HB01NU3: Utgiftsområde 21 Energi

Näringsutskottets betänkande 2023/24:NU3

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om anslag för 2024 inom utgifts­om­råde 21, som uppgår till ca 5,6 miljarder kronor. Därmed avstyrker utskottet de alternativa budgetförslag som har förts fram i motioner. Utskottet tillstyrker ock­så förslagen om vissa bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, bl.a. kre­ditgarantier för ny kärnkraft, samt Affärsverket svenska kraftnäts investe­ringsplan.

I betänkandet finns fyra särskilda yttranden (S, V, C, MP). Ledamöterna från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet avstår från ställningstagande när det gäller budgetbeslutet och redovisar i stället sina överväganden i särskilda yttranden.

Behandlade förslag

Proposition 2023/24:1 inom utgiftsområde 21 Energi.

Sju yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2023/24.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Budgetprocessen i riksdagen

Betänkandets disposition

Utskottets överväganden

Regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 21

Utskottets bedömning

Statens budget inom utgiftsområde 21

Utskottets ställningstagande

Särskilda yttranden

1. Statens budget inom utgiftsområde 21 (S)

2. Statens budget inom utgiftsområde 21 (V)

3. Statens budget inom utgiftsområde 21 (C)

4. Statens budget inom utgiftsområde 21 (MP)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Motioner från allmänna motionstiden 2023/24

Bilaga 2
Regeringens och motionärernas anslagsförslag

Bilaga 3
Regeringens förslag på beställningsbemyndiganden

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens budgetproposition 2023/24:1 i de delar som gäller utgiftsområde 21 Energi och ett antal motions­yrkanden från allmänna motions­tiden 2023/24. Regeringens förslag till riksdags­beslut finns i bilaga 1. Motions­förslagen finns också i bilaga 1.

I bilaga 2 och 3 finns en sammans­tällning av regeringens förslag till anslag för 2024 och beställnings­bemyndiganden samt de avvikelser från dessa som Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet föreslår i sina respektive budgetmotioner.

Budgetprocessen i riksdagen

Rambeslutsprocessen

Budgetprocessen innebär bl.a. att riksdagen i ett första steg genom ett beslut fastställer en utgiftsram för varje utgiftsområde. Utgiftsramen anger det belopp som utgiftsområdets anslag högst får uppgå till (11 kap. 18 § tredje stycket riks­dagsordningen).

Riksdagen tog den 29 november 2023 ställning till regeringens förslag och beslutade om utgifts­ramen för utgiftsområde 21 Energi. I detta betänkande före­slår näringsutskottet för riksdagen hur anslagen för utgifts­området ska för­delas inom utgifts­områdes­ramen. Riksdagens ställnings­tagande till anslag och bemyndiganden om ekonomiska åtaganden för utgifts­området ska göras ge­nom ett enda beslut (11 kap. 18 § fjärde stycket riksdagsordningen).

Uppföljning av regeringens resultatredovisning

Regeringen ska enligt 10 kap. 3 § budgetlagen (2011:203) i budget­pro­po­si­tio­nen lämna en redovisning av de resultat som har uppnåtts i verksamheten i för­hållande till de mål som riksdagen har beslutat.

I utskottens uppgifter ingår att följa upp och utvärdera riksdagsbeslut (4 kap. 8 § regeringsformen). Som en del i utskottens uppföljning ingår att be­handla den resultatinformation som regeringen presenterar. Riksdagen har

beslu­tat om riktlinjer för bl.a. den löpande uppföljningen av regeringens resul­tat­redovisning (framst. 2005/06:RS3, bet. 2005/06:KU21, rskr. 2005/06:333–335).

 

Betänkandets disposition

Betänkandet har disponerats så att resultatredovisningen för utgiftsområdet be­handlas först. Därefter behandlar utskottet de förslag i budgetpropositionen och de motions­förslag som gäller statens budget inom utgiftsområde 21. I det avsnittet tar utskottet också upp de tillkänna­givanden som redovisas i budget­propositionen inom utgifts­område 21.

 

Utskottets överväganden

Regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 21

Inledning

Näringsutskottet har sedan 2015 kontinuerligt följt upp regeringens resultat­redo­vis­ning i budget­propositionen, utgifts­områdena 19 Regional utveckling, 21 Energi och 24 Näringsliv. Upp­följningen 2015 om­fattade i första hand en översiktlig genomgång och analys av de mål och indikatorer som används inom respektive utgifts­område. Därutöver undersöktes resultat­redo­vis­ningens struktur och förhållandet mellan mål, indikatorer och vissa resultat. Efter­föl­jande år har utskottet följt upp i vilken ut­sträckning regeringen har beaktat och tillgodo­sett de syn­punkter utskottet har haft på resultat­redo­vis­ningen. Hös­ten 2017 genomfördes därutöver en närmare upp­följning av ett anslag per ut­gifts­område. Utskottets senaste iakttagelser och bedöm­ningar redo­visas i ut­skot­tets budgetbetänkanden för respektive utgifts­område (bet. 2022/23:NU1, bet. 2022/23:NU2, bet. 2022/23:NU3).

Utskottets grupp för uppföljning och utvärdering har under dessa år även vid behov fört en dialog med berörda stats­sekreterare om regeringens resultat­redo­vis­ning.

Utskottets bedömning

Utskottet vill inledningsvis påminna om att regeringen, enligt 10 kap. 3 § bud­getlagen, i budgetpropositionen ska lämna en redovisning av de resultat som har uppnåtts inom utgiftsområdet i förhållande till de mål som riksdagen har beslutat. Målet för utgiftsområde 21 Energi är att skapa villkor för en effek­tiv och hållbar energianvändning och en kostnadseffektiv energiför­sörj­ning med låg negativ påverkan på hälsa, miljö och klimat samt underlätta om­ställ­ningen till ett ekologiskt hållbart samhälle (prop. 2017/18:228, bet. 2017/18:NU22, rskr. 2017/18:411). Målet bygger på samma tre grundpelare som energisam­arbetet i EU och syftar till att förena försörjningstrygghet, kon­kur­renskraft och ekologisk hållbarhet.

Utskottet vill därtill framhålla betydelsen av att resultatredovisningen i bud­get­propositionen är klar och tydlig eftersom den utgör ett viktigt underlag för riksdagens beredning av statens budget. Resultatredo­visningen bör enligt ut­skottets uppfattning utformas på ett sådant sätt att den bidrar till en ökad för­ståelse för hur statliga anslagsmedel används och vilka resultat de olika insat­serna leder till. Sedan flera år tillbaka pågår en dialog mellan riksdagen och regeringen om utvecklingen av den ekonomiska styrningen och om hur reger­ingens resultatredovisning till riksdagen kan utvecklas. Denna dialog är bety­delsefull och har på flera sätt bidragit till att utveckla och förbättra den resul­tat­redovisning som lämnas i budgetpropositionen. Vad gäller resultat­redovis­ningen i budgetpropositionen 2024 vill utskottet upp­märk­samma följande.

När det gäller utskottets tidigare påpekande om att det saknades indikatorer för att bedöma pelaren för ekologisk hållbarhet noterar utskottet att regeringen har gett Energimyndigheten i uppdrag att föreslå lämpliga indikatorer kopp­lade till densamma. Uppdraget gavs i juni 2022 och innebar att myndigheten skulle föreslå två till fem lämpliga indikatorer. Regeringen redovisar i korthet Energimyndighetens uppdrag om resultatindikatorer för att bedöma pelaren för ekologisk hållbarhet. Myndighetens slutsats är att det är svårt att med ett fåtal indikatorer fånga energisystemets hållbarhet. Regeringen delar myndig­hetens slutsats men konstaterar att det inte hindrar regeringen från att välja ut ett fåtal indikatorer som är centrala för bedömningen av måluppfyllelsen. De indikatorer som regeringen redovisar är Andelen fossilfri energi i hela ener­gisystemet och Total energianvändning per sektor. Valet av dessa indika­torer motiveras, enligt vad utskottet kan se, inte av regeringen. Utskottet hade dock gärna sett att regeringen hade motiverat sitt val. Därutöver pekar reger­ingen på att vissa andra möjliga indikatorer för pelaren ekologisk hållbarhet redo­visas under andra utgiftsområden. Enligt regeringen är exempelvis miljö­kvali­tetsmålen under utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur till viss del relevan­ta, framför allt målen Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Naturlig för­sur­ning, Giftfri miljö, Levande sjöar och vattendrag, Levande skogar, Stor­slagen fjällmiljö, God bebyggd miljö, Säker strålmiljö och Ett rikt växt- och djurliv. Utskottet delar regeringens uppfattning om att det är lämpligt att välja ut ett par indikatorer som är lämpliga för utgiftsområde 21 men inte att upp­repa dem som redovisas för utgiftsområde 20 och ställer sig frågan om regeringen inte även ska överväga att komplettera med ytterligare en indikator om den to­tala fossila energi­för­brukningen. Om den totala energiförbrukningen exem­pel­vis skulle öka kraftigt samtidigt som andelen fossil energiförbrukning minskar något eller inte ändras alls så kan det tolkas som att även den totala fossila energiförbrukningen minskat eller är oförändrad. Eftersom en sådan slut­sats vore missvisande menar utskottet att det vore intressant att även följa den tota­la fossila energiförbrukningen.

Vidare noterar utskottet att det finns en viss överlappning mellan valda indi­katorer för målet 100 procent fossilfri elproduktion inom utgiftsområde 21 Ener­gi (indikatorn Andel fossilfri elproduktion) och målet Hållbar energi för alla inom utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur (indikatorerna Andel fos­sil­fri energiproduktion och Andel fossilfri elproduktion). Utskottet ser därmed en risk för att det kan bli otydligt vilket politikområde som ansvarar för att vid­ta insatser för bättre måluppfyllelse.

Utskottet ser positivt på att regeringen i årets budgetproposition har återin­fört indikatorn Energikostnadernas andel i industrin, och redovisar hur dessa kostnader har utvecklats under perioden 1983–2021. De övriga indikatorerna, elpris och transportsektorns energikostnader, redovisas också men fortfarande saknas en motivering till indikatorn Naturgaspriser. En förklaring av hur gas­priserna påverkar de svenska energipriserna, framför allt priset på el, skulle exempelvis ha gynnat redovisningen. Dessutom anser utskottet att avsnittet om jämställdhet inom energiområdet – Långt kvar till jämställdhet inom ener­gi­branschen – har en otydlig koppling till något av målen för utgiftsområdet. Detta kan regeringen behöva se över.

