HB01NU19: Strategi för företag i kulturella och kreativa branscher

Näringsutskottets betänkande 2023/24:NU19

 

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna och avslår samtliga motionsyrkanden. Utskottet välkomnar regeringens stra­tegi för företag i kulturella och krea­tiva branscher. Motionsyrkandena behand­lar företagsfrämjande, immaterialrätt, regional utveckling, kompetens­för­sörj­ning, trygghetssystemen och kulturpolitik.

I betänkandet finns 14 reservationer (S, V, C, MP).

Behandlade förslag

Skrivelse 2023/24:111 Strategi för företag i kulturella och krea­tiva branscher.

30 yrkanden i följdmotioner.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Utskottets överväganden

Regeringens strategi

Utskottet ställningstagande

Företagsfrämjande åtgärder

Utskottets ställningstagande

Immaterialrättsliga åtgärder

Utskottets ställningstagande

Åtgärder som rör kompetensförsörjning, trygghetssystem och kulturpolitik

Utskottets ställningstagande

Regionalpolitiska åtgärder

Utskottets ställningstagande

Främjande av spel och dataspelsbranschen

Utskottets ställningstagande

Reservationer

1. Företagsfrämjande åtgärder, punkt 2 (S, V)

2. Företagsfrämjande åtgärder, punkt 2 (C)

3. Företagsfrämjande åtgärder, punkt 2 (MP)

4. Immaterialrättsliga åtgärder, punkt 3 (S)

5. Immaterialrättsliga åtgärder, punkt 3 (V, MP)

6. Immaterialrättsliga åtgärder, punkt 3 (C)

7. Åtgärder som rör trygghetssystem, punkt 4 (V, MP)

8. Övriga åtgärder som rör kompetensförsörjning, trygghetssystem och kulturpolitik , punkt 5 (S, V)

9. Övriga åtgärder som rör kompetensförsörjning, trygghetssystem och kulturpolitik , punkt 5 (MP)

10. Regionalpolitiska åtgärder, punkt 6 (S)

11. Regionalpolitiska åtgärder, punkt 6 (V, C)

12. Regionalpolitiska åtgärder, punkt 6 (MP)

13. Främjande av spel och dataspelsbranschen, punkt 7 (C)

14. Främjande av spel och dataspelsbranschen, punkt 7 (MP)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Skrivelsen

Följdmotionerna

Bilaga 2
Kulturutskottets yttrande 2023/24:KrU3y

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

Redogörelse för ärendet

I betänkandet behandlar utskottet regeringens skrivelse Strategi för företag i kulturella och krea­tiva branscher (skr. 2023/24:111) samt tre följdmotioner.

En förteckning över de behandlade förslagen finns i bilaga 1.

När­ings­utskottet beslutade i april 2024 att ge kulturutskottet tillfälle att yttra sig över skrivelsen och eventuella följdmotioner (prot. 2023/24:25). Kul­turutskottet har yttrat sig över propositionen och följdmotionerna i de delar som berör utskottets beredningsområde (yttr. 2023/24:KrU3y). Yttrandet finns i bilaga 2.

 

 

Utskottets överväganden

Skrivelsen

I skrivelsen redovisar regeringen sin strategi för företag i kulturella och krea­tiva branscher. Strategin är avsedd att gälla under tioårsperioden 2024–2033 och syftar till att främja kulturskapares villkor och företag inom de kulturella och kreativa branscherna. Strategin omfattas en övergripande vision för 2033, som innebär att Sverige har stärkt sin position som ett ledande land för de kulturella och kreativa branscherna. Branscherna har god tillväxt och bidrar till svensk ekonomi och ett dynamiskt näringsliv i hela landet, ökad export och en positiv Sverigebild i utlandet. Företag inom de kulturella och kreativa branscherna bidrar till en mångfald av kulturella uttryck och kulturupplevelser i hela landet.

