är närstående till barnet och att det måste utformas så att det inte riskerar att leda till kommersiell verk­samhet. Regeringen hävdar att risken för kommersiell verksamhet är liten. Jag delar inte den bedömningen och anser att dörren måste vara bestämt stängd till ett s.k. nannysystem som finansieras helt eller till stora delar genom föräldra­försäkringen. Riksdagen bör därför avslå regeringens förslag om överlåtelse av föräldrapenning. Vidare bör regeringens förslag om dubbeldagar följas upp för att säkerställa att reformen får önskad effekt.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

 

Bilaga 2

Regeringens och motionärernas anslagsförslag

Anslag för 2023 inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Tusental kronor

Anslag	Regeringens förslag	Avvikelse från regeringen
		S	V	C	MP
1:1 Barnbidrag	33 074 824	3 050 000	9 400 000	-1 300 000	2 700 000
1:2 Föräldraförsäkring	50 521 438	±0	2 000 000	-200 000	±0
1:3 Underhållsstöd	2 798 382	500 000	±0	433 000	400 000
1:4 Adoptionsbidrag	14 784	±0	±0	±0	±0
1:5 Barnpension och efterlevandestöd	1 097 900	±0	±0	±0	±0
1:6 Omvårdnadsbidrag och vårdbidrag	5 234 340	±0	±0	±0	±0
1:7 Pensionsrätt för barnår	8 971 900	±0	±0	±0	±0
1:8 Bostadsbidrag	4 357 164	±0	2 470 000	±0	300 000
Summa för utgiftsområdet	106 070 732	3 550 000	13 870 000	-1 067 000	3 400 000

Bilaga 3

Regeringens lagförslag