När det gäller regeringens bedömning av måluppfyllelsen efterlyser utskot­tet en tydligare koppling mellan genomförda insatser och måluppfyllel­sen. En­ligt utskottets uppfattning finns det i årets resultat­redovisning endast en be­grän­sad redogörelse av genomförda insatsers effekter. Regeringen redo­vi­sar t.ex. andelen fossil energi som används inom olika sektorer men gör ingen sam­manvägd bedömning av hur insatserna bidrar till att nå målet Ekolo­gisk hållbarhet, utan regeringen konstaterar bara att en fortsatt utbyggnad av ladd­infrastruktur är en förutsättning för en omställning av transportsektorn och att mer fossilfri elproduktion behövs. Slutligen noterar utskottet att regeringen inte redovisar andelen förnybar energi i bedömningen av det tidigare beslutade målet 100 procent förnybar elproduktion, däremot redovisas resultatet för det nya målet Fossilfri elproduktion som riksdagen antog i vårändringsbudgeten för 2023 (prop. 2022/23:99, bet. 2022/23:FiU21, rskr. 2022/23:254). Eftersom resultatredovisningen avser 2022 hade det varit lämpligt att regeringen i årets budgetproposition hade redovisat resultatet för det tidigare beslutade målet efter­som det gällde fram till juni 2023.

Inledning

Den 29 november 2023 fattade riksdagen beslut om statsbudgetens ramar för de olika utgiftsområdena för 2024 och en preliminär fördelning av utgifter på utgiftsområdena för 2025–2026 (bet. 2023/24:FiU1, rskr. 2023/24:47).

 

Tabell Regeringens och motionärernas förslag till ramar för utgifts­område 21 Energi

Miljoner kronor

År	Regeringens förslag	Avvikelse från regeringen
		S	V	C	MP
2024 (föreslagen ram)	5 604	60	4 305	-344	15 988
2025 (beräknad ram)	5 562	60	5 305	-362	16 238
2026 (beräknad ram)	4 769	60	5 030	22	16 448

 

Av tabellen ovan framgår regeringens och motionärernas förslag till ram för ut­gifts­område 21 Energi för 2024 och motsvarande beräkningar för 2025–2026. Andra upp­fattningar än regeringens om utgiftsramarnas storlek redo­visas i parti­motionerna 2023/24:2654 (S), 2023/24:2385 (V), 2023/24:2733 (C) och 2023/24:2689 (MP).

Finansutskottet beslutade den 21 september 2023 att ge övriga utskott möj­lig­het att yttra sig över budgetpropositionen för 2024 samt de motioner om in­koms­ter och utgiftsramar som berör utskottets beredningsområde. Den 19 oktober 2023 beslutade närings­ut­skottet om att yttra sig till finans­ut­skottet. Yttran­det från närings­ut­skottet till finans­ut­skottet justerades den 26 oktober 2023 (yttr. 2023/24:NU1y). Näringsutskottet förordar i yttrandet att finansut­skot­tet ska tillstyrka regeringens förslag i budgetpropositionen när det gäller utgiftsområde 21 Energi. I yttrandet finns fyra avvikande meningar (S, V, C, MP). Finansutskottet justerade betänkandet om utgiftsramarna (bet. 2023/24:FiU1) den 23 november 2023.

I detta ärende ska utskottet föreslå för riksdagen hur anslagen för ut­gifts­om­rådet ska för­delas inom utgifts­områdes­ramen. Ut­gångs­punkten för be­red­ningen är att ramen för utgift­sområde 21 Energi är fast­ställd till 5 604 320 000 kronor för 2024 (prop. 2023/24:1, bet. 2023/24:FiU1).

Regeringens förslag till för­delning på olika an­slag inom utgifts­området fram­går av tabellen i bilaga 2. I bilagan redo­visas också de för­slag som finns i motionerna 2023/24:2663 (S), 2023/24:2337 (V), 2023/24:2741 (C) och 2023/24:2700 (MP). Enligt förslaget i propositionen kom­pletteras fem av an­slagen in­om ut­gifts­området med beställ­nings­bemyndiganden för att reger­ingen ska kunna ingå ekonomiska åtaganden som leder till ut­gifter de kom­man­de åren (se bil. 3).

I det följande redo­visas in­lednings­vis utgifts­områdets om­fattning och vad regeringen an­för om politikens in­riktning. Där­efter redo­görs för regeringens över­väganden om vart och ett av de elva anslagen inom utgiftsområdet och de före­slagna be­myndiganden som är kopp­lade till anslagen samt regeringens för­slag till investerings­ram och ekonomiska åtaganden för Affärsverket svenska kraft­nät (Svenska kraftnät). Där­efter refereras de motioner som inne­håller al­ter­nativa för­slag till an­slag.

Propositionen

Utgiftsområdets omfattning

Utgifts­området omfattar frågor om tillförsel och användning av energi samt el­säkerhet. Myndigheter som hör till utgiftsområdet är Statens energi­myn­dig­het (Energimyndigheten), Energimarknadsinspektionen, Svenska kraft­nät, El­säker­hetsverket och Oljekrisnämnden.

Politikens inriktning

Regeringen an­ser att Sveriges konkurrens­kraft och väl­färd bygger på till­gång till fossil­fri energi till konkurrens­kraftiga priser. Vidare anför regeringen att en hög försörjnings­trygghet av fossil­fri el är viktig för att fasa ut fossila bräns­len och min­ska import­beroendet under svåra säkerhets­politiska tider. En av reg­eringens främsta pri­oriteringar är där­för att skapa för­ut­sättningar för ny planer­bar fossil­fri el­produktion, främst kärn­kraft.

Scenarier pekar mot att el­behovet kan komma att öka kraftigt då Sverige el­ektrifierar större delar av industrin och transport­sektorn. Energi­politiken be­höver där­för ut­vecklas för att möta ett el­behov om minst 300 TWh 2045 och regeringen planerar att åter­komma till riks­dagen med en energi­politisk in­rikt­nings­proposition som om­fattar ett planerings­mål och ett leverans­säkerhets­mål för el­systemet. Ett arbete har även inletts för att ge myndigheterna goda för­ut­sättningar att genom­föra en om­läggning av energi­politiken. För att in­vester­ingar i el­produktion, el­distribution och el­användning ska gå hand i hand an­ser regeringen att en ut­vecklad energi­planering är nödvändig. Kart­lägg­ningar vi­sar att det finns energi­effektiviserings­potential inom sam­tliga sam­hälls­sek­to­rer. Detta kräver enligt regeringen sam­verkan på såväl nationell som regio­nal och lokal nivå. Vidare anser regeringen att tillstånd­sprocesserna för ut­byggnad av el­nätet be­höver bli effektiva och kortas ned och före­slår där­för att Energi­marknads­inspektionens pilot­projekt om sam­arbete mellan myn­digheter ska tas vidare. Regeringen bedömer att ledtiderna kan kortas med en tredje­del jäm­fört med i dag.

Regeringen anser att ned­lägg­ningen av kärn­kraft har bidragit till att södra Sverige exponerats för höga el­priser som beror på produktions­för­utsättningar i andra europeiska länder. Enligt regeringen har ett en­sidigt fokus på att an­sluta sol- och vind­kraft inte gynnat el­systemets för­måga att leverera el till stabila och konkurrens­kraftiga priser. I linje med regeringens arbete med att för­bättra för­utsättningarna för ny kärn­kraft föreslås kredit­garantier för ny kärn­kraft.

Elektrifiering av transport­sektorn är central för att Sverige ska nå sina kli­mat­mål och åtaganden inom EU. Därför före­slår regeringen en för­längd och ut­ökad satsning på ladd­infrastruktur för både lätta och tunga fordon samt att en samordnings­funktion för ut­byggnaden etableras vid Energi­myndig­heten.

Rysslands in­vasion av Ukraina har också drivit upp olje­priset. Detta till­sam­mans med ökade krav inom reduktions­plikten har ökat de svenska trans­port­kostnaderna. Regeringen vill därför sänka reduktionsplikten vid års­skiftet till 6 procent för både bensin och diesel. Nivåerna förslås gälla 2024–2026 och där­efter planerar regeringen att återkomma om nivåer för perioden 2027–2030.

För att stödja bio­gas­produktion från gödsel föreslår regeringen även fort­sätt­nings­vis stöd i enlighet med förslag från Bio­gas­marknads­ut­redningen. Re­ger­ingen anser att stödet både ger sam­hälls- och företags­ekonomiska vinster.

Den ökade el­ektrifieringen och dig­ital­iseringen har lett till att till­gång till el­ektricitet är grund­läggande för att upp­rätt­hålla sam­hällets funk­tionalitet sam­tid­igt som sår­bar­heten ökar i takt med att de geo­politiska spänningarna ökar. Regeringen föreslår därför även satsningar inom el­bered­skaps­området.

Redovisade tillkännagivanden

I budgetpropositionen för utgiftsområde 21 Energi redogör regeringen för två tillkännagivanden från riksdagen som regeringen anser är slutbehandlade.

Tillkännagivande om Sveriges energiförsörjning och import av rysk energi

Riks­dagen har i ett till­känna­givande till regeringen om Sveriges energi­för­sörj­ning och im­port av rysk energi an­fört vikten av att regeringen fortsätter att med tydlig kraft driva linjen i EU att det europeiska beroendet av rysk energi, inte minst fossil energi, snarast praktiskt möjligt ska up­phöra (bet. 2021/22:NU27, rskr. 2021/22:311). Regeringen bör vidare driva frågan om att EU ska ta fram ett regel­verk för ur­sprungs­märk­ning av fossil energi. Slut­ligen ansåg ut­skottet att det be­höver vidtas åt­gärder så att Sverige upp­hör med im­port av rysk energi när det är möjligt, inte minst fossila bränslen som natur­gas och olja.

Regeringen framhåller (s. 16) att den i för­handlingar inom EU har drivit och kommer att fortsätta att driva de frågor som om­fattas av till­känna­givandet och som berör fråge­ställningar som hanteras inom EU. Beroendet av rysk gas i EU, och där­med även i Sverige, har minskat kraftigt sedan den full­skaliga rys­ka in­vasionen av Ukraina. Svenska energi­aktörer im­porterar inte längre vare sig olja eller uran från Ryssland. Vad gäller im­porten av rysk fossil­gas har den min­skat kraftigt till Sverige. Gas­användningen i Sverige har även mins­kat med om­kring 23 procent. Vidare har Sverige i arbetet inom EU lyft upp frågan om att ur­sprungs­garantier ska kunna ut­färdas för fossil­gas. Slut­ligen har reger­ingen i budget­propositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 21 Energi) ut­talat att regeringen genom arbetet i EU kommer att verka för att ta fram ge­men­samma åt­gärder som kommer att stärka försörjnings­tryggheten, minska im­porten av fossil energi från Ryssland och minska energi­priserna. Sam­man­taget bedömer regeringen att tillkänna­givandet därmed är slut­behand­lat.

Tillkännagivande om utredning om hantering av framtida prischocker

Riks­dagen har i ett tillkänna­givande upp­manat regeringen att skynd­samt ut­reda hur ett system skulle kunna ut­formas för att överföra risken för pris­choc­ker på bränsle vid kris från hu­shåll och företag till staten (bet. 2021/22:FiU47 punkt 5, rskr. 2021/22:228).