Regeringen anger även att strategin omfattar sex strategiska mål inom lika många prioriterade områden. Enligt regeringen ska strategin bidra till att uppnå

1. tillförlitlig statistik på nationell nivå
2. god kunskap om förutsättningarna och utvecklingen på den upphovsrätts­baserade marknaden
3. träffsäker rådgivning och finansiering, träffsäkert stöd och minskade regel­kost­nader
4. god kompetensförsörjning, livslångt lärande och goda villkor i trygghets­systemen
5. attraktiva, hållbara livsmiljöer och ett diversifierat och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet
6. ett stort och växande internationellt genomslag för de kulturella och krea­tiva företagen.

Regeringens konstaterar att de sex målen spänner över olika politikområden. Vidare menar regeringen att det kommer att vara nödvändigt att särskilt beakta det tvärpolitiska perspektivet för att uppnå strategins mål. Kultur­departe­men­tet kommer att samordna det departementsövergripande arbetet. Därtill kom­mer arbetet med strategin att delutvärderas 2026.

Utskottet ställningstagande

Utskottet noterar att regeringen i skrivelsen redogör för sin strategi för kultu­rella och kreativa branscher. Strategin innehåller regeringens övergrip­ande vision, sex strategiska mål och lika många prioriterade områden. Utskottet kan konsta­tera att det finns olika uppfattningar bland ledamöterna i utskottet när det gäller regeringens strategi och vilka olika åtgärder som behövs för att främja de kulturella och kreativa branscherna, vilket även framgår i det följ­ande. Genom skrivelsen tydliggörs dock vilka prioriteringar som reger­ingen gör.

Därmed föreslår utskottet att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna.

Företagsfrämjande åtgärder

Skrivelsen

Regeringen har som inledningsvis framhållits antagit ett mål för de kulturella och kreativa branscherna om rådgivning, stöd och finansiering samt om mins­kade regel­kostnader. Regeringen anger att systemen för stöd, råd och finansie­ring till företag bör vara generella, men att det är betydelsefullt med kunskaper om dels olika branschers specifika utvecklings­­förutsättningar, dels strukturella förutsättningar och kapacitet i olika delar av landet. Regeringen nämner även behovet av samverkan mellan myndig­heter och andra aktörer som förmedlar råd, stöd och finansiering till företag, inno­vation och konstnärlig verksamhet. Därtill anges att Konstnärsnämnden i regleringsbrevet för 2024 fått i uppdrag att bl.a. följa hur förutsättningarna för konstnärers företagande utvecklas och sprida information om förutsättningarna. Därutöver har Statens kulturråd i regleringsbrevet för 2024 fått i uppdrag att redovisa hur myndigheten arbetar med att främja förutsättningarna för kulturella och kreativa branscher, i hela landet och internationellt, samt göra en bedömning av resultatet av dessa insatser. Båda uppdragen ska redovisas i februari 2025. När det sedan gäller att kostnader till följd av regler ska minska nämns att Statens kulturråd inlett en översyn av de stöd som myndigheten fördelar för att bl.a. förenkla ansök­nings­­för­farandet för bidragssökande.

Regeringen har inom ramen för målet för de kulturella och kreativa bransch­ernas internationella genomslag angett att exporten ska öka för dessa före­tag. Regeringen lyfter i detta sammanhang bl.a. fram strategin om Sveriges utrikes­handel, investeringar och globala konkurrenskraft, som antogs av reger­ingen i november 2023.

Motionerna

Fredrik Olovsson m.fl. (S) förordar i kommittémotion 2023/24:2883 yrkande 1 ett tillkännagivande om vad som anförs i motionen om export­främjandets betydelse för företag i kulturella och kreativa branscher. I motionen framhålls bl.a. behovet av regionala exportkontor. I yrkande 3 begärs även ett tillkänna­givande om vad som anförs i motionen om innovations­poli­tik­ens betydelse för kulturella och kreativa branscher. I motionen anges bl.a. att fler kreativa näringar ska kunna ta del av Vinnovas innovationsstöd.

