HB01SfU17: Riksrevisionens rapport om systemet för återkallelser av uppehållstillstånd

Socialförsäkringsutskottets betänkande 2023/24:SfU17

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna.

Riksrevisionen har granskat systemet för återkallelser av uppehållstillstånd. Den övergripande slutsatsen är att systemet för återkallelser av uppehållstill­stånd under bedömningsperioden inte fungerat effektivt. Riksrevisionen har därför läm­nat rekommendationer till regeringen, Migrationsverket och För­säkrings­kassan.

Regeringen redovisar i sin skrivelse sin bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer samt anger att flera åtgärder har vidtagits på området.

I betänkandet finns ett särskilt yttrande (S).

Behandlat förslag

Skrivelse 2023/24:121 Riksrevisionens rapport om systemet för återkallelser av uppehållstillstånd.

 

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Utskottets överväganden

Riksrevisionens rapport om systemet för återkallelser av uppehållstillstånd

Särskilt yttrande

Regeringens skrivelse (S)

Bilaga
Behandlat förslag

Skrivelsen

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

Redogörelse för ärendet

Riksrevisionen överlämnade den 9 november 2023 rapporten Systemet för återkallelser av uppehållstillstånd (RiR 2023:19) till riksdagen. Riksdagen överlämnade i sin tur Riksrevisionens rapport till regeringen den 30 november 2023. Regeringen återkom till riksdagen med skrivelsen 2023/24:121 Riksre­visionens rapport om systemet för återkallelser av uppehållstillstånd.

I detta ärende behandlar utskottet regeringens skrivelse.

Vid socialförsäkringsutskottets sammanträde den 25 januari 2024 informe­rade riksrevisor Helena Lindberg med medarbetare utskottet om Riks­revi­sionens rapport.

Utskottets överväganden

Riksrevisionens rapport om systemet för återkallelser av uppehållstillstånd

Regeringens skrivelse

Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer

I skrivelsen sammanfattar regeringen Riksrevisionens rapport, iakttagelser och rekommen­dationer.

Riksrevisionen har granskat om systemet för återkallelse av uppehållstill­stånd fungerar effektivt. Denna övergripande revisionsfråga har besvarats med hjälp av följande frågor:

–      Uppnås syftena med återkallelseverksamheten?

–      Har Migrationsverket en effektiv process för att initiera, utreda och besluta i återkallelseärenden?

–      Finns effektiva kanaler mellan Migrationsverket och andra berörda myn­digheter för att dela nödvändig information i återkallelseärenden?

För att besvara frågorna har Riksrevisionen undersökt såväl processerna i Migra­tionsverkets interna arbete som myndighetens samverkan och kommu­nikation med andra myndigheter. Information har samlats in genom doku­mentstudier, inter­vjuer, frågeformulär och insamling av statistiska uppgifter.

Riksrevisionen bedömer att systemet för återkallelser inte är effektivt och att Migrationsverket inte har hanterat återkallelseärenden effektivt. Gransk­ningen visar bl.a. att Migrationsverket inte alltid initierar återkallelseärenden fast det finns information som tyder på att det borde ske. Brister i delgiv­ningsrutinerna medför att Migrationsverkets beslut om återkallelse inte alltid vinner laga kraft. Dessutom är det oklart hur stor del av alla som får sitt uppe­hållstillstånd återkallat som faktiskt lämnar landet, eftersom alla inte avregi­streras från folkbokföringen som utflyttade. Felaktiga utbetalningar av bidrag, ekonomiskt bistånd och bosättningsbaserade förmåner förekommer där­för. Riksrevisionen bedömer också att Migrationsverket inte har haft effektiva till­vägagångssätt för att hantera återkallelser av uppehållstillstånd eller skydds­statusförklaring under den granskade perioden. Riksrevisionen påpekar dock att Migrationsverket sedan 2022 har påbörjat ett arbete för att åtgärda bris­terna.

Riksrevisionen bedömer även att regeringens styrning av Migrationsverket har varit svag under bedömningsperioden, eftersom Migrationsverket inte gavs några mål, uppdrag eller återrapporteringskrav i fråga om återkallelser mellan åren 2013 och 2022. Riksrevisionen framhåller dock att regeringen i regleringsbrevet för 2023 har gett myndigheten i uppdrag att prioritera åter­kallelser av uppehållstillstånd.

Granskningen visar också att flera statliga myndigheter, t.ex. Skatteverket, Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten, har information som Migra­tionsverket behöver för att kunna initiera och utreda återkallelser. I dagsläget lämnas dock inte uppgifterna till Migrationsverket, eftersom myndigheterna har begränsade rättsliga förutsättningar för att göra det på eget initiativ.

Riksrevisionen bedömer vidare att berörda myndigheter brister i kontrollen av rätten att vistas i landet. Försäkringskassan kontrollerar t.ex. i många fall uppehållstillstånd bara vid den första ansökan om en förmån.

Granskningen tyder därutöver på ett omfattande missbruk av uppehållstill­stånd för studier till andra ändamål än studier. Riksrevisionen bedömer dock att problematiken med studerandetillstånd hanteras bättre genom ändrade regel­verk och bättre grundprövning än genom återkallelse.