Regeringen framhåller (s. 20) att man den 27 juni 2023 remitterade pro­me­morian Sänkning av reduktions­plikten för bensin och diesel (KN2023/03617). I pro­memorian före­slås att kraven på minskade ut­släpp i reduktions­plikten för bensin och diesel sänks till 6 procent för 2024–2026. Det före­slås även att reduktions­nivåerna för 2027–2030 ska slopas. Vidare anges att regeringen kom­mer att åter­komma till riks­dagen om reduktions­nivåer för 2027–2030. Slut­ligen har Konjunktur­institutet fått ett ut­ökat an­slag om 5 miljoner kronor för att analysera drivmedels­priser (prop. 2022/23:1 utg.omr. 2). Regeringen be­dömer att tillkänna­givandet där­med är slut­behand­lat.

Anslag och bemyndiganden för 2024

Regeringen föreslår att 5 604 320 000 kronor anvisas till utgiftsområde 21 Ener­gi för 2024. Hur beloppet fördelas på de olika anslagen inom utgifts­området framgår nedan och av bilaga 2. För sex av anslagen föreslår reger­ingen att den ska bemyndigas att ingå ekonomiska åtaganden som leder till ut­gif­ter de kommande åren. Förslagen till bemyndiganden redovisas i bilaga 3.

Anslaget 1:1 Statens energi­myndighet får an­vändas för myndighetens för­valtnings­utgifter samt för Fjärr­värme­nämnden. Myndigheten be­driver också viss avgifts­finansierad upp­drags­verksamhet. Vidare finansieras viss verk­sam­het vid myndigheten med offentlig­rättsliga av­gifter av vilka myndigheten dis­po­nerar en viss del. Regeringen föreslår att riksdagen anvisar drygt 500 miljo­ner kronor för 2024 till an­slaget. An­slaget före­slås öka med 12 miljoner kronor fr.o.m. 2024 för en för­bättrad och ut­vecklad energi­statistik bl.a. för att möta ut­öka­de krav från EU. Vidare före­slås an­slaget öka med 8 miljoner kronor fr.o.m. 2024 för en nationell sam­ordning av ladd­infra­struktur. Satsningen finan­sieras med 5 miljoner kronor från anslaget 1:10 Ladd­infra­struktur samt med 5 miljoner kronor från anslaget 1:16 Klimat­investeringar inom utgifts­område 20. Dess­utom före­slås an­slaget öka med 2,4 miljoner kronor 2024 som er­sättning för upp­draget från 2022 att för­bereda för el­stöd till el­intensiva före­tag efter­som myndigheten då be­hövde nyttja sin anslags­kredit. Satsningen finan­sieras från de s.k. flaskhals­intäkterna, vilka redovisas under inkomsttiteln Flaskhals­intäkter.

Anslaget 1:2 Insatser för energi­effektivisering får an­vändas för ut­gifter för att ut­veckla och introducera ny energi­effektiv teknik på marknaden samt för stöd till energi­effektiv teknik. An­slaget får även an­vändas för ut­gifter för in­satser för genom­förande av EU-rättsakter samt annat inter­nationellt sam­arbete in­om energi­effektiviserings­området och där­till hör­ande metod-, ut­vecklings- och ut­rednings­arbete. An­slaget får även an­vändas för ut­gifter för ut­veckling av styr­medel för energi- och effekt­effektivisering in­klusive efter­fråge­flexi­bilitet samt för in­samling av ny och ut­veckling av befintlig energi­statistik som kan an­vändas i syfte att minska energi­användningen. An­slaget får också an­vän­das till in­vesterings­stöd som leder till min­skad el- och gas­användning i lokaler och hos hus­håll samt till de administrativa utgifter som ett investerings­stöd medför.

Regeringen före­slår att riks­dagen an­visar 418 miljoner kronor till det ak­tuel­la an­slaget. För­slaget innebär inga för­ändringar 2024 jäm­fört med nivån som före­slogs i budget­propositionen för 2023. Däre­mot beräknar regeringen att an­slaget be­höver till­föras 12 miljoner kronor 2026 inför nya krav från EU som medf­ör att energi­deklarations­registret och energi­klassningen behöver upp­da­teras och ut­vecklas (direktivet om byggnaders energi­prestanda, EPBD). För åren 2024 och 2025 kan medel inom anslaget om­prioriteras för detta ända­mål.

Anslaget 1:3 Energi­forskning får an­vändas för ut­gifter och stats­bidrag för forsk­nings-, ut­vecklings-, demonstrations- och kommersialiserings­insatser inom energi­området. An­slaget får även an­vändas för ut­gifter för bidrag för att främja ut­vecklingen av teknik som baserar sig på förny­bara energi­slag och effektiv energi­användning i industriella processer i försöks- eller full­skale­anläggningar. An­slaget får även an­vändas för myndigheters arbete med forsk­nings­relaterade uppgifter, ut­gifter för ut­rednings-, ut­värderings- och sam­ord­nings­insatser inom energi­området, svenskt och inter­nationellt forsknings- och utvecklings­samarbete samt för att upp­fylla Sveriges åtaganden inom ra­men för bilaterala energiforsknings­samarbeten.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar närmare 1 448 miljoner kronor till an­slaget 1:3 Energi­forskning. An­slaget minskas med 20 miljoner kronor 2024 och beräknas minska med 25 miljoner kronor från 2025 för att delvis finan­siera det nya anslaget 1:5 Energi­planering.

För att möjliggöra planering och tecknande av avtal om fler­åriga projekt är det enligt regeringen nöd­vändigt att kunna fatta beslut som medför åtaganden för kommande år. Regeringen föreslår därför att den ska bemyndigas att under 2024 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden med­för be­hov av framtida anslag på högst 3 300 miljoner kronor 2025–2029.

Anslaget 1:4 Energi­marknads­inspektionen får användas för Energi­mark­nads­inspektionens för­valtnings­utgifter. Vidare finansieras viss verk­samhet vid myndigheten genom offentlig­rättsliga av­gifter av vilka myn­digheten får dispo­nera en viss del. Regeringen föreslår att riks­dagen an­visar närmare 214 miljo­ner kronor till det aktuella anslaget. Regeringen anser att an­slaget be­höver öka med 5 miljoner kronor för att upprätthålla myndighetens arbete med effektiva till­stånds­processer.

Anslaget 1:5 Energi­planering, som är ett nytt anslag, får an­vändas för myn­digheternas (inklusive läns­styrelsernas), regioners och kommuners arbete med energi­planering, grön om­ställning och ökad försörjnings­trygghet. Anslaget får även an­vändas för att främja nationell energi­planering, vilket in­kluderar att ut­veck­la under­lag och planerings­för­utsättningar för att under­lätta in­ves­tering­ar i fossil­fri el­produktion, el­nät och annan infra­struktur som är nöd­vändig för el­ektri­fieringen i Sverige. An­slaget får an­vändas för stats­bidrag till kommuner för att stärka kommunernas för­måga att bi­dra till ökad försörjnings­trygghet på lokal nivå och stats­bidrag till kommunal energi- och klimat­rådgivning samt för den berörda myndighetens administrativa uppgifter kopplade till stöden. An­slaget får dessutom användas för stöd till lokala och regionala nätverk och samver­kans­projekt där syftet är att utveckla och sprida erfarenheter och arbets­metoder, teknik och annan kun­skap om energi- och klimat­omställningen. Vi­dare får anslaget använ­das till myndigheters kostnader för särskilda in­satser, upp­gifter eller andra myndighets­gemensamma utvecklings­arbeten som syftar till kortare led­tider för till­stånds­prövning (elnät). An­slaget får även an­vändas för att finansiera de ekonomiska åtaganden som in­gåtts med stöd av beställ­nings­bemyndiganden för de tidigare an­slagen 1:3 Insatser för fossilfri el­pro­duktion och 1:8 Energi- och klimat­omställning på lokal och regional nivå m.m. inom utgifts­område 21 Energi.

Regeringen föreslår att riks­dagen an­visar 265 miljoner 2024 till det aktuella an­slaget. Satsningen innebär en ny inriktning för att energi­planeringen ska gå i takt både geografiskt och tids­mässigt på såväl nationell som regional och lokal nivå. Energi­områdets nationella myndigheter, läns­styrelserna och kom­mu­nerna pekas ut som centrala för att stärka både regionala och lokala ak­törer att främja elektrifieringen, bidra till kris­beredskapen och ut­veckla tvär­sek­to­riell sam­verkan. Satsningen innebär även att den nu­varande energi- och kli­mat­rådgivningen kan ut­vecklas och om­fatta stöd till åt­gärder som minskar sår­barheten för bl.a. höga energi­priser hos hus­håll och små och medel­stora före­tag. De tidigare an­slagen 1:3 In­satser för fossil­fri el­produktion och 1:8 Ener­gi- och klimat­omställning på lokal och regional­ nivå m.m. av­vecklas och befint­liga medel an­vänds för att del­vis finansiera det nya an­slaget.

För att möjlig­göra plan­ering och tecknande av av­tal om fler­åriga projekt är det enligt regeringen nödvändigt att kunna fatta beslut som medför åt­aganden för kommande år. Regeringen föreslår därför att den ska bemyndigas att under 2024 för anslaget 1:5 Energi­planering ingå ekonomiska åtaganden som in­klu­sive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 450 mil­jo­ner kronor 2025–2027.

Anslaget 1:6 Avgifter till internationella organisationer får användas för ut­gifter för av­gifter till inter­nationella organisationer samt utgifter för inter­natio­nellt sam­arbete inom energi­området. Regeringen före­slår att riks­dagen an­visar drygt 25 miljoner kronor till det aktuella an­slaget för 2024.

För att möjlig­göra plan­ering och tecknande av avtal om fler­åriga projekt är det enligt regeringen nöd­vändigt att kunna fatta be­slut som med­för åtaganden för kommande år. Regeringen föreslår därför att den ska be­myndigas att under 2024 för an­slaget 1:6 Av­gifter till inter­nationella organisationer in­gå ekono­miska åtaganden som in­klusive tidigare åtaganden med­för be­hov av framtida an­slag på högst 26 miljoner kronor 2025 och 2026.

Anslaget 1:7 Elsäkerhetsverket får användas för Elsäkerhetsverkets för­valtnings­utgifter. Regeringen före­slår att riks­dagen anvisar drygt 77 miljoner kronor för 2024 till det aktuella an­slaget. För in­for­mation och väg­ledning till bo­stads­ägare, konsumenter och yrkes­verksamma i frågor om el­säkerhet och el­ek­tro­magnetisk kompatibilitet (EMC) före­slår regeringen en höjning av an­slaget med 2 miljoner kronor. Det bör nämnas att Elsäkerhets­verkets verk­sam­het i huvud­sak finansieras av av­gifter, bl.a. el­säkerhets­avgiften.