I kommittémotion 2023/24:2885 av Elisabeth Thand Ringqvist och Rickard Nordin (båda C) yrkande 2 förordas ett tydligare uppdrag till berörda myndig­heter så att de bättre kan stödja företagare inom kulturella och krea­tiva branscher. I yrkande 3 förordar motionärerna att myndigheter och statliga bolag som jobbar med kapitalallokering ska ges i uppdrag att utarbeta hand­lingsplaner för hur de kan utöka inflödet av affärsidéer från företag i kulturella och kreativa näringar. Vidare begärs i yrkande 4 ett tillkänna­giv­ande om rätt­visa skatteregler för olika kulturformer.

Elin Söderberg och Amanda Lind (båda MP) framhåller i kommitté­motion 2023/24:2889 yrkande 1 (delvis) att regeringen skyndsamt ska åter­komma till riksdagen med en uppdaterad strategi för kulturella och kreativa branscher som tydligt stärker näringarnas och kulturskaparnas utveckling samt främjar expor­ten. Vidare förordas i yrkande 2 att regeringen ska höja sin ambitionsnivå när det gäller både reformer och finansiering för de kulturella och kreativa branschernas fortsatta utveckling. Därtill menar motionärerna i yrkande 3 att regeringen bör utreda förutsättningarna för att inrätta ett institut för kulturella och kreativa näringar, för att främja spel, musik, film samt andra kulturella och kreativa branscher.

Kulturutskottets yttrande

I yttrande 2023/24:KrU3y till näringsutskottet framhåller kulturutskottet de delar av strategin som uppmärksammar de speciella förutsättningar som gäller yrkes­verk­samma konstnärer och kulturskapare. Bland annat menar kultur­ut­skottet att det är positivt att regeringen påpekar att många kulturella och krea­tiva företag har större behov av rådgivning än företag i allmänhet och att de konstnärliga och kreativa företagens affärsmodeller inte alltid följer traditio­nell företagslogik. I yttrandet finns det fyra avvikande meningar (S, V, C, MP).

Tidigare riksdagsbehandling

Motionsyrkanden med förslag om att främja kulturella och kreativa branscher behandlades av utskottet senast i betänkande 2023/24:NU11 Närings­politik. Utskottet avstyrkte motionsyrkandena bl.a. med hänvisning till pågående insatser och utredningar.

Utskottets ställningstagande

Utskottet välkomnar regeringens strategi för företag i kulturella och kreativa branscher och delar därmed strategins övergripande vision för 2033 om att Sverige ska ha stärkt sin position som ett ledande land för de kulturella och krea­­tiva branscherna. Vidare ska branscherna ha god tillväxt och bidra till svensk ekonomi och ett dynamiskt näringsliv i hela landet, ökad export och en positiv Sverige­bild i utlandet. Därtill innefattar visionen att företag inom de kulturella och kreativa branscherna ska bidra till en mångfald av kulturella uttryck och kul­tur­upplevelser i hela landet.

Utskottet delar även regeringens bedömning om att de kulturella och krea­tiva branscherna bör ses som en ny typ av basnäring i Sverige, som inte bara skapar arbetstillfällen i de berörda branscherna utan även tillväxt och innova­tion i andra sektorer. Utskottet välkomnar att regeringen med strategin tar ett hel­hets­grepp för att främja företag i de kulturella och kreativa bransch­erna och ser värdet i att regeringen beaktar det tvärpolitiska perspektivet för att uppnå strategins mål. Utskottet menar att beslutet att ge Kulturdepartementet en sam­ordnande roll med ansvar för det departementsövergripande arbetet är välav­vägt. Utskottet anser att det är värdefullt att regeringen även avser att ha en löpande dialog med representanter för kulturella och kreativa branscher och företag om hur arbetet inom ramen för strategin fungerar och vilka behov dessa representanter ser.

