HB01NU9: Elmarknadsfrågor

Näringsutskottets betänkande 2023/24:NU9

 

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse till hand­lingarna och avslår samtliga motionsyrkanden.

Utskottet konstaterar att regeringen i huvudsak instämmer i Riksrevi­sio­nens iakttagelser och rekommendationer och att den redovisar genomförda eller pågående åtgärder som helt eller delvis kan anses svara upp mot det Riks­revi­sionen efterfrågar.

Motions­yr­kandena hand­lar bl.a. om nätutbyggnad, elområden, tillstånds­pro­ces­ser, för­sörjnings­trygg­het samt om flexibilitet och stödtjänster.

I betänkandet finns 19 reservationer (S, V, C, MP).

Behandlade förslag

Skrivelse 2023/24:58 Riksrevisionens rapport om statens åtgärder för utveck­ling av elsystemet.

80 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2023/24.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Utskottets överväganden

Statens åtgärder för utveckling av elsystemet

Utskottets ställningstagande

Övergripande om elmarknaden

Utskottets ställningstagande

Elområden

Utskottets ställningstagande

Tillstånd och tillståndsprocesser

Utskottets ställningstagande

Stöd- och flexibilitetstjänster

Utskottets ställningstagande

Försörjningstrygghet och leveranssäkerhet

Utskottets ställningstagande

Elstöd

Utskottets ställningstagande

Nätfrågor

Utskottets ställningstagande

Nätanslutning

Utskottets ställningstagande

Vissa avgiftsfrågor

Utskottets ställningstagande

Gotlands elförsörjning

Utskottets ställningstagande

Vissa övriga elmarknadsfrågor

Utskottets ställningstagande

Reservationer

1. Statens åtgärder för utveckling av elsystemet, punkt 1 – motiveringen (V)

2. Övergripande om elmarknaden, punkt 2 (S)

3. Övergripande om elmarknaden, punkt 2 (V, MP)

4. Övergripande om elmarknaden, punkt 2 (C)

5. Tillstånd och tillståndsprocesser, punkt 4 (S)

6. Tillstånd och tillståndsprocesser, punkt 4 (C)

7. Tillstånd och tillståndsprocesser, punkt 4 (MP)

8. Stöd- och flexibilitetstjänster, punkt 5 (C)

9. Stöd- och flexibilitetstjänster, punkt 5 (MP)

10. Försörjningstrygghet och leveranssäkerhet, punkt 6 (C)

11. Försörjningstrygghet och leveranssäkerhet, punkt 6 (MP)

12. Elstöd, punkt 7 (S)

13. Nätfrågor, punkt 8 (C)

14. Nätfrågor, punkt 8 (MP)

15. Nätanslutning, punkt 9 (S, V, MP)

16. Nätanslutning, punkt 9 (C)

17. Vissa avgiftsfrågor, punkt 10 (MP)

18. Gotlands elförsörjning, punkt 11 (V, C)

19. Vissa övriga elmarknadsfrågor, punkt 12 (MP)

Bilaga
Förteckning över behandlade förslag

Skrivelsen

Motioner från allmänna motionstiden 2023/24

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I detta betänkande behandlar utskottet regeringens skrivelse Riksrevisionens rap­port om statens åtgärder för utveckling av elsystemet (skr. 2023/24:58). Riks­revisionen överlämnade i enlighet med 9 § lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. den 14 september 2023 granskningsrapporten Sta­tens åt­gärder för utveckling av elsystemet – reaktiva och bristfälligt under­bygg­da (RiR 2023:15) till riksdagen. Den 16 januari 2024 överlämnade reger­ingen den ovan nämnda skrivelsen till riksdagen.

Den 18 januari 2024 lämnade riksrevisor Helena Lindberg med med­arbe­ta­re från Riksrevisionen information till utskottet om den aktuella gransk­ningen.

Utöver skrivelsen behand­lar utskottet 80 yrkanden i motioner från allmän­na motionstiden 2023/24. Inga motioner har väckts med anledning av skri­vel­sen.

I bilagan finns en förteckning över de förslag som behandlas i betänkandet.

Utskottets överväganden

Skrivelsen

Riksrevisionens iakttagelser

Regeringen behöver bli bättre på att förbereda och genomföra åtgärder med påverkan på elsystemet

Regeringen har enligt Riksrevisionens bedömning gjort otillräckliga konse­kvens­analyser inför beslut om åtgärder som har haft påverkan på elsystemet. Riksrevisionen bedömer att konsekvensana­lyser­na framför allt är otill­räck­liga i fråga om konsekvenser för försörj­nings­tryggheten och kon­kur­rens­för­hållan­dena mellan kraftslag på elmark­naden.

Majori­te­ten av de beslut med påverkan på elsystemet som Riksrevi­sionen har grans­kat härstammar från någon form av politisk över­enskom­melse. Riks­re­vi­sionen bedömer att det har haft betydelse för de bris­ter som no­teras i form av fram­tagandet av tillräckliga konsekvensanalyser som visar på positiva och nega­tiva, direkta och indirekta konsekvenser.

Regeringen och Svenska kraftnät behöver bli bättre på att hantera konsekvenserna av beslut med påverkan på elsystemet

Riksrevisionen bedömer att regeringen inte i tillräcklig grad har hållit samman beslut om åtgärder som har påverkat elsystemet med hur konsekvenserna av beslu­ten ska hanteras. Svenska kraftnät har enligt Riks­revi­sionen exempelvis inte kunnat bygga ut transmissionsnätet i den takt som planerats eftersom över­klaganden och omtag inom ramen för tillståndsprocesserna har för­hindrat genomförandet enligt tänkt tidsplan. Riksrevisionen har även iakt­tagit att det har tagit lång tid för Svenska kraftnät att vidta åtgärder för att öka han­dels­kapaciteten mellan elområden.

Principiella frågor behöver utredas

Riksrevisionen konstaterar att nya utlandsförbindelser mellan Sverige och andra länder har stor betydelse för elförsörjningen, belastningen på transmis­sionsnätet och elpriset. Regeringen ska kunna ta hänsyn till svens­ka intressen vid pröv­ningen av om en ny utlandsförbindelse är lämplig. Om det inte är möjligt att ta sådana hänsyn kan det enligt Riksrevisionen leda till fördelnings­mäs­siga konsekvenser på grund av påverkan på elpriserna inom Sverige samt framtida kostnader för utbyggnad av transmissionsnätet. Det finns bristande förutsättningar för överväganden av geopolitisk eller stra­tegisk karaktär, ex­em­pelvis sammankoppling mellan produktionsutbyggnad och im­port- res­pek­tive exportkapacitet. Riks­revisionen bedömer att det saknas till­räckliga möj­ligheter för regeringen att i prövningen av utlandsförbindelser ta hänsyn till aspekter som riksdagen har uttalat att det bör tas hänsyn till.

Vidare konstaterar Riksrevisionen att det inte har gjorts någon utredning för att beskriva de principer som ska gälla för vilka typer av systemstödjande nyttor och tjäns­ter som bör ges ersättning. Det innebär enligt Riksrevisionen att det finns en risk för snedvridning av in­citament som kan missgynna aktörer som levererar elsystemsnyttor som en del av sin elproduktion. Riksrevisionen bedömer därför att principerna för vilka nyttor stödtjänstmarknaderna ska er­sät­ta är otydliga i det mer över­gri­pan­de och strategiska perspektivet.

Riksrevisionens rekommendationer

Med utgångspunkt i granskningens resultat lämnar Riksrevisionen följande re­kom­mendationer till regeringen:

–      Se till att det inför beslut med större påverkan på elsystemet alltid finns till­räckliga konsekvensanalyser som beaktar hela elsystemet. Dessa analy­ser bör också innefatta förslag på lämplig hantering av eventuella oönskade konsekvenser.

–      Se till att större åtgärder på elområdet genomförs långsiktigt och så att det finns tillräckliga förutsättningar för att uppnå anpassningar i elsystemet.

–      Förtydliga i författning att Svenska kraftnäts uppdrag innefattar genom­för­an­det av samhällsekonomiskt motiverade åtgärder för att uppnå maxi­mal driftssäker kapacitet i det befintliga transmissionsnätet.

–      Se över regelverket för regeringens prövning av nya utlandsförbindelser så att fler aspekter än i dag kan vägas in. Sådana aspekter är exempelvis för­delningspolitiska, geopolitiska och strategiska.

–      Utred principiella frågor om vilka elsystemnyttor som bör ges ersättning så att likvärdiga ekonomiska incitament kan ges de aktörer som bidrar med olika typer av systemstödjande nyttor.

Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser

Inledning

Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning som den anser är ett vär­defullt bidrag till regeringens fortsatta arbete med att utveckla energipoli­tiken.

Regeringen behöver bli bättre på att förbereda och genomföra åtgärder med påverkan på elsystemet

Regeringen instämmer i Riksrevisionens bedömning att konsekvensanaly­ser­na i flera större beslut med påverkan på elsystemet har varit otillräckliga men noterar samtidigt att Riksrevisionen bedömer att konsekvensanalyserna har va­rit tillräckliga när det gäller flera aspekter.

Regeringen anser att det är viktigt att regeringen och riksdagen fattar beslut om förändrade styrmedel baserat på underlag som väl beskriver de kon­se­kven­ser som regeringens förslag förväntas medföra, särskilt när det gäller be­slut som kan påverka produktion som bidrar till elsystemets stabilitet, över­förings­förmåga och effektbalans.

Regeringen anser i likhet med Riksrevisionen att elmarknaden bör känne­tecknas av så hög grad av konkur­rensneutralitet som möjligt och att reger­ingen har ett ansvar för att hålla marknadens funktionssätt under uppsikt om kon­kur­rensen påverkas på ett avgörande sätt av olika styrmedel. Reger­ingen in­stäm­mer i Riksrevisionens bedömning att, även om konsekvens­analyserna har be­gränsade förutsättningar att påverka inriktningen av besluten till följd av att de har ingått i olika politiska överenskommelser, bidrar dessa analyser till ökad transparens och förutsättningar för en proaktiv konsekvenshantering.

Vidare instämmer regeringen i att beskriv­ningar av konsekvenser för elsys­temet i högre grad hade kunnat användas för att uppnå en mer effektiv och sam­manhållen hantering av de negativa konse­kvenserna.

Regeringen och Svenska kraftnät behöver bli bättre på att hantera konse­kvenserna av beslut med påverkan på elsystemet

Regeringen delar Riksrevisionens bedömning att statens agerande i efterhand har visat sig vara kortsiktigt eftersom beslut i flera fall har upphävts kort efter att de har fattats baserat på skäl som liknat sådana som remissinstanser tog upp redan vid det inledande beslutet. Regeringen anser att man bör efter­sträva lång­siktigt stabila förut­sätt­ningar för energipolitiken. Samtidigt kan konse­kven­ser och omständigheter uppstå som innebär att tidigare fattade be­slut kan behöva om­prövas. Detta är inte minst viktigt när marknads­för­utsätt­ningarna snabbt ändras.

Regeringen delar Riksrevisionens bedömning att arbetet med att förkorta led­tiderna för utbyggnaden av transmissionsnätet har tagit tid, men som Riks­re­visionen konstaterar har betydligt mer ambitiösa åtgärder för att förkorta led­tider­na vidtagits under senare år.

Principiella frågor behöver utredas

En utlandsförbindelse prövas slutligt först när en an­sökan om nätkoncession kommer in till regeringen. Reger­ingen kan begära in det underlag som behövs för att göra denna bedöm­ning. Regeringen instämmer därmed inte i Riksre­vi­sionens bedömning att det saknas tillräckliga möjligheter att ta hänsyn till de aspekter som Riksrevisio­nen nämner vid prövningen av en utlands­förbindelse.

Regeringen instämmer i Riksrevisionens bedömning att den pågående ut­veck­lingen skulle gynnas av en mer övergripande analys för att beskriva de principer som ska gälla för vilka typer av systemstödjande nyttor och tjänster som bör ges ersättning.

Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser

Inledning

Regeringen konstaterar att Riksrevisionens iakttagelser och rekommen­da­tio­ner ger stöd för att den omläggning av energipolitiken som regeringen nu ge­nomför är nödvändig.

Regeringen redovisar avsikten att återkomma till riksdagen med en energi­po­litisk inrikt­ningsproposition som omfattar ett pla­ne­ringsmål och ett leve­rans­säker­hetsmål för elsystemet. Regeringen har där­ut­över vidtagit ett flertal åtgärder för att tryg­ga elförsörjningen och skapa lång­siktiga förutsättningar för ny pla­ner­bar och fossilfri elproduktion, vilket är i linje med Riksrevisionens re­kom­men­da­tion om att större åtgärder på el­om­rådet ska genomföras lång­sik­tigt och så att det finns tillräckliga förutsätt­ningar för att uppnå anpass­ningar i el­systemet.

I och med skri­velsen till riksdagen anser regeringen att Riksrevisionens rap­port är slutbehandlad.

Mål om 100 procent fossilfri elproduktion till 2040

Det energipolitiska målet för elproduktionens sammansättning har ändrats till att avse 100 procent fossilfri elproduktion till 2040 (prop. 2022/23:99, bet. 2022/23:FiU21, rskr. 2022/23:254). Svenska kraftnät och Statens energi­myn­dighet (Energimyndigheten) har fått i uppdrag att intensifiera arbetet med att stärka försörjningstryggheten i energisektorn på kort och lång sikt (I2022/02319). Regeringen har också be­slutat om en tillförlitlighetsnorm som beskriver hur många timmar per år det är samhällsekonomiskt motiverat att landets produktion och möjlig import inte tillgodoser hela den förväntade efter­frågan på el (I2022/02083). Detta lägger grunden för fortsatta ana­lyser av utformningen av stödtjänster och kapa­ci­tetsmekanismer, som inne­bär att kraft­producenter utöver den ordinarie ener­gi­marknaden också får ersättning för att hålla kapacitet tillgänglig. Därut­över har regeringen gett Svenska kraft­nät i upp­drag att lämna förslag till en norm för driftssäkerhet i fredstida nor­mal­läge (KN2023/03507). Ett ökat fokus på uppföljning av drifts­säkerheten är enligt regeringen ett viktigt steg i arbetet för att öka leverans­säker­heten och robust­heten i det svenska elsystemet.

Reger­ingen har även gett Svenska kraftnät i uppdrag att tillsammans med Energimyndigheten och Havs- och vattenmyndigheten kartlägga vilka kon­se­kven­ser prövningen av moderna miljövillkor för vattenkraften kan få för el­systemet och för en trygg elförsörjning (KN2023/02319). Uppdraget redo­vi­sades den 29 september 2023 och ärendet bereds inom Regeringskansliet.

Regeringen har också tillsatt en ut­red­ning för att effektivisera etableringen av havsbaserad vindkraft (dir. 2023:61), och för att bana väg för ny kärnkraft har regeringen föreslagit att regler som hindrar utbyggnaden av kärnkraft för­ändras. Detta gör det möjligt att byg­ga fler kärnkraftsreaktorer i Sverige och även på nya platser (prop. 2023/24:19, bet. 2023/24:NU5, rskr. 2023/24:45), och dessutom införs det kredit­garantier för investeringar i ny kärnkraft (prop. 2023/24:1 utg.omr. 21 Energi).

Regeringen redovisar också att den har tillsatt en utredning som ska ana­ly­sera hur tillståndsprocesserna för kärnkraft kan bli tydligare och kortare och om ett snabbspår för kärnkraft i miljötillståndsprocessen kan och bör införas (dir. 2023:155). Regeringen har tillsammans med Sverige­demo­kra­terna också lan­serat en färdplan för ny kärnkraft i Sverige.

Effektivare tillståndsprocesser

Regeringen har därutöver gett i uppdrag åt Svenska kraftnät respektive Energi­mark­nadsinspektionen som syftar till att effektivisera processen för nya an­slutningar till elnäten (KN2023/03425 och KN2023/03426). Regeringen sat­sar även to­talt 55 miljoner kronor under perioden 2024–2026 för att ta vidare och ut­veckla Energimarknadsinspektionens pilotprojekt om samarbete mellan myn­dig­heter i syfte att förkorta ledtiderna för tillståndsprocesser för utbygg­nad av elnät (prop. 2023/24:1 utg.omr. 21).

Vidare anger regeringen att den har tillsatt en utredning som ska se över hur tillståndsprövningen enligt miljöbalken kan förenklas och förkortas genom att göra prövningen mer flexibel, effektiv och förutsebar (dir. 2023:78). Det pågår även en utredning inom Regeringskansliet om en över­syn av den ersätt­ning som ges för upplåtelse av mark i samband med el­näts­utbyggnad (KN2023/03796).

Utvecklad energiplanering

För att investeringar i elproduktion, eldistribution och ökad elanvändning i närings­livet ska gå i takt geografiskt och tidsmässigt behövs en utvecklad ener­gi­planering i samhället. Regeringen satsar därför 250 miljoner kronor un­der 2024 för att stärka och samordna energiplaneringen på lokal, regional och na­tionell nivå (prop. 2023/24:1 utg.omr. 21). Från 2025 satsar regeringen 290 mil­joner kronor per år för detta.

Översyn av myndigheternas uppgifter och ansvar

Inom Regeringskansliet pågår en utredning om en översyn av myndigheternas uppgifter och ansvar inom energiområdet. I översynen har det bl.a. ingått att utreda om Svenska kraftnäts uppdrag kan organiseras på ett an­nat sätt i syfte att tyd­lig­göra affärsverkets upp­gifter och ansvar. Vidare har det ingått att ta fram för­slag till hur regeringens styrning av Svenska kraftnät i dess nuvarande verk­samhets­form som ett affärsverk kan vidareutvecklas för att för­bättra förut­sätt­ningarna för Svenska kraftnät att utföra sina uppgifter. Över­synen, i den del som gäller Svenska kraftnät, redovisades den 20 oktober 2023 (KN2023/04160). Ärendet bereds inom Regeringskansliet.

Utvecklingen av elmarknaden

Regeringen anser att det är möjligt för den att väga in de aspekter i prövningen av en ny utlandsförbindelses lämp­lighet som Riksrevisionen näm­ner och ser därför inget behov av ytterligare åtgärder på området. Reger­ingen anser att den nuvarande elmarknads­modellen funge­rar väl men behöver utveck­las ytter­li­gare. Bland annat bör de nyttor som krävs för ett leverans­säkert elsystem pris­sättas, och de kraftslag som bidrar med sådana nyt­tor bör ersät­tas för detta, vil­ket är i linje med Riksrevisionens re­kom­men­da­tio­ner. Reger­ingen meddelar avsikten att återkomma i denna fråga.

Utskottets ställningstagande

Utskottet välkomnar Riksrevisionens rapport om statens åtgärder för utveck­lingen av elsystemet. Många av de utmaningar som Riksrevisionen lyfter fram har nuvarande och tidigare regeringar identifierat som högst relevanta att han­tera för att kraftsystemet ska kunna fungera som motorn i den omfattande elek­trifiering av samhället som behövs för att bemästra klimatutmaningarna och för att bibe­hålla och utveckla de konkurrensfördelar ett välfungerande sådant system ger Sverige. Nödvändigheten av en kraftfull elektrifiering är dessutom något det kan anses råda bred politisk enighet bakom, även om det finns olika uppfattningar om den mest lämpliga sammansättningen av olika kraftpro­duk­tions­slag.

Utskottet kan konstatera att regeringen i huvudsak instämmer i Riksrevi­sio­nens iakttagelser och rekommendationer och att den redovisar genomförda eller pågående åtgärder som helt eller delvis kan anses svara upp mot det Riks­revi­sionen efterfrågar. Utskottet vill understryka vikten av ett intensifierat ar­be­te för att få alla delar av kraftsystemet att samspela på ett sådant sätt att maxi­mal samhällsnytta uppnås, och där bör Riksrevisionens granskning kunna fungera som ett värdefullt underlag.

Därmed föreslår utskottet att riksdagen lägger skrivelsen till handling­arna.

Motionerna

I partimotion 2023/24:2458 av Muharrem Demirok m.fl. (C) konstaterar mo­tionärerna att solenergi trots en mycket snabb tillväxt fortfarande bara står för mindre än 1 procent av landets elproduktion. Enligt dem finns det poten­tial för en mångdubbling av solelproduktionen i Sverige de kommande åren genom fler sol­celler på tak, fasader och mark. I yrkande 12 efterfrågar de ett till­kän­nagivande om att undersöka möjligheten att öka acceptansen för, och möj­ligheten till, utbyggd elproduktion, genom att under­lätta installation av sol­cel­ler och pri­vatpersoners försäljning av solenergi till elnätet samt säkerställa till­räck­lig ersätt­ning för närboende och lokal skatt till kommuner vid utbyggd vind­kraft och solcellsparker.

Per Bolund m.fl. (MP) föreslår i partimotion 2023/24:996 yrkande 56 ett till­kännagivande till regeringen om att ta fram en handlingsplan för att sä­ker­ställa el i närtid till industrins klimatomställning. Motionärerna fram­hål­ler nä­ringslivets avgörande roll i klimatomställningen och pekar på behovet av billig el i närtid, rätt kompetens på rätt plats och smidiga till­ståndsprocesser. Utöver detta understryker motionärerna betydelsen av en förbättrad effekttill­del­ning för att möta industrins behov. Ett tillkännagivande om att förbättra tilldel­ning­en av effekt för att skynda på industrins klimatomställning efterfrå­gas därför i yr­kan­de 57.

Betydelsen av låga och stabila elpriser för Sveriges hushåll och företag lyfts fram i kommittémotion 2023/24:2693 av Fredrik Olovsson m.fl. (S). Motio­närerna pekar bl.a. på det angelägna i att hushåll får möjlighet att teckna långa kontrakt för elleverans till rimliga och stabila priser på liknande sätt som stora kunder. De hänvisar också till att de tidigare har föreslagit ett system med s.k. folkhemsel, som innebär att staten köper upp fossilfri kraft via ett auktions­för­farande till lägsta pris, el som sedan levereras till hushållskunder på vissa vill­kor. Motionärerna anser att ca 60 procent av ett hushålls normalförbrukning borde kunna levereras som folkhemsel. I yrkande 4 föreslår de mot bakgrund av detta ett till­kännag­ivande om behovet av stabila och rimliga priser för el­kon­su­menter i hushåll, s.k. folkhemsel.

I kommittémotion 2023/24:2453 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 67 föreslås ett tillkännagivande om att genomföra en översyn av ellagen och el­näts­regle­ringen för att underlätta investeringar i smart teknik och för att bereda vägen för nya affärs­modeller såsom införande av timmätning för kun­der i det svenska elsys­temet senast 2026. Förslaget motiveras inte närmare i mo­tio­nen.

Ett tillkännagivande om en bra tillgång till el i hela landet efterfrågas i mo­tion 2023/24:1689 av Mikael Dahlqvist och Lars Mejern Larsson (bå­da S) yrkande 1. Motionärerna påpekar bl.a. att elektrifieringen är en viktig grund för att minska beroendet av fossila produkter och att tillgången till el be­höver vara bra i hela landet, oavsett om man bor i glesbygd eller tätort.

I motion 2023/24:1846 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 1 efter­frågas ett tillkännagivande om behovet av el- och energiförsörjning för att kla­ra om­ställ­ning­en i Västsverige. Motionärerna menar att Västsverige riskerar att gå miste om viktiga in­ves­teringar och ar­bets­tillfällen om industrins elbe­hov inte kan mötas på kort sikt. De pekar på ett antal åtgärder som är viktiga i det sam­man­hanget. Det handlar bl.a. om utbyggnad av fossilfri elproduktion, ef­fekt­höj­ningar i vattenkraften, förstärkt elnät och kortare och mer effektiva till­stånds­processer. De lyfter även fram det socialdemokratiska auktions­ba­se­ra­de el­mark­nads­för­slaget folkhemsel.

I motion 2023/24:1991 av Jamal El-Haj m.fl. (S) yrkande 2 efterfrågas ett tillkännagivande om att utreda prissättningen på el samt alternativ till den mo­dell som marknaden använder i dag. Även här anser motionärerna att alter­na­tivet folkhems­el eller andra sätt som kan leda till rättvisa priser på el måste ut­redas snabbt.

I motion 2023/24:2370 av Marcus Wennerström och Ardalan Sheka­rabi (bå­da S) konstateras det att produktionen av fossilfri energi är en för­utsättning för den nyindustrialisering och omställning som är nödvändig för att möta en alltmer kännbar klimatkris. De efterfrågar ett tillkännagivande om att det finns behov av att se över hur fossilfri energiomställning kan bli mer lönsam och pekar bl.a. på betydelsen av att öka incitamenten och samtidigt ska­pa bättre för­ut­sättningar för de kommuner, ofta glesbygdskommuner, som är föremål för ener­gi­pro­ducerande etableringar.

Den svenska försvarsförmågan bygger på det totala försvaret, slås det fast i motion 2023/24:2371 av Marcus Wennerström och Ardalan Shekarabi (bå­da S). Motionärerna pekar bl.a. på att staten behöver utveckla en ny typ av finan­siering för att stimulera lokalt beredskapshöjande åtgärder, som exempel­vis ödrift av lokalt producerad elektricitet (genom kraftvärme, sol, vind och vat­ten). Mot denna bakgrund föreslår motionärerna ett tillkännagivande om att se över möj­ligheterna att utreda Sveriges självförsörjningsförmåga när det kom­mer till energipro­duktion, både ur ett lokalt perspektiv och ur ett to­tal­för­svars­per­spektiv.

Ett tillkännagivande om att överväga en nationell energikommission med oberoende exper­ter som skyndsamt tar fram en nationell handlingsplan för ett robust el­system med realistiska planer på nätutbyggnad och utbyggnad av pro­duk­tionska­pacitet föreslås i motion 2023/24:2539 av Lars Engsund (M) yrkan­de 1. I yrkande 5 föreslår motionären ett tillkännagivande om en refor­me­rad el­mark­nads­modell. Motionären anser inte att dagens elmarknad skapar nöd­vändiga incitament för mark­nadens aktörer att investera i planerbar kraft med höga in­vesteringskost­nader. Enligt motionären måste bl.a. grunden med spot­pris­sätt­ning förändras.

Bakgrund och pågående arbete

Energipolitikens inriktning

Efter valet hösten 2022 tillträdde en ny regering bestående av Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna med stöd av Sverigedemokraterna. I den nya regeringens första budgetproposition – den för 2023 – slogs det bl.a. fast att den svenska energipolitiken behöver en ny inriktning (prop. 2022/23:1 utg.omr. 21 Energi).

I budgetpropositionen för 2024 konstaterar regeringen att Sveriges kon­kur­renskraft och välfärd bygger på tillgång till fossilfri energi till konkur­rens­kraf­tiga priser. För att klara klimatmålen och möjliggöra den gröna omställ­ningen behöver Sverige ta ytterligare steg för elektrifiering av industrin och trans­port­systemet. Regeringen anger att den vill att elsystemet ska byggas ut så att män­niskor och företag i hela Sverige får en trygg elförsörj­ning med sta­bila och konkurrenskraftiga elpriser. Vidare understryker regeringen att ener­gi­poli­ti­ken behöver utvecklas för att kunna möta en ökad elanvändning i hela landet. Sverige behöver därför planera för att kunna möta ett elbehov om minst 300 terawattimmar (TWh) 2045.

Den 19 mars 2024 överlämnade regeringen en energipolitisk inriktnings­pro­position till riksdagen (prop. 2023/24:105).

Det svenska elnätet

Enligt Energimarknadsinspektionens rapport Sveriges el- och naturgas­mark­nad 2022 (Ei R2023:12) består det svenska elnätet av 58 900 mil ledning, varav ungefär 43 000 mil är jordkabel och 16 000 mil är luftledning. Elnätet kan delas in i tre nivåer: transmissionsnät (tidigare och fortfarande ofta be­teck­nat stamnät), regionnät och lokalnät. Transmissionsnätet – som förvaltas av Svenska kraftnät – överför el långa sträc­kor med höga spänningsnivåer. Re­gion­näten transporterar el från trans­missionsnätet till lokalnäten och i vissa fall direkt till större elanvändare. Lo­kal­näten ansluter till regionnäten och överför el till hushåll och andra slut­kun­der. Regionnäten och lokalnäten samlas emel­lan­åt under beteckningen dis­tri­butionsnätet.

Regionnätet ägs till största delen av de tre företagen Ellevio AB, Eon Ener­gidistribution AB och Vattenfall Eldistribution AB. Lokalnäten ägs av 145 före­tag av varierande storlek och med olika ägandeformer, t.ex. staten, kom­muner, ekonomiska föreningar, pensions- och riskkapital samt börs­noterade företag. Enligt uppgift på Energimarknadsinspektionens webbplats är knappt 100 av dessa elnätsföretag kommunägda, knappt 30 ägs av en eko­nomisk före­ning och 16 elnätsföretag är privatägda.

Det svenska elsystemet är också tätt sammankopplat med angränsande län­der, sär­skilt Norge, Danmark och Finland. Utlandsförbindelserna är av två ty­per: växelström och likström. Sverige har växelströmsförbindelser med Nor­ge, Dan­mark och Finland. Likströmsförbindelser finns med Finland, Tysk­land, Po­len, Danmark och Litauen.

Elmarknadens aktörer

Nätföretag

I Sverige finns det ca 170 elnätsföretag. Ett nätföretag innehar ett lednings­nät, eller i några fall endast enstaka ledningar, och svarar för drift och under­håll av elnätet. Verksamheten bedrivs med stöd av en nätkoncession, dvs. ett tillstånd att bygga och använda en elektrisk starkströmsledning. Ett nätföretag är skyl­digt att ansluta elektriska anläggningar till ledningen eller ledningsnätet och att överföra el för någon annans räkning. Det finns alltså en rätt till tredje­parts­tillträde. Ett nätföretag får inte handla med el och får endast bedriva elpro­duk­tion när elen behövs för nätverksamheten.

Elproducenter

Elproducenten matar in el från en produktionsanläggning på elnätet för över­föring till elanvändarna. I Sverige är elproducenterna en heterogen grupp, som omfattar några av Europas största elföretag men även privatpersoner som äger småskaliga vatten-, vind- och solenergianläggningar. Större elproducenter säl­jer ofta el direkt på elbörsen. Mindre producenter väljer ofta att sälja elen till en större aktör, som i sin tur säljer den vidare.