Anslaget 1:8 Laddinfrastruktur får användas för stöd till investeringar i publi­ka stationer för snabb­laddning av el­fordon för ökad till­gänglighet, re­dun­dans och kapacitets­höjning längs större vägar, stöd till publik laddning på all­män plats­mark och infra­struktur för el­ektrifiering av tunga transporter ge­nom stationär laddning eller tankning samt för ut­byggnad av infra­strukturen för el­lastbilar i regionala nät­verk och samman­hängande stråk mellan Sveriges större städer. Stödet för att ställa om last­bilar ska vara teknik­neutralt. An­slaget får därtill an­vändas till stöd för ladd- och tank­stationer för el och vät­gas in­klusive i hamnar och på kajer samt till ut­gifter för berörda myndigheters arbete kopplat till stöden. An­slaget får även an­vändas för att in­fria in­gångna åtagan­den i fråga om de tidigare an­slagen 1:5 Infra­struktur för el­ektrifierade trans­por­ter inom ut­gifts­område 21 Energi och 1:23 Ladd­infra­struktur inom utgifts­område 20 Kli­mat, miljö och natur.

Regeringen föreslår att riks­dagen an­visar 995 miljoner kronor till det aktuella an­slaget 2024. An­slaget före­slås minskas med 5 miljoner kronor 2024 för att finansiera en samordnings­funktion hos Energi­myndigheten. För 2025 och 2026 beräknas an­slaget uppgå till 950 respektive 625 miljoner kronor. Detta är en ökning med 450 miljoner kronor för 2025 och 620 miljoner kronor 2026 och motiveras med att en stärkt och förlängd satsning kommer att på­skynda el­ektrifieringen av transport­sektorn, vilket är centralt för att nå Sve­riges klimat­mål inom EU.

För att möjlig­göra planering och tecknande av av­tal om fler­åriga projekt är det enligt regeringen nöd­vändigt att kunna fatta beslut som medför åtaganden för kommande år. Regeringen före­slår därför att den ska bemyndigas att under 2024 för an­slaget 1:8 Ladd­infras­truktur ingå ekonomiska åtaganden som in­klusive tidigare åtaganden med­för behov av fram­tida an­slag på högst 2 000 mil­joner kronor 2025–2027.

An­slaget 1:9 Bio­gas­stöd får an­vändas för ut­gifter för att stimulera ut­veck­lingen av bio­gas­produktion. Anslaget får även användas för de admin­is­tra­tiva ut­gifter detta med­för.

Regeringen före­slår att riks­dagen anvisar 933 miljoner kronor till det ak­tuel­la an­slaget. För att möjlig­göra ett stöd till produktion av bio­gas från gödsel under sista kvartalet 2023 före­slås an­slaget till­föras 33 miljoner kronor 2024. För att möjlig­göra detta stöd även under 2024 tillförs ytterligare 200 miljoner kronor, vilket även är den nivå som beräknas för 2025 och 2026.

Anslaget 1:10 Energi­bered­skap, som är ett nytt an­slag, får an­vändas för Ener­gi­myndighetens ut­gifter för energi­beredskaps­åtgärder och civilt försvar inom energi­sektorn. An­slaget får också an­vändas för er­sättning för solidari­tets­gas som be­gärs enligt artikel 13 i enlighet med Europa­parlamentets och rådets för­ordning (EU) 2017/1938 av den 25 oktober 2017 om åtgärder för att säkerställa försörjningstryggheten för gas och upphävande av för­ordning (EU) nr 994/2010. Dess­utom får an­slaget an­vändas för myndighetens för­valtnings­kostnader inom dessa om­råden.

Regeringen föreslår att 54 miljoner kronor an­visas till det aktuella an­slaget 2024. För 2025 och 2026 be­räknar regeringen att 144 miljoner kronor bör an­visas till anslaget 1:10 Energi­beredskap. Det nya an­slaget ska förtydliga in­satser och åt­gärder av myndighets­reformen för civilt försvar och kris­beredskap som trädde i kraft 2022. Den åter­upptagna total­försvars­planeringen ska stärka landets motstånds­kraft under freds­tida kris­situationer, höjd bered­skap och ytterst krig. Energi­myndigheten är sektors­ansvarig myndighet.

För att under­lätta planering och tecknande av avtal om fler­åriga projekt är det enligt regeringen nöd­vändigt att kunna fatta beslut som med­för åtaganden för kommande år. Regeringen före­slår där­för att den ska bemyndigas att under 2024 för anslaget 1:10 Energi­beredskap får in­gå ekonomiska åtaganden som in­klusive tidigare åtaganden med­för behov av framtida anslag på högst 100 mil­joner kronor 2025 och 2026.

Anslaget 1:11 El­beredskap får användas för Svenska kraft­näts ut­gifter för el­beredskaps­åtgärder, damm­säkerhet, tillsyns­uppdrag enligt säkerhets­skydds­lagen inom om­rådena el­försörjning och damm­an­läggningar, med undan­tag för kärn­teknisk verk­samhet, samt myndighetens arbete med total­försvar och som beredskaps­myndighet. Anslaget får användas för myndighetens förvaltnings­kost­nader inom dessa områden.

Regeringen föreslår att 575 miljoner kronor anvisas det aktuella an­slaget för 2024. För att finansiera det nya an­slaget 1:10 Energi­beredskap före­slås an­slaget minska med 54 miljoner kronor 2024 och be­räknas min­ska med 144 mil­joner kronor 2025 och 2026. För att tidigare­lägga och möjlig­göra de nya el­­bered­skaps­åtgärder som på­börjades i höst­ändrings­budgeten för 2023 före­slås an­slaget öka med 250 mil­joner kronor 2024 och be­räknas öka med 100 mil­joner kronor 2025 och 2026. An­slaget finansieras av den el­bereds­kaps­av­gift som den med nät­koncession är skyldig att betala enligt el­lagen.

För att möjlig­göra plan­ering och tecknande av av­tal om fler­åriga projekt är det enligt regeringen nöd­vändigt att kunna fatta beslut som med­för åtaganden för kommande år. Den långa tidsr­amen är nöd­vändig för de långa drifts- och under­hålls­avtal som måste tecknas för att säker­ställa nöd­vändiga el­bered­skaps­åtgärder. Regeringen före­slår där­för att den ska bemyndigas att under 2024 för an­slaget 1:11 El­beredskap få in­gå ekonomiska åtaganden som in­klu­sive tidigare åtaganden med­för be­hov av fram­tida an­slag på högst 2 000 mil­joner kronor 2025–2038.

Regeringen före­slår vidare att av­gifts­uttaget under 2024 för el­bered­skaps­av­giften fast­ställs till högst 650 miljoner kronor. El­bered­skaps­av­giften tas ut i enlighet med el­bered­skaps­lagen (1997:288) för att finansiera el­bered­skaps­åt­gärder med stöd av lagen.

Kreditgarantier för ny kärnkraft

Regeringen föreslår att den be­myndigas att ut­färda kredit­garantier för lån till in­vest­eringar i ny kärn­kraft som upp­går till högst 400 000 miljoner kronor. Reger­ingen an­ser att Sverige, för att nå sina klimat­mål och möjlig­göra in­dus­trins om­ställning och ut­veckling be­höver en kraft­full ut­byggnad av fossil­fri el­pro­duktion och att kärn­kraften är central för detta efter­som den är planer­bar och till­för stabilitet till el­systemet. Investeringar i kärn­kraft är ekonomiskt myc­ket om­fattande och känne­tecknas en­ligt regeringen av höga initiala in­ves­terings­kostnader, en lång drifts­tid för att hämta hem kost­naderna och osäker­het i till­stånds­processerna, vilket samman­taget driver upp risk­nivåerna. Reger­ingen bedömer att en statlig garanti upp till ett visst belopp kan fungera som ett skydd för för­luster och där­med under­lätta finans­ieringen. Reg­eringen före­slår att garantierna ska ut­formas i enlighet med bestämmelsen i budget­lagen (2011:203) och för­ordningen (2011:211) om ut­låning och garantier, vilket in­ne­bär att en garanti­avgift ska tas ut som mot­svarar statens för­väntade kostnad. I övrigt bör dessa kredit­garantier ut­formas med mer generösa villkor än dagens system för kredit­garantier för gröna in­vesteringar, men inom ramen för vad som är för­enligt med EU:s stats­stöds­regler.

Svenska kraftnäts investeringsplan

Svenska kraf­tnäts huvud­sakliga upp­gift är att på ett affärs­mässigt sätt för­valta, driva och ut­veckla ett kostnads­effektivt, drift­säkert och miljö­an­passat kraft­över­förings­system. Denna del av verk­samheten finansieras för­utom av nät-, system- och kapacitets­avgifter genom lån. Riks­dagen fast­ställer ett tak för be­låningen och före­slås även god­känna Svenska kraft­näts in­vesterings­plan.

När Svenska kraft­nät bil­dades i bör­jan av 1990-talet var trans­missions­nätet i en för­valtnings­fas och in­vesterings­volymerna relativt låga. Detta har på sena­re år över­gått i en fas av om­fattande ny- och om­bygg­nation, vil­ket inne­bär att in­ves­terings­volymen, an­skaffning och nya in­vesteringar nära nog har fem­dubb­lats och väntas uppgå till drygt 19 miljarder kronor 2026. Regeringen be­dömer att de ökade be­hoven kommer att kvar­stå under över­skådlig tid.

Regeringen konstaterar att Svenska kraft­nät har re­dovisat sitt för­slag till in­ves­terings- och finansieringsförslag för 2024–2026. Under perioden kom­mer flera stora in­vest­eringar att genom­föras sam­tidigt, och efter­som dessa pro­jekt befinner sig i olika faser varierar säker­heten i be­dömningarna av hur kost­na­derna kommer att för­dela sig mellan olika år. Svenska kraft­näts re­dovisning bör där­för ses som en in­dikativ plan över perioden. De planerade inves­ter­ing­arna över perioden be­räknas upp­gå till ca 32 miljarder kronor varav 7,8 miljar­der kronor avser 2024. Regeringen delar Svenska kraftnäts bedömning av vil­ka investeringar som bör göras och före­slår därför att in­vesterings­planen god­känns som en rikt­linje för affärs­verkets in­vesteringar. Regeringen konsta­terar vidare att den höga in­vesterings­volymen ställer krav på planering, analys av resurs­åtgång samt upp­följning och kontroll i verk­samheten. Det är där­för vik­tigt att Svenska kraft­nät red­ovisar ekonomiska bedömningar, motiv för och konsekvenser av in­vesteringar, under­lag för prioriteringar och ut­fall av före­gående in­vesterings­plan.

In­vesteringar med in­riktning på an­slutning an­sluter i huvud­sak nät från an­dra nät­ägare till trans­missions­nätet. Dessa nätägare tecknar i sin tur in­mat­nings- och/eller ut­matnings­abonnemang ut­ifrån den produktion och för­bruk­ning som de ansluter. För när­varande finns enligt Svenska kraft­nät ett fort­satt stort in­tresse för att an­sluta vind­kraft. Efter­som anslutnings­graden varit hög under en längre tid och in­tresset ökar att an­sluta allt större an­läggningar, fram­för­ allt havs­baserad vind­kraft, blir det allt svårare att an­sluta mer pro­duk­tion i det be­fintliga nätet. Det be­hövs där­för både nya ledningar, ändrad nät­struk­tur men även nya lös­ningar så­som krav på flexibilitet för att kunna öka an­slut­nings­takten. De senare åren har Svenska kraft­nät fått flera för­frågningar om an­slutning av större en­skilda el­användare, ofta från el­intensiv in­dustri. Sex in­vest­eringar på över 400 miljoner kronor planeras för perioden där den största är anslutningen av industriprojektet Hybrit (sträckan Porjusberget–Kuusivara) som står för nästan halva den planerade investerings­kostnaden som är på sam­man­lagt drygt 1 500 mil­joner kronor.