Riksrevisionen rekommenderar regeringen att

–      utreda hur registeruppgifter om uppehållstillstånd kan göras mer tillgäng­liga för myndigheter som behöver dem

–      utreda möjligheten att införa en underrättelseskyldighet för Skatteverket, För­säkringskassan och Pensionsmyndigheten gentemot Migrationsverket när det rör uppgifter som kan antas strida mot villkoren för uppehållstill­ståndet

–      utreda möjligheten att utveckla Migrationsverkets underrättelseskyldighet gentemot Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten vad gäller beslut om återkallelse av uppehållstillstånd eller skyddsstatus.

Riksrevisionen rekommenderar också Migrationsverket att

–      synliggöra återkallelseärenden i myndighetens interna planering, uppfölj­ning och resursfördelning

–      utveckla automatiserade system för att förbättra arbetet med tipshantering och efterkontroller

–      effektivisera arbetet med delgivning och vidta åtgärder för att fler beslut ska få laga kraft

–      se över möjligheten att inom ramen för befintlig lagstiftning göra uppgifter om giltighetstid och eventuell återkallelse av uppehållstillstånd mer lättill­gängliga för myndigheter och andra aktörer.

Riksrevisionen rekommenderar vidare Försäkringskassan att

–      utveckla rutinerna för när uppehållstillstånd ska kontrolleras i besluts- och utbetalningsprocessen.

Regeringens bedömning och åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser

Regeringen understryker att det är viktigt för den reglerade invandringens legi­timitet att fusk och missbruk förhindras, upptäcks och åtgärdas. Uppehålls- och arbetstillstånd ska återkallas när det finns grund för det. Regeringen delar Riksrevisionens bedömning att återkallelsefrågor inte har prioriterats i styr­ningen av Migrationsverket under en lång period. Regeringen anger dock att en rad åtgärder har vidtagits de senaste åren.

Regeringen gav den 15 december 2022 Migrationsverket i uppdrag att vidta åtgärder för att stärka sitt arbete med ärenden om återkallelse av tillstånd (Ju2022/03634).

I Migrationsverkets slutrapport i juni 2023 lämnades förslag om att utveckla arbetet, bl.a. genom efterkontroller i andra ärendeslag än arbetstill­stånd samt genom att fortsätta att utreda hur automatiserade system och andra handlägg­ningsstöd skulle kunna användas i större utsträckning. Dessutom före­slogs en samord­ningsfunktion för tipshantering, efterkontroller och åter­kallelser. Migra­tions­verket tog också fram en detaljerad handlingsplan för att bl.a. identi­fiera utveck­lingsbehov för att skapa större möjligheter att initiera och följa upp åter­kallelseärenden, öka förmågan att hantera tips och se över möj­ligheten att automatisera vissa steg i återkallandeprocessen. Migrations­verket kommer att återrapportera löpande om arbetet med att genomföra hand­lings­planen. Under våren 2024 förväntas myndigheten besluta om en process­be­skrivning för åter­kallelse och efterkontroller, i syfte att framöver etablera åter­kallelse som ett fristående ärendeslag.

I Migrationsverkets regleringsbrev för 2023 gav regeringen vidare myndig­heten i upp­drag att prioritera ärenden om återkallelse av uppehållstillstånd och att ta fram en ändamålsenlig uppföljning för att redovisa resultatet av arbetet.

Migrationsverket angav i sin årsredovisning för 2023 att antalet återkallade uppehållstillstånd och statusförklaringar hade mer än fördubblats jämfört med 2022. Myndigheten prioriterade ärenden om återkallelse både i det operativa arbetet och i utvecklingen av processen. Dessutom påbörjades en översyn av förutsättningarna för att genomföra efterkontroller i fler ärendeslag än arbets­tillståndsärenden, med framtagande av enhetliga uppföljningsmetoder. En tema­tisk kvalitetsuppföljning av ärenden om återkallande av skyddsstatus genom­fördes. Denna visade på behov av rättsligt stöd och rutiner för att ini­tiera ärenden. Arbete påbörjades för att komma till rätta med bristerna.

Därutöver fick Migrationsverket i regleringsbrevet för 2024 i uppdrag att med hjälp av digital teknik öka effektiviteten i verksamheten. De nya digitala lösningar som tas fram ska bl.a. skapa förutsättningar för en effektiv verksam­het samt bidra till ett ökat och ett mer effektivt informationsutbyte inom myn­digheten och med andra myndigheter. It-utvecklingen ska även medföra effek­ti­vare handläggningsprocesser. Återkallelseärenden ska fortsatt priorite­ras. Myndigheten ska redovisa de uppföljningar som görs och genomförandet av handlingsplanen för återkallelsearbete och efterkontroller. Samverkan med andra myndigheter ska också redovisas. Migrationsverket ska vidare åter­rapportera hur många ärenden om återkallelse som initierats, i vilka ärendeslag som ärenden om återkallelse väckts och orsakerna till att återkallelseärenden initierats samt redovisa utfallet av avslutade återkallelseärenden. Resurssätt­ning och kostnader för återkallelsearbetet under 2024 i förhållande till de tre senaste åren ska också redovisas.