Elhandelsföretag

Ett elhandelsföretag levererar el. Med leverans avses i detta sammanhang för­säljning av el till elanvändare till skillnad från överföring, dvs. sådan transport av el för någon annans räkning som utgör nätverksamhet. Elhandelsföretaget köper in el, vanligtvis från elbörsen, för att sedan sälja den vidare till elanvän­dare. Handeln med el bedrivs på en fri marknad, där elhandels­före­tagen kon­kur­rerar om kunderna. Enligt Energimarknads­inspektionens senaste rapport om Sveriges el- och naturgasmarknad 2022 (Ei R2023:12) fanns det ca 140 el­han­delsföretag på myndighetens jämförelsesajt Elpriskollen.se. De tre störs­ta elhandlarna hade i slutet av 2022 en samlad marknadsandel på ca 51 procent räknat på antalet kunder, vilket var en ökning med 6 procent­enheter jämfört med 2021.

Balansansvariga

En balansansvarig har i ett avtal med Svenska kraftnät (den systemansvariga myndigheten, se vidare nedan) åtagit sig ett särskilt ansvar för att balansera tillförsel och förbrukning av el. Den balansansvarige svarar ekonomiskt för oba­lanser. Ett elhandelsföretag är skyldigt att se till att någon åtar sig balans­ansvaret för leveranser i en uttagspunkt. Ett vanligt sätt att ordna detta är att elhan­delsföretaget självt åtar sig balansansvaret. Företaget kan dock välja att låta ett annat elhandelsföretag eller ett specialiserat företag åta sig balans­an­svaret.

Elbörser

En elbörs tillhandahåller system för fysisk och finansiell handel med grossist­energiprodukter. De vanligaste aktörerna på börserna är elproducenter, elhan­delsföretag och större elanvändare. I Norden är för närvarande Nord Pool den enda börsen för handel med el för fysisk leverans. Handel med finansiella kon­trakt bedrivs på Nasdaq Commodities. Genom sådan handel med finan­siella kontrakt kan aktörer skydda sig mot prisvariationer.

Energimark­nadsinspektionen – nätmyndigheten

I Sverige är Energimark­nadsinspektionen nationell energitillsynsmyndighet med ansvar för bl.a. tillsyn, regelgivning och tillståndsprövning. Enligt ellagen (1997:857) är Energimarknadsinspektionen nätmyndighet, vilket innebär att inspektionen handlägger alla frågor som enligt lagen eller föreskrifter som har utfärdats i anslutning till lagen ligger på nätmyndigheten. Till nätmyn­dig­he­tens uppgifter hör att pröva frågor om tillstånd (koncession) att bygga och an­vända stark­strömsledningar, att förhandspröva nätföretagens intäkter från nät­verk­sam­heten och att pröva tvister om villkoren för anslutning till elnätet. Myndig­he­tens uppgifter regleras i förordningen (2016:742) med instruktion för Energi­mark­nadsinspektionen.

Svenska kraftnät – den systemansvariga myndigheten

Svenska kraftnät ska verka för att relevanta samhällsekonomiskt motiverade åtgärder vidtas för att säkerställa att Sverige har en god leveranssäkerhet och att risken för effektbrist kan minskas på kort och lång sikt. Svenska kraftnät har i två olika egenskaper – transmissionsnätsföretag respektive systeman­sva­rig myndighet (i EU-sammanhang kallad transmission system operator, TSO) – en central roll på den svenska elmarknaden. Svenska kraftnät innehar och driver det svenska transmissionsnätet som ägs av staten. I sin egenskap av trans­missionsnätsföretag omfattas Svenska kraftnät i huvudsak av det regel­verk som gäller för nätföretag i allmänhet. Dessa och affärsverkets uppgif­ter regleras i ellagen och i förordningen (2007:1119) med instruktion för Affärs­ver­ket svenska kraftnät. Svenska kraftnät är också systemansvarig myn­dighet och har det övergripande ansvaret för att elektriska anläggningar samverkar driftssäkert så att balans mellan produktion och förbrukning av el inom hela eller delar av landet kortsiktigt upprätthålls. Som systemansvarig myndighet får Svenska kraftnät bl.a. beordra elproducenter att öka eller minska produk­tio­nen av el. Svenska kraftnät utövar även tillsyn över driftssä­ker­heten i det na­tionella elsystemet.

Statens energimyndighet

Statens energimyndighet (Energimyndigheten) är förvaltningsmyndighet för frågor om tillförsel och användning av energi i samhället. Energimyndigheten ska verka för försörjningstrygghet och för ett energisystem som är hållbart och kostnadseffektivt med en låg negativ inverkan på hälsa, miljö och klimat. Myn­dighetens uppgifter finns angivna i förordningen (2014:520) med instruk­tion för Statens energimyndighet.

Elmarknaden och EU

För att bl.a. möta utmaningar på klimat- och energiförsörjningsområdena an­tog EU under 2019 ett lagstiftningspaket (Ren energi för alla européer) som bl.a. innehöll delar som syftade till att ytterligare anpassa EU:s marknadsregler till nya marknadsförutsättningar. Under den energimarknadskris som sedan seglade upp under 2022 uppmanade Europeiska rådet kommissionen att snabbt genomföra strukturella reformer av den gemensamma elmarknaden i syfte att dels säkra europeisk energisuveränitet, dels uppnå klimatneutralitet. Den pla­ne­rade reformen bekräftades sedan även av kommissionens president Ursula von der Leyen i hennes årliga tal om tillståndet i unionen i september 2022.

Ett utkast till en förbättrad utformning av elmarknaden presenterades se­der­mera av energikommissionär Kadri Simson vid energirådets möte den 19 december 2022. I slutet av januari 2023 initierade kommissionen därefter ett offentligt samråd om reformeringen av EU:s elmarknad för att bättre skydda konsumenterna mot alltför stor prisvolatilitet, stödja deras tillgång till säker energi från rena källor och göra marknaden mer motståndskraftig i enlighet med den europeiska gröna given och planen för att motverka de problem och stör­ningar på världens energimarknader som har orsakats av Rysslands inva­sion av Ukraina (REPowerEU). Det offentliga sam­rådet pågick till den 13 fe­bru­ari 2023. Den 14 mars 2023 presenterade kom­mis­sionen ett förslag om att reformera utformningen av EU:s elmarknad för att snabbare öka ande­len för­nybar energi och utfasningen av gas, göra kon­sumenternas utgifter mind­re be­roende av instabila priser på fossila bränslen, bättre skydda kon­su­menterna mot framtida pristoppar och eventuell otillbörlig marknads­på­verkan samt göra EU:s industri ren och mer konkur­renskraftig.

Kommissionen redogjorde för förslagets innehåll för ministerrådet för trans­port, tele­kommu­nikation och energi (TTE-rådet) den 27 mars 2023 och det genomfördes ett första åsiktsutbyte. Vid TTE-rådets möte den 17 oktober 2023 kom rådet överens om ändringar i utformningen av EU:s elmarknad. Ef­ter förhand­lingar med Europa­parlamentet om lagstiftningens slutliga ut­form­ning nåddes en överenskommelse i december 2023.

Genomförandet av EU:s reviderade elmarknadslag­stift­ning

Den 22 februari 2024 beslutade regeringen om ett uppdrag till Energimark­nads­inspektionen om genomförandet av EU:s reviderade elmarknadslag­stift­ning. Energimarknadsinspektionen ska bedöma vilka åtgär­der som krävs med an­ledning av nya krav enligt revideringen av EU:s elmark­nadsdirektiv, i de de­lar som inte kräver ett genomförande inom sex månader från det att änd­ringarna träder i kraft. Energimarknadsinspektionen ska dess­utom bistå Reger­ings­kansliet i genomförandet i övriga delar.

Energimarknadsinspektionen ska också bedöma vilka åtgärder som krävs med anledning av nya krav enligt revideringen av EU:s elmarknads­förordning samt nya krav enligt revideringen av förordningen om integritet och öppenhet på grossistmarknaderna för energi (den s.k. Remitförordningen).

Uppdraget ska redovisas senast den 20 januari 2025.

Myndighetsgemensam uppföljning av samhällets elektrifiering

I maj 2022 gav regeringen Energimyndigheten, Energimarknadsinspektionen, Svenska kraftnät och Trafikverket i uppdrag att göra en myndighetsgemensam uppföljning under 2022–2024 av samhällets elektrifiering och utvecklingen av elsystemet inklusive elproduktionen. Uppdraget omfattar ett flertal deluppdrag till de utpekade myndigheterna. En första avrapportering gjordes i mitten av december 2022 (Myndighetsgemensam uppföljning av samhällets elektri­fie­ring – Rapportering 2022). I rapporten gör myndigheterna följande sam­man­fattande bedömning: Det finns stora utmaningar som behöver hanteras för att säkerställa den storskaliga elektrifieringen av flera olika sektorer i sam­hället. Det handlar dels om tillräcklig produktionskapacitet och för­ut­sätt­ningarna för att snabbt öka kapaciteten i tillräcklig omfattning, dels om möj­lig­heten att bygga effektiva elnät i tillräckligt snabb takt. Elmarknaden be­hö­ver därtill ut­veck­las för att säkerställa en välfungerande marknad som ger rätt signaler till marknadens aktörer och som bidrar till ett effektivt system för att kunna möta samhällets behov på kort och lång sikt.

En andra uppfölj­nings­rap­port lämnades i mitten av december 2023 (Myn­dig­hets­ge­mensam upp­följ­ning av samhällets elektrifiering – Rappor­tering 2023). I rappor­ten ­upp­re­pas bl.a. att det finns stora osäkerheter och utma­ningar som behöver hanteras för att en storskalig elek­trifiering ska kunna ge­nom­föras. Bland möjligheterna ses att all fossilfri elpro­duktion kan och be­hö­ver bidra och att det finns en ut­byggnads­poten­tial i Sverige för såväl land- som havs­baserad vindkraft, solel och kärnkraft. Det har dock iden­tifierats att åt­gärder krävs för att möj­liggöra en storskalig utbyggnad av elproduktionen och bland dessa ryms vikten av att etablera lång­siktiga spelregler, välfun­ge­rande mark­nader, över­syn av regel­verk, ett förbätt­rat kunskapsläge och infor­ma­tions­insat­ser, accep­tans samt sam­existens mellan olika sam­hälls­intres­sen.

Enligt det ur­sprungliga regeringsbeslutet ska uppdraget slutredovisas se­nast den 13 december 2024.

Elmarknaden under 2023

I december 2023 publicerade Energimyndigheten en årskrönika över utveck­ling­en på de olika energimarknaderna. När det gäller elmarknaden konstaterar myndigheten sammanfattningsvis att elpriserna i såväl Sverige som Europa var avsevärt läg­re under 2023 än under 2022. Detta berodde på svag efter­frågan, på ökad produktion av förnybar el och kärnkraft samt på lägre gas- och kolpriser. Året präglades också av ett ökat antal timmar med negativa pri­ser. Det är en del i en längre trend, som i hög grad berodde på ett ökande inslag av förnybara kraftslag med mycket låga rörliga kostnader.

Även prisdifferenserna mellan de svenska elprisområdena minskade under 2023 jämfört med 2022.

I Sverige producerade vattenkraft, kärnkraft och övrig värmekraft mindre el under 2023 än under föregående år. Vindkraften och solkraften är de enda kraftslag som bedöms ha en högre produktion. Mängden solkraft som har ma­tats ut på nätet har exempelvis ökat med nästan 70 procent jämfört med 2022.

Under 2023 var elproduktionen ca 163 TWh och elanvändningen 135 TWh. Det motsvarar en minskning av produktionen med ca 4 procent och en minsk­ning av elanvändningen med ca 2 procent jämfört med 2022. Sve­riges elan­vändning, exklusive förluster, var därmed den lägsta sedan tids­se­riens star­tår 1990.

Under 2023 importerade Sverige 7,3 TWh och exporterade ca 35,8 TWh (båda värdena inkluderar transitering). Jämfört med 2022 motsvarar detta en ökad import med ca 19 procent och en minskning av exporten med ca 9 pro­cent. Det innebär att Sverige hade en nettoexport av el på 28,5 TWh. Sverige importerar mest el från Norge och exporterar mest till Finland.

Elmarknadsrelaterade frågor i Tidöavtalet

I Överenskommelse för Sverige (det s.k. Tidöavtalet) har Sverigedemo­kra­ter­na, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna dragit upp riktlinjerna för det gemensamma arbetet efter valet 2022. Ett av samarbetsprojekten inom avtalet betecknas Klimat och energi. Projektet syftar bl.a. till att återupprätta ett fungerande elsystem, med ökad elproduktion och låga elpriser, samt att möj­lig­göra en effektiv klimatomställning.

Bland de reformer som listas inom ra­men för projektet återfinns en med rubriken Nya regler för elmarknaden. Här an­ges att det ska tillsättas en ny ut­redning om elmarknadens utformning med upp­drag att ta fram förslag som syftar till att samtliga kraftslag ska ha lik­vär­diga spelregler samt en ordning där stödtjänster som krävs för ett välfunge­rande elsystem prissätts och där de kraftslag som bidrar med sådana stöd­tjäns­ter också ersätts för detta, i första hand genom ersättning från de pro­ducenter som inte kan bistå med samma stöd­tjänster. Elmarknadsdirektivet ska få ett korrekt genomförande i svensk rätt, där ansvarsfördelningen mellan el­systemets aktörer tydliggörs.

Av överenskommelsen framgår det också att Svenska kraftnät ska få ett för­tydligat uppdrag att säkerställa driftssäkerheten i elsystemet, bl.a. genom att upphandla planerbar elproduktion. Därutöver ska Energimyndigheten få i uppdrag att planera och främja planerbar elproduktion där den bäst behövs för systemet. Vidare nämns ett högkostnadsskydd till drabbade hushåll och före­tag så snart det är praktiskt möjligt och med retroaktiv utbetalning. Det anges också att utbyggnaden av exporterande elkablar bör pausas till dess att pris­dif­fe­renserna mellan prisområdena har minskat betydligt. Målet ska vara att skapa en bättre balans mellan elproduktion och elanvändning i olika delar av Sverige, för att därmed ge förutsättningar för stabilare och lägre elpriser så att Sverige på sikt och efter utredning kan bli ett samlat elprisområde.

I en tilläggsöverenskommelse till Tidöavtalet om klimatpolitiken från no­vem­ber 2023 konstateras det bl.a. att en storskalig utbyggnad av fossilfri och stabil elproduktion som ger långsiktiga förutsättningar är den enskilt viktigaste åtgärden och en förutsättning för elektrifiering och långsiktig måluppfyllnad.

Energimyndigheten om utvecklingsvägar för befintlig och ny elproduktion

I juni 2022 fick Energimyndigheten i uppdrag av regeringen att analysera ut­veck­lingsvägar för både befintlig och ny elproduktion. Myndigheten skulle bl.a. se över potentialer, ledtider och andra förutsättningar för olika kraftslag att till­sammans bidra till en robust, konkurrenskraftig och hållbar el­för­sörjning samt hur befintliga och nya anläggningar kan samverka. En jäm­förelse skulle gö­ras mellan helt förnybara elsystem och olika elsystem som in­kluderar kärn­kraft (livstidsförlängd och/eller ny). Väsentliga hinder för mark­nads­driv­na in­ves­ter­ingar skulle belysas och förslag lämnas för att undan­röja icke-ekono­mis­ka hinder.

Uppdraget redovisades i juni 2023 i rapporten Utvecklingsvägar för Elpro­duktion – Möjligheter och utmaningar för att möta ett växande elbehov (ER 2023:18). I rapporten analyseras olika utvecklingsvägar för elproduk­tio­nen fram till 2050 och vad som krävs för att möjliggöra en storskalig ut­bygg­nad av denna för en omfattande elektrifiering av samhället. Energi­myn­dig­heten kon­staterar att all fossilfri elproduktion behöver öka i den mån detta bidrar till ett hållbart elsystem som möjliggör det som en energi- och klimat­om­ställning samt en nyindustrialisering behöver.

Rapporten har inte remitterats men har enligt uppgift från Energi­myn­dig­heten bl.a. utmynnat i det uppdrag på temat energiplanering som omnämns i referatet av skrivelsen tidigare i detta betänkande och det nya anslaget för detta ändamål. Det förslag om en bredare översyn av elmarknaden som myn­dig­he­ten lyfter fram i rapporten har enligt myndigheten hörsammats genom beslu­tet om att tillsätta en sådan utredning i januari 2024 (se följande av­snitt).

Elmarknadsöversyn

Den 25 januari 2024 beslutade regeringen om att tillsätta en särskild utredare med uppgift att analysera och föreslå hur den svenska elmarknaden kan ut­veck­las och regleras med syftet att tydliggöra systemansvaret, öka leve­rans­sä­kerheten och robustheten, skapa långsiktiga planeringsförut­sätt­ningar och ge fossil­fria kraftslag och flexibla resurser marknadsmässig ersätt­ning för de nyt­tor som de bidrar med (dir. 2024:12). Samtidigt utsågs tidigare departe­ments­rådet Bo Diczfalusy till särskild utredare.

Utredaren ska bl.a.

–      föreslå på vilket sätt den finansiella elmarknaden, långsiktiga energiköps­avtal, kapacitetsmekanismer och stödtjänstmarknader kan utvecklas

–      föreslå hur termerna systemansvarig för överföringssystem och system­an­svarig för distributionssystem kan införas och tydliggöras

–      föreslå hur marknadsaktören leverantör av balanstjänst kan regleras

–      föreslå hur systemet med anvisade elavtal på slutkundsmarknaden kan av­vecklas

–      lämna nödvändiga författningsförslag.

Uppdraget ska slutredovisas senast den 25 april 2025.

Utredning om ersättning vid markintrång

När en elledning ska uppföras betalar nätägaren en intrångsersättning till fas­tighetsägaren. Ersättningen betalas, ofta även vid frivillig upplåtelse, utifrån reg­ler­na i ledningsrättslagen (1973:1144) och expropriationslagen (1972:719). Det finns emellertid en mål­konflikt mellan att använda mark för elnät och för andra ändamål. De fas­tig­hetsägare som berörs anser ofta att ersättningen är för låg för att ge dem inci­tament att upplåta nödvändigt utrymme för en ny elled­ning.

Som ett led i regeringens arbete för att öka acceptansen bland de fastighets­äga­re som berörs av nya ledningar, och därigenom möjliggöra en snabbare och mer effektiv elnätsutbyggnad, tillsatte regeringen i augusti 2023 en utredare med uppgift att se över ersättningen. Uppdraget ska redovisas senast den 28 juni 2024.

Vidare kan det nämnas att regeringen i juni 2023 tillsattes en parlamen­ta­riskt sammansatt kommitté med uppdrag att se över och stärka det grund­lags­reglerade egendomsskyddet (dir. 2023:83). Uppgiften är att se över en del frågor om det skydd för grundläggande fri- och rättigheter som gäller enligt 2 kap. regeringsformen, däribland frågor om vilka generella förutsättningar som bör gälla för att en inskränkning i näringsfriheten och egendomsskyddet ska vara godtagbar.

Uppdraget ska redovisas senast den 1 december 2024.

Tidigare riksdagsbehandling

Våren 2023 behandlade utskottet förslag som på olika sätt gällde övergripande elmarknadsfrågor (bet. 2022/23:NU9). Utskottet avstyrkte yrkandena med hän­vis­ning bl.a. till det arbete med att ge­nom­föra en omfattande elek­trifiering av samhället som då pågick och till att det hade initierats en omfattande över­syn på EU-nivå av den ge­mensamma elmarknadens framtida utformning.

Utskottets ställningstagande

De svenska elpriserna har varit i fokus under de senaste åren, och kanske sär­skilt under vintern 2022/23 då försörjningssituationen var så pass ansträngd att priserna nådde nivåer som motiverade regeringen att gå in med stöd till drab­bade elkonsumenter, både till hushållskunder och till företag. Utöver detta förekommer det regelbundet diskussioner i högt tonläge om rimligheten i el­nätsföretagens nätavgifter och om de elprisskillnader som emellanåt upp­kom­mer mellan Sveriges fyra elprisområden. Lägger man dessutom till det enga­ge­mang som finns i frågor om vilken typ av kraftproduktion Sverige bör satsa på, och om var och hur kraft bör överföras mellan producenter och kon­su­men­ter framträder ett politikområde som berör väldigt många. Detta fak­tum med­för onekligen ett ansvar för politiken att verka för att elmarknaden fun­gerar väl.

Sveriges elmarknad är emellertid ingen isolerad ö utan del av en alltmer inte­grerad europeisk elmarknad. En gemensam elmarknad kräver ett gemen­samt regelverk, och många av de bestämmelser som reglerar elmarknaden här­rör från EU:s elmarknadsförfattningar.

Under 2022–2023 bedrevs ett intensivt arbete inom EU för att åstad­kom­ma reformer på elmarknadens område som syftar till att snabbare öka an­delen för­nybar energi och påskynda utfasningen av gas samt att göra konsu­men­ter­nas utgifter mindre beroende av instabila priser på fossila bräns­len. Vidare är syftet att bättre skydda konsu­menterna mot framtida pris­toppar och even­tuell otill­börlig marknads­på­verkan samt att göra EU:s in­dustri ren och mer kon­kur­rens­kraftig. En över­ens­kommelse nåddes seder­mera mellan rådet och Euro­pa­parla­mentet i de­cem­ber 2023 om ändringar i ut­formningen av EU:s el­mark­nad.

Trots förekomsten av gemensamma europeiska elmarknadsregler finns det svängrum för Sverige att i viss utsträckning agera efter egna önskemål när det gäller genomförandet av EU-bestämmelserna. Bland annat av det skälet till­satte regeringen i januari 2024 en särskild utredare med uppgift att ana­lysera och föreslå hur den svenska elmarknaden kan utvecklas och regleras med syf­tet att tydliggöra systemansvaret, öka leveranssäkerheten och robustheten, ska­pa långsiktiga pla­neringsförutsättningar och ge fossilfria kraftslag och flex­ibla resurser mark­nadsmässig ersättning för de nyttor som de bidrar med. Upp­dra­get ska slut­redovisas senast den 25 april 2025.

Utöver detta vill utskottet nämna att Energimarknadsinspektionen i slutet av februari 2024 fick i uppdrag av regeringen att bl.a. bedöma vilka åtgärder som krävs med anledning av nya krav enligt revideringen av EU:s elmark­nads­direktiv, i de delar som inte kräver ett genomförande inom sex månader från det att ändringarna träder i kraft.

Det pågår för närvarande även en viktig och omfattande myndighets­gemen­sam uppföljning av samhällets elektrifiering och utveck­lingen av elsystemet inklusive elproduktionen. Denna uppföljning kan väntas bidra med viktiga kun­skaper som även har betydelse för hur elmarknaden bör anpassas till de nya förutsättningar som en omfattande elektrifiering av samhället kommer att innebära.

I en av motionerna berörs frågor om ersättning vid markintrång i samband med utbyggnad av elnätsinfrastruktur. Här vill utskottet nämna att det pågår en utredning som ska se över ersättningen. Syftet är att öka acceptansen bland de fastighetsägare som berörs av nya ledningar, och därigenom möjliggöra en snabbare och mer effektiv elnätsutbyggnad. Uppdraget ska redovisas senast den 28 juni 2024. Utöver detta har en annan utredare i uppdrag att se över och stärka det grundlagsreglerade egendomsskyddet och bl.a. belysa frågor om vil­ka generella förutsättningar som bör gälla för att en inskränkning i egen­doms­skyddet ska vara godtagbar. Det uppdraget ska redovisas senast den 1 decem­ber 2024.

Avslutningsvis vill utskottet också påminna om att frågor med koppling till elmarknaden uppmärksammas i den proposition om energipolitikens långsik­tiga inriktning (prop. 2023/24:105) som regeringen lämnade till riks­dagen den 19 mars 2024.

Sammantaget kan utskottet konstatera att det för närvarande pågår ett antal processer som kommer att ha stor betydelse för elmarknadens framtida funk­tion, både den svenska och den europeiska. Enligt utskottets uppfattning finns det därför inte tillräckliga skäl för riksdagen att i nuläget vidta några åt­gär­der med anledning av förslagen i de motioner som är aktuella i detta av­snitt.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Motionerna

I motion 2023/24:1572 av Adnan Dibrani och Jennie Nilsson (båda S) pe­kas på negativa konsekvenser av de höga elpriserna i södra Sverige. Motio­närerna anser inte att det är rimligt att elkonsumenter i södra Sverige ska bära de kraf­tiga elprisökningar som kan uppkomma till följd av flaskhalsar i kraft­över­föringssystemet. I yrkande 2 föreslår motionärerna ett tillkännagivande till reger­ingen om att se över Sveriges elprisområden.

I motion 2023/24:233 av Rasmus Giertz och Anna-Lena Blomkvist (båda SD) slås det fast att Dalarna inte längre är ett underskottsområde när det gäller elpro­duktion men ändå tillhör det stora underskottsområdet el­pris­område 3. Motionärerna anser att Dalarnas industristruktur på många sätt på­minner om Norrlands, med en stor elintensiv stål- och skogsindustri. Mo­tionärerna begär därför ett tillkännagivande om att Dalarnas län bör tillhöra samma elpris­om­råd­e som södra Norrland, dvs. elprisområde 2.

Skåne har varit, och är fortfarande, extra hårt drabbat av elkrisen, framhålls det inledningsvis i motion 2023/24:720 av Ulrika Heindorff m.fl. (M). En­ligt motionä­rer­na är en åtgärd för att komma till rätta med situationen en alter­na­tiv indelning av elområdena. I yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om elom­rå­des­in­del­ningen och dess effekter samt om att utreda möjligheterna att på sikt och efter utred­ning återgå till ett enda elprisområde. Motionärerna be­tonar vik­ten av att en lösning kommer på plats för rättvisa och likvärdiga elpri­ser även i södra Sverige. I yrkande 4 efterfrågas ett tillkänna­givande till reger­ingen om att överväga att ge Svenska kraftnät i uppdrag att få på plats en lös­ning när det gäller elområdena som inte missgynnar Skåne. I yrkande 5 begärs ett tillkänna­givande om att ge i uppdrag åt Svenska kraftnät att, så länge det finns fyra el­områden i Sverige, införa ett system med garan­te­rad minimi­ka­pa­citet i över­föringen mellan elområde 3 och elområde 4 i en­lig­het med för­slag från en ut­red­ning.

Även i motion 2023/24:977 av Camilla Brunsberg (M) framförs synpunkter på elprisskillnader mellan elområden. Motionären anser inte att det är rimligt att elen är dyrare i Blekinge än i Norrland. Motionären påpekar att elkonsu­menterna i södra Sverige har tvingats betala mer för elen sedan elpris­områdena infördes. Därför föreslår motionären ett tillkänna­givande till regeringen om att skapa förut­sätt­ningar för att Sverige på sikt och efter utredning ska kunna bli ett samlat el­prisområde.

Ett tillkännagivande om en utredning av de svenska elområdena föreslås även i motion 2023/24:1604 av Niels Paarup-Petersen (C) yrkande 1. Mo­tio­nären anser att möjligheten till ett sammanhållet nationellt elprisområde bör utredas av en oberoende statlig utredning liksom alternativ som hybrid­mo­del­ler med elområden för producenter och nationella priser för elkunder.

Bakgrund och pågående arbete

Sveriges elområden

Sedan den 1 november 2011 är Sverige indelat i fyra elområden (emellanåt även kallade elprisområden). Gränserna har beslutats av Svenska kraftnät och går vid de tre snitt i Sverige där stamnätets elöverföringskapacitet är begränsad eller mer vardagligt uttryckt där det råder flaskhalsar i kraftöverför­ings­syste­met. Elområde 1 omfattar nordligaste Sverige, elområde 2 området mel­lan Luleå i norr och Gävle i söder, elområde 3 det område som sträcker sig från strax söder om Gävle i norr till strax söder om Oskarshamn i söder och el­om­råde 4 den återstående delen av södra Sverige. Det nordisk-baltiska om­rådet bildar ett sammanhängande marknadsområde och består av olika el­om­råden. I marknadsområdet kan el handlas oberoende av nationsgränser så länge nätens tekniska kapacitet att överföra elen räcker till. När denna kapa­citet är nådd upp­står prisområden som påverkar priset i de olika elområdena. El­områden med produktionsöverskott kommer att få lägre priser än elområden med pro­duktionsunderskott när det finns överförings­begräns­ningar mellan om­rådena. Tillgängligheten och produktionen i kärn­kraft­verken är också en viktig kom­ponent för möjligheten att hålla rätt spänning i kraftsystemet, vilket i sin tur påverkar överföringskapa­citeten. För svensk del gäller att det i norra Sve­rige finns ett överskott av elproduktionskapacitet jämfört med efterfrågan på el. I södra Sverige råder det motsatta förhållandet.

Översyn av elområdesindelningen

Det pågår för närvarande en gemensam översyn av indelningen av elområden i Europa. Arbetet styrs av EU:s gemensamma regelverk. Svenska kraftnät tog tillsammans med övriga systemansvariga myndigheter i Europa i oktober 2019 fram förslag på en gemensam metod, antaganden och scenarier för den kom­man­de översynen av elområden som därefter överlämnades till tillsyns­myn­dig­heterna. Förslaget kompletterades i februari 2020 på tillsyns­myn­dig­heter­nas begäran. I november 2020 tog EU:s byrå för sam­arbe­te mellan energi­till­synsmyndigheter (European Union Agency for the Coopera­tion of Energy Regu­lators, Acer) sedermera beslut om metod och antaganden för elområdes­översynen och begärde in mer data från de systemansvariga myn­digheterna för att med detta som grund kunna besluta om vilka alternativa elområden som ska utredas. I augusti 2022 tog Acer därefter beslut om vilka elområden som ska utredas i elområdesöversynen.

Enligt regelverket hade Svenska kraftnät och övriga systemansvariga för överföringssystemen därefter ett år på sig från beslutet i augusti 2022 att genomf­öra översynen. Under över­synen ana­lyseras de olika alternativen detal­jerat, exempelvis utifrån sam­hälls­eko­nomisk nytta och påverkan på drifts­säker­heten. Merparten av Svenska kraft­näts arbete med den pågående över­synen genomförs på nordisk nivå, där befintliga och al­ternativa indelningar kommer att utvärderas utifrån korrekthet och för­utsätt­ningar att bidra till en säker och kostnadseffektiv drift samt en sam­hälls­eko­nomiskt optimal utveck­ling av kraftsystemet.

Arbetet har dock försenats och tidsplanen för den gemensamma europeiska elområdesöversynen har därför förskjutits, preliminärt till det fjärde kvartalet 2024. Svenska kraftnät och övriga nordiska systemoperatörer har dock som mål att kunna leverera resultat för Norden i maj 2024, inklusive en rekom­men­dation för de svenska elområdena.