Investerings­planen för marknadsintegration listar ett antal projekt som syf­tar till att bi­behålla handels­kapaciteten mellan el­pris­områden in­om Sverige och mellan Sverige och grann­länderna. Fyra större in­vesterings­projekt på­går där det största, Syd­väst­länken, be­räknas av­slutas 2023. Inga nya in­vest­eringar över 400 miljoner kronor planeras starta under perioden efter­som beslut om kraft­ledningen Hansa Power Bridge mellan Sverige och Tyskland förväntas under 2023.

In­vesterings­projekten för system­för­stärkning som samlar investeringar inom ett el­område tar upp ett 20-tal in­vester­ingar på över 400 miljoner kronor för perioden. Av de tre största projekten kan två hän­föras till Stockholms­om­rådet och ett till Norr­lands­kusten. Samman­lagt planeras in­vesterings­projekt på ca 8,4 miljarder kronor.

I in­vesteringsprojekten för opto­fiber samt övriga ny­in­vesteringar och verk­samhets­in­vesteringar planerar Svenska kraft­nät att investera drygt 3 300 mil­joner kronor under perioden. Inga nya projekt på över 400 miljoner kronor pla­n­eras.

För vidmakt­hållande av be­fintliga investeringar planerar Svenska kraft­nät att av­sätta drygt 6,7 miljarder kronor 2024–2026. De äldsta av trans­missions­nätets 400 kV-ledningar närmar sig 70 års ålder och delar av 200 kV-nätet är ännu äldre. Under perioden pågår flera projekt för att upprätt­hålla drift­säker­heten och där­med lång­siktig leverans­säkerhet i systemet. Två in­vesterings­pro­jekt på över 400 miljoner kronor beräknas starta under perioden. Det ena, stationen i Horndal i Dalarna, ingår i program Nordsyd. Det andra stationen Svartbyn i Norrbotten närmar sig sin tekniska livslängd och be­höver an­passas i och med in­dustri­el­ektrifieringen och ut­bygg­naden av vind­kraft. Den största en­skilda in­vesteringen under perioden är pro­grammet Nordsyd som inne­bär för­nyelse och system­för­stärkning mellan elområde 2 och 3. Samman­taget be­räknas ca 2 750 miljoner kronor investeras i projektet under perioden.

Svenska kraftnäts finansiella befogenheter

När det gäller Svenska kraftnäts finansiella befogenheter föreslår regeringen följande:

–      Regeringen bemyndigas att för 2024 låta Svenska kraftnät ta upp lån i och utanför Riksgäldskontoret till ett sammanlagt belopp om högst 1 650 mil­jo­ner kronor.

–      Regeringen bemyndigas att för 2024 låta Svenska kraftnät placera likvida medel i och utanför Riksgäldskontoret.

–      Regeringen bemyndigas för 2024 att besluta om delägarlån eller borgen om högst 550 miljoner till förmån för bolag i vilka Svenska kraftnät för­valtar statens aktier.

–      Regeringen bemyndigas för 2024 att besluta om förvärv och bildande av bolag som ska verka inom Svenska kraftnäts verksamhetsområde intill ett belopp om 20 miljoner kronor samt avyttra aktier intill ett belopp om 20 miljoner kronor.

Motionerna

Socialdemokraterna

I kommittémotion 2023/24:2663 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) förordas än­dringar som inne­bär att anslag­snivån för utgifts­område 21 Energi uppgår till 5 664 320 000 kronor. Det är 60 miljoner kronor mer än regeringens förslag i bud­get­propositionen för 2024. Motionärerna tillför anslaget 1:2 Insatser för energi­effektivisering ytterligare 50 miljoner kronor för stöd till fastighets­före­tag och bo­stadsr­ätts­föreningar så att de kan för­bättra styrningen av sin el­an­vändning på ett sådan sätt att de kan delta i Svenska kraft­näts stöd­tjänst­mark­nader. Dess­utom före­slår motion­ärerna ytter­ligare 10 miljoner kronor till Energi­marknads­inspektionen för arbetet med att för­korta till­stånds­proces­ser­na.

Ut­över ändringar av an­slags­nivåerna vill motion­ärerna att kredit­garantierna för ny kärn­kraft på 400 miljarder kronor ska breddas till fler kraft­slag och om­fatta in­vesteringar i ny stor­skalig fossil­fri el­produktion. Vidare an­ser de att dessa garantier ska ut­formas så att de täcker statens för­väntade kostnad på ett mer för­månligt sätt än dagens system för kredit­garantier för gröna in­ves­tering­ar, men fort­farande inom ramen för vad som är för­enligt med EU:s stats­stöds­regler.

Motion­ärerna an­ser inte att projektet Hansa Power Bridge bör ingå i Svenska kraft­näts investerings­plan innan det är säker­ställt att utlands­kabeln bi­drar positivt till det svenska el­systemet, att grann­länderna hanterar sin ener­gi­politik och sina el­områden på ett adekvat sätt och att det har ut­värderats hur en an­slutning kan på­verka det syd­svenska el­systemets stabilitet.

Vänsterpartiet

I parti­motion 2023/24:2337 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) för­ordas änd­ringar som inne­bär att an­slags­nivån för utgifts­område 21 Energi uppgår till 9 909 320 000 kronor. Det är drygt 4,3 miljarder kronor mer än regeringens för­slag i budget­prop­ositionen för 2024. Motionärerna före­slår fem nya an­slag. Ett an­slag för stärkt över­förings­kapacitet på 2 miljarder kronor för att bygga ut el­nätet från norr till söder. Ytter­ligare ett an­slag på 1 miljard kronor för in­vesteringar i lokal för­nybar el­produktion som även ska om­fatta in­vesteringar i över­förings­kapacitet i lokal- och regional­näten. Dess­utom ett an­slag på 275 mil­joner kronor för en er­sättnings­modell till kommuner som redan har upp­låtit mark till vind­kraft. Ut­över dessa ett an­slag på 30 miljoner kronor där företag ska kunna söka stöd för att täcka underskott som har uppkommit efter eta­blering och drift av ladd­stationer och slut­ligen ett an­slag genom vilket sta­ten ska föra över kapital till ett statligt bolag för att sta­ten därigenom ska kunna säker­ställa en an­del i kommande havs­vinds­projekt. För detta ända­mål föreslår motionärerna 1 miljard kronor.

Centerpartiet

I kommittémotion 2023/24:2741 av Rickard Nordin m.fl. (C) för­ordas änd­ring­ar som inne­bär att an­slags­nivån för utgifts­område 21 Energi upp­går till 5 260 720 000 kronor. Det är drygt 340 miljoner kronor mindre än regeringens för­slag i bud­get­propositionen för 2024. Motionärerna före­slår att an­slaget 1:2 In­satser för energi­effekt­ivisering min­skas med 400 miljoner kronor till för­mån för att bredda det be­fintliga s.k. gröna av­draget. A­nslaget 1:5 Energi­plan­ering före­slås min­ska med 55 miljoner kronor och de kvar­varande medlen om­priori­teras så att de an­vänds för en kris­kommission för snabbare till­stånds­processer. Där­utöver före­slår motionärerna ytter­ligare en sänkning ut­över regerin­gens för­slag av de an­slag som räk­nas upp av pris- och löne­omräk­ningen. Slut­ligen före­slår motionärerna ett nytt an­slag på 90 miljoner kronor för att del­finansiera kommunernas ar­bete med att upp­datera de be­fintliga vind­krafts­planerna.

Därtill av­visar motionärerna regeringens för­slag om kredit­garantier för ny kärn­kraft på 400 miljarder kronor. Som skäl an­för de bl.a. att regeringen inte har gett riks­dagen till­räcklig in­form­ation om hur dessa garantier ska ut­formas, hur stor risken är för skatte­betalarna, för­väntade konse­kvenser för övriga in­vest­eringar på el­marknaden eller hur dessa garantier över­ens­stämmer med EU:s stats­stöds­regler. Motionärerna på­pekar även att de be­fintliga kredit­garan­tierna för gröna in­vesteringar kan an­vändas för in­vesteringar i kärn­kraft.

Miljöpartiet

I kommittémotion 2023/24:2700 av Linus Lakso m.fl. (MP) för­ordas änd­ringar som inne­bär att an­slag­snivån för ut­gifts­område 21 Energi uppgår till 21 592 029 000 kronor. Det är nästan 16 miljarder kronor mer än regeringens för­slag i budget­propositionen för 2024. Motionärerna före­slår för­stärkningar av anslagen till de tre myndigheterna Energi­myndigheten, Energi­marknads­in­spektionen och El­säkerhets­verket med sammanlagt drygt 7,6 miljoner kro­nor. Vidare före­slår de ökade satsningar för energi­effektivisering, genom en för­­stärkning av an­slaget 1:2 Insatser för energieffektivisering med 5 800 mil­jo­ner kronor. På de be­fintliga an­slagen 1:3 Energi­forskning, 1:8 Ladd­infra­struk­tur och 1:9 Bio­gas­stöd före­slår motionärerna en för­stärkning om 100 mil­jo­ner kro­nor var­dera. Av an­slaget för energi­forskning ska 105 miljoner kro­nor öron­märkas för test­bäddar för experiment med flexibla el­nät. Ut­över detta före­slår motionärerna tre nya an­slag. Ett för in­satser för för­ny­bar energi­pro­duk­tion på nästan 6,5 mil­jarder kronor som bl.a. ska gå till sol­energi på alla offentliga byggnader, lokal el­bonus till kommuner och regioner för den för­ny­bara el som produceras samt in­vesterings­stöd för stor­skaliga satsningar på sol­värme. Ytterligare ett nytt an­slag, vilket uppgår till 3 miljarder kronor, ska an­vändas för ett teknik­neutralt stöd för stor­skalig energi­lagring. Slutligen före­slår motionärerna att 400 miljoner kronor anvisas till ett nytt anslag för teknik som kan bal­ansera nätet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet välkomnar att regeringen har inlett en omläggning av energi­politiken och vid­tagit en rad åt­gärder för att skapa bättre för­utsättningar för ny planer­bar fossil­fri energi­produktion. Regeringens bedömning att detta är centralt för att värna Sveriges konkurrens­kraft och väl­färd delas av ut­skottet. Efter­som sce­na­rier pekar mot en avsevärt ökad el­användning ser även ut­skottet nöd­vändig­heten i en utvecklad energi­planering där el­produktion, el­distribution och elan­vändning tydligare knyts samman på nationell, regional och lokal nivå. För att åstad­komma detta behöver myndigheternas styrning vara funk­tionell och ren­odlas och därför ser ut­skottet positivt på att ett sådant arbete har in­letts samt att pilot­projekten om sam­arbete mellan myndigheter för att korta till­stånds­processerna för el­näts­ut­byggnad tas vidare. Investeringar i trans­missions­nätet be­kostas enligt lag av av­gifter, flask­hals­avgifter och lån. Svenska kraft­nät re­do­visar ett kraftigt över­skott i sin balans­räkning på grund av det höga intäkts­flödet av flask­hals­av­gifter. Det finns därmed inga finansiella hinder för en kraf­tig utbyggnad av transmissionsnätet.