Därutöver kan utskottet konstatera att regeringen i skrivelsen anger att företagare inom kulturella och kreativa branscher oftare än genomsnittet möter strukturella hinder för att utveckla sin verksamhet. Utskottet noterar även att kulturutskottet anser det vara positivt att regeringen uppmärksammar att många kulturella och kreativa företag har större behov av rådgivning än före­tag i allmänhet, och att de konstnärliga och kreativa företagens affärs­modeller inte alltid följer traditionell företagslogik. Utskottet anser i likhet med reger­ingen att systemen för råd, stöd och finansiering till företag bör vara generella, men att det också är betydelsefullt med kunskaper om dels olika branschers specifika utvecklingsförutsättningar, dels strukturella förutsätt­ningar och kapacitet i olika delar av landet. Det är vidare viktigt att de myndig­heter och andra aktörer som förmedlar råd, stöd och finansiering till företag, innovation och konstnärlig verksamhet samverkar, så att deras kompetenser stärker varandras uppdrag där det är relevant. I likhet med kulturutskottet välkomnar därför utskottet att regeringen i skrivelsen betonar att rådgivare behöver ha god kännedom om vad som karaktäriserar värdeskapandet inom kulturella och kreativa branscher. Utskottet vill också i detta sammanhang i likhet med kul­turutskottet lyfta fram regeringens arbete med att ge instruktioner och förut­sättningar för relevanta myndigheter att stärka kapa­citeten att ge behovsan­pas­sad rådgivning till företag inom konstnärliga och kreativa branscher. Det gäller bl.a. det uppdrag Konstnärsnämnden fått i regler­ings­brevet för 2024 att följa och informera om förutsättningarna för konstnärers företagande. Det gäller likaså det uppdrag Statens kulturråd fått i regleringsbrevet för 2024 att redo­visa hur myndigheten arbetar med att främja förutsättningarna för kulturella och kreativa branscher, i hela landet och internationellt, samt göra en bedöm­ning av resultatet av dessa insatser. Utskottet noterar att båda uppdragen ska redovisas i februari 2025.

Utskottet välkomnar att regeringen i skrivelsen uppmärksammar att företa­gens kostnader för regelgivning ökat över tid och att regeringen för att bryta den trenden bedriver en offensiv förenklingsagenda. Utskottet anser att regel­bördan och de administrativa kostnaderna behöver minska för att företag och entreprenörer ska kunna fokusera på sina kärnverksamheter i så stor utsträck­ning som möjligt, vilket därmed också gäller för företag inom kulturella och kreativa branscher. Utskottet ser således positivt på den översyn som Statens kulturråd inlett av de stöd som myndigheten fördelar för att bl.a. förenkla ansökningsförfarandet för bidragssökande.

Utskottet kan vidare konstatera att värdet av Sveriges export inom kultu­rella och kreativa branscher ökar. Utskottet delar regeringens uppfattning att svenska kulturella och kreativa branscher ska ha ett stort och växande inter­nationellt genomslag och att exporten ska öka. Utskottet noterar att det av skri­velsen framgår att många företag inom denna bransch ser sin huvudsakliga marknad som internationell eller nationell snarare än regional och lokal. Sam­tidigt bedöms företagen behöva ökade kunskaper om att göra affärer interna­tionellt. Utskottet vill påminna om att regeringen bl.a. har beslutat att Business Sweden ska erbjuda små och medel­stora företag tjänster som är särskilt anpas­sade till deras behov och förutsättningar. Detta gäller företag med olika affärs­mo­deller och såväl i Sverige som utomlands. Det anger regeringen i rikt­lin­jerna för budgetåret 2024 för Sveriges export- och investeringsråd (Business Sweden) om export- och investeringsfrämjande verksamhet. Vidare vill utskottet i detta sammanhang lyfta fram den strategi för Sveriges utrikeshan­del, invest­er­ingar och globala konkurrenskraft som regeringen fattade beslut om i november 2023 (UD2023/01758). I strategin anger regeringen bl.a. att ett högkvalitativt stöd till företag inom kulturella och kreativa branscher, t.ex. dataspel, musik, design och form samt innehållsproduktion, bidrar både till en ökad svensk export och till att sprida kännedom om Sverige och varumärket Sverige. Utskottet noterar även att Statens kulturråd i regleringsbrevet för 2024 fått i uppdrag att redovisa hur myndigheten samverkar med andra myn­dig­heter och främjandeaktörer för att bidra till att genomföra strategin för Sve­riges utrikeshandel, investeringar och globala konkurrenskraft.