Om det skulle fattas ett beslut om en förändring av elområdena kan denna, enligt Svenska kraftnät, vara genomförd som tidigast under 2027.

Om elområden i Tidöavtalet

Som har redovisats tidigare i betänkandet anges det i det s.k. Tidöavtalet att ut­byggnaden av exporterande elkablar bör pausas till dess att prisdifferenserna mellan prisområdena har minskat betydligt. Det anförs att målet ska vara att ska­pa en bättre balans mellan elproduktion och elanvändning i olika delar av Sve­rige, för att därmed ge förutsättningar för stabilare och lägre elpriser så att Sverige på sikt och efter utredning kan bli ett samlat elprisområde.

Nytt samarbete kring Skånes elektrifiering

Eftersom elförsörjningssituationen i Skåne lyfts fram i en av motionerna kan det vara motiverat att nämna att Skånes effektkommission, som består av Re­gion Skåne, Länsstyrelsen Skåne, företrädare för näringslivet, energiföretag m.fl., un­der 2023 tog fram Färdplan för Skånes energiförsörjning 2030.

I slutet av januari 2024 initierade effektkommissionen ett nytt samarbete för att hantera regionens växande elbehov. Region Skåne, Läns­styrelsen Skå­ne, Svenska kraftnät och energibolaget Eon lanserar sam­verkans­plattf­ormen Nätutbyggnad Effektivt Tillsammans, eller Skånes effekt­kom­mission NET. Syf­tet är en snabbare och mer omfattande elektrifiering av samhället, industrin och transportsektorn i det man betecknar som en av landets mest elintensiva re­gio­ner. Målet är att underlätta och möjliggöra bygget av nya kraftledningar i Skå­ne fram till 2035. Inom ramen för det nya samarbetet efter­strävas effek­tiva lös­ningar för att säkerställa att elnäten har den kapacitet som krävs för att han­tera regionens utveckling, både på kort och på lång sikt.

Tidigare riksdagsbehandling

Våren 2023 tog utskottet ställning till ett antal motionsyrkanden om elområ­den, varav flera var identiska med de nu aktuella (bet. 2022/23:NU9). Samtliga yrkanden avstyrktes, i huvudsak med hänvisning till den pågående översynen av elområdesindelningen. Utskottet konstaterade att indelningen i elprisom­rå­den är en viktig del av den integrerade elmarknadens utformning och att even­tuella justeringar därför måste göras samordnat och bygga på gemensam­ma för­utsättningar. Vidare noterade utskottet att kommissionen samtidigt som en översyn av el­områdena pågår vid den aktuella tidpunkten nyligen hade tagit initiativ till flera elmarknadsrelaterade reformer.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har vid flera tidigare tillfällen redogjort för att det pågår en översyn av elområdesindelningen i Europa och har i detta betänkande redovisat det aktuel­la läget i det arbetet. Liksom vid det senaste tillfället frågor om elom­rå­des­indelningen behand­lades anser utskottet att översynen bör avvaktas innan det finns skäl för riksdagen att agera i frågan. Till detta vill utskottet även lägga det fak­tum att Sverige är en del av EU:s gemensamma elmarknad och därmed inte självt kan avgöra vilka metoder som ska användas för att dela in elmark­na­den i olika prisområden eller var gränserna för dessa områden ska dras.

Beträffande en lösning som bygger på en garanterad minimikapacitet som lyfts fram i en av motionerna hänvisar utskottet till sitt ställningstagande när motsvarande förslag avstyrktes våren 2023 (bet. 2022/23:NU9) och till den bakgrunds­text som låg till grund för det ställningstagandet.

Utöver detta välkomnar utskottet det tidigare omnämnda nyligen inledda sam­arbetet mellan ett antal nyckelaktörer kring frågan om elektrifieringen av Skå­ne. Ett välfun­ge­rande sådant samarbete kommer förhoppningsvis bl.a. att kun­na bidra till en bättre kraft­överföring till elområde 4 (inklusive Skåne) och där­med även till en utjäm­ning av elpriserna mellan de norra och de södra de­larna av landet även om den nuvarande elområdesindelningen inte för­ändras.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Motionerna

Utan närmare motivering föreslår Per Bolund m.fl. (MP) i partimotion 2023/24:996 yrkande 73 ett tillkännagivande om att halvera den tid det tar för att bygga elnät och förkorta byggtiden för stamnät med minst två år genom regel­förändringar, bättre samordning samt kraftfulla investeringar i ny nätka­pacitet.

I kommittémotion 2023/24:424 av Tobias Andersson m.fl. (SD) an­förs att en halvering av ledtiderna kan vara en rimlig målsättning i det fortsatta arbe­tet. I yrkande 2 begär motionärerna ett tillkännagivande om att regeringen ska åter­komma med ytterligare förslag för att förkorta tillstånds­tiderna.

Klimatomställningen kräver mer el i närtid, effektiv effekttilldelning och ener­gi­effektiviseringar som kan möjliggöra skiften från fossil energi till förny­bar el, framhåller Elin Söderberg m.fl. (MP) i kommittémotion 2023/24:1519. För att stödja utvecklingen bör regeringen utreda tillstånds- res­pek­tive anmäl­ningskrav för stora energi- och eleffektanvändare. I yrkande 68 begär motio­närerna där­för ett tillkännagivande med den innebörden.

För att bli kvitt beroendet av fossila bränslen måste stora delar av sam­hället elektrifieras – något som enligt många bedömare kommer att re­sul­tera i att el­användningen fördubblas till 2045. Detta slås fast i kommitté­mo­tion 2023/24:1527 av Linus Lakso m.fl. (MP). I yrkande 35 begär motionärerna ett tillkännagivande till regeringen om att halvera byggtiden för stamnät med minst två år genom regelförändringar som föreslås i den statliga utredningen om moderna tillståndsprocesser för elnät. Vidare efterfrågar de i yrkande 39 ett tillkännagivande om att det bör införas testbäddar för undantag från dagens el­mark­nadsregleringar i syfte att re­ducera effekttoppar och stimulera ny teknik och reglering.

Tillståndsprocesser berörs också i kommittémotion 2023/24:2450 av Emma Berginger m.fl. (MP). Utan närmare motivering begärs i yrkande 33 ett tillkännagivande om att halvera tiden för byggande av elnät och förkorta bygg­tiden för stamnät med minst två år genom regelförändringar, bättre sam­ord­ning samt kraftfulla investeringar i ny nätkapacitet.

Tekno­logiska framsteg, klimat­för­ändringar och förändrade konsumtions­möns­ter gör det nödvändigt att se över de regler som styr energiproduktion och nätkoncessioner i Sverige, framhåller Denis Begic (S) i motion 2023/24:1293. Att inklu­dera mindre decentraliserade energiproduktionsen­he­ter som sol­pane­ler och vindkraftverk på privat mark i anläggningsbegreppet skulle göra det enkla­re för enskilda hushåll och små företag att bidra till det na­tionella elnätet. Därför efterfrågar motionären i yrkande 1 ett tillkänna­gi­vande om att för­ändra anläggningsbegreppet för att inkludera mindre, decen­tra­liserade ener­gi­produktionsenheter. Vidare förordar motionären i yrkande 2 ett till­kännagivande om att in­tro­ducera flexibla nätkoncessioner. Flexibla nät­kon­ces­sioner tillåter fler ak­törer, inklusive lokala initiativ och kooperativ, och skul­le göra det möjligt för fler aktörer att bidra, vilket i sin tur skulle öka kon­kur­rensen och potentiellt sänka energipriserna för konsumenter.

Med hänvisning till behovet av mer el för att kunna ställa om basindustrin i Sverige i allmänhet och ståltillverkningsprocessen i Oxelösund i synnerhet pekar Sofia Amloh och Hans Ekström (båda S) i motion 2023/24:1934 på vik­ten av förstärkt kraftöverföring. Motionärerna ser det som önskvärt att snå­riga tillståndsprocesser inte försenar satsningen ännu mer. De föreslår därför ett till­kännagivande till regeringen om att den ska verka för en snabbare och effek­tivare tillståndsprocess, där större hänsyn tas till klimatvinster.

I motion 2023/24:1998 av Linnéa Wickman och Sanna Backeskog (bå­da S) slås det fast att det kommer att krävas ett ända­måls­enligt system för att hantera förfrågningar och nya anslutningar till elnätet. Därför före­slår motionärerna i yrkande 1 ett tillkännagivande om att underlätta pro­ces­sen för an­sök­ningar om anslutning till elnätet för att gynna den gröna indus­tri­om­ställ­ningen.

När intresset för grön industri växer i Norrland kan man inte ha väntetider på upp till tio år för de tillståndsprocesser och det utrymme i elnätet som krävs. Denna uppfattning redovisas i motion 2023/24:1747 av Helena Lindahl och Anne-Li Sjölund (båda C). I yrkande 3 begär motionärerna ett tillkänna­givan­de till regeringen om att ha som målsättning att halvera tiderna för till­stånds­processerna.

Bakgrund och pågående arbete

Moderna tillståndsprocesser för elnät

Våren 2021 behandlade riksdagen regeringens proposition Moderna tillstånds­processer för elnät (prop. 2020/21:188). I propositionen föreslog regeringen ändringar i bl.a. ellagen (1997:857) som syftade till att det skulle bli enklare att byg­ga ut elnätet i Sverige och att tillståndsförfarandena skulle bli mindre resurs­krävande både för elnätsföretagen och för de berörda myndigheterna. I pro­po­sitionen fanns det även förslag som syftade till att göra det lättare att inleda en ledningsförrättning. Riksdagen biföll regeringens förslag i propo­si­tionen (bet. 2020/21:NU22, rskr. 2020/21:415) och lagändringarna trädde i kraft den 1 augusti 2021.

Resurs­förstärkning till Energimarknadsinspektionen

I budgetpropositionen för 2023 konstaterade regeringen att den omfattande elek­trifiering som samhället står inför ställer stora krav på effektiva och snab­ba tillståndsprocesser för elnät. En förutsättning för att kunna förkorta led­tider­na är, enligt regeringen, att Energimarknadsinspektionen kan möta nät­före­ta­gens investeringsplaner och inte blir en flaskhals i processen. Reger­ingen föreslog därför att Energimarknadsinspektionen skulle tillföras ytterli­gare me­del. Anslaget till myndigheten föreslogs öka med 25 miljoner kronor 2023 för tillståndsprocesser m.m. och med 20 miljoner kronor för 2024 respek­tive 2025. Riksdagen följde regeringens förslag (prop. 2022/23:1 utg.omr. 21).

I budgetpropositionen för 2024 konstaterade regeringen att ledtiderna för handläggning kan förkortas betydligt genom sam­ver­kan mellan myndigheter vid tillståndsprocesser för utbyggnad av elnät. Regeringen föreslog därför en satsning på totalt 55 miljoner kronor under perioden 2024–2026 för att ta vida­re och utveckla Energimarknadsinspektionens pilotprojekt om samarbete. Sam­ver­kan kan bidra till att arbetet med tillståndsprocesser kan utföras paral­lellt och ledtiden bedöms kunna förkortas med upp till en tredjedel jäm­fört med i dag. Även denna gång följde riksdagen regeringens förslag (prop. 2023/24:1 utg.omr. 21).

Kortare ledtider för elnätsutbyggnad

Hösten 2021 fick Energimarknadsinspektionen tillsammans med Lantmäteriet och länsstyrelserna i uppdrag av regeringen att utveckla och testa nya arbets­sätt för en koordinerad process för att hantera de tillstånd och rättig­heter som krävs för att bygga ut eller förstärka det svenska elnätet. Upp­draget redovi­sa­des i april 2023 i rapporten Kortare ledtider för elnäts­utbygg­nad – Utveckla arbetssätt och parallella processer (Ei R2023:09).

Inom ramen för uppdraget testades olika åtgärdsförslag i fem pågående nät­utvecklingsprojekt. Baserat på arbetet med åtgärdsförslagen gjorde Energi­mark­nads­inspektionen bedömningen att myndigheterna tillsammans med nät­ägarna kan förkorta led­tiderna med en tredjedel genom de åtgärder som har iden­ti­fierats. Detta gäller åtgärder som nätägarna och myndigheterna kan ge­nom­föra direkt utan för­fattningsändringar. Samtidigt konstaterar myndighe­ten att tiden för nät­utveck­lingsprocessen är beroende av flera olika projekt­speci­fika faktorer såsom pro­jektets omfattning och miljöpåverkan samt kon­tak­ter och avtal med mark­ägare.

I rapporten rekommenderar Energimarknadsinspektionen ett antal direkt ge­nomförbara åtgärder hos nätägarna respektive myndigheterna. En åtgärd som bedöms ge stor möjlighet till ledtidsförkortning är att nätägaren och de berörda myndig­heterna för en såväl tidig som kontinuerlig dialog. Som ett stöd för en effektivare process har Energimark­nads­inspek­tionen inom uppdraget skapat en plattform för kunskapsutbyte och vidare läran­de. Kun­skapsplatt­for­men samlar kompetens för att skapa möjlighet att effek­tivi­sera och vidare­utveckla processen, för vidare lärande och för att sam­verka inom det gemen­sam­ma kompetens­om­rådet.

I början av mars 2024 rapporterade Energimarknadsinspektionen att myn­dig­heten under 2023 hade minskat handläggningstiden för ellednings­ansök­ningar med ungefär fyra månader samtidigt som antalet ansökningar ökade. Omorga­ni­sering, mer personal och effektivare processer, inklusive dialog med elnäts­före­tagen i ett tidigare skede av processen, anges som för­klar­ingar till att myn­digheten har tagit betydligt fler beslut än tidigare och dess­utom på kor­tare tid.

Utvecklad energiplanering

I juni 2023 uppdrog regeringen till Länsstyrelsen i Västra Göta­lands län och Energimyndigheten att utveckla regional och lokal energi­plane­ring för elek­tri­fiering. Svenska kraftnät, Energimyndigheten och Ener­gi­mark­nads­in­spek­tio­nen har fått i uppgift att stödja länsstyrelserna i uppdraget. Energi­mark­nads­inspek­tionen fick tillsammans med Lantmäteriet och berörda läns­styrelser ett gemen­samt uppdrag att fortsätta arbetet med att förkorta led­ti­derna vid pröv­ning av nätkoncession.

I den av riksdagen beslutade budgetpropositionen för 2024 infördes ett nytt an­slag för energiplanering, vilket gör det möjligt att fördela medel till läns­sty­rel­serna, Energimyndigheten och Energimarknadsinspektionen för att ge­nom­föra uppdrag att utveckla energiplaneringen på nationell, regional och lokal nivå.

Uppdrag om myndighetsgemensamt arbete för kortare ledtider vid prövning av nätkoncession

I regleringsbrevet för 2024 fick Energimarknadsinspektionen i uppdrag att fort­sätta att utveckla och genomföra sådana metoder och arbetssätt för till­stånds­processer i syfte att ytterligare förkorta ledtiderna som har identifierats bl.a. i den tidigare refererade rapporten Kortare ledtider för elnätsutbyggnad (Ei R2023:09). Arbetet ska utföras tillsammans med Lantmä­teriet och de be­rör­da läns­styrelserna och bedrivas inom ramen för faktiska ansökningar. Myn­dig­he­ter­na uppmanas att gemensamt prioritera projekt som syftar till att för­bättra över­föringen i nord-sydlig riktning, mellan elområden och till till­växt­om­råden samt projekt till slutkund som bedöms medföra stor samhälls- och/eller kli­mat­nytta.

Effektivare process för anslutning till transmissionsnätet

I juni 2023 fick Svenska kraftnät i uppdrag av regeringen att effektivisera pro­cessen för anslutning till transmissionsnätet. Den första delen av uppdraget re­do­visades den 31 december 2023 och bestod av en komplettering av den befintliga Vägledning för anslutning till Stamnätet, i fråga om ökade krav på mog­nads­grad samt krav på informationsdelning mellan Svenska kraftnät, nät­före­tag och deras kunder tillsammans.

I slutet av januari 2024 slutrapporterades uppdraget i rapporten Effektivi­sering av processen för anslutning till transmissionsnätet. Slutrapporten inne­hål­ler bl.a. en utredning om möjligheterna till förtur för kunder som kan er­bju­da systemnytta till stamnätet eller vars anslutning ryms inom det befint­liga nätet. Vida­re beskrivs Svenska kraftnäts arbete med att ta fram avtal om vill­ko­rad ka­pa­citet.

En tydligare process för tillståndsprövning av elnät

Den 26 januari 2024 beslutade regeringen om att remittera ett lagförslag till Lagrådet som syftar till att bidra till en tydligare och snabbare process för att förnya, förstärka och bygga ut elnät. Förslagen rör starkströmsledningar som krä­ver nätkoncession för linje, eftersom tillståndsprocessen för sådana led­ningar är längre än för övriga nät.

När en lednings allmänna lämplighet prövas inom ramen för en nätkon­ces­sion för linje ska endast vissa angivna aspekter beaktas. För att göra till­stånds­prövningen tydligare och därigenom förkorta ledtiderna i tillstånds­pro­cessen ska regeringen få meddela föreskrifter om valet av teknik mellan luft­ledning och mark- eller sjökabel. Därutöver föreslås att byggande och under­håll av starkströmsledningar med nätkoncession för linje undantas från för­bu­den i mil­jöbalken mot påverkan på områden som omfattas av generella biotop- eller strandskydd. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2024.

En proposition med ti­teln En tydligare process för tillståndsprövning av elnät (prop. 2023/24:88) lämnades till riks­da­gen den 19 mars 2024.

En modern och effektivare miljöprövning

I augusti 2020 beslutade regeringen om direktiv till en särskild utredare (chefs­rådmannen Peter Ardö) att se över systemet för miljö­prövning och lämna för­slag på de ändringar och åtgärder som krävs för att uppnå en modernare och mer effektiv miljöprövning (dir. 2020:86 och dir. 2021:57). Utred­ningen antog namnet Miljöprövningsutredningen. I juni 2022 överläm­nade utredningen be­tän­kandet Om prövning och omprövning – en del av den gröna omställ­ningen (SOU 2022:33) till regeringen. Utredningens generella slutsats var att den sam­lade prövningstiden behöver minska, att toppar i hand­läggningstider behö­ver kapas samt att processerna kan bli mer effektiva och förutsägbara för att stimulera grön omställning. Utredningen lämnade ett antal förslag som syftar till att göra prövningsprocesserna snabbare och enklare utan ett försämrat miljöskydd. Betänkandet skic­ka­des ut på remiss under hösten 2022.

Tidöavtalet om miljötillståndsprocesser

I det s.k. Tidöavtalet, som offentliggjordes i mitten av oktober 2022, anförs att delar av den nyss omnämnda Miljöprövningsutredningens förslag ska genom­föras. För samarbetsprojektet Klimat och energi framhölls dock att ytter­ligare en utredning ska tillsättas för att förenkla och förkorta miljötill­stånds­pröv­ning­en enligt miljöbalken.

Den 8 juni 2023 beslutade regeringen sedermera om direktiv till en särskild utredare (dir. 2023:78) och i slutet av samma månad utsågs huvudsekreteraren och tidigare bygglovschef Camilla Adolfsson till särskild utredare.

Enligt kommittédirektivet ska utredaren bl.a.

–      utreda hur det svenska regelverket kan förändras i syfte att Sverige inte ska ställa högre eller överlappande krav i förhållande till vad de relevanta EU-regelverken kräver, särskilt i fråga om processuella krav och i fråga om möj­ligheten att nyttja de undantag från ordinarie krav som finns

–      utreda om tillståndsprövningen enligt miljöbalken bör delas upp på andra sätt än i dag

–      utreda och ta fram förslag på hur förutsebarheten kan öka i tillstånds­pro­cessen, genom bl.a. tydligare regler för innehållet i ansökan och hur pröv­ningen ska avgränsas.

Utredningen har tagit namnet Utred­ningen om för­enkla­de och förkortade till­stånds­processer en­ligt miljö­balken (Miljötillståndsutredningen) och upp­dra­get ska re­do­visas senast den 15 december 2024.

Klimaträttsutredningen om utbyggnaden av elnätet

I maj 2022 lämnade Klimaträttsutredningen sitt slutbetänkande Rätt för kli­ma­tet (SOU 2022:21). Utredningen hade bl.a. sett över lagstiftningen i syfte att för­bättra förutsättningarna för att planering och prövningar som berör el­näts­utbyggnad ska ta hänsyn till elektrifieringens betydelse för klimat­om­ställ­ning­en i syfte att bidra till en snabbare process för att förnya, förstärka och bygga ut elnätet. Betänkandets andra del hade rubriken Underlätta byg­gan­de av el­nät och innehöll flera förslag och åtgärder för att möjliggöra en snabbare ut­bygg­nad av elnätet. Utredningens betänkande remitterades under hös­ten 2022.

I en interpellationsdebatt i december 2023 om tillståndsprocesser vid ut­bygg­nad av elnät (ip. 2023/24:233, prot. 2023/24:51) meddelade statsrådet Ebba Busch att regeringen arbetar målmedvetet med åtgärder som kan för­enkla och förkorta tillståndsprocesserna som rör elnät och att regeringen fort­sätter beredningen av Klimaträttsutredningens förslag i fråga om elnät.

Regeringsprövningsutredningen

I början av februari 2024 överlämnade den s.k. Regeringsprövningsut­red­ning­en sitt betänkande Rätt frågor på regeringens bord (SOU 2024:11) till stats­rå­det Romina Pourmokhtari.

Regeringsprövnings­utredningen har övervägt om regeringens roll ska mins­ka i vissa miljöprövningsärenden, samtidigt som den ska öka i andra av­seenden. Utredningen har bl.a. sett över prövningsprocessen för verksam­heter inom Sveriges ekonomiska zon, såsom havsbaserad vindkraft. Utred­ningen har också undersökt under vilka omständigheter regeringen bör tillstånds- och tillåt­lig­hetspröva vissa verksamheter enligt miljöbalken.

I ett pressmeddelande i anslutning till att utredningen överlämnade sitt be­tänkande angav regeringen att den kommer att analysera betänkandet och där­efter remittera de förslag som är aktuella att gå vidare med till berörda myn­digheter och organisationer.

Om elsystemet och tillståndsprocesser i budgetpropositionen för 2024

I budgetpropositionen för 2024 konstaterar regeringen att det är nödvändigt med effektiva och förkortade tillståndsprocesser för såväl elproduktion som el­nät. Ny elpro­duk­tion behöver kunna anslutas, gamla led­ningar förnyas och nät­kapacitet för­stärkas. Den nya och expanderande indus­trin behöver tillgång till elnätet och tillräcklig effekt vid anslutning. Att effek­tivisera processen för tilldelning av anslutningskapacitet är enligt reger­ingen därför ett viktigt steg för att bättre möta företagens behov och i för­längningen Sveriges möjlighet att genomföra klimatomställningen och för att stärka den svenska konkurrens­kraf­ten.

Regeringen anger att ledtiderna för handläggning kan förkortas betydligt genom samverkan mellan myndigheter vid tillstånds­processer för utbyggnad av elnät. Regeringen föreslår därför en satsning på totalt 55 miljoner kronor under perioden 2024–2026 för att ta vidare och utveckla Energimark­nads­in­spek­tionens pilotprojekt om samarbete. Samverkan kan bidra till att ar­betet med tillståndsprocesser kan utföras parallellt, och ledtiden bedöms kunna för­kortas med upp till en tredjedel jämfört med i dag.

Om tillståndsprocesser i regeringens klimathandlingsplan

I den klimathandlingsplan som regeringen presenterade i december 2023 (skr. 2023/24:59) anges att såväl miljötillståndsprocesser som prövningsprocesser för elnät ska förkortas, effektiveras och göras mer förutsebara.

Regeringen konstaterar att takten i klimatomställningen påverkas av tiden för framtagande och prövning av en ansökan om tillstånd och att Klimatpoli­tiska rådet har rekommenderat att tillståndsprövning av verksam­heter som bi­drar till klimatomställningen ska bli snabbare och mer transparenta. Vida­re refererar regeringen till att aktörerna bakom de 22 färdplanerna för fossil­fri kon­kurrenskraft som tagits fram inom ramen för kommittén Fossilfritt Sverige (dir. 2016:66) anser att ett av de dominerande hindren i genomförandet av pla­nerna är de långa tillståndsprocesserna för elledningar, kraftproduktion och andra investeringar inom industrin.

Regeringen konstaterar att tillståndsprocesserna enligt miljöbalken är kri­tiska för att näringslivet ska kunna starta nya verksamheter och ändra be­fint­liga verksamheter, vilket har betydelse för näringslivets arbete med kli­mat­om­ställningen. I många miljötillståndsprocesser för större verksamheter och åt­gär­der ingår t.ex. krav på en specifik miljöbedömning som innefattar samråd och framtagande av en miljökonsekvensbeskrivning, handläggning av pröv­ningsmyndigheten samt eventuell överklagandeprocess. För att förkorta den totala tiden för tillståndsprocessen anser regeringen att processens alla faser behöver ses över. Det anges också att delar av den tidigare omnämnda Miljö­pröv­nings­utredningens för­slag (SOU 2022:33) bör genomföras i syfte att un­derlätta för miljö- och kli­matförbättrande investeringar genom olika föränd­ringar i miljö­prövningen. Vida­re nämner regeringen att den i juni 2023 tillsatte den tidigare omnämnda Miljötillstånds­utredningen.

När det gäller frågan om att effektivisera prövningsprocesser för elnät kon­staterar regeringen – bl.a. med hänvisning till den ovan refererade rappor­ten från Energimarknadsinspektionen – att den tid det tar att uppföra en elledning, från planering till dess att ledningen tas i drift, kan förkortas betydligt redan ge­nom att myndigheter, kommuner och elnätsföretag arbetar smartare och mer målinriktat under processen.

Vidare redovisar regeringen att det pågår en utredning inom Regerings­kans­liet om den ersättning som ges för upplåtelse av mark i sam­band med el­näts­utbyggnad. Översynen syftar till att undersöka lämpliga ersätt­ningsmo­del­ler som bidrar till en större acceptans för de intrång som elled­ningar medför för fastighetsägarna, och ska därigenom möjliggöra en snabbare och mer effek­tiv elnätsutbyggnad.

Regeringen framhåller också att frågor om tillståndsprocesser för elnät även kom­mer att hanteras i den energipolitiska inriktningsproposition som vid den aktuella tidpunkten hade avi­se­rats till mitten av mars 2024 och som sedermera överläm­nades till riksdagen den 19 mars.

En vägledning om elnät vid planering

I regleringsbrevet för 2023 fick Boverket i uppdrag att ta fram en vägledning för tillämpningen av plan- och bygglagen (2010:900) i syfte att öka kom­mu­nernas kunskaper om hur de kan beakta elnätets behov i sin planering, t.ex. för att avgöra hur mark som redan används för ledningar och elnäts­anlägg­ningar kan skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra användandet av dem. Upp­draget redovisades i mitten av december 2023. Vägledningen finns till­gäng­lig via Boverkets webbplats.

Regulatoriska sandlådor

I en av motionerna finns ett förslag om testbäddar för undantag från dagens el­mark­nadsregleringar i syfte att reducera effekttoppar och stimulera ny teknik och reglering.

I kommissionens plan för att minska beroendet av ryska fossila bränslen och påskynda energiomställningen (C/2022/3219) av den 18 maj 2022 ingår ett antal rekommendationer för att snabba på tillståndsprocesser för förnybar energi. Medlemsstaterna uppmuntras bl.a. att införa s.k. regulatoriska sand­lå­dor inom ramen för vilka det kan beviljas tidsbestämda undantag från natio­nella, regionala eller lokala regelverk för innovativa tekniker, produkter, tjäns­ter eller arbetssätt. Undantagen ska underlätta tillståndsgivningen för utbygg­nad och systemintegration av förnybar energi, lagring och andra tekniker för ett fossilfritt energisystem.

Energimarknadsinspektionen har i ett egeninitierat projekt utrett förutsätt­ningar för och tagit fram ett förslag om hur en modell för försöks­verksamhet och regulatoriskt lärande i form av regulatoriska sandlådor kan genomföras i Sve­rige. Projektet redovisades i en rapport i mars 2023 (Ei R2023:03 Innova­tions­center och regulatoriska sandlådor – Modellförslag och implemen­tering för ener­gi­marknaderna i Sverige).

Myndigheten arbetar med att inrätta ett innovationscenter som kan fun­gera som en första kontaktpunkt för marknadsaktörer och innovatörer som är osäkra på regler, processer eller principer på energimarknaderna. Centret är tänkt att fungera som en gemensam plats för kunskapsspridning och dialog om inno­vation och regelutvecklingsfrågor.

Innovationscentret lanserades den 13 mars 2024.

Tidigare riksdagsbehandling

Våren 2023 behandlade utskottet ett antal motionsyrkanden som gällde till­ståndsprocesser med koppling till utbyggnad av kraftproduktion och av infra­struktur för kraftöverföring (bet. 2022/23:NU9). Några av dessa var lika­ly­dan­de med eller snarlika yrkanden som är aktuella på detta tema i detta be­tän­kan­de.

I sitt ställningstagande konstaterade utskottet bl.a. att det inte går att upp­fatta någon politisk oenighet om att de tillståndsprövningar som föregår ett för­verkligande av planerade investeringar i stamnätet ska genomföras på ett skyndsamt och effektivt sätt. Vidare konstaterade utskottet att flera utred­ning­ar hade adresserat frågor om hur dessa processer ska kunna snabbas på. Ut­skot­tet delade också den uppfattning som några av motionärerna gav uttryck för, nämligen vikten av att det arbete som har pågått under de senaste åren med att reformera ramverken för bl.a. miljöprövningar fortsätter i högt tempo i syf­te att förkorta handläggningstider och öka förutsägbarheten i dessa proces­ser. Utskottet uppfattade inte att regeringen har en uppfattning som avviker i någon avgörande utsträckning från detta synsätt.

Samtliga då aktuella motionsyrkanden avstyrktes av utskottet.

Utskottets ställningstagande

Utbyggnaden och förstärkningarna av det svenska elnätet kommer att vara en nyckelfaktor för att den nödvändiga och omfattande elektrifieringen av flera samhälls­sektorer ska bli framgångsrik. Det behövs inte bara omfattande inves­teringar och reinvesteringar i transmissionsnätet utan även i kraftöver­fö­rings­infrastruktur på lägre nivåer i systemet. Enligt utskottets uppfattning vore det mycket besvärande om utvecklingen på detta område hämmas av krångliga, bristfälligt samordnade och tidsutdragna tillståndsprocesser.