Ut­skottet in­stämmer i regeringens be­dömning att ned­lägg­ningen av kärn­kraft har bi­dragit till att södra Sverige har ex­ponerats för höga el­priser som beror på produktions­för­ut­sättningar i andra europeiska länder. Efter­som in­ves­teringar i kärn­kraft känne­tecknas av höga initiala finansierings­kostnader, långa bygg­tider och en lång drift­tid för att åter­hämta investerings­kostnaderna jäm­fört med andra kraft­slag delar ut­skottet regeringens be­dömning att det finns skäl att in­rätta sär­skilda kredit­garantier en­bart för ny kärn­kraft med mer gen­erösa villkor än dagens system för gröna investeringar på utgiftsområde 24. Där­med avstyrker ut­skottet motionärernas förslag att vidga gar­antierna till alla fossil­fria kraft­slag eller att inte in­rätta ett sådant program. Ut­skottet på­min­­ner här om att regeringen föreslår att en garanti­avgift ska tas ut som mot­svarar statens för­väntade kostnad.

Precis som regeringen ser ut­skottet att el­ektrifieringen av transport­sektorn är central för att Sverige ska nå sina klimat­mål och åtaganden inom EU, och att satsningen på ladd­infra­struktur där­för be­höver för­längas och utökas för både lätta och tunga fordon.

Satsningen på att stödja bio­gas­produktion från gödsel har både positiva kli­mat­effekter och gynnar in­hemsk energi­produktion. Därför ställer ut­skottet sig bakom regeringens för­slag om att genom­föra Bio­gasmarknads­utred­ning­ens för­slag om fort­satt stöd till sektorn.

Dessutom vill utskottet under­stryka betydelsen av satsningar på el­bered­skaps­området mot bak­grund av sam­hällets ökade el­beroende och de ökade geo­politiska spänningarna och står således bakom regeringens förslag på detta område.

Vidare konstaterar utskottet att regeringen avser att åter­komma till riks­dagen med en energi­politisk in­riktnings­proposition under inne­varande riks­möte som ska innehålla ett produktions­mål och ett leverans­säkerhets­mål som ska ligga till grund för den fram­tida energi­politiken.

Utskottet noterar även att regeringen inte heller i år nämner något om ener­gi­forskningens fram­tida in­riktning, men konstaterar samtidigt att om ener­gi­politiken ska läggas om i grunden, kommer kärn­kraften att ha en själv­klar plats även i energiforskningen.

När det gäller till­känna­givanden som regeringen redo­visar i budget­propo­si­tionen vill ut­skottet på­minna om att konstitutions­utskottet våren 2017 fram­höll att det be­rörda ut­skottet lämpligen redo­visar sin syn i sam­band med att regeringen i t.ex. budget­propositionen redo­visar sin behandling av dessa (bet. 2016/17:KU21).

Utskottet kan mot denna bakgrund konstatera att regeringen redovisar två till­känna­givanden som slut­behandlade i den del av budget­propositionen för 2024 som om­fattar utgifts­område 21 Energi. Ut­skottet gör ingen annan be­döm­ning än regeringen i det av­seendet och betraktar så­ledes de två till­känna­givandena som slut­behandlade.

Sammantaget inne­bär det ovan an­förda att ut­skottet till­styrker regeringens för­slag till anslags­för­delning inom utgifts­område 21 Energi och de för­slag till be­myndiganden för 2024 som är knutna till några av an­slagen samt in­rättandet av kredit­garantier för ny kärn­kraft. Ut­skottet till­styrker också de för­slag som gäller Svenska kraftnäts investeringsplan 2024–2026 och finansiella be­fog­en­heter 2024 lik­som för­slaget om el­bered­skaps­avgiftens storlek 2024. Följ­akt­ligen av­styrker ut­skottet de alternativa för­slag som före­slås i motionerna.

 

Särskilda yttranden

Genom beslut den 29 november har riksdagen fastställt att de samlade utgifterna för utgiftsområde 21 inte får överstiga 5 604 320 kronor 2024 (bet. 2023/24:FiU1). Eftersom Socialdemokraternas förslag till anslag inom utgiftsområdet ligger över den nivån kan vi inte reservera oss till förmån för detta förslag. Socialdemokraternas budgetalternativ bör ses som en helhet. Därför väljer vi att avstå från ställningstagande och lägger istället fram ett särskilt yttrande om Socialdemokraternas politik inom utgiftsområde 21.

Eftersom riksdagsmajoriteten i det första steget av budgetprocessen har gett budgetpolitiken en annan inriktning än den vi önskar avstår vi från ställ­nings­tagande när det gäller anslagsfördelningen inom utgiftsområde 21. Social­de­mo­kraternas budgetalternativ bör ses som ett sammanhållet paket där inte någon eller några delar kan brytas ut och behandlas isolerat.

Social­demokraternas förslag när det gäller statens budget finns i parti­mo­tion 2023/24:2654. Motionen behandlas i be­tänkandet 2023/24:FiU1, och vårt samlade för­slag fram­går av reservation 1 i det betänkandet.

Vår energi­politik presenteras i motion 2023/24:2693 (S). Där för vi fram att energi­systemet lägger grunden för det moderna sam­hället och är centralt för ett lands ut­veckling. Vidare anser vi att en fram­gångs­rik el­ektrifiering är av­görande för att nå de nationella klimat­målen om netto­noll­ut­släpp 2045 och att den svenska industrins konkurrens­kraft be­höver säkras genom trygg till­gång till el och effekt i energi­systemet på både kort och lång sikt. Därför före­slår vi ett nytt energi­politiskt mål på ytterligare 60 TWh fossil­fri el till 2030 och vill föra samtal med andra partier så att energi­branschen får lång­siktiga stabila vill­kor för att viktiga in­vesteringar ska komma på plats. I linje med det­ta anser vi att de av regeringen föreslagna kredit­garantierna för ny kärn­kraft be­höver vidgas för att minska de finansiella riskerna för investeringar i all stor­skalig fossil­fri el­produktion. Vi vill också påminna om den elek­trifierings­strategi som den tidigare regeringen beslutade om. De tolv punkterna i stra­te­gin ut­gör ett hel­hets­perspektiv över vad som krävs för att möta de ut­maningar som kommer med ett ökat el­behov. Att regeringen inte har samman­kallat el­ek­tri­fierings­rådet finner vi an­märknings­värt efter­som deras aktiva med­verkan är en för­ut­sättning för att genom­föra och följa upp strategin.

Vårt budget­alternativ för utgifts­område 21 som be­skrivs i kommitté­motion 2023/24:2663 inne­bär bättre för­ut­sättningar för snabbare och effektivare till­stånds­processer. Den social­demokratiska regeringen tog flera olika initiativ för att halvera tiden för till­stånds­givning. En rad av de lagförslag som reger­ingen tog fram under den förra valperioden har redan trätt i kraft men arbetet behöver fort­sätta. För detta be­höver Energi­marknads­inspektionen mer resurser och flera redan ut­redda och remiss­behandlade för­slag läggas fram för riks­dagen. Men det finns även flera färdiga för­slag på metod­utveckling och sam­ordnings­insatser som inte kräver lag­ändring som vi anser bör genom­föras skynd­samt.

För att el­priset ska vara lågt i hela landet behöver de fysiska be­gräns­ning­arna i nätet byggas bort men även el­områden i Sveriges när­het ut­formas på ett sätt som inte driver upp svenska el­priser. Vi vill att Svenska kraftnät av­vaktar med att investera i Hansa Power Bridge tills det finns en ut­värdering som visar att för­bindelsen bidrar positivt till det svenska el­systemet med sär­skild hän­syn tagen till det syd­svenska el­systemets stabilitet.

Vi kan konstatera att regeringens budget­förslag för utgifts­område 21 inte inne­håller några satsningar på energi­effektivisering. En effektiv an­vändning av energi sänker kost­naderna, ökar försörjnings­tryggheten och ger ut­rymme för in­vesteringar. Det finns dessutom behov av ytterligare insatser för att nå det riksdags­bundna målet om 50 procent effektivare energi­användning 2030. Där­för har vi föreslagit att Energi­myndigheten ska fort­sätta satsningen på att stötta energi­effektivisering av små­hus men att den ska breddas till att om­fatta fler­bostads­hus och industrin. För att under­lätta för fastighets­bolag och bo­stads­rätts­föreningar att bli en aktiv part i arbetet med att effektivisera energi­användningen före­slår vi att stödet kom­pletteras med in­satser för att de ska kun­na förbättra sin styrning av fastighets­beståndets energi­användning på ett sätt som gör att de får för­ut­sättningar att delta på stöd­tjänst­marknaden. Vi me­nar även att den av regeringen ned­lagda ut­redningen om att före­slå ett kvot­plikt­system för energi­effekt­ivisering (s.k. vita certifikat) hade ett önsk­värt syf­te som nu går om intet. Syftet var att få fram för­slag på ett marknads­baserat och kostnads­effektivt styr­medel som kan öka energi­effektiviserings­takten, bidra till att de energi- och klimat­politiska målen nås samt under­lätta för en snabb, smart och sam­hälls­ekonomiskt effektiv el­ektrifiering av sam­hället. Ar­be­tet med att ta fram för­slag med denna in­riktning behöver åter­upp­tas.

Samman­taget hade vi velat anvisa 60 miljoner kronor mer än regeringen till utgifts­område 21 för 2024. Vi har dock inga in­vändningar mot förslagen om el­be­redskaps­avgiftens storlek eller om Svenska kraftnäts finansiella befogen­he­ter.

När det gäller regeringens re­do­visning av två till­känna­givandena som slut­behandlade delar vi inte regeringens be­dömning. Enligt vår upp­fattning är inte de in­satser som regeringen lyfter fram tillräckliga för att respektive till­kän­nagivande ska kunna anses vara tillgodosett. När det gäller till­känna­givan­det om Sveriges energi­för­sörjning och im­port av rysk energi redo­visar reger­ingen inte till­räckliga åt­gärder för att säker­ställa ett absolut stopp av im­port av rysk energi. När det gäller till­känna­givandet om en ut­redning om fram­tida pris­choc­ker redo­visar regeringen endast åt­gärder av en­gångs­karaktär eller som inte säker­ställer att en orimligt snabb pris­höjning äger rum. Eftersom regeringen miss­lyckats med att vidmakt­hålla den ut­tryckliga möjligheten i EU-regel­ver­ket om att an­vända de s.k. flask­hals­intäkterna för att kom­pensera el­kunder vid ev­en­tu­ella nya kraftiga el­pris­höjningar kommande vintrar menar vi att andra modeller be­hövs för att skydda både för­etag och hus­håll som har haft höga kostnader utan att samtidigt ge otill­börliga för­delar för de som har stor för­bruk­ning till fasta låga priser. I detta syfte har vi före­slagit ett system med s.k. folk­hems­el, som inne­bär att staten köper upp fossil­fri kraft via ett auk­tions­för­farande till lägsta pris, el som sedan levereras till hus­hålls­kunder på vis­sa vill­kor. Eftersom detta skapar sta­bila villkor för in­vesteringar och ger hus­hållen sta­bila och låga priser bör regeringen arbeta fram ett system som är baserat på det för­slaget.