Sammanfattningsvis delar utskottet regeringens bedömning och anser i lik­het med kulturutskottet att strategin lägger en god grund för det fortsatta arbe­tet med att främja företag i kulturella och kreativa branscher. När det gäller motions­yrkandena vill utskottet hänvisa till det ovan anförda och ser därmed inget skäl för riksdagen att föregripa regeringens arbete. Utskottet noterar i sammanhanget att strategin kommer att delutvärderas 2026.

Med hänvisning till det pågående arbetet inom ramen för strategin avstyrker utskottet därmed samtliga motionsyrkanden.

Skrivelsen

Som angetts ovan har regeringen antagit ett mål som rör kunskap om förut­sätt­ning­arna och utvecklingen på den upphovsrättsbaserade marknaden. I den del av skrivelsen som rör detta mål konstaterar regeringen bl.a. att kulturella och kreativa branscher rör sig snabbt framåt i digitaliseringen och att utvecklingen av nya tekniska innovationer, inom bl.a. artificiell intelligens (AI), ger upphov till nya affärsmodeller, distributionskanaler och värdekedjor för företag. Där­till nämns risker för illegal användning av upphovsrättsligt skyddat material. Regeringen anger att utvecklingen ger upphov till frågor om regleringar och marknads­villkor, och att en central del i detta arbete är EU:s direktiv om upphovsrätten på den inre marknaden, som genomfördes i svensk rätt 2022. Vidare noterar regeringen att Patent- och registreringsverket uppdrag att infor­mera om och bidra till ökad förståelse för immateriella tillgångar och rättig­heter är viktigt i detta avseende.

Motionerna

I kommittémotion 2023/24:2883 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 4 föreslås ett tillkännagivande om det som anförs i motionen om immaterial­rät­tens betydelse för kulturella och kreativa branscher. I motionen efterfrågas bl.a. åtgärder för att stärka små och medelstora företags hantering av immate­riella tillgångar och intrång i upphovsrätten.

Elisabeth Thand Ringqvist och Rickard Nordin (båda C) anger i kommitté­motion 2023/24:2885 yrkande 1 att Sverige, liksom EU, bör ligga i framkant och anpassa regelverk, ekonomiska strukturer och lagstiftning så att de kan möta både utmaningar och möjligheter kopplade till teknikutveckling och AI.

Elin Söderberg och Amanda Lind (båda MP) framhåller i kommitté­mo­tion 2023/24:2889 yrkande 7 att regeringen omgående bör tillsätta en utred­ning i syfte att säkra upphovspersonernas och de utövande konstnärernas rät­tig­heter i ljuset av AI-utvecklingen. Vidare begär motionärerna i yrkande 8 att reger­ingen agerar pådrivande inom EU för en översyn av den nuvarande upphovs­rätts­­lagstift­ningen. Därtill menar motionärerna i yrkande 9 att arbetet med stärkt medie- och informationskunnighet i fråga om AI behöver intensifieras.