Mot den bakgrunden ser utskottet positivt på att både den förra och den nu­va­ran­de regeringen har bedrivit ett allt intensivare arbete för att förenkla och ef­fek­tivisera dessa tillståndsprocesser. Våren 2021 tog riksdagen ställning till en proposition som innehöll förslag som syftade till göra det enklare att bygga ut elnätet i Sverige och att tillståndsförfarandena ska bli mindre resurskrä­van­de både för elnäts­företagen och för de berörda myndigheterna. Hösten 2021 fick även ett antal myndigheter i uppdrag av regeringen att utveckla och testa nya arbetssätt för en koordinerad process för hantering av de tillstånd och rät­tig­heter som krävs för att bygga ut eller förstärka det svenska elnätet. Sedan uppdraget redovisades under 2023 har Energimarknadsinspektionen fått i upp­drag att fortsätta arbetet med att utveckla och genomföra sådana metoder och arbetssätt som syftar till att ytterligare förkorta ledtiderna. Myndigheten har även fått för­stärkta resurser för detta arbete. Att myndigheten nyligen har redo­visat statistik över handläggningstidernas utveckling under 2023 som redan visar på en positiv utveckling bör kunna tas som intäkt för att insatserna bör­jar ge resul­tat och att utvecklingen är på rätt väg. De nya resurserna kan förhopp­ningsvis bi­dra till att takten i förändringsarbetet ökar ytterligare.

I sammanhanget vill utskottet även påminna om att det alltjämt pågår bered­ning inom Regeringskansliet av förslag från utredningar som kan ha betydelse för tillståndsprocessernas framtida utformning. Det handlar bl.a. om förslag från Miljöprövningsutredningen, Klimaträttsutredningen och Re­ger­ings­pröv­nings­ut­redningen. Utöver dessa utredningar tillsatte regeringen i juni 2023 en särskild utredare med uppgift att se över möjligheterna att ytterligare för­enkla och förkorta den miljöprövning som regleras i miljöbalken. Utskottet noterar också att Boverket har tagit fram en vägledning för att öka kommu­nernas kun­skap om tillämpning av plan- och bygglagen i samband med fysisk planering som berör intressen kopplade till elnätet. I det samman­hanget vill utskottet ock­så peka på att riksdagen har beslutat om att avsätta medel till ett nytt anslag inom utgiftsområde 21 Energi för energiplanering och att flera myndigheter har fått i uppdrag att utveckla den regionala och lokala energi­planeringen med inriktning på elektrifiering.

Vidare vill utskottet påminna om att Energimarknadsinspektionen nyligen har lan­serat ett innovationscenter vid myndigheten som ska fungera som en ge­mensam plats för kunskapsspridning och dialog om bl.a. regelut­veck­lings­frågor.

Utöver detta meddelade regeringen i januari 2024 avsikten att överlämna en proposition till riksdagen under våren 2024 med titeln En tydligare process för tillståndsprövning av elnät. Propositionen överlämnades till riksdagen den 19 mars 2024.

Avslutningsvis vill utskottet också nämna att regeringen i den klimat­poli­tiska hand­lings­planen angav att frågan om tillståndsprocesser för elnät även kom­mer att tas upp i den energipolitiska inriktnings­proposition som vid den ak­tuella tidpunkten hade avi­se­rats till mars 2024 och som även den över­läm­nades till riksdagen den 19 mars 2024.

Sammantaget är utskottets bedömning att det har genomförts, alltjämt pågår och förväntas ett omfattande arbete med inriktning på att förkorta och förenkla de till­stånds­processer som föregår tillkomsten av sådan viktig energiinfra­struk­tur som är nödvändig för en effektiv elektrifiering av det svenska sam­hället. Några uttalanden från riksdagen med anledning av motionsförslag med koppling till detta tema anser utskottet därför inte vara påkallade.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Stöd- och flexibilitetstjänster

Motionerna

För att den billiga elen från förnybara energikällor och energieffektivi­sering ska kunna utnyttjas på allra bästa sätt behöver politiken skapa förut­sättningar för att bygga framtidens elnät, sägs det i partimotion 2023/24:996 av Per Bolund m.fl. (MP). Genom stora investeringar i olika for­mer av energilager och genom att bana väg för nya marknadsmodeller som främjar flexi­bilitet kom­mer hus­håll och företag, enligt motionärerna, att kunna åtnjuta lägre elpri­ser utan att tum­ma på sin komfort eller livskvalitet. I yrkande 74 begär mo­tio­närerna ett till­känna­givande till reger­ingen om att ta fram en nationell strategi för ener­gilager och införa ett teknikneutralt stöd för energilager. I yrkande 77 efter­frågas ett till­kännagivande om att sti­mu­lera och skapa för­ut­sättningar för loka­la och regio­nala marknader för flexi­bilitet i elanvänd­ningen.

Även i kommittémotion 2023/24:2453 av Rickard Nordin m.fl. (C) lyfts energilagring fram. I yrkande 63 begärs ett tillkännagivande till regeringen om att ta fram en handlings­plan som undersöker behovet av mellan- och lång­siktig energilag­ring samt ser över behovet av ersättningsmodeller för handel med stödtjänster. I omställningen till alltmer väderberoende energi­källor be­hövs sats­ningar på mellan- och långsiktig energilagring och effektutjämning för ett mer robust ener­gisystem.

Elnätet behöver balanseras lokalt, slås det fast i kommittémotion 2023/24:1527 av Linus Lakso m.fl. (MP). Motionärerna anser att elmarkna­den därför behöver utvecklas och kompletteras med lokala och regionala mark­na­der som bl.a. gör det enklare för elkunderna att sälja sitt överskott genom att mata tillbaka el från ett batteri, när elpriset är högt eller det är brist på kapacitet i elnätet. Yrkande 29 är i princip likalydande med det ovan refererade yrkan­de 74 i partimotion 2023/24:996 (MP) om en nationell strategi för ener­gi­lager och ett teknikneutralt stöd för energilager.

I yrkande 31 begärs ett tillkännagivande om att stimulera och skapa för­ut­sättningar för lokala och regionala marknader för flexibilitet i elanvänd­ningen. Motionärerna pekar också på värme- och kraft­vär­mens roll i elsyste­met. De framhåller att lokal elpro­duktion i exempelvis kraftvärme är extra viktigt för effektbalansen i regioner med kapacitetsbrist, vil­ket bör återspeglas ekono­miskt. Motionärerna pekar på behovet av en na­tionell strate­gi för värme- och kraft­värmesektorns roll i elsystemet och begär i yrkande 36 ett tillkänna­gi­van­de om att stötta framtidens kraftvärme- och värmeproduktion samt un­der­lätta för lo­kal effektproduktion och stödtjänster.

Betydelsen av energilagring för balansering av elnätet lyfts också fram i kom­mittémotion 2023/24:2450 av Emma Berginger m.fl. (MP). I yrkan­de 30 efter­frågas ett tillkännagivande om att underlätta installation av energi­lager som kan användas för att jämna ut elproduktionen och balansera elnätet men också kan nyttjas vid elav­brott, och i yrkande 31 begärs ett tillkänna­gi­vande till regeringen om att ta fram en nationell strategi för energilager och införa ett tek­nikneutralt stöd för energilager. Motionärerna anser att energi­la­ger behöver byggas i an­slutning till bostäder och kommersiell verksamhet och att det be­hövs pla­nering för hur särskilt viktiga verksamheter ska hållas igång vid stör­ningar och vad det kräver i form av bl.a. batterilager.

Så kallade energigemenskaper lyfts fram av Jan Riise m.fl. (MP) i motion

2023/24:895. Motionärerna framhåller att det finns ett snabbt växande in­tres­se för energigemenskaper i Sverige. De menar att dessa bi­drar till lokal pro­duk­tion av el och därmed avlastar det nationella nätet genom att ge­menskapens pro­duktion kopplas samman med existerande nät. Motio­närer­na begär därför ett tillkännagivande till regeringen om att skynd­samt utreda och föreslå hur EU:s elmarknadsdirektiv ska kunna genomföras och kom­pletteras med för­ut­sättningar som även fortsättningsvis gynnar ut­veck­lingen av ener­gi­gemen­ska­per över hela landet.

Bakgrund och pågående arbete

Elmarknadsdirektivet om stöd- och aggregeringstjänster

Med stödtjänst avses enligt 1 kap. 4 § ellagen en tjänst som behövs för driften av ett nätföretags elnät med undantag för hantering av överbelastning. Våren 2022 behandlade riksdagen regeringens proposition Genom­föran­de av el­mark­nadsdirektivet när det gäller nätverksamhet (prop. 2021/22:153, bet. 2021/22:NU21, rskr. 2021/22:309). I propositionen återfanns bl.a. flera förslag med kopp­ling till stödtjänster. Utskottet biföll förslagen och avstyrkte de mo­tioner som då var aktuella med hänvisning till de förslag på detta område som fanns i den aktuella propositionen och till att regeringen har uttalat att stöd­tjänst­mark­na­derna bör utvecklas bl.a. för att säkerställa en hög leverans­säker­het även fort­sättningsvis och på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt. Ut­skot­tet hän­vi­sade också till det då pågående arbetet med att utveckla mark­na­den för stöd­tjänster. Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2022.

Våren 2023 behandlade riksdagen regeringens proposition 2022/23:59 Ge­nom­förande av elmarknadsdirektivet när det gäller leverans av el och aggre­geringstjänster (prop. 2022/23:59, bet. 2022/23:NU9, rskr. 2022/23:170). I pro­positionen fanns bl.a. förslag om ändringar i ellagen som skulle under­lät­ta efterfrågeflexibilitet genom aggregering. Riksdagen biföll utskottets förslag om att anta regeringens förslag till lagändringar och dessa trädde i kraft den 1 juni 2023.

Energirådet diskuterar flexibilitet

Vid mötet med EU:s ministerråd för transport, telekommunikation och energi (TTE-rådet) den 4 mars 2024 fanns en dagordningspunkt med rubriken Flexi­bilitet som ett viktigt verktyg för energi­om­ställningen. Av underlaget inför mötet framgår att tanken var att diskutera flexibilitetsfrågor mot bak­grund av att det i takt med att mer väderberoende el­produktion ansluts till elsystemet krävs en allt större flexibilitet. Historiskt har denna flexibilitet kommit från elpro­duktion (i stödtjänstmarknaderna), främst från vattenkraft i Sverige. På senare tid har EU och medlemsländerna arbetat för att öka flexibiliteten från efterfrågesidan, där konsumenter använ­der teknik för att flytta sin elförbruk­ning från tider när produktionen är lägre och priserna högre.

Flexibilitet ses som ett viktigt verktyg i den gröna omställningen, eftersom den möjliggör ett mer effektivt utnyttjande av befintliga elnät och därmed snab­bare nätanslutningar av gröna industriprojekt och laddstolpar för elektri­fiering av transportsektorn och en snabbare och optimerad utveckling av vä­der­beroende elproduktion. Ökad flexibilitet kan även bidra till försörjnings­trygghet och låga kost­nader för energisystemet. Det finns flera nya åtgärder för att analysera och stödja icke-fossil flexibilitet i den nyligen överenskomna elmarknads­revideringen, och kommissionen utvecklar tillsammans med sys­tem- och regionnätsoperatörerna en ny förordning om efterfrå­ge­flexibilitet.

Under rådsmötet betonade Sverige tillsammans med ytterligare några med­lemsstater vikten av teknikneutrala marknadsbaserade lösningar där prissig­na­lerna tillåts styra.

Rapport om lagring av el

I regleringsbrevet för 2022 fick Svenska kraftnät i uppdrag att beskriva ut­veck­ling, potential och behov av lagring av el och andra flexibili­tets­tjäns­ter kopplat till drift, systemansvar, utbyggnad av transmissionsnät och för en väl fungerande elmarknad. Svenska kraftnät skulle utföra uppdraget i sam­ar­bete med Energimarknadsinspektionen och Energimyndigheten. Upp­dra­get redo­visades i rapporten Lagring av el – omvärldsanalys (Svk 2022/2773) som över­lämnades till Regeringskansliet i november 2022.

Uppdrag att främja potentialen för flexibilitet i elsystemet

I augusti 2022 fick Svenska kraftnät i uppdrag av regeringen att tillsammans med Energimarknadsinspektionen, Energimyndigheten och Styrelsen för ackre­di­tering och teknisk kontroll (Swedac) utveckla förutsättningarna för att främja och realisera potentialen för flexibilitet i elsystemet.

Ett deluppdrag till Svenska kraftnät var att ta fram en handlingsplan för hur flexibilitet bättre kan främjas inom Svenska kraftnäts ansvarsområden. Upp­draget redovisades i april 2023 i rapporten Strategisk handlingsplan för ökad flexibilitet – Redovisning av regeringsuppdrag avseende att främja ett mer flexi­belt elsystem inom Svenska kraftnäts ansvarsområden (Svk 2022/2276).

Rapporten fokuserar på fyra olika områden: flexibilitetsresurser på markna­derna för stödtjänster för balansering, lokala flexibilitetsmarknader, flexibilitet vid anslutning av elintensiva aktörer (och övriga nätkunder) samt flexibilitet genom mer flexibla nättariffer och nätabonnemang.

I december 2023 slutredovisade de fyra myndigheterna gemensamt upp­dra­get att utveckla förutsättningarna för att rea­lisera potentialen för flexibilitet i elsystemet i rapporten Främjande av ett mer flexibelt elsystem – Delupp­drag 5 (Ei R2023:18).

I rapporten slås det fast att en betydligt högre elanvändning tillsammans med en stor andel väderberoende elproduktion innebär att det finns ett större behov av flexibilitet i elsystemet för att upprätthålla effektbalansen i alla lägen. Det innebär också att det finns behov av ett mer effektivt nätnyttjande, där flexibilitet är en nyckelfaktor.

Det betonas också att flexibilitet i elsystemet är ett samlingsbegrepp som t.ex. kan omfatta stödtjänster för ba­lans­hållning, flexibilitet för att hantera nät­kapacitetsbrist, elanvändarnas pris­känslighet, oberoende aggregering, flexi­bi­litet som en del i att hantera effekt­balansen, industrins efterfråge­flexi­bilitet och mycket mer.

Myndigheterna har valt att dela in begreppet flexibilitet utifrån dess nytta i elsystemet och kategoriserar behovet efter flexibilitet för energi, flexibilitet för balansering och flexibilitet för överföring.

Vidare konstaterar myndigheterna att behovet av flexibilitet för effekt och energi ökar i alla tidsskalor och i alla svenska elområden fram till 2030–2031.

För att hantera det ökande behovet av flexibilitet kommer det enligt rappor­ten inte att räcka med att använda befintlig infrastruktur och resurser mer ef­fektivt. Utöver arbetet med nya marknadslösningar och digitalisering behövs även andra proaktiva åtgärder för att stödja införandet av flexibla förmågor i olika tidsskalor eftersom behovet av flexibilitet ökar i en sådan om­fattning. Det behövs nya resurser med förmågor till energiförflyttningar mel­lan dagar samt mellan veckor såväl som nya resurser med förmåga att balansera elsys­te­met.

I rapporten presenteras en handlingsplan med åtgärder som myndigheterna kan vidta inom sina respektive ansvarsområden för att främja flexibilitet. Hand­lingsplanen innehåller åtgärdsförslag inom olika sakområden, och hel­hets­bil­den anges vara viktig eftersom flera av åtgärderna förstärker varandra.

När det gäller åtgärder i fråga om aggregering, obalansjustering, mätning och avräkning ser myndigheterna det som särskilt viktigt att det etableras en s.k. elmarknadshubb som kan leda till att hanteringen av mätdata kopplat till flexi­bilitet blir mer effektiv och underlätta för nätägare, elhandlare, leveran­törer av aggregeringstjänster och balanstjänster och den enskilde som vill bidra med flexibilitet. Eftermonterad smart styrning kan även möjliggöra för en mängd redan befintliga resurser att snabbare bidra med flexibilitet.

Enligt uppgift från Klimat- och näringslivsdepartementet i början av mars 2024 pågår bered­ning av förslagen i rapporten inom Regeringskansliet.

Regeringsuppdrag om energigemenskaper

Begreppet energigemenskaper innefattar gemenskaper för förnybar energi och medborgarenergigemenskaper så som de definieras i EU:s förnybart- respek­tive elmarknadsdirektiv.

Eftersom det sedan den 1 januari 2022 är tillåtet att dela el mellan bygg­na­der inom sam­ma fastighet har intresset för att bilda s.k. energigemen­skaper ökat. I en energi­gemenskap kan närliggande byggnader kopplas sam­man i ett mindre system för att producera, dela, återvinna och lagra energi. I Sverige är förekomsten av energigemenskaper fortfarande begränsad, men med den nyss­nämnda regleringsförändringen finns bättre förutsättningar att ska­pa en sådan gemenskap och därmed även ett ökat intresse för energi­ge­menskaper. Energi­mark­nadsinspektionen menar att driftsformen med fördel kan orga­ni­seras som en ekonomisk förening i Sve­rige.

Den 15 februari 2024 beslutade regeringen att ge i uppdrag åt Energimyn­dig­he­ten att utreda förutsättningarna för att bilda och bedriva verk­samhet i ge­men­skaper för förnybar energi och medborgarenergi­gemen­skaper och huru­vi­da det be­hövs ytterligare insatser för att främja sådana ge­men­skaper. Upp­dra­get ska redovisas till Regeringskansliet senast den 2 sep­tember 2024.

Det bör även nämnas att det inom ramen för Energimyndighetens om­fat­tan­de forskningsprogram E2B2 – som är inriktat på frågor om ener­gieffektivt byggande och boende – pågår studier av energigemenskaper där forskare bl.a. undersöker hus­hållens roll och relation till lagring, delning, an­vändning och pro­duktion av energi inom ramen för en gemenskap.

Kraftvärmens roll

I en av motionerna framhålls kraftvärmesektorns roll i elsystemet och vikten av att stötta framtidens kraftvärme- och värmeproduktion samt underlätta för lokal effektproduktion och stödtjänster.

Här bör nämnas att Energimyndigheten har haft i uppdrag av regeringen att ta fram en fjärr- och kraftvärmestrategi. Uppdraget delrapporterades den 31 mars 2023 i rapporten Förslag till en fjärrvärme- och kraftvärmestrategi – Del­rappor­tering till uppdrag Förslag till en strategi för en långsiktig hållbar ut­veckling av fjärr- och kraftvärmesektorn samt rapportering av deluppdra­get 5 Kart­lägg­ning av potentialen i befintlig och outnyttjad elproduktion i Uppdrag att stärka försörj­ningstryggheten i energisektorn (ER 2023:14). En stor del av rapporten be­hand­lade tilläggsuppdraget att ”kartlägga potentialen i befintlig och out­nyttjad elproduktion samt identifierade orsaker till att den inte till­gängliggjorts elmarknaden”. Ett stort fokus låg även på fjärr- och kraft­värmens konkurrens­kraft och ekonomiska ställning, liksom en genom­gång av uppvärm­nings­mark­naden i Sverige. Delrapporten behandlade även hur olika EU-direk­tiv kan kom­ma att påverka fjärr- och kraftvärmen, utmaningar med avfalls­förbränning och det fossila avfallet, utvecklingen av Svenska kraftnäts stöd­tjänst­markna­der i förhållande till kraftvärmens nyttor samt försörj­nings­trygg­het.

I december 2023 slutrapporterade Energimyndigheten sitt uppdrag i rappor­ten Förslag till en fjärrvärme- och kraftvärmestrategi – Slutleverans Förslag till en strategi för en långsiktigt hållbar utveckling av fjärr- och kraftvär­me­sek­torn. Del 2 av 2 med förslag på åtgärder och ett något mer långsiktigt pers­pek­tiv (ER 2023:27).

Tidigare riksdagsbehandling

Våren 2023 behandlade utskottet ett antal motionsyrkanden om olika elmark­nads­relaterade stöd- och flexibilitetstjänster. Yrkandena avstyrktes och utskot­tet hänvisade bl.a. till att betydelsen av sådana tjänster har lyfts fram både i den elektrifieringsstrategi som regeringen presenterade i februari 2022 och i den överenskommelse som ligger till grund för den nuvarande re­ger­ingens sam­arbete med Sverigedemokraterna. Vidare påminde utskottet om att Sven­ska kraftnät hade i uppdrag att lämna uppdaterade förslag om hur stöd­tjänst­marknader kan utformas för att ge potentiella stöd­tjänst­leve­rantörer på både pro­duktions- och förbrukningssidan incitament att bidra till en robust och effektiv elförsörjning.

Senare under våren 2023 tog utskottet också ställning till förslag om energi­lager, däribland ett om en nationell strategi för energilager som mot­sva­rade det nu aktuella i mo­tion 2023/24:996 (MP). Utskottet avstyrkte för­slagen och fram­höll att Svenska kraftnät tillsammans med ett flertal myndig­heter vid den aktuella tidpunkten hade i uppdrag att utveckla förut­sättningarna för ökad efter­frågeflexibilitet, energilagring och styr­ning av småskalig elpro­duk­tion (bet. 2022/23:NU17). Alla delar i detta upp­drag var då ännu inte slut­redo­visa­de och ut­skottet sa sig ha för avsikt att följa de slutsatser som upp­dra­get mynnar ut i med intresse.

Utskottets ställningstagande

Sverige ligger förhållandevis långt framme när gäller att utöka konsumenters för­måga att flytta elförbrukning till timmar med lägre pris, och med använd­ning av efterfrågeflexibilitet för att hantera nätbegränsningar samt bidra till stöd­tjänster.

Utskottet delar flera av motionärernas upp­fattning att en ökad flexi­bi­litet i användningen av el bland såväl företag som hushåll rymmer en potential att vässa elmarknadens funktion och där­ige­nom bl.a. undvika häftiga el­pris­sväng­ningar och effektbristsituationer. Sam­ti­d­igt gör utskottet bedöm­ning­en att ut­väx­lingen på detta område skulle bli stör­re om denna flexibilitet värde­sattes på ett tydligare sätt.

Utskottet välkomnar också de diskussioner som nyligen har inletts på mi­nis­ter­nivå inom EU om betydelsen av att möjliggöra för fler flexibilitets­lös­ningar på den gemensamma europeiska elmarknaden. Samtidigt ser utskottet det som angeläget att EU:s arbete för att förbättra efterfråge­flexi­biliteten byg­ger på fram­gångsrika marknadsbaserade modeller som finns i medlems­län­derna re­dan i dag. Förekommande statliga stöd eller styrmedel för ökad flexi­bilitet och lagring bör utformas teknikneutralt, och även flexibilitet från ny fos­sil­fri elpro­duktion bör kunna bidra.

Mot den bakgrunden har utskottet också ställt sig positivt till de förslag som regeringen överlämnade till riksdagen under våren 2022 med koppling till ut­veck­ling av olika s.k. stödtjänster på elmarknaden. Utskottet vill här även näm­na att såväl den nuvarande regeringen som den som den efterträdde har uttalat att stöd­tjänstmarknaderna bör utvecklas bl.a. för att säkerställa en hög leve­rans­sä­ker­het även fortsättningsvis och på ett så kostnadseffektivt sätt som möj­ligt. Under våren 2023 beslutade riksdagen om att anta lagförslag som skul­le un­derlätta efterfrågeflexibilitet genom aggregering.

Utöver de lagändringar med inriktning på flexibilitet och stödtjänster som således redan har trätt i kraft redovisade fyra myndigheter i december 2023 ett gemensamt uppdrag att utveckla förutsättningarna för att rea­lisera potentialen för flexibilitet i elsystemet. I myndigheternas rapport återfinns även en hand­lingsplan med åtgärder som de kan vidta inom sina respektive ansvars­om­råden för att främja flexibilitet.

Ökade möjligheter och bättre förutsättningar för lagring av el berörs i några av motionerna, och här kan utskottet konstatera att Svenska kraftnät har ge­nom­fört en omvärldsanalys i vilken myndigheten beskriver utveckling, po­ten­tial och behov av lagring av el och andra flexibilitetstjänster kopplat till drift, systemansvar och utbyggnad av transmissionsnät för att uppnå en väl fun­ge­rande elmarknad.

Beträffande kraftvärmens roll och dess möjligheter att tillhandahålla stöd­tjänster, hänvisar utskottet till att dessa frågor i viss utsträckning har be­rörts inom ramen för det arbete med att ta fram en fjärr- och kraft­värme­strategi som Energimyndigheten avrapporterade i slutet av 2023.

Utskottet noterar också att Riksrevisionen i den granskningsrapport som re­fereras inledningsvis i detta betänkande har rekommenderat regeringen att utreda en del principiella frågor om vilka elsystemnyttor som bör ges er­sätt­ning så att de aktörer som bidrar med olika typer av systemstödjande nyttor kan få likvärdiga ekonomiska incitament. Regeringen instämmer å sin sida i den skrivelse som behandlas i detta betänkande när det gäller uppfattningen att den pågående utvecklingen skulle gynnas av en mer över­gri­pande analys för att beskriva de principer som ska gälla för att bestämma vilka typer av system­stöd­jande nyttor och tjänster som bör ges ersättning. Vidare kan utskot­tet kon­statera att regeringen i skrivelsen redovisar uppfattningen att dagens el­mark­nads­modell funge­rar väl, men att den behöver utvecklas ytterligare, bl.a. när det gäller just prissättningen av de nyttor som krävs för ett leverans­säkert elsys­tem, och att de kraftslag som bidrar med så­dana nyt­tor bör ersättas för detta, vilket alltså ligger i linje med Riksrevi­sio­nens re­kom­men­da­tio­ner. Re­ger­ingen med­delar i anslutning till detta avsik­ten att återkomma i denna fråga. Utskottet ser fram emot det konkreta utfallet av denna avisering och vill i sammanhanget även påminna om att arbetet med att utarbeta en s.k. till­för­litlighetsnorm är en viktig pusselbit i den fortsatta analysen av utform­ningen av stödtjänster och kapacitets­meka­nismer.

När det avslutningsvis gäller s.k. energigemenskaper hänvisar utskottet till att Energimyndigheten nyligen har fått i uppdrag av regeringen att se över frå­gor med koppling just till sådana gemenskaper och vilka eventuella åtgärder som kan behövas för att underlätta tillkomsten av energigemenskaper. Någ­ra åtgärder utöver detta från riksdagens sida anser utskottet inte vara på­kal­lade i nuläget.

Därmed anser utskottet att riksdagen bör avslå de förslag som behandlas i detta avsnitt. Således avstyrker utskottet motions­yr­kan­dena.

Motionerna

För att kunna hantera effektbristsituationer upphandlar Svenska kraftnät en stra­tegisk reserv som kallas effektreserven. I kommittémotion 2023/24:2453 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 33 begärs ett tillkännagivande om att göra effekt­reserven mer klimatvänlig genom att ersätta den fossila oljan med fos­sil­fria alternativ. Vidare begär motionärerna i yrkande 62 ett tillkänna­gi­vande om att förtydliga förhållandet mellan Svenska kraftnät och andra rele­van­ta energimyndigheter när det gäller fördelning av ansvaret för den lång­sik­tiga leve­ranssäkerheten.

Svenska kraftnäts effektreserv berörs också i kommittémotion 2023/24:1527 av Linus Lakso m.fl. (MP). I yrkande 41 efterfrågar motio­nä­rer­na – utan närmare motivering – ett tillkännagivande om att Svenska kraft­näts effek­t- respektive störningsreserv ska vara 100 procent förnybar samt att Sverige bör driva på gentemot EU för att flexi­bilitet ska få ingå i effekt­reserven igen.

Ett tillkännagivande om att stärka den långsiktiga rollen för kraftvärmen i det västsvenska el­systemet föreslås i motion 2023/24:942 av Dzenan Cisija (S) yrkande 3. Motionären framhåller att det bl.a. genom att stärka kraftvärmens roll som effektreserv kan säkerställas att Västsverige fortsätter att vara en kon­kurrenskraftig och hållbar region även i framtiden.

Betydelsen av en grön och oberoende energireserv vid en kris lyfts fram i mo­tion 2023/24:1968 av Sofie Eriksson (S). Motionären anser att Sverige be­höver stärka sin beredskap och säkerhet och att en viktig del då handlar om ener­giförsörjningen vid en kris. Motionären lyfter fram den ödriftslösning som är base­rad på batterilagring och solceller som finns i Ludvika och begär ett till­kännagivande om fördelarna med en grön och oberoende energi­reserv vid kris.

Ett tillkännagivande om att övergripande säkra elinfrastrukturen för att kla­ra om­ställ­ningen till ett mer hållbart samhälle efterfrågas i motion 2023/24:597 av Ann-Sofie Lifvenhage (M). Motionären påpekar bl.a. att om­ställningen av den tunga industrin och den alltmer omfattande digitaliseringen kraftigt ökar både elbehovet och effektuttaget i bl.a. Södermanland.

I motion 2023/24:720 av Ulrika Heindorff m.fl. (M) konstateras det att el­behovet förväntas öka och att fler använder mer el samtidigt. Effektbehovet – elanvändningen per tidsenhet – ökar därmed. Svenska kraftnät ansvarar för upp­handling av en effektreserv som kan utökas vid särskilda behov. Motio­närer­na anser att den ansträngda situationen i Skåne bör kunna ses som ett så­dant ”sär­skilt behov” som skulle kunna motivera tillkomsten av en lokal syd­lig effekt­reserv. I yrkande 1 begär motionärerna ett tillkännagivande till reger­ingen om att undersöka möjligheten till en lokal effektreserv i södra Sverige.

Bakgrund och pågående arbete

Förslag om ett nytt leveranssäkerhetsmål

I december 2023 remitterade regeringen en promemoria med förslag om nya energipolitiska mål inför den energipolitiska inriktningspro­position som har aviserats till våren 2024. I promemorian fanns förslag till ett leve­ranssäker­hets­mål och planeringsmål för elsystemet. Det leverans­säkerhetsmål som före­slås är att det svenska elsystemet ska ha förmågan att leverera el där efter­frågan finns, i rätt tid och i tillräcklig mängd, i den utsträckning det är sam­hälls­eko­nomiskt effek­tivt. Omotiverade hinder i elsystemet ska undan­röjas för att ska­pa förut­sätt­ningar för en effektiv marknad som främjar konkur­rens­kraf­tiga pri­ser. Re­ger­ingen gör också bedömningen att Svenska kraftnät bör få ett över­gripan­de ansvar för att följa upp leveranssäker­hetsmålet och för att vidta eller föreslå nödvändiga åtgärder.

Remisstiden löpte ut den 31 januari 2024.