 

Eftersom riksdags­majoriteten i det första steget av budget­processen har gett budget­politiken en annan in­riktning än den jag önskar avstår jag från ställ­nings­tagande när det gäller anslags­för­delningen inom utgiftsområde 21. Vänster­partiets budget­alternativ bör ses som ett samman­hållet paket där inte någon eller några delar kan brytas ut och behandlas isolerat.

Jag står bakom Vänsterpartiets samlade för­slag när det gäller statens budget som finns i parti­motion 2023/24:2385. Motionen behandlas i be­tänkande 2023/24:FiU1, och Vänsterpartiets samlade förslag fram­går av reservation 2 i det betänkandet. I den mo­tio­n­en finns också för­slag för ram för utgifts­område 21. För­slaget till fördelning av anslag för 2024 inom utgifts­område 21 läggs fram i parti­motion 2023/24:2337.

Vänsterpartiets budget­alternativ när det gäller utgifts­område 21 inne­bär att utgifts­området får fem nya an­slag för att skynda på den gröna om­ställningen ge­nom ökad till­gång till för­ny­bar el till konkurrens­kraftiga priser. För att åstad­komma en snabb och om­fattande klimat­om­ställning be­höver Sverige el­ektri­fiera stora delar av sam­hället. När fordons­flottan ska ställas om från fos­sila bränslen till i huvud­sak el, sam­tidigt som tåg­infra­strukturen byggs ut och industrins till­verknings­processer skiftar till fossil­fritt, kommer till­gången till el att be­höva öka betydligt; i vissa scenarier förut­spås an­vändningen öka mång­dubbelt gen­temot i dag. Sannolikt inne­bär denna process den största ut­byggnaden av pro­duktion och distribution av el i modern tid i Sverige. Jag har därför föreslagit kraft­fullt ökade in­vesteringar till hela el­systemet genom sats­ningar på över­förings­kapacitet, lokal för­ny­bar el­produktion, er­sättning till kommuner som har upp­låtit mark till vind­kraft, drift av ladd­stationer och ett nytt statligt bolag för havs­vind.

Det nya anslaget för överförings­kapacitet, som jag har förordat, skulle an­vän­das till att bygga ut el­nätet. Jag anser att medlen borde an­vändas till inves­teringar i så­väl över­förings­kapacitet mellan norra och södra Sverige som en all­män ut­byggnad av nätet för att möta be­hovet av en för­väntad ökad el­an­vänd­ning. Jag menar att detta kan under­lätta den gröna om­ställning som be­hövs för att för­hindra att klimat­krisen eskalerar.

Jag anser att det behövs bättre in­cita­ment för ut­byggnad av vind­kraft, både land- och havs­baserad. Ett in­vesterings­stöd som riktas till för­ny­bar lokal el­prod­uktion till kon­kurrens­kraftigt el­pris kommer att vara till gagn för både in­dustrin och de svenska hus­hållen. Stödet ska även kunna an­vändas till ökad över­förings­kapacitet i lokal- och regional­näten samt an­slutning till trans­mis­sions­nätet. Ett nytt an­slag för detta borde ha införts och satsningen skulle ha gynnat de boende både i den kommun som nyttjar stödet och i när­området.

Jag förespråkar även lag­stiftning om prod­uktions­baserad ersättning som be­ta­las av el­producenten till de lokal­samhällen där vind­kraft byggs. Många kom­muner har redan visat vägen och upplåtit mark till vind­krafts­byggen. För att även dessa ska få del av stödet föreslår jag att staten ska er­sätta dessa under en över­gångs­period på två år. För detta ända­mål förordade jag ett nytt anslag inom utgifts­område 21.

Utbyggnad av ladd­infra­struktur och el­ektrifiering av fordons­flottan be­hö­ver gå hand i hand. Detta är dock svårt att få till i praktiken och många som har in­vesterat i ladd­stationer går i dag med under­skott. Även om detta oftast kan för­väntas vara till­fälligt be­höver staten gå in som garant för att fler ska våga satsa på en ut­byggnad av ladd­infra­struktur. Jag förordade där­för att ett nytt an­slag skulle in­rättas för att ge till­fälligt stöd för under­skotts­täckning för drift av ladd­stationer.

Ett robust och mot­stånds­kraftigt sam­hälle ans­er jag kräver att det off­entliga har kon­troll över sam­hälls­viktig verk­sam­het. Trots att det finns en stor poten­tial för havs­baserad vind­kraft i Sverige har byggandet ännu inte tagit fart. Sve­rige ligger långt efter andra länder med lik­nande för­ut­sättningar. Jag vill där­för få slut på marknads­kaoset och in­rätta en ny modell, vilken i korthet in­nebär följande. Energi­myndigheten bör få i upp­drag att peka ut läm­pliga om­råden för ut­byggnad och arrangera auk­tioner. Före­tagen får sedan ge bud på den lägsta möjliga sub­ventionen. Regeringen bör ut­lysa minst 3 GW om året från 2025 till 2034 genom ett sådant auktions­för­farande, samman­lagt blir det 30 GW på tio år. Detta kan kombineras med ett stopp för ut­byggnaden av el­kablar till Europa. För att få kon­troll över priserna måste kontrollen över den svenska el­marknaden tas tillbaka. Offentliga investeringar i svensk el­produk­tion riske­rar annars att i praktiken bli subventioner till grann­ländernas brist­fälliga in­satser. Vänster­partiet har redan tidigare före­slagit Sverige­priser på el, där de svenska el­priserna fri­kopplas från de höga export­priserna. Med den mo­dell jag förordar blir hus­hållens elpriser betydligt lägre och klimat­om­ställ­ning­en snab­bas på. Sam­tidigt kan exporten av el fort­sätta som i dag. Jag före­språ­kade även att det in­rättas ett stat­ligt bolag för att staten ska säker­ställa en ägar­andel i kommande havs­vind­projekt. För att kapitalisera det nya bolaget skulle ett nytt anslag behöva inrättas.

Sammantaget hade jag velat anvisa drygt 4,3 miljarder kro­nor mer än re­ger­ingen till ut­gifts­område 21 för 2024. Jag har inga in­vändningar mot el­beredskaps­avgiftens stor­lek, för­slaget om kredit­garantier för ny kärn­kraft eller Svenska kraft­näts in­vesterings­plan eller finansiella be­fogenheter.

När det gäller regeringens redo­visning av två till­känna­givandena som slut­be­handlade delar jag inte regeringens be­dömning. Enligt min upp­fattning är inte de in­satser som regeringen lyfter fram tillräckliga för att uppnå syftet med respektive tillkännagivande. När det gäller till­känna­givandet om Sveriges ener­gi­för­sörjning och im­port av rysk energi re­dovisar regeringen inte till­räckliga åt­gärder för att säker­ställa ett absolut stopp av im­port av rysk energi. När det gäller till­känna­givandet om en ut­redning om fram­tida pris­chocker re­do­visar regeringen endast åt­gärder av en­gångs­karaktär eller som inte säker­ställer att en orimligt snabb pris­höjning äger rum.

 

Eftersom riksdagsmajoriteten i det första steget av budget­processen har gett bud­get­politiken en annan in­riktning än den jag önskar av­står jag från ställ­nings­tagande när det gäller an­slags­för­del­ningen inom utgifts­område 21. Cen­ter­partiets budget­alternativ bör ses som ett samman­hållet paket där inte någon eller några delar kan brytas ut och be­handlas isolerat.

Centerpartiets samlade för­slag när det gäller statens budget finns i parti­motion 2023/24:2733. Motionen behandlas i be­tänkande 2023/24:FiU1, och Centerpartiets samlade för­slag fram­går av reservation 3 i det betänkandet. I den motion­en finns också för­slag för ram för utgifts­område 21. För­slaget till fördelning inom anslag för 2024 inom utgiftsområde 21 läggs fram i kom­mit­té­motion 2023/24:2741.

Om det ska vara möjligt att klara klimat­krisen och öka el­produktionen måste fokus ligga på lös­ningar. Därför förordar jag och mitt parti att det påbör­jas samtal som ska bereda vägen för en ny energi­upp­görelse över parti­gränser­na. Jag anser att en för­dubblad fossil­fri el­prod­uktion och halverade led­tider för till­stånds­givning är rimliga mål­sättningar att slå fast. Sverige får då för­ut­sätt­ningar att bidra till 1,5-graders­målet genom att bidra med export till om­kring­liggande länder sam­tidigt som Sverige är själv­för­sörjande på fossil­fri energi. Produktions­ökningen be­höver inte enbart bestå av ny produktion. Jag ser gärna satsningar som ökar effekt­iviteten i den be­fintliga kraft­produktionen men även som stärker energi­systemet som hel­het. Det kan röra sig om effekt­utbyggnad av befintliga fossil­fria an­läggningar men även satsningar på batterier, vät­gas, för­bättrad över­förings­kapacitet och digitalisering. Ny teknik kan bidra till ökad effektivitet genom mer flexibel an­vändning, energi­lagring och balan­se­ring.

Det budget­alternativ jag förordar när det gäller utgifts­område 21 inne­bär att det stöd för energi­effektivisering till hus­håll som regeringen har infört om­vandlas till ett skatte­avdrag och det nu­varande s.k. gröna av­draget breddas för att omfatta in­satsen. Hus­hållen skulle då kunna göra av­drag för in­satser så­som in­stall­ation av olika typer av värme­pumpar i fastigheter som värms med direkt­verkande el men även för installation av smarta hem-app­likationer eller vatten­besparande åt­gärder som till­sammans kan öka effektiviteten och flex­ibiliteten i el­systemet. Som jag tidigare har nämnt anser jag att en för­dubblad el­pro­duktion med halverade led­tider är rimliga mål­sättningar för riks­dagen och regeringen att fast­ställa. Där­för förordar jag att det till­sätts en kris­kommission för snabbare tillstånds­processer och att medel från myndigheter, regioners och kommuners arbete med snabbare tillstånds­processer och energi­planering an­vänds för detta ända­mål. Kris­kommissionen ska ha mandat att se över all lag­stiftning som i dag bromsar och hämmar investeringar och som skapar osäker­heter för företagen. Sverige be­höver se över all relevant lag­stiftning för att möj­lig­göra mer ut­släpps­fri energi­produktion. Det in­kluderar bl.a. vatten­direk­tivet, art- och habitat­direktiven, energi­skatte­direktivet, EU:s taxonomi, stats­stöds­reglerna, håll­bar­hets­kriterier för bio­massa och teknik­kraven. För att under­lätta till­stånds­givningen behöver det finnas en sam­ordnande myndighet, t.ex. kan läns­styrelserna er­bjuda alla sökanden en tydlig och enkel väg in för kommunikation med myndigheter och sam­ordna myn­digheternas kom­plet­terings­krav. Dess­utom förordar jag att medel anvisas till ett nytt anslag för att möjlig­göra stöd till kommuner för att upp­datera vind­krafts­planerna. Med­len ska an­vändas för att del­finansiera kommunernas arbete med att upp­datera de be­fintliga vind­krafts­planerna.