Regeringen tillsatte dessutom i november 2023 en utredning om skärpta krav på hederligt levnadssätt och ökade möjligheter till återkallelse av uppe­hållstillstånd (dir. 2023:158). Utredaren ska bl.a. analysera Migrationsverkets behov av nya metoder för att regelbundet följa upp beviljade uppehållstillstånd och återkalla uppehållstillstånd när det finns skäl för det. Utredaren ska även analysera Migrationsverkets behov av nya automatiserade system eller andra beslutsstöd samt kartlägga Migrationsverkets och Polismyndighetens behov av utökad tillgång till uppgifter. Uppdraget ska redovisas senast den 15 januari 2025.

Vidare tillsatte regeringen Utredningen om förbättrade möjligheter till informa­tions­utbyte mellan myndigheter (2023:146) i oktober 2023. Utred­ningen ska överväga och föreslå förbättrade möjligheter att utbyta information om enskilda inom och mellan myndigheter och andra organ. Syftet är att infor­ma­tion ska kunna utbytas i den utsträckning som det behövs för att myn­dig­heterna bl.a. ska kunna förhindra, förebygga, upptäcka, utreda och ingripa mot fusk, felaktiga utbetalningar, regelöverträdelser och brottslighet så effek­tivt som möjligt, utan att det medför ett oproportionerligt intrång i den person­liga integriteten. Uppdraget ska slutredovisas senast den 28 februari 2025.

Regeringen har också beslutat om propositionen En ny lag om uppgifts­skyldig­het för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen samt fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet (prop. 2023/24:85). I pro­posi­tionen lämnas förslag som syftar till att ge bl.a. Migrationsverket, Försäk­rings­kassan, Pensionsmyndigheten, Skatteverket, kommuner och arbetslös­hets­kassor förutsättningar att utbyta uppgifter som behövs för att säkerställa korrekta beslutsunderlag för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärds­systemen. Förslaget syftar även till att ge berörda myndigheter tillgång till uppgifter som behövs för att planera, genomföra eller följa upp kontroller av arbetsplatser för att motverka fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbets­livet.

Regeringen gav dessutom i regleringsbreven för 2023 och 2024 Migra­tionsverket tillsammans med universitet och högskolor ett gemensamt upp­drag att genomföra åtgärder för att utveckla och effektivisera arbetet med att mini­mera missbruk av uppehållstillstånd för studier inom högre utbildning. Uni­versitet och högskolor ska särskilt arbeta för att identifiera studieavbrott och skyndsamt rapportera dessa till Migrationsverket. Uppdraget samordnades av Migrationsverket och slutredovisades den 1 april 2024.

Därutöver inrättades en samverkansgrupp för Migrationsverket och Sveri­ges universitets- och högskoleförbund i januari 2023 för att motverka missbruk av uppehållstillstånd för studier och samtidigt förenkla för seriösa studenter.

Regeringen tillsatte också i april 2024 en utredare för att göra en översyn av regel­verket om uppehållstillstånd för studier i syfte att motverka att sys­te­met med uppehållstillstånd för studier missbrukas (HR2024/00827).

Regeringen anser i och med sin skrivelse att Riksrevisionens rapport är slut­behandlad.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill inledningsvis framhålla vikten av att fusk och missbruk förhind­ras, upptäcks och åtgärdas för att bibehålla den reglerade invandringens legi­timitet. Uppehålls- och arbetstillstånd ska återkallas när det finns grund för det. Riksrevisionen har granskat om systemet för återkallelser av uppehålls­tillstånd är effektivt. Utskottet, som noterar att det har vidtagits en rad åtgärder på området, bl.a. uppdrag till Migrationsverket och utredningsuppdrag, före­slår att riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna.

 

Särskilt yttrande

Vi noterar att Riksrevisionens granskning avser perioden 2013–2022. När det gäller den granskade perioden kan vi notera att många syrier fick permanent uppehållstillstånd till följd av Migrationsverkets rättsliga ställningstagande i september 2013. Dessutom infördes den 1 juli 2014 ett generellt undantag från huvudregeln att ett permanent uppehållstillstånd ska återkallas när bosätt­ningen i Sverige har upphört (prop. 2013/14:213, bet. 2013/14:SfU13, rskr. 2013/14:337). Detta innebar att en person kunde få behålla sitt permanenta uppehållstillstånd i två år efter flytt från Sverige om personen hade bett om att få ha kvar det.

I skrivelsen hänvisas till att regeringen har lagt fram propositionen En ny lag om uppgiftsskyldighet för att motverka felaktiga utbetalningar från väl­färdssyste­men samt fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet (prop. 2023/24:85). Vi kan konstatera att förslagen baseras bl.a. på den utred­ning som tillsattes av den dåvarande finansministern Magdalena Andersson (S).

 

Bilaga

Behandlat förslag