Uppdrag om ökad försörjningstrygghet

I december 2022 fick Svenska kraftnät i uppdrag av regeringen att tillsammans med Energimyndigheten intensifiera arbetet med att stärka försörjnings­trygg­heten i energisektorn på kort och lång sikt med fo­kus på elförsörjningen. Upp­draget delredovisades i april 2023 i rapporten Ut­vidg­ning av effekt­reser­ven – Redovisning av regeringsuppdrag avseende stär­kande av försörj­nings­trygg­he­ten i energisektorn – Deluppdrag 1.

Deluppdraget innebar att Svenska kraftnät skulle genomföra förberedande åt­gärder för att utvidga effektreserven eller förbereda motsvarande avtal med elproducenter i syfte att säkerställa resurstillräcklighet i enlighet med tillför­lit­lig­hetsnormen för Sverige t.o.m. den 16 mars 2025.

Svenska kraftnät bedömer att den redan upphandlade effektreserven är till­räcklig för att säker­ställa resurstillräcklighet i enlighet med tillförlitlig­hets­nor­men för Sverige fram till 2025. Enligt Svenska kraftnäts senaste natio­nella analyser och de analyser som har gjorts på europeisk nivå riskerar Sverige dock inom några år att inte upp­fylla den fastställda svenska tillför­litlig­hets­nor­men på en timme med effekt­brist per år. Efter vintern 2025/26 bedöms behovet av ytter­ligare resurser öka i takt med att effektbalansen väntas bli allt svagare, särskilt för elområde 4, dvs. det elområde som omfattar landets sydligaste de­lar.

Svenska kraftnät bedömer vidare att Sverige på sikt behöver införa en kapa­citetsmarknad som är öppen för alla som kan bidra med kapacitet och att det på grund av långa ledtider för införandet kan vara lämpligt att använda en stra­te­gisk re­serv liknande effektreserven under en övergångsperiod.

Svenska kraftnät rekommenderar:

–      att den nuvarande förordningen om en effektreserv justeras så att ytter­li­gare volymer kan upphandlas

–      att den justerade förordningen är öppen för olika typer av resurser och kraft­slag för att möjliggöra att det finns tillräckligt med resurser att upp­handla för att möta en allt svagare resurstillräcklighet över tid

–      att en ny lag om effektreserv tas fram för att gälla fram till 2032 då en mark­nadsomfattande kapacitetsmekanism kan vara på plats om det fattas beslut om att gå den vägen.

Av regeringens propositionsförteckning från januari 2024 framgår det att re­ger­ingen har för avsikt att i september 2024 lämna en proposition till riksdagen med titeln En kapaci­tetsmekanism för elmarknaden.

Översyn av Svenska kraftnäts uppdrag

I en av motionerna berörs frågor om fördelningen mellan olika myndig­he­ter av ansvaret för den långsiktiga leveranssäkerheten. Här bör nämnas att det på­går en utredning om en översyn av myndigheternas uppgifter och ansvar inom energi­området (KN2023/03329). Översynen har bl.a. omfattat reger­ingens styr­ning av Svenska kraftnät, som har en central roll i att utveckla elsystemet och trans­missionsnätet i förhållande till de behov som följer av energiom­ställ­ning och elek­trifiering. Svenska kraftnät har även en central roll för en trygg elför­sörj­ning och för totalförsvarets återuppbyggnad. I översynen har ingått att ut­re­da om Svenska kraftnäts omfattande uppdrag kan organiseras på ett annat sätt i syfte att tydliggöra Svenska kraftnäts uppgifter och ansvar. Vidare har det ingått att ta fram förslag till hur regeringens styrning av Svenska kraft­nät i dess nuvarande verk­samhetsform som ett affärsverk kan vidare­ut­vecklas för att för­bättra förutsätt­ningarna för Svenska kraftnät att utföra sina uppgifter, vil­ket är i linje med Riks­revisionens rekommendation som rör Svenska kraft­nät. Över­synen, i den del som gäller Svenska kraftnät, redovisades den 20 ok­to­ber 2023 och enligt den skrivelse från regeringen som utskottet behandlar i detta ärende bereds över­synen alltjämt inom Regeringskansliet. Uppdraget ska i sin helhet slut­re­do­visas senast den 29 mars 2024.

Kraftvärmen och effektreserven

I en av motionerna framhålls kraftvärmens roll som effektreserv. Här bör näm­nas att Energimyndigheten har haft i uppdrag av regeringen att ta fram en fjärr- och kraftvärmestrategi, vilket har refererats tidigare i betänkandet. Här bör särskilt nämnas att kraftvärmens roll som en potentiell del av effekt­re­serven berörs i en delrapport. Det konstateras att effektreserven i sin nuva­rande ut­form­ning inte möjliggör deltagande från kraftvärme, men att Svenska kraf­t­nät har ett pågående regeringsuppdrag där de bl.a. ska se över om det be­hövs någon typ av kapacitetsmekanism efter effektreservens utgång. Av det skälet an­såg Ener­gi­myndigheten att det fanns anledning att lyfta fram kraftvärmens möj­lig­het att bidra.

I december 2023 slutrapporterade Energimyndigheten sitt uppdrag i rappor­ten Förslag till en fjärrvärme- och kraftvärmestrategi med förslag på åtgärder och ett något mer långsiktigt pers­pektiv (ER 2023:27). Där konstateras det att Svenska kraftnät i december 2022 fick i uppdrag från regeringen att föreslå ut­formningen av kapacitetsmekanismer med förutsättning att ersätta effekt­re­serven och säkerställa effekttillräcklighet efter den 16 mars 2025. Svenska kraft­nät presenterade resultatet av uppdraget i mars 2023 i rapporten Fram­tidens kapacitetsmekanism för att säker­ställa resurstillräcklighet på elmark­na­den. I rapporten föreslår Svenska kraft­nät att det införs en marknadsom­fat­tan­de kapacitetsmekanism med till­gäng­lig­hetsoptioner, som ska ersätta den nuva­rande effektreserven. En mark­nads­om­fattande kapacitetsmekanism kom­mer inte att styra mot ett antal specifika an­lägg­ningar utan vara öppen för alla att delta på och få ersättning från, vilket skul­le kunna innebära en mer direkt er­sätt­ning för tillförlitlig elproduk­tion.

Av regeringens propositionsförteckning från januari 2024 framgår det att en proposition med titeln En kapaci­tetsmekanism för elmarknaden kommer att lämnas till riksdagen i september 2024.

Skriftlig fråga om investeringar i kraftreserven

I februari 2024 besvarade statsrådet Ebba Busch en fråga från Tobias Anders­son (SD) om huruvida statsrådet och regeringen har för avsikt att vidta några åtgärder för att uppdatera och nyinvestera i den svenska kraftreserven (fr. 2023/24:639). Statsrådet konstaterade att Svensk Kraftreserv AB är ett hel­ägt dotterbolag till Svenska kraftnät som äger och förvaltar anläggningar för stöd­tjänster till transmissionsnätet. Statsrådet framförde därefter uppfattningen att det arbe­te som Svenska kraftnät och Svensk Kraftreserv AB gör är angeläget, inte minst mot bakgrund av elsystemets sårbarhet. Verksamheten har en viktig funk­tion för att skapa nödvändig reservkapacitet för elförsörjningen och är där­med av betydelse för Sveriges elberedskap och elförsörjningens robusthet, frågor som är högt prioriterade av regeringen och som regeringen följer noga.

Tidigare riksdagsbehandling

Förslag i motioner om effektreserven avstyrktes av utskottet våren 2023 (bet. 2022/23:NU9). De handlade om frågor både om att utesluta fossila bränslen från effekt­reserven och om lokala effektreserver, liknande de förslag som är aktuella även i detta betänkande. Utskottet sa sig inte vilja föregripa det då pågående och tidigare refererade uppdrag som regeringen i december 2022 hade gett Svenska kraftnät och Energimyndigheten att intensifiera arbetet med att stärka försörjningstryggheten i energisektorn på både kort och lång sikt. Ut­skottet konstaterade att uppdraget avsåg hela energisektorn men att huvud­fo­kus var på elförsörjningen och bl.a. inkluderade frågor om effektreservens ut­formning.              

Utskottets ställningstagande

Det övergripande målet för den svenska energipolitiken är att den ska bygga på samma tre grundpelare som energisamarbetet i EU. Det innebär att politiken syftar till att förena försörjningstrygghet, konkurrenskraft och eko­logisk håll­bar­het.

Med stigande elpriser som till viss del beror på en allt högre efterfrågan, be­gräns­ningar i överföringskapacitet och ett större fokus på potentiella situa­tioner med effektbrist har frågor om försörjningstrygghet och leverans­sä­kerhet fått ökad uppmärksamhet. När Ryssland på ett allt tydligare sätt börja­de använ­da leveranser av gas och andra energibärare som ett påtryck­nings­medel gent­emot EU blev dessa frågor än mer angelägna, och de ställdes på sin spets när Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022.

Mot bakgrund av dessa frågors tilltagande aktualitet ser utskottet positivt på att ett leveranssäkerhetsmål har utretts och ingår som en del i den propo­sition om energipolitikens långsiktiga inriktning som regeringen läm­nade till riksdagen den 19 mars 2024. Ett sådant mål kommer att tydliggöra betydelsen av leve­rans­säker­het och göra det lättare för de berörda myndigheterna att mo­tive­ra varför vissa åtgärder vidtas på elmarknaden. Vidare vill utskottet nämna att Svenska kraft­nät tillsammans med Energimyndigheten har haft i upp­drag att intensi­fiera arbetet med att stärka försörjningstryggheten i energi­sektorn på kort och lång sikt med fokus på elförsörjningen. Uppdraget berörde även den s.k. effekt­reserven. Svenska kraftnät ansåg nämligen att Sverige på sikt be­hö­ver införa en kapacitetsmarknad som är öppen för alla som kan bidra med kapa­citet men att det kan vara lämpligt att använda en strategisk reserv liknan­de effektre­serven under en övergångsperiod.

Här bör även nämnas att Energimyndigheten har behandlat frågor om kraft­värmens roll som en potentiell del av effektreserven inom ramen för ett reger­ings­uppdrag att ta fram en fjärr- och kraftvärmestrategi. I en delrapport be­rör­des frågor om kraftvärmens roll som en potentiell del av effektreserven. Det konstaterades att effektreserven i sin nuvarande utform­ning inte möjliggör för kraftvärmeproducenterna att delta men att Svenska kraftnät vid den aktuella tidpunkten hade ett pågående regeringsuppdrag att bl.a. se över om det behövs någon typ av kapacitetsmekanism efter effektreservens utgång. Av det skälet ansåg Ener­gi­myndigheten att det fanns anledning att nämna kraft­värmens möj­lig­het att bidra. I december 2023 slutrapporterade Energimyndigheten uppdra­get, och då hänvisade den på nytt till Svenska kraftnäts uppdrag att föreslå utformning av kapacitetsmekanismer med förutsättning att ersätta effektreser­ven och säkerställa effekttillräcklighet efter den 16 mars 2025.

När det gäller frågor om fördelningen av ansvar för den långsiktiga leve­ranssäkerheten mellan olika myndigheter hänvisar utskottet till den över­syn som pågår av ett antal myndigheters uppgifter och ansvars­områden på energi­området och där bl.a. Svenska kraftnäts roll har belysts.

Av regeringens propositionsförteckning från januari 2024 framgår det att regeringen avser att lämna en proposition till riksdagen med titeln En kapaci­tetsmekanism för elmarknaden i september 2024. Med hänvisning till detta anser utskottet att det inte finns några skäl för riksdagen att vidta några åtgärd­er med anledning av förslaget om kraftvärmens potential som en del av effekt­reserven eller om effekt­reservens sammansättning i något annat av­seen­de.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Motionerna

Enligt vad som anförs i kommittémotion 2023/24:2693 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) föreslog Socialdemokraterna inför vintern 2022/23 att de avgifter som hade betalats in till Svenska kraftnät och som inte kunde användas till nätför­stär­kande åtgärder (s.k. flaskhalsintäkter) skulle kunna återföras på kort sikt ge­nom åtgärder som skulle sänka priserna, sänka nätavgift­erna eller ge åter­bä­ring till hushåll och företag. Motionärerna anser att regeringen inte har lyc­kats vidmakthålla den uttryckliga möjligheten i EU-regelverket att använda Sven­ska kraftnäts avgifter till att kompensera elkunder vid eventuella nya kraf­tiga elprishöjningar kommande vintrar. Med hänvisning till detta föreslår mo­tio­närerna i yrkande 3 ett tillkännagivande om regeringens ansvar för att försvara me­ka­nis­mer i EU:s regelverk som möjliggör flexibel användning av flaskhals­in­täk­ter­na.

I motion 2023/24:1604 av Niels Paarup-Petersen (C) yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om differentierad elpriskompensation. Motionären anser att kompen­sa­tio­nen för ovanligt höga elpriser, så länge elprisområdena finns, bör vara diffe­rentierad så att den i rimlig grad motsvarar prisdifferensen på el.

Tidigare riksdagsbehandling

I förra årets betänkande där utskottet behandlade frågor om elstöd redovisades bakgrunden till de elstöd som utforma­des under 2022–2023 och som betalades ut till hushåll, företag samt övriga närings­idkare och juridiska per­so­ner under och efter vintern 2022/23 som en kompensation för de höga elpriser som rådde under denna period (bet. 2022/23:NU9). Vid detta tillfälle behandlade utskot­tet ett förslag om differentierad elpris­kompensation likaly­dande med det nu ak­tu­el­la i motion 2023/24:1604 (C) från samma motionär.

Utskottet avstyrkte de då aktuella motionerna bl.a. med hänvisning till att bestämmelser om elstöd har utarbetats och i vissa fall även godkänts av kom­missionen, och till att det vid den aktuella tidpunkten alltjämt pågick arbete med att fördela ytterligare elstöd. Utskottet förutsatte också att rimlighet och rättvisa hade funnits med som kriterier när stöden utformades, men menade samtidigt att det i situationer av det aktuella slaget kan vara nödvändigt att dra olika typer av gränser (max­belopp, geografiska gränser etc.) som ofrån­kom­ligen resul­terar i att det upp­kommer diskussioner om att vissa får stöd men inte andra eller att vissa får mer stöd än andra. Utskottet sa sig vidare ta för givet att reger­ingen kommer att följa upp de olika elstödens träffsäkerhet och att den i det sammanhanget också drar slutsatser om i vilken utsträckning stöden kan anses ha varit rätt­visa och rimliga. Härutöver redovisade utskottet uppfatt­ning­en att det är vik­tigt att dra lärdomar från den här typen av breda akuta statliga insatser för att de ska fungera ännu bättre nästa gång en motsvarande situation uppkom­mer.

Utskottets ställningstagande

De kraftiga elprishöjningar som uppkom under vintern 2022/23 hade flera oli­ka samverkande förklaringar. En av dessa var att elmarknaden signalerade om en brist på el i delar av Europa och inom Sverige samt begränsade möj­ligheter att föra el mellan regio­ner med brist och sådana där det finns ett över­skott. Högre priser förväntas leda till att elanvändningen minskar i det korta pers­pektivet och att produktionen och överföringskapaciteten byggs ut var­ef­ter ett nytt jämviktsläge uppkom­mer. I det avseendet kan de högre elpriserna ses som ett tecken på att el­mark­naden fungerar.

Samtidigt kan det uppfattas som mycket besvärande att de kraftigt höjda priserna under den omnämnda perioden slår så hårt mot elanvändare som har svårt att anpassa sin elanvändning på kort sikt. Det kan handla om både före­tag och hushåll, där de förstnämndas verksamhet inte längre är lönsam efter el­pris­höjningarna och där de sistnämndas privatekonomi drabbas så hårt att män­niskor tvingas ge avkall på sådana självklarheter som en rimlig upp­värm­ning av sina bostäder, avbetalning på bolån eller annat de inte längre an­ser sig ha råd med.

Enligt utskottets uppfattning var det mycket positivt att det gick att uppnå en bred politisk enighet bakom nödvändigheten av att staten tog ansvar för att avlasta de drabbade i den uppkom­na situationen genom att införa elstöd.

När det gäller de två motionsyrkanden som är aktuella i detta avsnitt har ut­skottet dessvärre haft vissa svårigheter att uttyda vad det egentligen är mo­tionärerna efterfrågar. I det ena fallet riktas kritik mot att regeringen inte har lyckats vidmakthålla de möjligheter som ges i EU-regelverket att använda Svenska kraftnäts avgifter till att kompensera elkunder om eller när kraftiga elprishöj­ningar uppkommer igen under kommande vintrar. Motionärerna an­ser att regeringen ska fortsätta det arbetet.

Eftersom utskottet inte kan utläsa ur motionens motivtext vilka möjligheter mo­tionärerna anser har gått om intet eller vilket arbete de anser att reger­ingen mer konkret ska bedriva finner utskottet det både vanskligt och mindre lämpligt att rekommendera riks­da­gen att ställa sig bakom yrkandet.

När det gäller yrkandet om en differentiering av elstöden kan utskottet kon­statera att dessa var differentierade. Det första elstödet betalades bara ut till el­pris­område 3 och 4 och det andra elstödet till alla elområden, men med ett lägre belopp till område 1 och 2. Utskottet anser därmed att det inte finns skäl för riksdagen att bifalla yrkandet. Om motionären eventuellt önskar nå­gon annan form av differentiering än den som har tillämpats går dock inte att utläsa ur motionen och är således inget som utskottet kan ta ställning till.

Avslutningsvis vill utskottet upprepa sitt uttalande från förra året om att ut­skottet förutsätter att regeringen kommer att följa upp de olika elstödens träffsä­kerhet eftersom det är viktigt att dra lärdomar från den här typen av breda akuta statliga insatser för att de ska fungera ännu bättre nästa gång en motsvarande situation uppkommer. Inom ramen för den typen av uppföljning bör även frå­gor om differentieringen av stöden kunna belysas.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Motionerna

Den kraftigt ökande elektrifieringstakten kräver att tempot hålls uppe i utbygg­naden av det nya, kanske dubbelt så stora, elsystemet, framhålls det i parti­motion 2023/24:2458 av Muharrem Demirok m.fl. (C). Sverige har kapa­citetsbrist samtidigt som det svenska stamnätet är ett av de äldsta i Euro­pa. Be­hovet av investeringar i ny produktion och ny överföringskapacitet är enormt, för industrialiseringen och för elektrifieringen av transportsektorn. I yrkande 18 begär motionärerna ett tillkännagivande om att överväga att ge Svenska kraftnät i uppdrag att anpassa transmissionsnätet i förväg till snabbt utökad storskalig produktion av el på många platser, inklusive planerade vind­kraftsparker och kraftigt ökad överföringskapacitet mellan olika elområ­den.

Behovet av ökad nätutbyggnad lyfts också fram med liknande argumen­ta­tion i kommittémotion 2023/24:2453 av Rickard Nordin m.fl. (C). I yrkan­de 59 föreslås ett tillkännagivande om att stärka överförings­kapaciteten för att möta den ökande efterfrågan på el och om att satsa på smarta elnät, ökad an­vän­darflexibilitet, energieffektivisering och energilagring. Vidare konstate­rar motionärerna att Svenska kraftnät har i uppdrag att se över eventuell priori­teringsordning och ska redovisa detta till regeringen. Oaktat slutsatserna från detta uppdrag anser motionärerna att åtgärder för ökad transparens är av av­görande betydelse för att öka hastigheten i omställningen och tydliggöra för­ut­sättningarna för de inblandade företagen. I yrkande 68 efterfrågas ett tillkän­na­gi­vande om att ge Svenska kraftnät i uppdrag att bygga ut nätkapacitet till all storskalig el­produktion.

Att bygga ut elnätsinfrastrukturen kan ha stor påverkan på den fysiska mil­jön och på många aktörer över region- och kommungränserna. Motionärer­na vill även se en ökad regional samordning vid planeringen av elnätsin­fra­struk­tur, så att utbyggnaden genomförs på ett sätt som gagnar regionen som helhet, vilket kräver god lokalkännedom. I yrkande 69 begär de därför ett tillkänna­givande om att öka möjligheten till regional samplanering av nätin­frastruktur.

I yrkande 70 begär de ett tillkännagivande om att elnätsinfra­struk­turen bör byggas ut på ett sätt som minimerar behovet av markintrång, samt att kra­vet på att använda marksnål teknik när det är möjligt bör skärpas.

Det är även motionärernas uppfattning att de möjligheter till undantag från koncessionsplikt som finns bör användas i större omfattning eftersom de i dags­läget inte tillämpas på något systematiskt eller förutsebart sätt. I yrkan­de 71 begär de ett tillkännagivande om att undanta redan miljöprövade verk­sam­hetsområden från kravet på koncession och därigenom möjliggöra en snab­ba­re elnätsutbyggnad.

Utöver detta anser motionärerna att gränserna i nätregleringen bör kart­läggas för att undvika att befintlig vindkraft minskar sin pro­duktion av lönsam­hetsskäl. Ett tillkännagivande med den innebörden be­gärs i yrkan­de 87.

I kommittémotion 2023/24:2450 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkan­de 27 begärs ett tillkännagivande om att uppgradera det svenska elnätet så att hela landet får ett smart, flexibelt och robust elnät som klarar av en ökad andel för­nybar el, står emot cyberattacker och extremväder bättre och klarar ödrift så att telekommunikationer och värmeförsörjning kan upprätthållas även vid kriser.

För att bli kvitt beroendet av fossila bränslen måste stora delar av sam­hället elektrifieras – något som enligt många bedömare kommer att resul­tera i att el­an­vändningen fördubblas till 2045. Detta slås fast i kommitté­motion 2023/24:1527 av Linus Lakso m.fl. (MP). I yrkande 37 efterfrågar motio­nä­rerna ett tillkännagivande om att göra det möjligt att över­föra egenpro­du­cerad el mellan olika byggnader inom samma fastighet eller närliggande fas­tigheter. Motionärerna under­stry­ker i sam­manhanget också att Sveriges elnät är i stort behov av utbyggnad och utveckling, och de vill därför upp­gradera det svens­ka elnätet så att hela landet får ett smart, flexi­belt och robust nät som klarar mer förnybar el. I anslutning till detta begär mo­tio­närer­na i yrkande 38 ett till­kän­nagivande om att säkra att till­gången till nät­kapa­citet styrs av miljö- och sam­hällsnytta.

Ett tillkännagivande om ökad kapacitet i stam- och regionnät till Göteborg efterfrågas i motion 2023/24:942 av Dzenan Cisija (S) yrkande 2. Med hän­vis­ning till den pågående positiva ekonomiska och industriella utveck­lingen i Västsverige understryker motionären att det är av största vikt att säker­ställa en robust och hållbar energi­infrastruktur i regionen. Enligt motionären är det av­gö­rande att Svenska kraftnät ökar kapaciteten i stam- och regionnäten till Göte­borg i takt med utbyggnaden av vindkraften.

Betydelsen av ökad elnätskapacitet lyfts även fram i motion 2023/24:1689 yrkande 2 av Mikael Dahlqvist och Lars Mejern Larsson (båda S), med sär­skilt fokus på situationen i Värmland. Motionärerna anser att det inte är rätt med stora geografiska skill­nader vare sig ur ett nationellt eller ett globalt pers­pek­tiv. Till­gången till el behöver vara bra i hela landet, oavsett om man bor i gles­bygd eller tätort.

Ulrika Heindorff m.fl. (M) konstaterar i motion 2023/24:720 att Syd­väst­län­ken är det viktigaste exemplet på pågående utbyggnad av kraft­över­för­ings­kapaciteten inom Sverige. Sydvästlänken blev efter många års förse­ning färdig i juli 2021. I yrkande 3 begär motionärerna ett tillkänna­gi­van­de om att det är vik­tigt att överföringskapaciteten inom Sverige fortsätter att byggas ut.

I motion 2023/24:1243 av Martina Johansson (C) finns två yrkanden som på olika sätt gäller solelproduktion och mikronätsdragningar. I yrkande 1 be­gärs ett tillkännagivande om att göra det tillåtet att dra elledningar mellan hus så att man kan nyttja det bästa läget för solceller i ett område. I yrkande 2 be­gärs ett tillkännagivande om att göra det tillåtet att bygga en solpark för egen konsumtion när det egna taket inte är lämpligt.

Helena Lindahl och Anne-Li Sjölund (båda C) anför i motion 2023/24:1747 att för mycket fokus har lagts på överföringskapaciteten från norr till söder och på de flaskhalsar som finns i elöverföringskapaciteten i de mellersta och södra delarna av landet. Svenska kraftnät har därför aviserat en kraftfull utbyggnad av stamnätet fram till 2040, men den måste även innefatta de begränsningar som uppstår i norr. I yrkande 1 begär motionärerna ett till­kännagivande om att tyd­liggöra för Svenska kraftnät att en utbyggnad av och investeringar i stam­nä­tet behöver göras i hela landet. Med hänvisning till att det finns begräns­ningar i kraftöverföringen även i norra Sverige som hotar viktiga företagseta­bleringar i bl.a. Robertsfors kommun förordar motio­närer­na i yrkande 2 att riks­dagen genom ett tillkännagivande till regeringen ska fram­föra att inves­te­ringar i stamnätet inte enbart bör bygga på prognoser utan även bör göras med marginal för att möjliggöra ytterligare elin­ten­siva invester­ingar i hela Sve­rige.

I motion 2023/24:774 av Larry Söder (KD) konstateras det inledningsvis att elnätet är avgörande för att Sverige ska nå sina samhällsmål genom en trygg och säker elförsörjning till hushåll, näringsliv och offentliga institutioner. För att underlätta investeringar i elnätet bör regeringen tydlig­göra för Energimark­nads­inspektionen att utvecklingen av intäktsregler­ingen ska utvärderas mot Tidö­avtalets planeringsram om fördubblad elan­vänd­ning till 2045 och minska­de ledtider för utbyggnad. Ett tillkännagivande med den innebörden begärs i yrkande 1. Motionären anser också att det är viktigt att arbeta utifrån premis­sen att kost­naden för energiomställningen inte enbart kan läggas på kundkol­lektivet. När Sverige tidigare har genomfört stora tekniksprång (bred­bands­utbyggna­den är ett exempel) har staten pekat ut färd­riktningen och sett till att det har funnits ekonomiska förutsätt­ningar för de aktörer som ska genom­föra om­ställningen. I yrkande 2 efterfrå­gas ett till­kän­nagivande om en utredning av hur energisystemets förändring ska finan­sieras.

Bakgrund och pågående arbete

Regeringen om elnätsutbyggnad

I budgetpropositionen för 2024 konstaterar regeringen att elbehovet i Sverige kommer att öka kraftigt med den elektrifie­ring av bl.a. industrier och trans­porter som samhället står inför (prop. 2023/24:1 utg.omr. 21). För att kunna möta samhällets ökade behov av el och samtidigt säkerställa god för­sörj­nings­trygghet krävs det därför en omfat­tande ut­byggnad av både elpro­duk­tions­kapaciteten och elnäten. Regeringen anför vidare att behovet av nya elnät är avgörande för energiomställningen och en förut­sätt­ning för de industri­eta­ble­ringar som har initierats i Sverige.

Svenska kraftnäts utvecklings- och investeringsplaner

Som har redovisats tidigare i betänkandet innehar Svenska kraftnät det svenska transmissionsnätet som ägs av staten, dvs. det nät med vilket el överförs långa sträckor med höga spänningsnivåer.

I november 2021 presenterade Svenska kraftnät en systemutvecklingsplan för perioden 2022–2031. I planen anges det bl.a. att Svenska kraftnät planerar för reinvesteringar på ca 46 miljarder kronor under 2022–2031 för att hantera ett nät som är i behov av förnyelse, samtidigt som affärsverket genomför an­slut­ningsprojekt, systemförstärkningar och marknadsintegration för drygt 49 miljarder kronor.

I december 2023 godkände riksdagen regeringens förslag om investerings­plan för Svenska kraftnät som en riktlinje för affärsverkets investeringar under perioden 2024–2026 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 21, bet. 2023/24:NU3). De planerade investeringarna under perioden 2024–2026 beräknas uppgå till 32 miljarder kronor, varav 7,8 miljarder kronor avser 2024.

Regeringen konstaterar att det kan förekomma tidsmässiga förskjutningar som kan påverka investeringsnivåerna enskilda år. Vidare noterar regeringen att Svenska kraftnät under föregående år har haft en lägre investeringstakt än pla­nerat, vilket i huvudsak har orsakats av förseningar i projekt. Regeringen kon­sta­terar att den höga investeringsvolymen ställer krav på planering, analys av resursåtgång samt uppföljning och kontroll i verksamheten. Det är därför vik­tigt att Svenska kraftnät redovisar ekonomiska bedömningar, motiv för och kon­sekvenser av investeringar, underlag för prioriteringar och utfall av före­gåen­de investeringsplan.

Uppdrag om nätutvecklingsplaner

I regleringsbrevet för 2024 har Energimarknadsinspektionen fått i uppdrag av regeringen att utreda och ta fram en metod för att hantera och använda nät­utvecklingsplaner i energiplaneringssyfte, dvs. skapa transparens och dia­log i relevanta planeringsprocesser och ange planerade nätinvesteringar som krävs för att ansluta ny produktionskapacitet och ny last, för alla branscher och tra­fikslag. Energimarknadsinspektionen ska i ett första steg utreda hur innehål­let i nätutvecklingsplanerna kan sammanställas och tillgäng­lig­göras för intres­sen­ter och i ett andra steg utveckla ett ändamålsenligt it-stöd.

Den första delen av uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 31 au­gusti 2024. Den andra delen ska redovisas senast den 31 au­gusti 2025.

Utökade undantag från kraven på nätkoncession

För att bygga och använda en starkströmsledning krävs koncession enligt 2 kap. 1 § ellagen. Regeringen får dock enligt 2 kap. 5 § ellagen bevilja undan­tag från kravet på koncession. Nätkoncessionsutredningen (SOU 2019:30) fö­re­slog utökade un­dan­tag från koncessionsplikten och möjligheter till dis­pens. Flera av utred­ningens förslag på detta område har genomförts genom änd­ringar i förord­ningen (2007:215) om undantag från kravet på nätkonces­sion enligt 2 kap. 1 § ellagen (1997:857), den s.k. IKN-förordningen, som träd­de i kraft den 1 janu­ari 2022. Undantagen regleras i 22 a–c §§ IKN-förord­ning­en.