Jag motsätter mig förslaget om kredit­garantier för ny kärn­kraft efter­som re­geringen varken har gett riks­dagen till­räcklig in­formation om hur dessa ga­ran­tier ska ut­formas eller har in­formerat om hur stor risken är för skatte­be­talarna. Dessutom efterlyser jag en analys av de förväntade konse­kvenserna för övriga in­vesteringar på el­marknaden samt hur dessa garantier överens­stäm­mer med EU:s stats­stöds­regler. Att garantierna ska ha mer generösa villkor in­ne­bär att de i praktiken är en sub­vention där skatte­betalarna står för risken. Jag anser därför att regeringens för­slag om kredit­garantier är en direkt vårds­lös hantering av skatte­betalarnas pengar, och regeringen borde därför om­gående redo­visa en konsekvens­analys så att riks­dagen inte fattar be­slut om så höga summor i blindo.

Sammantaget hade jag velat anvisa 343,6 miljoner kronor mindre än reger­ingen till utgifts­område 21 för 2024. Jag har inga invändningar mot el­bered­skaps­av­giftens storlek eller Svenska kraftnäts investeringsplan eller finan­­siella befogenheter.

När det gäller regeringens redo­visning av två till­känna­givandena som slut­be­handlade delar jag inte regeringens be­dömning. Enligt min upp­fattning är inte de in­satser som regeringen lyfter fram tillräckliga för att uppnå syftet med respektive tillkännagivande. När det gäller till­känna­givandet om Sveriges ener­gi­för­sörjning och im­port av rysk energi re­dovisar regeringen inte till­räck­liga åt­gärder för att säker­ställa ett absolut stopp av im­port av rysk energi. När det gäller till­känna­givandet om en ut­redning om fram­tida pris­chocker re­do­visar regeringen endast åt­gärder av en­gångs­karaktär eller som inte säker­ställer att en orimligt snabb pris­höjning äger rum.

 

Eftersom riksdagsmajoriteten i det första steget av budget­processen har gett bud­get­politiken en annan in­riktning än den jag önskar av­står jag från ställ­nings­tagande när det gäller anslags­fördelningen inom utgift­sområde 21. Miljö­partiets budgetalternativ bör ses som ett samman­hållet paket där inte någon eller några delar kan brytas ut och behandlas isolerat.

Miljöpartiets samlade förslag när det gäller statens budget finns i parti­motion 2023/24:2689. Motionen behandlas i betänkandet 2023/24:FiU1, och Mil­jöpartiets samlade förslag fram­går av reservation 4 i det betänkandet. I den motionen finns också för­slag för ram för utgifts­område 21. Förslaget till sta­tens bud­get för 2024 inom utgifts­område 21 läggs fram i kommitté­motion 2023/24:2700.

Jag förordar ett budget­alternativ inom utgifts­område 21 som ger för­ut­sätt­ningar för att satsa på för­ny­bar och billig energi­produktion. Detta för att Sve­rige ska bli kvitt det skadliga be­roendet av fossila bränslen när stora delar av vårt sam­hälle elektrifieras. Veten­skapen har visat att en varmare värld på­ver­kar möj­lig­heten till mänskligt liv, säker­het och väl­färd negativt. För­brän­ning av fossila bränslen har skapat nästan 80 procent av koldioxid­utsläppen. Ex­port­intäkterna från fossila bränslen har dessutom finansierat Rysslands an­falls­krig mot Ukraina. Även hush­ållen drabbas av volatila priser beroende på god­tyckligheter från rena skurk­stater. Många bedömare menar att den nöd­vändiga el­ektri­fier­ingen kommer att inne­bära att elanvändningen för­dubblas fram till 2045. Sam­tidigt konst­aterar jag att det snabbaste, billigaste och mest miljö­vänliga sättet att minska kostnader och miljö­påverkan är energi­effek­tivisering. På kort sikt är energieffektivisering det mest effektiva sättet att mins­ka energi­kostnaderna för hus­håll och före­tag. Det finns en mängd olika insatser som kan genom­föras och jag anser att staten måste ta en mer aktiv roll. Jag vill där­för åter­införa Energi­steget för före­tag samt att staten tar 60 procent av alla kostnader för energi­effekt­ivisering för hus­håll. För att satsningen ska bli så ända­måls­enlig som möjligt är det viktigt att fort­sätta satsa på den kom­munala energi- och klimat­råd­givningen och medel behöver av­sättas för att ytter­ligare förstärka denna. Jag vill även genomföra en satsning på energi­effektivisering av fler­bostads­hus. En sådan satsning kan också fungera som en konjunktur­stimulans för bygg­branschen.

Men staten behöver även vara mer aktiv för att få till fler satsningar på för­ny­bar och billig el­produktion. Jag vill införa en lokal el­bonus där kommunerna får er­sättning för varje be­fintlig för­ny­bar terawattimme de producerar och en ut­ökad er­sättning för varje till­kommande. Vidare vill jag ge sol­energin bättre för­ut­sättningar genom att införa krav på att installera sol­energianläggningar på alla offentliga byggnader och ett nytt investerings­stöd för stor­skalig sol­värme. Genom satsningar på stor­skalig sol­värme kan bio­energin och av­falls­för­brän­ningen i fjärr­värme­nätet ersättas och bio­bränslena kan i stället er­sätta de fos­sila bränslena. Enligt mig ger biobränslena större klimatnytta på det sättet. Även in­vesteringar för stor­skalig energi­lagring bör ges ett kraft­fullt investe­rings­stöd för att möjlig­göra byggandet av ett modernt, smart energi­system. Jag hade därför velat se ett s.k. kraft­steg, en stor satsning för att stimulera snabba investeringar som balanserar energi­systemet och jämnar ut priserna. Stödet skulle vara teknik­neutralt och gå till stor­skalig energi­lagring, pump­kraft, vär­me­lagring och vät­gas­lagring. Ökningen av för­ny­bar, variabel el­produktion stäl­ler nya krav på vårt energi­system. Jag vill därför satsa på ut­veckling av teknik som bättre kan balansera nätet. För att ta fram lämpliga affärs­modeller och ny teknik för flexibel produktion, flexibel konsumtion och flexibla nät för­or­dar jag att medel skulle tillföras till s.k. test­bäddar men även till en sats­ning på fortsatt forskning inom området.

För att Sverige ska upp­nå EU:s direktiv för god vatten­status be­höver arbetet med vatten­åtgärder öka och skalas upp. Miljö­an­passningen av Sveriges be­fint­liga vatten­kraft är en viktig sådan åt­gärd.

Sammantaget hade jag velat anvisa närmare 16 miljarder kronor mer än re­ger­ingen till utgifts­område 21 för 2024. Jag har inga in­vändningar mot el­be­red­skaps­av­giftens stor­lek, för­slaget om kredit­garantier för ny kärn­kraft eller Svenska kraftnäts investerings­plan eller finansiella befogen­heter.

När det gäller regeringens redo­visning av två till­känna­givandena som slut­behandlade delar jag inte regeringens be­dömning. Enligt min upp­fattning är inte de in­satser som regeringen lyfter fram tillräckliga för att uppnå syftet med respektive tillkännagivande. När det gäller till­känna­givandet om Sveriges energi­för­sörjning och im­port av rysk energi re­dovisar regeringen inte till­räck­liga åt­gärder för att säker­ställa ett absolut stopp av im­port av rysk energi. När det gäller till­känna­givandet om en ut­redning om fram­tida pris­chocker redo­visar regeringen endast åt­gärder av en­gångs­karaktär eller som inte säker­ställer att en orimligt snabb pris­höjning äger rum.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

 

 

Bilaga 2

Regeringens och motionärernas anslagsförslag

 

Anslag för 2024 inom utgiftsområde 21 Energi

Tusental kronor

Anslag		Regeringens förslag	Avvikelse från regeringen
			S	V	C	MP
1:1	Statens energimyndighet	500 405	±0	±0	22 800	4 836
1:2	Insatser för energieffektivisering	418 000	50 000	±0	−400 000	5 800 000
1:3	Energiforskning	1 447 723	±0	±0	±0	100 000
1:4	Energimarknadsinspektionen	213 848	10 000	±0	−1 000	2 112
1:5	Energiplanering	265 000	±0	±0	−55 000	±0
1:6	Avgifter till internationella organisationer	25 328	±0	±0	±0	±0
1:7	Elsäkerhetsverket	77 016	±0	±0	−400	761
1:8	Laddinfrastruktur	995 000	±0	±0	±0	100 000
1:9	Biogasstöd	933 000	±0	±0	±0	100 000
1:10	Energiberedskap	54 000	±0	±0	±0	±0
1:11	Elberedskap	675 000	±0	±0	±0	±0
Förslag till anslag utöver regeringens förslag
99:1	Stärkt elöverföringskapacitet	±0	±0	2 000 000	±0	±0
99:2	Investeringar till lokal förnybar elproduktion	±0	±0	1 000 000	±0	±0
99:3	Vindkraft - ersättningsmodell till kommuner	±0	±0	275 000	±0	±0
99:4	Stödpengar till drift av laddinfrastruktur	±0	±0	30 000	±0	±0
99:5	Havsvind, statligt ägande	±0	±0	1 000 000	±0	±0
99:6	Vindkraftsplaner	±0	±0	±0	90 000	±0
99:7	Insatser för förnybar energiproduktion	±0	±0	±0	±0	6 480 000
99:8	Kraftsteget	±0	±0	±0	±0	3 000 000
99:9	Energiteknik	±0	±0	±0	±0	400 000
Summa för utgiftsområdet		5 604 320	60 000	4 305 000	−343 600	15 987 709

Bilaga 3

Regeringens förslag på beställningsbemyndiganden

Det har inte väckts några motioner med anledning av regeringens förslag till beställnings­bemyndiganden.

 

Beställningsbemyndiganden för 2024 inom utgiftsområde 21 Energi

 

Tusental kronor

Anslag		Regeringens förslag	Tidsperiod
1:3	Energiforskning	3 300 000	2025–2029
1:5	Energiplanering	450 000	2025–2027
1:6	Avgifter till internationella organisationer	26 000	2025–2026
1:8	Laddinfrastruktur	2 000 000	2025–2027
1:10	Energiberedskap	100 000	2025–2026
1:11	Elberedskap	2 000 000	2025–2038
Summa beställningsbemyndiganden inom utgiftsområdet		7 876 000