Bakgrund och pågående arbete

Förslag inom upphovsrättens område

I april 2022 överlämnade Utredningen om privatkopieringsersättning sitt betänkande Privatkopieringsersättningen i framtiden (SOU 2022:20) till reger­ingen. Utredningen föreslår bl.a. nya regler för hur avgränsningen av vilka som är ersättningsberättigade och ersättningsskyldiga ska göras samt att ett visst ansvar för att fastställa ersättningen ska flyttas till staten. Remisstiden för betänkandet avslutades under hösten 2022, och utredningens förslag bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Vidare överlämnades i maj 2022 betänkandet En oavvislig ersättningsrätt? (SOU 2022:23) till regeringen. Utredningen föreslår bl.a. att det ska införas en bestämmelse som ger utövande konstnärer ett starkare skydd när de överlåter sina rättigheter. Remisstiden för betänkandet avslutades under hösten 2022, och utredningens förslag bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Den 19 januari 2024 överlämnades betänkandet Inskränkningarna i upp­hovsrätten (SOU 2024:4) till regeringen. I betänkandet föreslås bl.a. att reg­lerna om konst i det offentliga rummet anpassas till dagens förhållanden, att möjligheterna att använda verk i nyhetsrapportering ökar och att en ny generell inskränkning för parodier och liknande uttryck införs. Betänkandet bereds nu inom Regeringskansliet.

Översyn av den svenska AI-förmågan

Regeringen beslutade i december 2023 att en kommitté, en s.k. AI-kommis­sion, ska identifiera behov av och lämna förslag på åtgärder som kan bidra till att stärka utvecklingen och användningen av AI i Sverige på ett hållbart och säkert sätt (dir. 2023:164). Kommittén ska bl.a.

–      identifiera behov av och lämna förslag på åtgärder som främjar en konkur­renskraftig, säker och etisk AI-utveckling och AI-användning i Sverige

–      identifiera prioriterade internationella insatser och lämna förslag på hur Sverige kan agera proaktivt och samordnat vid framtagandet och utveck­lingen av internationella policyer och regelverk för AI

–      analysera och beskriva hur användning av AI kan påverka och främja Sve­riges säkerhet och demokrati

–      vid behov lämna författningsförslag.

Uppdraget ska slutredovisas senast den 1 juli 2025.

Tidigare riksdagsbehandling

Motionsyrkanden med förslag som rör upphovsrätt behandlades av utskottet senast i betänkande 2023/24:NU7 Immaterialrättsfrågor. Utskottet avstyrkte motions­yrkandena bl.a. med hänvisning till pågående arbete och gällande rätt. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag.

Utskottets ställningstagande

Utskottet instämmer i vad regeringen anför i skrivelsen om att ett fungerande upphovsrättsligt skydd är en viktig förutsättning för att kulturella och kreativa företag ska fortsätta att vara en del i en kunskapsekonomi i framkant, där skap­ande, innovation och digitalisering uppmuntras och omsätts i konkurrenskraft och tillväxt. Den pågående utvecklingen av nya tekniska innovationer, inte minst inom AI, påverkar nya arbetssätt och ger upphov till nya affärsmodeller, distribu­tionskanaler och värdekedjor för företagen att navigera i och förhålla sig till. Denna utveckling ger även upphov till frågor om regleringar och mark­nadsvillkor, inte minst på upphovsrättens område. Utskottet delar reger­ingens uppfattning att en viktig del i arbetet med att möta denna utveckling är EU:s direktiv om upphovsrätten på den digitala inre marknaden, som genomfördes i svensk rätt 2022. Den nya lagstiftningen har bl.a. medfört en stärkt rätt för upphovsmän vid överlåtelse av rättigheter och en rätt till information om hur deras verk används. Med lagstiftningen har också de stora onlinetjänsterna fått ett förtydligat ansvar för upphovsrättsskyddat material som laddas upp hos dem. Utskottet delar vidare regeringens uppfattning om att digitaliseringen även medför risker och att det således är grundläggande för de immateriella rättigheternas funktion att det allmänna vidtar kraftfulla åtgärder mot illegal användning av skyddat material. Utskottet vill i detta samman­hang påminna om att regeringen bereder en rad förslag inom det upphovs­rättsliga området. Det gäller bl.a. om nya regler för inskränkningar i upp­hov­srätten (SOU 2024:4), en modernare och effektivare ersättnings­ord­ning vid privatkopiering (SOU 2022:20) samt ersättningsfrågor på upphovs­rättsområdet (SOU 2022:23).