I regle­rings­brevet för 2021 fick Energimarknadsinspektionen i uppdrag att ytterli­gare analysera det svenska regelverket när det gäller undantag från kra­vet på nät­koncession. I december 2022 redovisade Energimarknadsin­spek­tio­nen upp­draget i rapporten Slutna distributionssystem och interna nät – En ana­lys av elmarknadsdirektivets bestämmelser om slutna distributionssystem och en över­syn av undantagen från kravet på nätkoncession (Ei R2022:12). Inom ra­men för uppdraget har Energimark­nadsinspektionen bl.a. analyserat bestäm­melserna i artikel 38 i elmarknads­direktivet – som innehåller bestäm­melser om slutna distribu­tionssystem – i förhållande till regler om medborgar­energi­gemen­skaper och gemenskaper för förnybar energi.

Regeringen skickade ut rapporten på remiss i april 2023 med en sista svars­dag den 25 augusti 2023. Enligt uppgift från Klimat- och näringslivsde­par­te­mentet i februari 2024 bereds förslagen och remissvaren alltjämt inom Re­ger­ings­kans­liet.

I oktober 2023 besvarade statsrådet Ebba Busch en skriftlig fråga från Monica Haider (S) om undantag för koncession för interna nät mellan bygg­na­der och fastigheter (fr. 2023/24:90). I sitt svar konstaterade statsrådet inled­ningsvis att frågeställningen är angelägen och att de gångna årens höga elpriser har visat att kunderna kan påverka sina energikostnader genom att t.ex. instal­lera solceller eller vidta andra åtgärder. Vidare hänvisade statsrådet till de nya un­dan­tag som hade införts i den s.k. IKN-förordningen den 1 januari 2022 och som möjliggör energidelning mellan fastigheter i mikronät.

Statsrådet framhöll också att Energimarknadsinspektionen – om så öns­kas – kan ge ett bindande besked som besvarar frågan om en ledning eller ett led­ningsnät i det enskilda fallet är undantaget från kravet på nätkoncession. I takt med att fler ansökningar om bindande besked hos Energimarknads­inspek­tio­nen avgörs kan en rättspraxis etableras som vägleder parterna i en konflikt om interna lågspänningsnät. Handläggningstiden har också gått ned nå­got.

Försvarsberedningen om elförsörjningen

Med anledning av det som tas upp i en av motionerna med koppling till vissa elberedskapsrelaterade frågor kan nämnas att Försvarsberedningen i december 2023 redovisade sin syn på inriktningen på totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret (Ds 2023:34). På temat försörjningsberedskap berörs bl.a. frågor om energiförsörjningen inklusive frågor om elförsörjningen.

Försvarsberedningen konstaterar bl.a. att attacker eller sabotage mot kritisk infrastruktur som t.ex. ställverk och transformatorer i elnätet eller en cyber­attack mot elsystemen kan få stora konsekvenser för produktion och dis­tri­bu­tion av el. Elberedskapslagen (1997:288) är den lag som reglerar el­före­tags skyl­dig­heter att vidta åtgärder för att säkerställa samhällets behov av elför­sörj­ning vid svåra påfrestningar och höjd beredskap. Skyldigheterna i lagen gäller för företag som bedriver produktion av el, överföring av el och handel med el. Svenska kraftnät är ansvarig myndighet för elberedskapen, vil­ket inne­bär att myndigheten ska säkerställa att elförsörjningen har en bered­skap för att klara både fredstida kriser och krig.

Försvarsberedningen anser att det förstärkta (fortifikatoriska) skyddet i vissa delar av el­nätet behöver utvecklas även fortsättningsvis. Försvars­bered­ningen noterar även att regeringen den 12 oktober 2023 gav Svenska kraftnät i uppdrag att ana­ly­sera behovet av civilplikt inom elförsörjningen och lämna förslag på åt­gär­der. Uppdraget ska redovisas senast den 29 mars 2024.

Försvarsberedningen anser också att det finns behov av att minska elnätets sårbarhet, exempelvis genom att förstärka kapaciteten för ökad redundans och se över förutsättningarna för lokal produktion och distribution av el. Bered­ningen anser också att det behövs bättre författningsmässiga förut­sätt­ningar för att i fredstid kunna planera för ransonerings- och priori­te­rings­åtgärder inom elområdet. Arbetet med att åtgärda detta anser Försvarsberedningen bör vidtas skynd­samt.

Vidare betonar Försvarsberedningen att arbetet med att utveckla förnybar elproduktion även måste beakta totalförsvarsaspekter. Härutöver no­te­rar För­svars­be­red­ningen att regeringen den 15 december 2022 gav Svens­ka kraft­nät och Energimyndigheten i uppdrag att intensifiera arbetet med att stär­ka för­sörjningstryggheten i energisektorn på kort och lång sikt.

Pilotprojekt i norra Sverige

I regleringsbrevet för 2024 fick Energimarknadsinspektionen i uppdrag att ge­nomföra pilotprojektet Norra Sverige där myndigheten skapar en plattform för dialog om elmarknadens regelverk med regionalt verksamma aktörer samt främ­jar hur integration av flexibilitet i relevanta projekt utifrån nyindustriali­se­ringen i Norrbottens och Västerbottens län så att anslutning till elnätet eller abonnemangsökning blir effektiv och underlättar investeringar för elektrifie­ringen och den gröna omställningen. Myndigheten ska även fortlöpan­de iden­ti­fiera behov av regelutveckling.

Tidigare riksdagsbehandling

Motionsyrkanden om elnät har behandlats av riksdagen vid flera tillfällen un­der de senaste åren. Senast tog utskottet ställning till sådana förslag våren 2023, när flera var likalydande med eller snarlika de nu aktuella (bet. 2022/23:NU9). Utskottet avstyrkte yrkandena bl.a. med hänvisning till att det vid tidpunkten, liksom nu, pågick ett omfattande arbete i Svenska kraftnäts regi med att hantera ett trans­missionsnät som är i behov av förnyelse, samtidigt som affärs­verket ge­nom­för anslutningsprojekt och systemförstärkningar.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill hävda att det råder en bred politisk samsyn om att samhällets ökade behov av leveranssäker el med god försörj­nings­trygghet kräver en om­fattande utbyggnad av både elpro­duk­tions­ka­paciteten och elnätsinfrastruktu­ren. Even­tuella oenigheter tycks kretsa mer kring produktionsfor­merna än kring nöd­vändigheten att kunna överföra el mellan producenter och kon­su­menter. Med detta dock inte sagt att det inte kan uppstå markan­vänd­nings­konflikter exempelvis i sam­band med att kraftledningar måste tillåtas ta plats i land­skapet och i när­heten av människors och djurs livsmiljöer.

Utskottet kan konstatera att det pågår ett intensivt arbete med att genomföra ny- och reinvesteringar i det svenska transmissionsnätet i Svenska kraftnäts regi. Samtidigt kan utskottet, liksom Riksrevisionen, slå fast att Svenska kraft­nät inte har kunnat bygga ut transmissionsnätet i den takt som planerats efter­som överklaganden och omtag inom ramen för tillståndsprocesserna har för­hindrat genomförandet enligt den tänkta tidsplanen. Utskottet noterar här ock­så att regeringen instämmer i Riksrevisionens bedömning att det finns en bety­dande risk för att Svenska kraftnät framöver inte kommer att kunna ge­nomföra åtgärder i den takt som behövs och att ytterligare åtgärder därför krävs från regeringen och andra aktörer för att underlätta myndighetens ut­bygg­nad av trans­mis­sionsnätet.

Utöver det som utskottet har redovisat om åtgärder för att förkorta till­stånds­pro­cesser vill utskottet också påminna om att riksdagen på förslag av regeringen har avsatt ett särskilt anslag för en utökad energiplanering som bl.a. syftar till att stärka och samordna energiplaneringen på lokal, regional och na­tio­nell nivå och investeringar i elproduktion, eldistribution och ökad elan­vänd­ning i näringslivet därigenom ska gå i takt både geografiskt och tids­mäs­sigt.

Energimarknadsinspektionen har i upp­drag att utreda och ta fram en metod för att hantera och använda nätut­veck­lingsplaner i energi­planeringssyfte, dvs. skapa transparens och dialog i relevanta planerings­processer och ange vilka nätinvesteringar som krävs för att kunna ansluta ny produktionskapacitet och ny last.

När det gäller frågor om sådana elnät som inte behöver tillstånd enligt el­lagen (icke koncessionspliktiga nät, IKN) vill utskottet hänvisa till de ut­ökade undantagsmöjligheter som har införts i den s.k. IKN-förordningen och till att det pågår beredning inom Regeringskansliet av förslag om ytterligare sådana un­dantag.

Ett förändrat klimat och en orolig nära omvärld accentuerar betydelsen av ett elnät som är robust och som kan stå emot olika former av attacker och extrema vädersituationer. I sammanhanget instämmer utskottet i det som an­förs om detta i en av motionerna. Utskottet anser dock att frågan till stor del har tagits om hand av Försvarsberedningen, som bl.a. har lyft fram att det för­stärkta skyd­det i vissa delar av elnätet behöver utvecklas ytterligare och att det finns behov av att minska elnätets sårbarhet, exempelvis genom att förstärka ka­pa­citeten för ökad redundans och se över förutsättningarna för lokal pro­duk­tion och distribution av el.

Med anledning av att kraftförsörjningssituationen i norra Sverige lyfts fram i en av motionerna vill utskottet avslutningsvis nämna att Energi­mark­nads­in­spektionen har i uppdrag att ge­nomföra pilotprojektet Norra Sverige där myn­dig­heten skapar en plattform för dialog om elmarknadens regelverk med regio­nalt verksamma aktörer. Vidare syftar projektet till att främ­jar integration av flexibilitet i rele­vanta projekt utifrån nyindustriali­se­ringen i Norrbottens och Västerbottens län så att anslutning till elnätet eller abonnemangsökning blir effektiv och under­lättar inves­teringar för elektrifie­ringen och den gröna om­ställ­ningen.

Sammanfattningsvis anser utskottet inte att det finns anledning för riks­da­gen att vidta några åtgärder med anledning av de förslag som behandlas i det­ta avsnitt.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Motionerna

Elektrifieringen av samhället är en historisk strukturomvandling som är av­gö­ran­de för en framgångsrik klimatomställning, slås det fast i partimotion 2023/24:2458 av Muharrem Demirok m.fl. (C). För att lyckas med klimat­om­ställningen i tid anser motionärerna att det bl.a. krävs en betydligt snabbare utbyggnad av energiproduktionen än vad som tidigare har förutsetts. De anser att det även fortsättningsvis bör finnas statlig finansiering för anslutningar av stora fossilfria kraftproduktionskällor till elnätet. I yrkande 17 begärs ett till­kän­na­givande med den inriktningen.

Rickard Nordin m.fl. (C) begär i kommittémotion 2023/24:2453 yrkan­de 66 ett tillkännagivande om att öka transparensen i köerna för anslutning till stamnät och regionnät för både producenter och konsumenter, samt säkerställa att hänsyn tas till projektmognad vid tilldelningen av kapacitet för att inte denna ska bokas på speku­la­tion. Motionärerna konstaterar att det finns många ansökningar om att få ansluta till region- och stamnätet men att dagens system, som utgår från att den som står först i kön får ansluta först, hämmar dessa möj­ligheter. Kötider, plats i kön och andra parametrar är dock dolda, vilket för­svårar för företagen. Åtgärder för ökad transparens är avgörande för att öka tempot i om­ställ­ningen och tydliggöra förutsättningarna för de berörda före­tagen.

Sverige behöver fullfölja utbyggnaden av den havsbaserade vindkraften, fram­hålls det i kommittémotion 2023/24:2693 av Fredrik Olovsson m.fl. (S). Enligt motionärerna kan den havsbaserade vindkraften ge en kraftigt ökad energiproduktion, särskilt i de södra delarna av landet. Mot den bakgrunden föreslås i yrkande 11 ett till­kännagivande om att fortsätta Svenska kraftnäts pla­nerade insatser för anslutning av havsbaserad vindkraft.

Bakgrund och pågående arbete

Översyn av regleringen av avgifter på el- och naturgasområdena

I mars 2022 gav regeringen en särskild utredare uppdraget att se över reglerna om de avgifter som elnäts- och naturgasföre­tagen tar ut för att ge tillgång till nät och annan infrastruktur (dir. 2022:20). Syftet med utredningen var att åstad­komma ett regelverk som är förenligt med elmarknadsdirektivet respek­tive gasmarknadsdirektivet. Vidare var syftet att på ett tydligt sätt ta till vara kun­der­nas intressen och nätföretagens roll i utvecklingen och utbygg­naden av el- och naturgasnäten i Sverige för att på bästa sätt kunna möta nuvarande och fram­ti­da utmaningar.

Uppdraget redovisades i oktober 2023 i betänkandet Ett förändrat regelverk för framtidens el- och gasnät (SOU 2023:64). I betänkandet finns vissa förslag om att upphäva bestämmelser om undantag och nedsättningar av anslutnings- och överföringsavgifter som enligt utredningens konsekvensanalys kommer att innebära försämrade ekonomiska förutsättningar för den småskaliga elpro­duktionen.

Utredningsbetänkandet skickades ut på remiss i november 2023 med sista svarsdatum den 5 februari 2024.

Vindkraft i Tidöavtalet

Enligt överenskommelsen mellan Sverigedemo­kra­terna, Moderaterna, Krist-demokraterna och Liberalerna (det s.k. Tidöavtalet) har vindkraft en viktig plats i energimixen men ska byggas på konkurrensneutrala villkor och med hän­syn till miljön och lokala intressen. Det slås vidare fast att planen att låta el­nätskollektivet subventionera den havsbaserade vindkraftens elnätsanslut­ning­ar stoppas. I avtalet anges det också att principen om att den som ansluter till elnätet ska stå för de kostnader anslutningen orsakar ska upprätthållas även till havs. Utöver detta innehåller överenskommelsen en skrivning om att det vid tidpunkten pågående uppdraget till Havs- och vattenmyndigheten att utre­da frågor om exklusivitet för anläggande av vindkraftsparker be­höver bred­das till Svens­ka kraftnät. Utgångspunkten ska vara att alla pro­duk­tionsslag bär sina egna kostnader.

Svenska kraftnät om anslutningar eller om utökat abonnemang

I slutet av februari 2023 redovisade Svenska kraftnät ett regeringsuppdrag om hanteringen av förfrågningar om anslutning eller om utökat abonnemang. Affärs­verket bedömde att hanteringen visserligen är ändamålsenlig men att det finns utrymme för att utveckla den. Analysen visar att det juridiska ramverket är tydligt i fråga om anslutningsplikten och krav på objektiva och icke-dis­kri­minerande och i övrigt skäliga villkor för att ansluta till elnätet. Däremot är det inte möjligt att införa andra styrande parametrar, t.ex. sam­hälls- eller miljö­nytta, eftersom det enligt affärsverket saknas utrym­me för detta i både svensk och europeisk lagstiftning. Rapporten visar dock att det finns viss för­bätt­rings­potential för att hanteringen ska bli effektivare. Det handlar bl.a. om att höja kravet på mognadsgraden vid ansö­kan om anslut­ning till stam­nätet och om att tillåta att anslutningar som ryms inom det be­fint­liga nätet an­sluts medan an­slut­ningar som kräver förstärknings­åt­gärder får vänta. Ytter­ligare förbätt­rings­åtgärder är att villkora ka­pa­citet för att minska beroen­den och kon­flikter och att se över möjlig­heten att införa intressentpooler för aktö­rer som vill ansluta till nätet på land. Affärsverket konstaterar också att utma­ning­en med dagens pro­cess ligger i att hantera konflikter och beroen­den på ett effek­tivt sätt till­sam­mans med anslu­tan­de parter.

Utredning om prövning av havsbaserad vindkraft

I maj 2023 beslutade regeringen om direktiv till en särskild utredare att ana­lysera hur regelverket för användning av havsområden vid etablering av vind­kraft kan förbättras och hur tillståndsprövningen av vindkraft i Sveriges eko­nomiska zon kan bli mer effektiv och tydlig (dir. 2023:61). I utrednings­direk­tivet slås det bl.a. fast att det krävs anslutning till elnätet för att kunna ta vara på den el som produceras genom havs­baserad vindkraft. Förutsätt­ning­arna för elan­slut­ning har följaktligen stor påverkan på vilket projekt som kan etableras inom ett visst område och inom vilken tidsrymd. Möjligheten att ingå avtal om an­slut­ning med Svenska kraftnät inom rimlig tid kan vara ett sådant kriterium som i något skede skulle behöva uppfyllas för att bibehålla ensamrätt till ett område. I nuläget ingår Svenska kraftnät avtal om anslutning till elnätet först efter det att verksamhetsutövaren har fått tillstånd till verksamheten.

Utredaren ska därför bl.a. analysera hur ensamrätt till etablering av vind­kraft i ett område i allmänt vatten och i Sveriges ekonomiska zon bör regle­ras, inklusive vilka kriterier sökanden måste uppfylla för att få och bibehålla en så­dan ensamrätt. Utredaren ska också ta ställning till hur villkor för ensamrätt till etablering av vindkraft bör fastställas och hur övriga allmän­na intressen kan tillgodoses.

Utredningen ska redovisa sitt resultat senast den 28 juni 2024.

Effektivare process för anslutning till transmissionsnätet

Som har redovisats tidigare i betänkandet slutredovisade Svenska kraftnät i slu­tet av januari 2024 ett regeringsuppdrag att utreda möjligheter och principer för hur anslutningsprocessen till stamnätet kan effektiviseras (rap­po­r­ten Effek­tivisering av processen för anslutning till trans­missions­nätet). Svenska kraftnät redovisar en rad förslag som syftar till att effektivisera anslut­nings­processen till stamnätet. Bland annat utreds möj­lig­heten att ge en anslutande part som kan erbjuda systemnytta, eller vars anslut­ning ryms inom det be­fint­liga nätet, förtur vid anslutning till stamnätet. Svenska kraftnät publi­cerar även rekom­men­dationer till nätföretag om hanteringen av anslut­nings­ärenden.

I rapporten undersöks bl.a. en princip om förtur för anslutningar vars effekt redan ryms inom befintligt nät, under förutsättning att endast en begränsad nega­tiv påverkan för den aktör vars anslutning inte ryms inom befintligt nät kan säkerställas. Syftet är att undvika att stora reservationer av kapacitet i nä­ten blockerar anslutningar som annars skulle kunna genomföras.

Svenska kraftnät presenterar också ett förslag på en åtgärd som ska kunna möjliggöra snabbare anslutning av elproduktion i områden som har eller kan få brist på el. Eftersom det finns ett stort behov av att snabbt tillföra mer el­produktion anser Svenska kraftnät att det är motiverat att ge förtur för till­kom­mande elproduktion där den konkurrerar med tillkommande förbruk­ning om kapacitet i nätet.

Svenska kraftnät beskriver också i rapporten möjligheten att snabbare få till kapacitet där det i dag finns begränsningar genom villkorade avtal, vilka kan tillåta både ökade effektuttag (förbrukning) och inmatning (elproduktion) utan att invänta nätförstärkningar.

Den första delen av regeringsuppdraget – Komplettering av Svenska kraft­näts Vägledning för anslutning till stamnätet avseende ökade krav på mog­nadsgrad och krav på informationsdelning samt promemoria gällande för­änd­ringar i vägledningen – redovisades den 31 december 2023.

Energimarknadsinspektionen om nya föreskrifter om anslutningsavgifter för el och naturgas

I mitten av februari 2024 initierade Energimarknadsinspektionen ett projekt för att ta fram föreskrifter och allmänna råd om anslutningsavgifter för el och na­turgas, detta med hänvisning till att det efter den s.k. Tysklandsdomen, en dom från 2021, inte längre är tillåtet för länder inom EU att detaljreglera an­slut­ningsavgifter för el och naturgas i lag. Vidare konstaterar myndigheten att för­slagen om lagändringar från den tidigare refererade utredningen Ett för­ändrat regelverk för framtidens el- och gasnät (SOU 2023:64) kan påverka utform­ningen av anslutningsavgifter för el och natur­gas. I utredningen föreslås bl.a. att ett antal bestämmelser i ellagen upphävs eller omformuleras och del­vis ersätts med föreskrifter. Trots att lagändringarna ännu inte har be­slu­tats ser Ener­gimark­nads­in­spek­tionen det som nödvändigt att påbörja arbe­tet med att ta fram dessa föreskrifter för att fullgöra uppgifterna enligt el- och gas­mark­nadsdirektiven.

Tidigare riksdagsbehandling

Våren 2023 tog utskottet ställning till ett antal motionsyrkanden om bl.a. an­slut­ning av vindkraftsparker till stamnätet (bet. 2022/23:NU9). Utskottet av­styrkte mo­tio­ner­na bl.a. med hänvisning till att Svenska kraftnät överväger flera olika alter­nativa lösningar för detta. Utskottet påminde också om att en särskild utredare vid den aktuella tidpunkten hade i uppgift att se över reglerna om de avgifter som elnäts- och naturgasföretagen tar ut för att ge tillgång till nät och annan infra­struktur.

Utskottets ställningstagande

Frågor om anslutning till stamnätet har varit föremål för ett antal utred­ningar under det senaste året. Svenska kraftnät har nyligen slutrapporterat ett uppdrag om möjligheter och principer för att effektivisera anslutningsprocessen till stamnätet. I rapporten undersöks bl.a. en princip om förtur för anslutningar vars effekt redan ryms inom befintligt nät, under förutsättning att endast en begränsad negativ påverkan för den aktör vars anslutning inte ryms inom be­fintligt nät kan säkerställas. Syftet är att undvika att stora reser­va­tioner av ka­pacitet i näten blockerar anslutningar som annars skulle kunna genomföras. Den första delen av regeringsuppdraget redovisades den 31 de­cember 2023 och behandlade bl.a. frågor om ökade krav på anslutnings­projektens mognads­grad och krav på informationsdelning.

En särskild utredare har därtill haft regeringens uppdrag att se över regler­ingen av olika avgifter på el- och naturgasmarknadsområdena. Bland de avgif­ter som har berörts återfinns de som en elproducent måste betala för att få an­sluta sig till ett befintligt elnät. Uppdraget redovisades i oktober 2023 och var ute på remiss till början av februari 2024. Därefter har Energimark­nads­inspektionen inlett ett arbete med att ta fram föreskrifter och allmänna råd om an­slutningsavgifter för el och na­turgas med hänvisning till att det inte längre är tillåtet för länder inom EU att detaljreglera sådana an­slut­nings­avgif­ter i lag.

Eftersom anslutningsfrågor inte sällan handlar om att ansluta större vind­kraftsparker till stamnätet vill utskottet även påminna om att det för när­va­ran­de pågår en utredning av hur regelverket för användning av havsom­råden vid etablering av vind­kraft kan förbättras bl.a. med hänvisning till att förutsätt­ningarna för elan­slut­ning har stor påverkan på vilket projekt som kan etableras inom ett visst område och inom vilken tidsrymd. Utredaren ska bl.a. analysera hur ensamrätt till etablering av vind­kraft i ett område i allmänt vatten och i Sve­riges ekonomiska zon bör regle­ras, inklusive vilka kriterier sökanden mås­te uppfylla för att få och bibehålla en så­dan ensamrätt. Utredaren ska också ta ställning till hur villkor för ensamrätt till etablering av vindkraft bör fastställas och hur övriga allmän­na intressen kan tillgodoses. Utredningen ska redovisa sitt resultat i juni 2024.

När det avslutningsvis gäller frågor om statliga subventioner till anslutning av nya kraftproduktionsanläggningar är utskottets principiella inställning att så­dana kostnader ska bäras av respektive anläggning oavsett vilken typ av pro­duktion som avses. Någon särbehandling av något specifikt kraftslag i detta av­seende är således inte aktuell, och principen om att den som ansluter till el­nätet ska stå för de kostnader anslutningen orsakar ska alltså upprätthållas även när det gäller t.ex. havsbaserade vindkraftsparker.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Motionen

I kommittémotion 2023/24:1527 av Linus Lakso m.fl. yrkande 33 begärs ett till­kän­nagivande till regeringen om dynamiska nätavgifter som främjar flexi­bi­litet och smart energianvändning. Detta skulle ge incitament att styra el­an­vändningen till timmar när kapaciteten i elnäten är god. Motionärerna fram­håller att kostnaderna för att stimulera sådan efterfrågeflexibilitet är relativt små. Ofta krävs endast en enkel styrutrustning som är betydligt billi­gare än att in­vestera i exempelvis en ny värmepump eller utbyggnad av elnätet.

Bakgrund och pågående arbete

Översyn av regleringen av avgifter på el- och naturgasområdena

Som har redovisats tidigare i betänkandet har en särskild utredare haft i uppgift att se över reglerna om de avgifter som elnäts- och naturgasföretagen tar ut för att ge tillgång till nät och annan infrastruktur (dir. 2022:20). Uppdraget redovi­sades i oktober 2023 i betänkandet Ett förändrat regelverk för fram­ti­dens el- och gasnät (SOU 2023:64).

Utredningsbetänkandet skickades ut på remiss i november 2023 med sista svarsdatum den 5 februari 2024.

Effekttariffer

I stället för att basera nätavgiften på mängden överförd energi kan man låta effekten (dvs. energiuttag per tidsenhet) påverka avgiften. Det går därmed att åstad­komma en styrning av effektuttaget så att det blir möjligt att utnyttja elnäten på ett mer effektivt sätt genom att jämna ut belastningen och sänka effekt­top­parna. Därigenom blir det också möjligt att ansluta fler kunder till det befint­liga nätet. I vissa fall kan sådan styrning vara tillräcklig för att lösa kapa­citets­bristen i ett nät. I andra fall krävs utbyggnad, men fram till att ut­bygg­naden kom­mit till stånd kan problemet minskas om belastningen i nätet jämnas ut.

Den 2 oktober 2018 beslutade regeringen om en ändring i elförordningen (2013:208) som innebär att Energimarknadsinspektionen får meddela före­skrif­ter om hur nättariffer ska utformas för att främja ett effektivt utnyttjande av elnätet. Energimarknadsinspektionen har därefter beslutat om att alla el­näts­företag ska ha infört nättariffer som inkluderar en effektavgift senast den 1 januari 2027 (EIFS 2022:1). En effekttariff (även kallat effekttaxa, effekt­abon­nemang och effektdebitering) är en nättariff där minst en av de rörliga avgifterna är en avgift för den effekt som används, dvs. den mängd el som för­brukas per timme. Effektavgiften ska baseras på den enskilda kundens an­vändning av elnätet och den sammanlagda belastningen på elnätet. Den ska ock­så vara tidsdifferentierad (tidsindelad). Det betyder att den ska vara olika hög vid olika tider för att återspegla hur belastningen på elnätet varierar över tid.

Tidigare riksdagsbehandling

Våren 2023 avstyrkte utskottet motionsyrkanden om vissa elmarknads­rela­te­rade avgiftsfrågor (bet. 2022/23:NU9), varav ett var likalydande med yrkan­de 33 i motion 2023/24:1527 (MP). Utskottet hänvisade till den då på­gående ovan nämnda översynen av regleringen av avgifter på el- och natur­gas­områdena.

Utskottets ställningstagande

Ökade incitament att styra effektuttag på ett effektivt sätt till gagn för kraft­systemet och för enskilda elkonsumenter kan i många fall kräva en an­pass­ning av avgiftsstrukturerna. Utskottet kan konstatera att det har gjorts en översyn av vissa avgifter på el- och gasnätsområdena som var ute på remiss till början av februari 2024. Utöver detta vill utskottet påminna om att Energi­mark­nads­inspektionen har beslutat om att alla elnäts­företag ska ha infört tids­diffe­ren­tierade nättariffer som inkluderar en effekt­av­gift senast den 1 januari 2027. Mot bakgrund av detta anser utskottet inte att det finns anled­ning för riksdagen att bifalla för­slaget om dynamiska nätav­gif­ter. Yrkandet avstyrks därmed.

Motionerna

Gotland är det enda län som inte är anslutet till det svenska stamnätet, kon­sta­teras det i kommittémotion 2023/24:2453 av Rickard Nordin m.fl. (C). Bris­tan­de överföringskapacitet i de befintliga regionnätskablarna till fastlandet har inne­burit stora begränsningar för utbyggnaden av vindkraft, solceller och in­du­stri­satsningar. Motionärerna konstaterar att det nu finns ett beslut från Svenska kraftnät att bygga två nya kablar till 2031 på totalt 440 kilovolt (kV), vilket är ett steg i rätt riktning, men ser det ändå som angeläget att byggandet av en tredje elkabel till Gotland påskyndas för att säkerställa öns elförsörjning och ska­pa för­ut­sättningar för omställning till ett klimatsmart samhälle. I yrkan­de 95 begärs ett tillkännagivande med den innebörden.

Ann-Sofie Lifvenhage (M) konstaterar i motion 2023/24:2225 att elav­brot­ten fortsätter att drabba Gotland och problemen såväl för näringslivet som för de boende har varit återkommande de senaste åren. Därför begär motio­nären ett tillkännagivande om att det bör initieras ett aktivt arbete för att över­väga hur man kan säkra elförsörjningen till Gotland.

Bakgrund och pågående arbete

Svenska kraftnät kom för några år sedan fram till slutsatsen att en förväntad el­förbruk­nings­ökning innebär att en ny kraftöverföringsförbindelse blir nöd­vän­dig runt 2030. Mot denna bakgrund initierade Svenska kraftnät i februari 2021 en nät­utred­ning om elförsörjningen till Gotland.

Även i ett regleringsbrev till Svenska kraftnät som regeringen beslutade om i juni 2022 angavs att affärsverket i en särskild redovisning bl.a. ska beskriva vilka åtgärder som har vidtagits eller som planeras för att säkerställa en lång­siktigt robust elförsörjning för Gotland. Den särskilda redovisningen över­läm­na­des till Regeringskansliet i oktober 2022. Av redovisningen fram­gick bl.a. att det i januari 2022 hade inletts ett arbete med att ta fram en ny systemstudie över nät- och produktionssystemet i sydöstra Sverige, inklusive matningen till Gotland. Studien berör flera delar som alla har stor påverkan både på Gotlands framtida försörjningssäkerhet och på kraftsystemet som helhet, däribland

–      en ny elförbindelse till Gotland

–      nya landbaserade för­nybara produktionsanlägg­ningar i de två sydligaste elområdena (3 och 4)

–      tre havsbaserade vind­krafts­anläggningar i elområdena 3 och 4

–      förnyelse­behov av fem äldre 400 kV-­ledningar längs östkusten (mellan Norr­köping och Lund)

–      behov av nya trans­missionsnätsledningar i utredningsområdet för att ta emot prog­nos­tiserad lokal samt land- och havsbaserad elproduktion.

Systemstudiens mål är att utreda de samhällsekonomiska förutsättningarna för åtgärderna och finna eventuella beroenden och begränsningar dem emellan.

I regleringsbrevet för 2023 fick Svenska kraftnät sedan i uppdrag att inom ramen för sina uppgifter utvidga transmissionsnätet till att även omfatta Got­land.

I maj 2023 beslutade styrelsen för Svenska kraftnät om en ny kraft­för­bin­delse till Gotland. Den kommer att utgöras av två 220 kV under­vattens­kablar för växelström och beräknas vara i drift 2031. Som bak­grund till beslutet an­gavs att förutsättningarna på Gotland har förändrats markant de se­nas­te åren och att kraven på en robust, trygg och mer driftssäker elförsörjning har ökat. Vidare framhölls att omställningen till en koldioxidneutral industri på Gotland innebär en kraftigt ökad efterfrågan på el redan till början av 2030-talet. Detta tillsammans med en utökad vindkraftsproduktion anges vara viktiga driv­kraf­ter bakom en ny transmissionsnätsförbindelse mellan Got­land och fast­lan­det.

Svenska kraftnät kommer att utreda olika alternativa lokaliseringar för an­slutningen av kablarna, både på fastlandet och på Gotland. Sträckningen för kab­larna bestäms först efter samråd med myndigheter, fastighetsägare och när­boende. Samrådet planeras att hållas under 2024.

Tidigare riksdagsbehandling

Våren 2023 behandlade utskottet senast motionsyrkanden om Gotlands fram­tida elförsörjning och då främst med fokus på frågor om att sammanlänka öns kraftsystem med transmissionsnätet (bet. 2022/23:NU9). Utskottet av­styrk­te de då aktuella förslagen främst med hänvisning till att det vid den aktuella tid­punkten pågick en systemstudie över nät- och produktionssystemet i syd­östra Sverige som berörde flera aspekter som alla har stor påverkan både på Gotlands framtida försörjningssäkerhet och på kraftsystemet som helhet. Vi­dare påminde utskottet om att Svenska kraftnät hade i uppdrag av regeringen att utvidga transmissionsnätet till att även omfatta Gotland.

Utskottets ställningstagande

Utskottet kan konstatera att frågan om Gotlands elförsörjning har varit aktuell under ett antal år. Eftersom förutsättningarna på Gotland har förändrats mar­kant under de senaste åren och kraven på en robust, trygg och mer drifts­säker elförsörjning har ökat välkomnar utskottet att Svenska kraftnäts sty­relse i maj 2023 beslutade om en ny transmissionsnätsförbindelse till Gotland. En ny för­bindelse ökar också förutsättningarna för Gotland att bidra med mer vär­de­full för­nybar el från bl.a. vindkraft till fastlandskonsumenter och för mer elintensiv industri att etablera sig på ön eller att utvidga sin verksamhet.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet inte att det behövs något ut­ta­lande från riksdagen om Gotlands framtida energiförsörjning i linje med vad som föreslås i motionerna. Dessa avstyrks således.

Motionerna

Linus Lakso m.fl. (MP) anför i kommittémotion 2023/24:1527 att kost­na­den för effekt tydligt ska framgå för kunden. Motionärerna framhåller att med exis­terande teknik kan exempelvis laddning av elfordon och uppvärm­ning av hus med värmepumpar förläggas till tider då priset på el är lågt och till­gäng­ligheten i nätet god. Tydliga upp­gifter om effektkostnader skulle un­der­lätta för elkun­der att vara flexibla. I yr­kande 34 begärs därför ett tillkänna­givande om att kun­dens kostnader för effekt bör redovisas tydligt.

Tomas Kronståhl m.fl. (S) efterfrågar i motion 2023/24:1964 ett till­kän­na­givande till regeringen om att utreda en ändring i svensk lagstiftning som för­bättrar de eko­nomiska vill­koren för produktion och konsumtion av förnybar energi i ko­operativ form. Motionärerna anser att energiproduktion i kooperativ form skul­le kunna vara en viktig pusselbit för den småskaliga pro­duk­tio­nen av förnybar energi samt kunna få fler att intressera sig för och in­vestera i solel och/eller vindkraft tillsammans med andra.

Reglerna för hur företag kan reservera el lyfts fram i motion 2023/24:1998 av Linnéa Wickman och Sanna Backeskog (båda S). De menar att en vä­sentlig komponent i kapacitetsbristen är att större industrier och företag kan re­ser­vera kraft i elnätet för tänkbara behov i framtiden. Motionärerna begär i yrkan­de 2 därför ett tillkännagivande om att regelverket för hur företag kan reservera el för en even­tu­ell framtida expansion bör ses över.

Utan närmare motivering föreslår Lars Engsund (M) i motion 2023/24:2539 yrkande 3 ett tillkännagivande om att överväga att genomföra hela eller delar av Klimaträtts­ut­red­ningen där elstamnätet förklaras som riks­intresse och förorda luftled­ningar för stamnätet, vilket är snabbast och bil­li­gast. Vidare konstaterar motionären att det inte är någon som har huvudan­svaret för helheten och långsiktigheten för den svenska energi­infra­strukturen. Motionären anser att helhetsansvaret behöver omfatta såväl el­nät som lång­siktig produktionskapacitet ur ett systemperspektiv där för­del­ningen av pla­ner­bar och väderberoende produktion ges en optimal mix för elsyste­met. I yrkan­de 4 begär motionären ett tillkännagivande till regeringen om att över­väga att ge Svenska kraftnät ett förtydligat och delvis nytt uppdrag med fokus på an­svaret för Sveriges långsiktiga elförsörjning samt mandat att vara till­ståndsmyn­dig­het för lokalisering av nya kraftkällor.

Det finns ca 140 000 hektar kraftledningsgator i Sverige som är bredare än fem me­ter, konstaterar Mikael Larsson (C) i motion 2023/24:836. Motionären fram­håller att dessa rätt utnyttjade skulle kunna fungera som en bety­dande fo­der­resurs för älg och övrigt hjortvilt. Genom att ändra hur man röj­er gyn­nar man viltstammarna, som får mera att äta, och skadorna på an­grän­sande skogs­planteringar och jordbruksmark blir mindre. Motionären före­slår ett till­kän­na­givande till regeringen om att staten genom Svenska kraftnät ska initiera pro­jekt om att viltanpassa breda kraftledningsgator.

I motion 2023/24:1243 av Martina Johansson (C) yrkande 3 begär mo­tio­nären att gränsen för när elen från solceller är för eget bruk och när man räk­nas som producent ses över för en ökad flexibilitet.

Bakgrund och pågående arbete

Översyn av Svenska kraftnäts uppdrag

I en av motionerna berörs frågor om Svenska kraftnäts uppdrag. Här bör på­minnas om den tidigare omnämnda översynen av myndigheternas uppgifter och ansvar inom energiområdet (KN2023/03329). Översynen omfattar bl.a. reger­ingens styrning av Svenska kraftnät, som har en central roll i att utveckla elsys­temet och transmissionsnätet i förhållande till de behov som följer av ener­giom­ställ­ningen och elektrifieringen. Över­synen, i den del som gäller Svenska kraft­nät, redovisades den 20 oktober 2023, och enligt den skrivelse från reger­ingen som utskottet behandlar i detta ärende bereds översynen inom Reger­ings­kansliet. Uppdraget ska slut­redovisas senast den 29 mars 2024.

Transmissionsnätet som riksintresse

Av 3 kap. 8 § miljöbalken framgår att mark- och vattenområden som är särskilt lämpliga för anläggningar för t.ex. energidistribution så långt som möjligt ska skyd­das mot åtgärder som påtagligt kan försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av sådana anläggningar, och områden som är av riksintresse för dessa ska skyd­das mot åtgärder som påtagligt kan försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av dem.

Klimaträttsutredningen har framfört uppfattningen att en effektiv tillämp­ning av bestämmelserna om områden av riksintresse i 3 kap. miljöbalken och plan- och bygglagen är beroende av att områden av riksintresse för energi­distribution upp­dateras och lägesredovisas kontinuerligt. Utred­ningen anser att uppda­terade områden av riksintresse för energidistri­bution, åtminstone när det gäller elnät, är avgörande för att elnät av nationell betydelse ska kunna upprätthållas och byg­gas ut på ett effektivt sätt. Som har redovisats tidigare i betänkandet fort­sätter regeringen beredningen av Klimaträtts­utred­ningens för­slag i fråga om elnät.

I slutet av januari 2024 föreslog Myndigheten för samhällsskydd och bered­skap med stöd av sitt riksintressemandat att samtliga ledningar och sta­tioner i transmissionsnätet för el samt ledningarna i distributionsnätet för el mellan fast­landet och Gotland med tillhörande stationer ska utgöra områden som är av riksintresse eftersom de behövs för totalförsvarets anlägg­ningar. Förslaget är skickat på remiss till Boverket och samtliga riks­intres­semyn­dig­heter och länsstyrelser.

Förbättrad tillgång till mätvärden

I början av mars 2024 presenterade Energimarknadsinspektionen en rapport med förslag som syftar till att underlätta delning av mätvärden och därigenom även att främja flexibilitet (Ei R2024:03 Säker och effektiv tillgång till mät­värden på den svenska slut­kunds­marknaden). Förslagen härrör från ett upp­drag från reger­ingen om hur Sverige ska uppfylla reglerna i EU:s genom­förande­för­ordning om tillgång till mät- och förbrukningsuppgifter. Elkun­der­na har re­dan i dag möjlighet att se och dela sina mätvärden, men med den nya genom­förande­förordningen och Energimark­nads­inspektionens förslag om dess til­lämp­ning i Sverige bedömer inspektionen att elkundernas möjligheter att en­kelt och säkert ladda ned sina egna mätvärden i ett användbart format från el­näts­före­ta­gens internet­baserade kund­portaler kommer att förbättras. Den­na möjlighet kommer även att inklu­dera effektmätvärden.

Av rapporten framgår också att Energimarknadsinspektionen har ett be­myn­digande att utfärda föreskrifter om nätföretagens fakturainformation en­ligt 33 § för­ordningen (2022:585) om elnätsverksamhet. I samband med att ge­nom­för­ande­förordningens krav träder i kraft kommer myndigheten att un­der­söka om det finns behov av att reglera hur mätvärden ska visas på nät­före­tagens fak­turor. Syftet är att säkerställa att även slutkunder som inte använder digitala medier ska få relevant information om de mätvärden som fakturan ba­se­ras på.

Interpellation om viltanpassad röjning av kraftledningsgator

I slutet av september 2023 besvarade statsrådet Ebba Busch en interpellation från Mikael Larsson (C) om viltanpassad röjning av kraftledningsgator (ip. 2023/24:14, prot. 2023/24:11) som till stor del sammanföll med den här ak­tu­ella motion 2023/24:836 från samma ledamot.

Statsrådet anförde bl.a. följande i sitt svar:

I skötseln av kraftledningsgatorna finns ganska många intressen att värna och ta hänsyn till. Bl.a. finns intresset av att gynna vilt och den biologiska mångfalden – båda delar. En ökad foderproduktion kan i vissa fall gå att kombinera med att gynna den biologiska mångfalden, men i andra fall är det motstående intressen. Den regelbundna röjningen av kraftlednings­ga­torna innebär att det försvinner viltbete under ett antal år. Samtidigt har det visat sig att de öppna ytorna i kraftledningsgatorna är positiva för vissa ho­tade arter och därmed också för den biologiska mång­falden. Eftersom för­utsättningarna längs våra kraftledningsgator skil­jer sig åt är det viktigt att rätt skötselåtgärder vidtas i rätt miljö, där vilt­anpassning kan vara lämp­lig att tillämpa i vissa fall.

Jag vill även nämna att Affärsverket svenska kraftnät, tillsammans med andra aktörer, har arbetat med att utvärdera och sammanställa olika typer av skötselmetoder. Under 2019–2021 genomförde Affärsverket svenska kraft­nät ett projekt tillsammans med Södra Skogsägarna, Sveriges lant­bruks­universitet (SLU) och Ecogain, vilket resulterade i rapporten Skötsel för ökad biologisk mångfald och ekosystemtjänster i kraftled­ningsgator. I den rapporten redogörs för vilka olika skötsel­metoder, bl.a. viltanpassning, som kan vara användbara.

Regeringen kommer att fortsätta att följa det pågående arbetet hos Svens­ka kraftnät.

Tidigare riksdagsbehandling

Motionsförslag om kooperativ energiproduktion avstyrktes av skatteutskottet våren 2022 (bet. 2021/22:SkU15). Skatteutskottet hänvisade till att det våren 2021 hade avstyrkt motionsförslag om att rikta tillkännagivanden till reger­ingen om nya inslag i lagstiftningen om energiskatter eller om allmänna princi­per vid utformningen av energibeskattningen (bet. 2020/21:SkU20).

Yrkandet i motion 2023/24:1243 (C) har utskottet avstyrkt vid åt­skil­liga till­fällen under de senaste åren, senast våren 2023 (bet. 2022/23:NU9).

Utskottets ställningstagande

I en av motionerna betonas vikten av att elkunderna har tillgång till tydliga uppgifter om effektkostnader för att underlätta deras möjligheter att vara flex­ibla i sin elanvändning. Här vill utskottet dels påminna om det som har redo­visats tidigare i betänkandet om att Energimarknadsinspektionen har be­slu­tat om att alla elnätsföretag ska ha infört nättariffer som inkluderar en effekt­avgift senast den 1 januari 2027. För att en effektbaserad tariff ska ha po­sitiv in­ver­kan på elkundernas beteende och därmed bidra till att avlasta el­nätet krävs det att elkunderna har tillgång till uppgifter om sina kostnader för ef­fekt och om hur dessa kostnader varierar över tid. Här kan utskottet konstatera att Energi­marknadsinspektionen nyligen har presenterat en rapport med för­slag som syf­tar till att underlätta delning av mätvärden – inklusive effekt­mät­värden – och där­igenom även främja flexibilitet, samt att myndig­he­ten har för avsikt att under­söka om det finns behov av att reglera hur mätvärden ska visas på nät­före­tagens fakturor.

Utskottet har tidigare i betänkandet redovisat att Energimyndigheten nyli­gen har fått i uppdrag av regeringen att se över frågor med koppling till s.k. ener­gigemenskaper som exempelvis kan drivas i kooperativ form som en eko­nomisk förening. Uppdraget kommer att redovisas under hösten 2024, och dess­förinnan ser utskottet ingen anledning för riksdagen att ställa sig bakom några förslag som gäller de eko­nomiska vill­koren för produktion och konsum­tion av förnybar energi i ko­operativ form. I sammanhanget vill utskottet också påminna om att i den händelse den nyssnämnda utredningen utmynnar i för­slag som på något sätt gäller skatterelaterade frågor faller dessa inom skat­te­utskottets beredningsområde. Detta kan sannolikt också anses gälla förslaget i en av motio­ner­na om gränsdragningen mellan begreppen producent och kon­su­ment i samband med solelproduktion som – trots obefintlig mo­tivering – möj­ligen har någon form av skatterättslig koppling.

Beträffande det som anförs i en av motionerna om helhetsansvaret för lång­siktigheten i den svenska energiinfrastrukturen och om Svenska kraftnäts upp­drag vill utskottet påminna om att det pågår en översyn av myndigheternas upp­gifter och ansvar inom energiområdet som ska slutredovisas senast den 29 mars 2024. Innan regeringen har tagit ställning till utredningens förslag bör riks­da­gen inte agera i frågan.

När det avslutningsvis gäller förslaget om viltbete i kraftledningsgator hän­visar utskottet till det tidigare refererade arbete som Svenska kraftnät har genom­fört tillsammans med olika aktörer och till det faktum att just skötsel för att gynna viltbete är en metod som kan vara intressant, men att andra meto­der som på olika sätt kan gynna den biologiska mångfalden eller andra legitima mark­användningsintressen också måste beaktas eller kanske t.o.m. prioriteras. Oav­sett vilket handlar det då om avvägningar på operativ nivå, vilket är något som riksdagen inte bör blanda sig i.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Reservationer

Ställningstagande

Riksrevisionen har granskat om de statliga aktörerna har förberett och genom­fört åtgärder med påverkan på elsystemet så att de tre energipolitiska grund­pelarna kan förenas på ett effektivt sätt. Granskningen omfattar de delar av ener­giområdet som har påverkan på elsystemet. Vidare omfattar gransk­ningen tidsperioden 2000–2022, med fokus på de senaste tio åren.

Riksrevisionen drar slutsatserna att:

–      Regeringen behöver bli bättre på att förbereda och genomföra åtgärder med påverkan på elsystemet.

–      Regeringen och Svenska kraftnät behöver bli bättre på att hantera konse­kvenserna av beslut med påverkan på elsystemet.

Riksrevisionen anser således att de statliga aktörerna var­ken har förberett eller genomfört åtgärder med påverkan på elsystemet på ett sätt som förenar de ener­gipolitiska grundpelarna på ett effektivt sätt.

Jag kan konstatera att regeringen välkomnar granskningen och ser den som ett värdefullt bidrag till regeringens fortsatta arbete med att utveckla energipo­li­tiken och instämmer i huvudsak med Riksrevisionens bedömningar.

Vidare vill jag understryka att jag och Vänsterpartiet redan från början var emot den avreglering av el­mark­naden som hastades fram av ideologiska skäl i mitten av 1990-talet. Ge­nom denna avreglering har det offentliga Sverige ty­värr tappat kontrollen över en myc­ket viktig samhällsfunktion.

Jag vill också belysa det faktum att de flaskhalseffekter som råder mellan prisområde 2 och 3, har varit väl kända av Svenska kraftnät, men affärsverket har ändå inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att avhjälpa dessa problem.

Ytterligare ett problem är att den avreglerade elmarknaden inte ger det svenska elsystemet den stabilitet och den förutsägbarhet som är så betydel­se­full både för producenter och konsumenter av el. Marknadens spelregler tillå­ter t.ex. att vindkraftsägare kan sälja sin produktion utom­lands under flera år­tion­den, vilket underminerar elsystemets tillförlitlighet och förutsägbarhet.

Jag är starkt kritisk till att regeringen inte har gjort tillräckligt för att skydda de svenska elkunderna från hiskeliga pristoppar. Hushåll och företag knäcks av de höga elpriserna, samtidigt som Sverige är den största exportören av el i hela Europa. Enligt min uppfatt­ning behövs det därför en ny prismodell som återställer elpriset till mer nor­mala nivåer. Jag förordar det som betecknas Sve­rigepriser, vilket innebär att separata priser används för den el som konsumeras i Sverige och ett annat pris gäller för den el som exporteras. Därigenom sta­biliseras de svenska elpri­serna, utan att det påverkar Sveriges möjligheter att kun­na exportera fossilfri el till kontinenten.

Därmed föreslår jag att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna.

 

XX

Ställningstagande

Energisystemet lägger grunden för det moderna samhället och är centralt för ett lands utveckling. Sverige har påbörjat ett skifte – en ytterligare elekt­ri­fie­ring – där transporter, industriella processer och andra verksamheter byter fos­sila råvaror och energibärare mot el. Vi anser att en framgångsrik elektri­fiering är avgörande för att nå de nationella klimatmålen om nettonollutsläpp 2045 och även kan bidra till att minska utsläppen i andra länder genom export av klimatsmarta produkter.

I det här sammanhanget vill vi lyfta fram hushållens roll och vikten av att dessa inte drabbas av skenande elpriser på det sätt som belastade mångas pri­vat­ekonomi under vintern 2022/23. Vi anser därför att det är av stor vikt att re­ger­ingen driver på hårt för förslag på den europeiska nivån som kan leda till lägre svenska elpriser. Det är enligt vår uppfattning även angeläget att hus­hål­len får möjlighet att på ett liknande sätt som stora kunder teckna långa kon­trakt för leverans av el till rimliga och stabila priser. Vi står därför bakom för­slaget om ett system med s.k. folkhemsel, vilket innebär att staten köper upp fossilfri kraft via ett auktionsförfarande till lägsta pris, el som sedan levereras till hus­hållskunderna på vissa villkor. Enligt vår bedömning bör ca 60 procent av ett hushålls normalförbrukning kunna levereras som folkhemsel. Eftersom det­ta skapar stabila villkor för investeringar och ger hushållen beständiga och låga pri­ser bör regeringen skyndsamt arbeta vidare med en modell som bygger på grund­tankarna bakom folkhemsel.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

 

Ställningstagande

Nödvändigheten av att ställa om samhället i hållbar riktning kan inte nog un­der­strykas. Klimatförändringarna innebär enorma risker för Sveriges invånare och företag. De leder till kraftigare skyfall, risk för över­sväm­ningar, ras och skred, torka, värmeböljor, skogsbränder och havsnivå­höjning, och indirekt på­verkas Sverige även av klimatkrisens konsekvenser i andra de­lar av världen.

Samtidigt innebär klimatanpassningen och arbetet för att hejda klimat­för­ändringarna möjlig­heter för hela Sverige. Här spelar omställ­ningen av energi­systemet i allmänhet och inte minst kraftsystemet en viktig roll. För att bli kvitt beroendet av fossila bränslen behövs en massiv satsning på förnybar energi och på att elektrifiera stora delar av det svenska samhället. För att in­dustrin ska kunna bidra på ett effektivt sätt behövs det enligt vår uppfattning en hand­lingsplan för att säkerställa el i närtid till industrins klimatomställning. Vidare anser vi att tilldelningen av effekt för att skynda på industrins klimat­om­ställ­ning behöver förbättras.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

 

Ställningstagande

Klimatomställningen är vår tids kanske största globala utmaning. Det är också en fråga där Sverige kan spela en avgörande internationell roll som före­gångs­land, och där ett svenskt ledarskap inte bara kan bidra till att mildra hoten mot klimatet utan också leda till jobb, tillväxt och värdefulla affärs­möj­ligheter.

Jag står självfallet bakom den betydande mängd konkreta förslag som finns i Centerpartiets parti- och kommittémotioner för att komma till rätta med kli­mat­utmaningarna men vill här särskilt peka på betydelsen av att så många som möjligt får goda förutsättningar att bidra till den nödvändiga omställ­ningen. Det handlar om företag – inte minst inom den tunga basindus­trin – myn­dig­he­ter och enskilda hushåll. I det sistnämnda fallet är det bl.a. en fråga om att möj­lig­göra för hushållen att också bidra till klimat­smart elproduktion genom exem­pelvis mindre solcellsanläggningar. Solenergi står fortfarande för mindre än 1 procent av landets elproduktion, men det finns en potential att mång­dubbla solelproduktionen i Sve­rige, genom fler solceller på tak, fasader och mark.

Ett hinder för utbyggnaden av klimatsmart elproduktion är att många män­ni­skor, orter och kommuner känner sig som förlorare. De upplever att de bara ser nackdelarna av ökad elproduktion, som exempelvis ingrepp i den lokala mil­jön, utan att få några direkta fördelar. Detta skapar en mot­vilja, inte minst mot vindkraftsetableringar. För att fler ska kunna bli vinnare på kli­mat­om­ställ­ningen, och vilja bidra till utbyggnaden av mer elpro­duktion, anser jag att det krävs fungerande ersättningssystem för markägare, närboende och kom­muner. När sådana ersättningssystem finns på plats skapas också för­utsätt­ning­ar för att förändra, förenkla och snabba på tillstånds­pro­cesserna för ut­bygg­naden.

Jag anser att regeringen bör undersöka möjligheten att öka acceptansen för, och möjligheten till, utbyggd elproduktion, genom att underlätta installation av solceller och privatpersoners försäljning av solenergi till elnätet samt säker­ställa tillräcklig ersättning för närboende och lokal skatt till kommuner vid ut­byggd vindkraft och solcellsparker.

Jag anser också att regeringen bör se över ellagen och elnätsregleringen för att underlätta investeringar i smart teknik och för att bereda vägen för nya af­färsmodeller såsom införande av timmätning för kunder i det svenska elsys­temet senast 2026.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

 

Ställningstagande

Sverige är en framstående producent av högkvalitativt stål. Dessvärre svarar stålproduktionen i dag för en betydande del av de svenska koldioxidutsläppen. Mot den bakgrunden ser vi det som mycket positivt att den nya svenska inno­va­tiva tekniken för ståltillverkning – Hybrit – kommer att kunna ha mycket stor betydelse för stålproduk­tio­nens miljöpåverkan och minska koldioxid­ut­släp­pen i Sverige med så mycket som 10 procent.

Genom att använda industrin som en drivkraft för klimatomställningen kan Sverige skapa tillväxt, utveckling och nya gröna jobb i hela landet. Den svens­ka industrin har kapacitet att vara världsledande inom klimatomställning. Om­ställ­ningen av den svenska stålindustrin och andra delar av basindustrin har en revolu­tionerande inverkan på klimatet och kommer att påverka kon­kur­rens­kraften på ett positivt sätt under lång tid framöver.

Den tidigare omnämnda Hybrit-tekniken, som bygger på användning av vät­gas i stället för kol i viktiga processteg, kräver dock betydande mängder el, vilket också medför ett behov av nya kraftledningar. För att effek­tivt stödja den­na gröna omställning måste en snabb och smidig utbyggnad av kraft­ledningar priori­teras. För varje dag som viktiga kraftledningsprojekt för­senas hamnar Sverige längre ifrån att uppnå sina klimatmål. Effektivisering och snab­bare handläggning av tillståndsprocesser är därför avgörande. Befint­liga regelverk måste ses över med inriktning på att uppnå en effektivare och snab­bare tillståndsprocess som tar hänsyn till klimatnyttan.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

 

Ställningstagande

Tilltänkta större industriella etableringar på mindre orter hindras inte sällan av att tillgången till el eller tillräcklig effekt begränsas av att det befintliga nätet inte klarar av att leverera i nödvändig utsträckning. Så ser verkligheten tyvärr ut i många kommuner inte minst i norra Sverige, vilket i sin tur gör det svårt att locka både små och stora investeringar till verksamheter som kräver anslut­ning till stam­nätet. Detta är beklagligt och hämmar utvecklingsmöjligheterna i delar av landet där tillgången till arbets­tillfällen är begränsad.

Hittills har stamnätsutbyggnaden i stor utsträckning fokuserats på över­för­ings­kapaciteten från norr till söder och de flaskhalsar i nätet som finns i den mellersta och södra delen av landet.

Jag ser positivt på att Svenska kraftnät har aviserat en kraftfull utbyggnad av stamnätet fram till 2040, men den måste innefatta de begränsningar som nu uppstår i norr. När intresset för grön industri växer i Norrland uppkommer möj­ligheter för fler orter och kommuner än enbart de större att få ta del av fram­gången. Då kan man inte ha väntetider på uppemot tio år för att få de till­stånd som behövs och för att kunna få det utrymme som krävs i nätet. Jag an­ser att målsättningen bör vara att halvera tiderna för tillstånds­pro­ces­serna.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

 

Ställningstagande

Världen befinner sig i en klimatkris. Vetenskapen lämnar inget utrymme för tvi­vel på att den globala medeltemperaturen stiger i allt snabbare takt och att mänsklig aktivitet är den främsta orsaken till detta. Sverige liksom övriga värl­den behöver därför genomföra en grön samhällsomställning och bygga ett ro­bust samhälle baserat på frihet och trygghet inom planetens gränser.

Trots de mörka molnen vill jag understryka att det fortfarande finns väldigt mycket som kan göras för att undvika och mildra både klimatkrisen och den ekologiska krisen och i fråga om att anpassa samhället till de konsekvenser av dessa kriser vi inte lyckas undkomma.

En av många dellösningar är att ställa om kraftsystemet till helt förnybara produktionskällor. Sol-, bio- och vindkraft i kombination med regleringar och andra styrmedel som främjar en flexibel elanvändning kommer att vara bety­delsefullt, men också ett väl utbyggt och välfungerande elnät.

För att förnybar kraftproduktion ska komma på plats i den takt som behövs liksom även den nödvändiga infrastrukturen för kraftöverföringen sluter jag upp bakom de förslag som finns i ett par av motionerna om att halvera tiden för byggande av elnät och förkorta tiden för byggandet av stamnät med minst två år ge­nom regelförändringar, bättre samordning samt kraftfulla inves­ter­ingar i ny nätkapacitet.

Jag bedömer också att tillståndsprocesserna kan vässas genom att öppna för möjligheterna att pröva nya effektiva lösningar på nätregleringsom­rå­det inom ramen för avgränsade testbäddar där undantag från dagens elmark­nads­regler­ingar kan prövas.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

 

Ställningstagande

Energisektorn står på många håll runt om i världen för en betydande andel kli­matskadliga och hälsofarliga utsläpp. Den svenska elproduktionen har dock jämförelsevis låga utsläpp. Jag anser att beroendet av fossil energi måste brytas en gång för alla, både för klimatet och för Sveriges säkerhet. Energipolitiken behöver ses över för att öka energiproduktionen, förbättra överföringen, ener­gi­effek­tivisera och satsa på energilagring samt smart och flexibel använd­ning.

Ny teknik med batterier, vätgas och bränsleceller samt digitalisering ger nya förutsättningar och lösningar för effektivisering, energilagring, flexibel an­vändning och smarta elnät. Energilagring och systembalansering lindrar ka­pa­citetsutmaningarna och minskar sårbarheten i elsystemet. Genom att man lagrar förnybar el när det finns ett överskott kan den i ett nästa steg användas för att ersätta fossil energi inom industrin eller inom de tunga transporterna, vilka är områden där det annars kan vara svårt att minska fossilbränsle­be­ro­endet på ett kostnadseffektivt sätt.

Jag anser mot denna bakgrund att det behövs satsningar på mellan- och lång­siktig energilagring och effektutjämning som en viktig del av omställ­ningen till alltmer väderberoende energikällor. Lagring på en mellanfristig tids­horisont kan fylla en vik­tig funktion för effektutjämning, och i ett längre tidsperspektiv kan exempelvis solenergi som tas till vara under sommaren lag­ras och sedan utnyttjas under vinterhalvåret. Jag efterfrågar en hand­lings­plan som under­söker behovet av mellan- och lång­siktig energilagring samt ser över be­hovet av ersättningsmodeller för handel med stödtjänster.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

 

Ställningstagande

Det krävs en massiv satsning på förnybar energi och på att elektrifiera stora delar av samhället för att det ska vara möjligt att bli kvitt Sveriges och resten av världens beroende av fossila bränslen. Utöver en tydlig nationell plan för ut­fasning av fossila bränslen måste strävan vara att energi ska användas mer effektivt och att det svenska elnätet är smart, robust och kan hantera framtidens utma­ningar. Det handlar både om en stabil kraftförsörjning under normala drifts­förhållanden och om tillförlitliga elleveranser under tuffa väder­för­hål­landen eller om kraftsystemet utsätts för digitala eller fysiska attacker.

För att den billiga elen från förnybara energikällor och en mer ­effek­tiv ener­gia­nvändning ska kunna utnyttjas på allra bästa sätt behöver politiken skapa förutsättningar för att bygga framtidens elnät. Det handlar också om att inves­tera stort i olika former av energilager och om att bana väg för nya marknads­mo­deller som främjar flexibilitet. Därigenom kommer hushåll och företag att kunna dra nyt­ta av de lägre elpriserna utan att behöva tumma på affärs­mäs­sighet, komfort eller livs­kvalitet, samtidigt som elnätet avlastas under perioder när det finns risk för effektbrist. Jag anser därför att reger­ingen bör ta fram en nationell strategi för energilager och införa ett tek­nik­neutralt stöd för ener­gi­lager. Vidare är min uppfattning att regeringen bör sti­mu­lera framväxten av och skapa för­ut­sätt­ningar för lokala och regionala marknader för flexibilitet i el­an­vänd­ning­en.

Jag vill också lyfta fram kraftvärmens roll som regulator i situationer när det finns risk för effektbrist. I regioner med kapacitetsbrist är lokal elpro­duk­tion som t.ex. kraftvärme extra viktigt för effektbalansen. De stödtjänster som kraftvärmen kan tillhandahålla bör ersättas ekonomiskt. Jag anser att reger­ingen behöver stötta framtidens kraftvärme- och värmepro­duk­tion samt under­lätta för lokal effektproduktion och stödtjänster.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

 

Ställningstagande

Att det finns tillräckligt med elenergi när den behövs och där den behövs är en förutsättning både för näringslivet och för den gröna omställningen. Svenska kraftnät måste ha tillgång till olika tjänster och åtgärder för att kunna balansera elnätet och hantera olika störningar i kraftsystemet. I första hand gör af­färs­ver­ket detta genom att köpa olika typer av reserver från elmarknadens ak­törer. Om tillgängliga balanseringsresurser inte räcker till har Svenska kraft­nät möj­lighet att aktivera den s.k. effektreserven. Effekt­reserven är en strate­gisk re­serv upphandlad specifikt för effektbrist­situa­tioner. Inom ra­men för effekt­re­ser­ven finns fossileldade anläggningar (kol, olja och na­tur­gas) upp­hand­lade. Jag anser att effektreserven bör göras mer klimatvänlig genom att den fos­sila oljan ersätts med fossilfria alternativ.

För att ytterligare förstärka arbetet kring leveranssäkerhetsfrågorna ser jag det också som angeläget att Svenska kraftnät får i uppdrag att ansvara för den lång­siktiga leveranssäkerheten i elsystemet samtidigt som ansvars­för­hållan­dena mellan affärsverket och andra relevanta energi­myndigheter när det gäller den långsiktiga leveranssäkerheten tydliggörs.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

 

Ställningstagande

Svenska kraftnät måste ha tillgång till olika tjänster och åtgärder för att kunna balansera kraftsystemet och för att ha möjlighet att hantera olika störningar. I första hand gör af­färs­verket detta genom att köpa olika typer av reserver från el­mark­nadens ak­törer. Om tillgängliga balanseringsresurser på elmarknaden inte räc­ker till har Svenska kraftnät möjlighet att aktivera den s.k. effektre­ser­ven. Effekt­reserven är en strategisk reserv upphandlad specifikt för effekt­brist­situa­tioner. Inom ra­men för effektreserven finns fossileldade anlägg­ningar (kol, olja och na­tur­gas) upp­handlade.

Svenska kraftnäts störningsreserv ska kunna aktiveras inom en kvart för att hantera en störning och få systemet i balans igen. Störningsreserven består i hu­vudsak av gasturbiner, eftersom de kan startas mycket snabbt och börja pro­du­cera el. Det ingår också en del förbrukningsreduktion och vattenkraft i stör­ningsreserven.

Jag anser att Svenska kraftnäts effekt- respektive stör­nings­reserver ska vara 100 procent förnybara och att Sverige bör driva på gent­emot EU för att flexi­bilitet ska få ingå i effektreserven igen.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

 

Ställningstagande

Låga och stabila elpriser för Sveriges hushåll och företag anser vi vara efter­strävansvärt. Det kan således anses vara motiverat med ett visst offentligt stöd under perio­der då temperatur, kraftproduktion och överföringsbrister bidrar till att elpri­serna rusar i höjden. Eventuella nya stöd ska vara fördelningspolitiskt godtagbara och skydda företag och hushåll som haft höga kostnader, men inte ge otillbörliga fördelar till elkonsumenter som har en stor förbrukning till fasta låga priser.

Vi ser det som rimligt att ett sådant stöd kan finansieras med det kapital som har byggts upp genom de avgifter som har betalats in till Svenska kraftnät och som inte har kunnat användas till nätförstärkande åtgärder (s.k. flaskhals­in­täk­ter).

Dessvärre har regeringen, trots det svenska ordförandeskapet under våren 2023, sjabblat bort den uttryckliga möjligheten i EU-regelverket att använda Svenska kraftnäts avgifter till att kompensera elkunder vid nya kraftiga elpris­höj­ningar under kommande vintrar. Vi menar att regeringen måste fortsätta det arbetet.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

 

Ställningstagande

En väl utbyggd och välfungerande kraftöverföringsinfrastruktur har stor bety­del­se för Sveriges möjligheter att ställa om energisystemet i mer hållbar rikt­ning. Det handlar både om att kunna föra över el på ett effektivt sätt över långa sträckor inom landet och om att det svenska kraftsystemet är sam­man­länkat med den integrerade europeiska elmarknaden. Det senare ska­par export­möj­ligheter för teknik, kunnande och förnybar energi, samtidigt som Sve­riges och våra grannländers elförsörjning tryggas.

Det är dock viktigt att den nödvändiga utbyggnaden av elnätet görs på ett väl genomtänkt sätt. Jag kan instämma i det som anförs i en av motionerna om att den allmänna uppmärksamheten har fokuserats på överföringskapaciteten från norr till söder och på de flaskhalsar som finns i den mellersta och södra delen av landet. Det är därför angeläget att Svenska kraftnäts planering även innefattar de begränsningar som nu uppstår i de norra delarna av landet. När intresset för grön industri växer i Norrland är det en efterlängtad möjlighet för fler orter och kommuner än enbart de större att ta del av framgången. Dessa mindre kommuners förhoppningar får inte grusas av att nätutbyggnaden inte kan tillgodose det ökade effektbehov som uppkommer när nya industrier vill etablera sig i dessa områden.

Jag anser att regeringen bör ge Svenska kraftnät i uppdrag att i större ut­sträckning beakta möjligheterna till expan­sion i sin planering för elnätsut­bygg­naden, i stället för att enbart utgå från prognoser. Uppdraget till affärs­ver­ket bör vara att i större utsträckning överdimensionera de lednings­drag­ningar som görs, inte minst mot bakgrund av de långa ledtiderna för byggandet av ny nät­ka­pa­citet. En ökad efterfrågan på elenergi ställer också krav på att myn­dig­he­terna har tydliga mål och tillräckliga medel för att kunna leverera på upp­satta mål. Svenska kraftnät har i dag inte uppdrag att agera proaktivt när det kommer till nätutbyggnad, vilket jag anser att de bör göra. Att redan på för­hand anpassa kraft­nätet ökar förutsättningarna att snabbt kunna integrera en utökad stor­ska­lig pro­duktion på många platser, inklusive planerade vindkrafts­parker och en kraf­tigt ökad överföringskapacitet mellan olika elom­rå­den.

Att bygga ut elnätsinfrastrukturen kan ha stor påverkan på den fysiska mil­jön och påverka många aktörer över region- och kommungränserna. Jag efter­frågar därför en ökad lokal och regional samordning i planeringen av el­näts­infrastrukturen, så att nätet byggs på ett sätt som gagnar den berörda regionen som helhet, vilket kräver god lokalkännedom. Vidare anser jag att ersätt­nings­nivåerna vid markintrång bör ses över och bygga på grund­tanken att mark­ägarnas reella förluster ska täckas, vilket också leder till att planer­ingen beak­tar hela den samhällsekonomiska kostnad som följer av att mark tas i an­språk.

Utöver det hittills anförda anser jag att de tillgängliga möjligheterna till undan­tag från koncessionsplikt ska tillämpas oftare. Om projektören exempel­vis vill bekosta en större del av elnätsbyggnaden för att vinna tid, bör det vara möjligt, förutsatt att en miljöprövning för det aktuella verksamhets­om­rådet är gjord.

Avslutningsvis anser jag att grän­serna i nätregleringen bör kartläggas för att undvika att befintlig vindkraft minskar sin pro­duktion av lönsamhetsskäl.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

 

Ställningstagande

Med den förväntade omfattande elektrifieringen av transporter, indus­tri och uppvärmning kommer elsystemets centrala betydelse för samhället att öka ännu mer i fram­tiden. Elförsörjningen är därför ett troligt förstahandsmål för en angripare eftersom mycket slutar fungera utan el. Den befintliga vatten­kraften och den snabbt ökande andelen vind- och solkraft har dock skapat en ny situation. Framtidens många vindkraftverk och mindre solelanläggningar kom­mer att svara för den övervägande delen av elproduktionen. Denna ex­tremt decen­tra­li­serade elproduktion kan, rätt hanterad, bli en mycket robust hörn­sten i fram­ti­dens hållbara samhälle.

En viktig förutsättning för detta är dock att det finns ett robust ”smart elnät” som står emot både digitala och omfattande fysiska attacker. Därför anser jag att riks­dagen bör uppmana regeringen att uppgradera det svenska elnätet så att hela landet får ett smart, flexibelt och robust elnät som klarar av en ökad andel för­nybar el, står emot cyberattacker och extremväder bättre och klarar ödrift så att telekommunikationer och värmeförsörjning kan upprätthållas även vid kriser.

För att ytterligare stimulera framväxten av många mindre elproducenter bör deras verksamhet underlättas på olika sätt. Ett sådant är att utvidga möjlig­he­terna till undantag från kravet på nätkoncession. Därigenom undan­röjs t.ex. hin­der för att överföra egenproducerad el mellan olika bygg­nader inom samma fastighet eller på närliggande fastigheter, vilket skulle främja den här typen av småskalig kraftproduktion.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

 

Ställningstagande

Omställningen av energisystemet kommer att innebära att den förnybara kraft­produktionen behöver byggas ut ytterligare. En potentiell resurs på detta om­råde som ännu inte har utnyttjats i den utsträckning som är möjligt är den havs­baserade vindkraften. Denna kraftproduktionskälla kan bidra till ett elsys­tem med hög leveranssäkerhet, låg miljöpåverkan och el till konkur­rens­kraf­tiga priser och skulle kunna ge en markant ökad elproduktion, särskilt i södra delar­na av landet.

En förutsättning för att kunna ta vara på denna potential är emellertid att större vindkraftsparker till havs kan anslutas direkt till stamnätet. Vi bekla­gar att regeringen har avbrutit det arbete som Svenska kraftnät tidigare har pla­ne­rat för anslutning av havsbaserad vindkraft. Dessa insatser anser vi måste fort­sätta.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

 

Ställningstagande

Elektrifieringen av Sverige innebär en historisk strukturomvandling som är avgörande för en framgångsrik klimatomställning. Den skapar stora möjlig­heter till hållbar utveckling för klimatet och att skapa jobb i innovativa och konkurrenskraftiga svenska företag. Omställningen innebär dock att behovet av investeringar i ny elproduktion och i ny överföringskapacitet är enormt. Det kräver en mycket snabbare utbyggnad av alla utsläppsfria kraftslag i hela lan­det och en proaktiv utbyggnad av kraftnätet, så att det kan hantera en ökad el­kon­sumtion och en ökad och mer decentraliserad elproduktion.

Mot den bakgrunden anser jag att det även fortsättningsvis bör vara ett stat­ligt ansvar att finansiera anslutningen till stamnätet av stora fossilfria produk­tions­källor som exempelvis land- eller havsbaserade vindkraftsparker eller stör­re solcells­an­läggningar.

Systemet för hur anslutningsprocessen är utformad bör, enligt min uppfatt­ning, också reformeras. Transparensen kring när och på vilka grunder olika ak­tö­rer får möjlighet att ansluta sig till stam- och regionnätet måste bli större. Jag anser inte att tillämpningen av dagens först-till-kvarn-modell utan tillräck­lig hänsyn till hur långt olika projekt har framskridit är lämplig utan på ett osunt sätt främjar spekulativ uppbokning av nätkapacitet. Det behövs en större tydlighet kring kötider, plats i kön och andra parametrar för att öka tem­pot i om­ställ­ningen och tydliggöra förutsättningarna för de berörda före­tagen.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

 

Ställningstagande

Sveriges elnät behöver uppgraderas så att hela landet får ett smart, flexibelt och robust elnät som klarar att möta en ökad produktion av förnybar el. Sam­tidigt behöver energisystemens och elmarknadens funktionalitet ut­veck­las. Det handlar bl.a. om att stimulera en mer flexibel elanvändning. Med redan existerande teknik kan exempelvis laddning av elfordon och upp­värmning av hus med värmepumpar förläggas till tider när elpriset är lågt och tillgäng­lig­heten i nätet god. Kostnaderna för att stimulera efterfråge­flexi­bilitet är relativt små. Ofta krävs endast en enkel styrutrustning, vars kostnad är liten i för­hål­lande till att investera i exempelvis en ny värmepump eller i att bygga ut el­nätet.

Ett sätt som jag vill lyfta fram för att skapa incitament för en mer flexibel elanvändning är att göra nättarifferna mer dynamiska och därigenom upp­muntra att elanvändningen styrs till tider när kapaciteten i elnäten är god.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

 

Ställningstagande

Gotland är det enda länet som inte är anslutet till det svenska stamnätet, vilket har bidragit till att Gotland har lidit av begränsningar i sin anslutningskapacitet till elnätet sedan 2007. Såväl tillkomsten av förnybar elproduktion som viktiga industrisatsningar har påverkats negativt av detta, till men för utvecklingen på ön.

Vi kan nu emellertid konstatera att Svenska kraftnät under våren 2023 be­slutade om att det ska byggas två nya kablar till 2031, vilket är ett bety­del­sefullt steg i rätt riktning. Samtidigt vill vi understryka vikten av att pro­ces­serna snabbas på så att kablarna kan tas i drift senast 2030. Vidare anser vi att det finns ett behov av att klargöra hur denna investering ska finan­sieras. Enligt vår uppfattning ska kablarna inklusive ändutrust­ningar till fullo finan­sieras av Svenska kraftnät via affärsverkets nätverkstariff och inte belasta got­län­ning­arna. I planeringen av de nya kablarna måste även de havs­vind­par­ker som pla­ne­ras runt Gotland beaktas. Dessa storskaliga projekt kom­mer att kun­na spela en av­görande roll för att försörja södra Sverige med el och bidra till att möjlig­göra kli­mat­om­ställ­ningen.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

 

Ställningstagande

Aktiva elkunder har en viktig roll att spela på en välfungerande elmarknad. För att kunna agera på ett sätt som gagnar både elkonsumenterna själva och kraftsystemet i stort är det dock nödvändigt att de har tillgång till adekvat in­for­mation om sin förbrukning. Med mer dynamiska nättariffer och tyd­ligare in­formation om kostnaden för effekt blir det lättare och mer fördel­aktigt för oli­ka aktörer att anpassa sin elanvändning och styra den till timmar när kapaci­teten i elnäten är god. Jag anser därför att elkundernas kostnader för effekt tyd­ligt ska redovisas.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Skrivelsen

Regeringens skrivelse 2023/24:58 Riksrevisionens rapport om statens åtgärder för utveckling av elsystemet.

Motioner från allmänna motionstiden 2023/24

2023/24:233 av Rasmus Giertz och Anna-Lena Blomkvist (båda SD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Dalarnas län bör läggas i samma elprisområde som södra Norrland och tillkännager detta för regeringen.

2023/24:424 av Tobias Andersson m.fl. (SD):

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reger­ingen ska återkomma med ytterligare förslag för att förkorta tillstånds­tiderna för elnät och tillkännager detta för regeringen.

2023/24:597 av Ann-Sofie Lifvenhage (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att övergripande säkra elinfrastrukturen för att klara omställningen till ett mer hållbart samhälle och tillkännager detta för regeringen.

2023/24:720 av Ulrika Heindorff m.fl. (M):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att under­söka möjligheten till en lokal effektreserv i södra Sverige och till­kän­nager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om elområdes­indelningen och dess effekter samt om att utreda möjligheterna att på sikt och efter utredning återgå till ett elprisområde och tillkännager detta för regeringen.

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det är viktigt att utbyggnaden av överföringskapacitet inom Sverige fort­sät­ter, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att ge Svenska kraftnät i uppdrag att få på plats en lösning gällande elområdena som inte missgynnar Skåne och tillkännager detta för reger­ingen.

5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Svenska kraftnät bör arbeta utifrån målsättningen med garanterad minimi­kapa­citet i överföringen mellan elområde 3 och elområde 4 utifrån för­stärk­ning av nät samt när man upphandlar stödtjänster, och detta till­kän­nager riksdagen för regeringen.

2023/24:774 av Larry Söder (KD):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att under­lätta investeringar i elnätet och att regeringen bör tydliggöra för Ener­gi­marknadsinspektionen att utvecklingen av intäktsregleringen ska ut­vär­deras mot Tidöavtalets planeringsram om fördubblad elan­vänd­ning till 2045 och minskade ledtider för utbyggnad och tillkänna­ger detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en utred­ning behöver göras för att se hur energisystemets förändring ska finan­sieras och tillkännager detta för regeringen.

2023/24:836 av Mikael Larsson (C):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att staten genom Svenska kraftnät ska initiera projekt om att viltanpassa breda kraftlednings­gator och tillkännager detta för regeringen.

2023/24:895 av Jan Riise m.fl. (MP):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skyndsamt ut­reda och föreslå hur EU:s elmarknadsdirektiv ska kunna implementeras och kompletteras med förutsättningar som gynnar en fortsatt utveckling av energi­gemenskaper över hela landet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2023/24:942 av Dzenan Cisija (S):

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka ka­pa­citet i stam- och regionnät till Göteborg och tillkännager detta för regeringen.

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka den långsiktiga rollen för kraftvärmen i det västsvenska elsystemet och tillkännager detta för regeringen.

2023/24:977 av Camilla Brunsberg (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skapa förut­sätt­ningar för att Sverige på sikt och efter utredning ska kunna bli ett samlat elpris­område och tillkännager detta för regeringen.

2023/24:996 av Per Bolund m.fl. (MP):

56. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en handlingsplan för att säkerställa el i närtid till industrins klimatom­ställning och tillkännager detta för regeringen.

57. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra tilldelningen av effekt för att skynda på industrins klimatomställning och tillkännager detta för regeringen.

73. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att halvera tiden för byggande av elnät och förkorta byggtiden av stamnät med minst två år genom regelförändringar, bättre samordning samt kraft­fulla investeringar i ny nätkapacitet och tillkännager detta för reger­ingen.

74. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en nationell strategi för energilager och införa ett teknikneutralt stöd för energilager och tillkännager detta för regeringen.

77. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stimulera och skapa förutsättningar för lokala och regionala marknader för flexi­bilitet i elanvändningen och tillkännager detta för regeringen.

2023/24:1243 av Martina Johansson (C):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra det tillåtet att dra elledningar mellan hus så att man kan nyttja bästa läget för solceller i ett område och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra det tillåtet att bygga solpark för egen konsumtion när eget tak inte är lämp­ligt och tillkännager detta för regeringen.

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att gränsen för när elen från solceller är för eget bruk och när man räknas som pro­ducent bör ses över för en ökad flexibilitet och tillkännager detta för regeringen.

2023/24:1293 av Denis Begic (S):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förändra anläggningsbegreppet för att inkludera mindre, decentraliserade ener­gi­produktionsenheter och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att intro­du­cera flexibla nätkoncessioner och tillkännager detta för regeringen.

2023/24:1519 av Elin Söderberg m.fl. (MP):

68. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda tillstånds- respektive anmälningskrav för stora energi- och eleffekt­användare och tillkännager detta för regeringen.

2023/24:1527 av Linus Lakso m.fl. (MP):

29. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en nationell strategi för energilager och införa ett teknikneutralt stöd för energilager, såsom vätgas, pumpkraft, batterier och värmelager, och tillkännager detta för regeringen.

31. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stimulera och skapa förutsättningar för lokala och regionala marknader för flexi­bilitet i elanvändningen och tillkännager detta för regeringen.

33. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stimulera dynamiska nätavgifter som främjar flexibilitet och smart energian­vänd­ning, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

34. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kundens kostnader för effekt tydligt bör redovisas och tillkännager detta för regeringen.

35. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att halvera tiden för byggande av elnät och förkorta byggtiden av stamnät med minst två år genom regelförändringar som föreslås i den statliga utred­ningen om moderna tillståndsprocesser för elnät, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

36. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stötta framtidens kraftvärme- och värmeproduktion samt underlätta för lokal effektproduktion och stödtjänster och tillkännager detta för regeringen.

37. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra det möjligt att överföra egenproducerad el mellan olika byggnader inom samma fastighet eller närliggande fastigheter och tillkännager detta för regeringen.

38. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkra att tillgången på nätkapacitet styrs av miljö- och samhällsnytta och till­kännager detta för regeringen.

39. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa testbäddar för undantag från dagens elmarknadsregleringar i syfte att reducera effekttoppar och stimulera ny teknik och reglering och till­kännager detta för regeringen.

41. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Svenska kraftnäts effektreserv och störningsreserv ska vara 100 procent förny­bar samt att Sverige gentemot EU bör driva på för att flexibilitet ska få ingå i effektreserven igen och tillkännager detta för regeringen.

2023/24:1572 av Adnan Dibrani och Jennie Nilsson (båda S):

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över Sveriges elprisområden och tillkännager detta för regeringen.

2023/24:1604 av Niels Paarup-Petersen (C):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en utred­ning av de svenska elområdena och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om differen­tierad elpriskompensation och tillkännager detta för regeringen.

2023/24:1689 av Mikael Dahlqvist och Lars Mejern Larsson (båda S):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om bra tillgång till el i hela landet och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av investeringar i ökad elnätskapacitet och tillkännager detta för reger­ingen.

2023/24:1747 av Helena Lindahl och Anne-Li Sjölund (båda C):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tyd­liggöra för Svenska kraftnät att en utbyggnation av och investering i stamnätet behöver göras i hela landet och tillkännager detta för reger­ingen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inves­teringar i stamnätet inte enbart bör bygga på prognos utan göras med marginal för att även möjliggöra framtida och ytterligare elin­ten­siva investeringar i hela Sverige och tillkännager detta för regeringen.

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ha som målsättning att halvera tiderna för tillståndsprocesserna och tillkänna­ger detta för regeringen.

2023/24:1846 av Joakim Järrebring m.fl. (S):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av el- och energiförsörjning för att klara omställningen i Västsverige och tillkännager detta för regeringen.

2023/24:1934 av Sofia Amloh och Hans Ekström (båda S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för en snabbare och effektivare tillståndsprocess, där större hänsyn till klimatvinster tas, och tillkännager detta för regeringen.

2023/24:1964 av Tomas Kronståhl m.fl. (S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en ändring i svensk lagstiftning som förbättrar de ekonomiska villkoren för pro­duk­tion och konsumtion av förnybar energi i kooperativ form och tillkännager detta för regeringen.

2023/24:1968 av Sofie Eriksson (S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om fördelarna med en grön och oberoende energireserv vid kris och tillkännager detta för regeringen.

2023/24:1991 av Jamal El-Haj m.fl. (S):

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda prissättningen av elpriserna samt alternativa modeller till modellen som marknaden använder i dag och tillkännager detta för regeringen.

2023/24:1998 av Linnéa Wickman och Sanna Backeskog (båda S):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att under­lätta processen för ansökningar om anslutning till elnätet för att gynna den gröna industriomställningen och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över regelverket för hur företag kan reservera el för en eventuell expansion i framtiden och tillkännager detta för regeringen.

2023/24:2225 av Ann-Sofie Lifvenhage (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett aktivt arbete bör initieras för att överväga hur en säkrad elförsörjning till Gotland kan tas fram och tillkännager detta för regeringen.

2023/24:2370 av Marcus Wennerström och Ardalan Shekarabi (båda S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det finns behov av att se över hur fossilfri energiomställning kan bli mer lönsam och till­känna­ger detta för regeringen.

2023/24:2371 av Marcus Wennerström och Ardalan Shekarabi (båda S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möj­ligheterna att utreda Sveriges självförsörjningsförmåga, också ur ett mer lokalt perspektiv och totalförsvarsperspektiv, när det kommer till energipro­duktion, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2023/24:2450 av Emma Berginger m.fl. (MP):

27. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att upp­gra­dera det svenska elnätet så att hela landet får ett smart, flexibelt och robust elnät som klarar av en ökad andel förnybar el, står emot cyber­attacker och extremväder bättre och klarar ö-drift så att tele­kom­muni­kationer och värmeförsörjning kan upprätthållas även vid kriser och till­kännager detta för regeringen.

30. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att under­lätta installation av energilager som kan användas för att jämna ut elpro­duktionen och balansera elnätet men också kan nyttjas vid elav­brott och tillkännager detta för regeringen.

31. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en nationell strategi för energilager och införa ett teknikneutralt stöd för energilager och tillkännager detta för regeringen.

33. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att halvera tiden för byggande av elnät och förkorta byggtiden av stamnät med minst två år genom regelförändringar, bättre samordning samt kraft­fulla investeringar i ny nätkapacitet och tillkännager detta för reger­ingen.

2023/24:2453 av Rickard Nordin m.fl. (C):

33. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra effektreserven mer klimatvänlig genom att ersätta den fossila oljan med fossilfria alternativ och tillkännager detta för regeringen.

59. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för en stärkt överföringskapacitet, i syfte att möta den ökande efter­frågan på el, och fokusera på smarta elnät, ökad användar­flexibilitet, energieffektivisering och energilagring och tillkännager detta för re­ger­ingen.

62. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förtyd­liga förhållandet mellan Svenska kraftnät och andra relevanta energi­myndigheter sett till fördelning av ansvaret för den långsiktiga leve­rans­säkerheten och tillkännager detta för regeringen.

63. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en handlingsplan som undersöker behovet av mellan- och långsiktig energilagring samt ser över behovet av ersättningsmodeller för handel med stödtjänster och tillkännager detta för regeringen.

66. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka trans­parensen i köerna för anslutning till stamnät och regionnät för både producenter och konsumenter, samt säkerställa att hänsyn tas till projektmognad vid tilldelning för att inte boka på spekulation, och tillkännager detta för regeringen.

67. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genom­föra en översyn av ellagen och elnätsregleringen för att under­lätta in­ves­teringar i smart teknik och för att bereda vägen för nya affärs­model­ler såsom införande av timmätning för kunder i det svenska elsystemet senast 2026 och tillkännager detta för regeringen.

68. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Svenska kraftnät i uppdrag att bygga ut nätkapacitet till all storskalig elproduktion och tillkännager detta för regeringen.

69. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skapa bättre förutsättningar för regional samplanering av nätinfrastruktur och tillkännager detta för regeringen.

70. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att elnäts­infrastrukturen bör byggas ut på ett sätt som minimerar behovet av markintrång, samt att kravet på att använda marksnål teknik när det är möjligt bör skärpas, och tillkännager detta för regeringen.

71. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att göra undantag från krav på koncession inom redan mil­jö­prövat verksamhetsområde som kan möjliggöra en snabbare el­näts­utbyggnad och tillkännager detta för regeringen.

87. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genom­föra en kartläggning av gränserna i nätregleringen för att und­vika att befintlig vindkraft minskar sin produktion av lönsamhetsskäl och till­kännager detta för regeringen.

95. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att på­skynda byggandet av en tredje elkabel till Gotland för att säkerställa öns elförsörjning och skapa förutsättningar för omställning till ett kli­mat­smart samhälle och tillkännager detta för regeringen.

2023/24:2458 av Muharrem Demirok m.fl. (C):

12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att under­söka möjligheten att öka acceptansen för, och möjligheten till, utbyggd elproduktion, genom att underlätta installation av solceller och privat­personers försäljning av solenergi till elnätet, säkerställa tillräck­lig er­sätt­ning för närboende och lokal skatt till kommuner vid utbyggd vind­kraft och solcellsparker, och detta tillkännager riksdagen för reger­ingen.

17. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att under­söka möjligheten för staten att stå för finansieringen av anslutningar till stora fossilfria produktionskällor av el till elnätet och tillkännager detta för regeringen.

18. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att ge Svenska kraftnät i uppdrag att anpassa transmissionsnätet i för­väg till snabbt utökad storskalig produktion av el på många platser, inklusive planerade vindkraftsparker och kraftigt ökad överförings­ka­pa­citet mellan olika elområden, och tillkännager detta för regeringen.

2023/24:2539 av Lars Engsund (M):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga en nationell energikommission med oberoende experter som skynd­samt tar fram en nationell handlingsplan för ett robust elsystem med realistiska planer på nätutbyggnad och utbyggnad av produktions­kapa­citet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att genomföra hela alternativt delar av Klimaträttsutredningen där el­stam­nätet förklaras som riksintresse och förorda luftledningar för stam­nätet, vilket är snabbast och billigast, och tillkännager detta för reger­ingen.

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att ge Svenska kraftnät ett förtydligat och delvis nytt uppdrag med fo­kus på ansvaret för Sveriges långsiktiga elförsörjning samt mandat att vara tillståndsmyndighet för lokalisering av nya kraftkällor och tillkän­na­ger detta för regeringen.

5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga en reformerad elmarknadsmodell och tillkännager detta för regeringen.

2023/24:2693 av Fredrik Olovsson m.fl. (S):

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om regeringens ansvar att försvara mekanismer i EU:s regelverk som möjliggör flexi­bel användning av s.k. flaskhalsintäkter och tillkännager detta för re­ger­ingen.

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av tillgång på stabila och rimliga priser för elkonsumenter i hushåll, s.k. folkhemsel, och tillkännager detta för regeringen.

11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Svenska kraftnäts planerade insatser för anslutning av havsbaserad vindkraft ska genomföras, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.