Utskottet ser det också som positivt att regeringen uppmärksammat att generativ AI, som på kort tid fått stort genomslag, medför såväl stora möjlig­heter som utmaningar för de kulturella och kreativa branscherna. Utskottet vill här lyfta fram regeringens beslut i december 2023 om att tillsätta en AI-kom­mission som ska identifiera behov av och lämna förslag på åtgärder som kan bidra till att stärka utvecklingen och användningen av AI i Sverige på ett håll­bart och säkert sätt (dir. 2023:164). Uppdraget ska slutredovisas senast den 1 juli 2025.

Vidare menar utskottet, i likhet med regeringen, att det finns ett fortsatt behov av kunskap om det upphovsrättsliga regelverket och förmåga att använda det. Utskottet välkomnar därmed regeringens mål att företag och offentliga aktörer ska ha god kunskap om upphovsrätt och upphovsrättens betyd­else för företagande inom kulturella och kreativa branscher, och de för­utsätt­ningar som den tekniska utvecklingen ger. Utskottet noterar att i detta avseende är Patent- och registreringsverkets uppdrag att informera om och bidra till ökad förståelse för immateriella tillgångar och rättigheter centralt. Det är enligt utskottets uppfattning viktigt att offentliga aktörer löpande följer utvecklingen för att kunna skapa goda förutsättningar för marknadens aktörer och för att vid behov kunna göra anpassningar av stöd och insatser för att möta kulturskapares och företagares behov. Utskottet instämmer därmed även i regeringens målsättning om att offentliga aktörer ska arbeta strategiskt för att underlätta för en väl fungerande upphovsrättsbaserad marknad.

Med det ovan anförda menar utskottet att regeringens pågående bered­nings­arbete inte bör föregripas och att strategin lägger en god grund för det fortsatta immaterialrättsliga arbetet för de kulturella och kreativa branscherna.

Därmed avstyrker utskottet de aktuella motionsyrkandena.

Skrivelsen

Som angetts ovan presenterar regeringen i skrivelsen ett mål som rör god kom­pe­tens­­­för­sörjning, livslångt lärande och goda villkor i trygghetssystemen. I den del av skrivelsen som rör detta mål nämns bl.a. att många inom de kultu­rella och kreativa branscherna är verksamma i den s.k. gigekonomin, och att kul­tur­­­skapare ofta försörjer sig både som anställda och egenföre­tagare. Vidare nämns att estetiska ämnen i grund- och gymnasieskolan samt den kom­munala musik- och kulturskolan är viktiga för kulturella och kreativa branscher i hela landet. Yrkeshögskolan anges vara en särskilt viktig utbild­nings­form för kompetensförsörjningen för branschen. Regeringen anger att det inom utbild­nings­området genomförts en rad reformer, men att det kan behövas ytterligare insatser för att stimulera utvecklingen inom kulturella och kreativa företag. Där­till anges att företag som är verksamma inom kulturella och krea­tiva branscher löpande tillägnar sig kompetenser och färdigheter i sin praktiska verk­samhet och behöver kunna dokumentera och validera dessa. Därutöver anges i skrivelsen när det gäller trygghetssystemen att det pågår flera parallella beredningsprocesser. Regeringen avser exempelvis att lämna förslag till riks­dagen under 2024 om en reformerad arbetslöshetsförsäkring baserad på inkomster. Vidare lämnas förslag på hur sjukpenninggrundande inkomst (SGI) kan fastställas i betänkandet Ett trygghetssystem för alla – Nytt regelverk för sjukpenninggrundande inkomst (SOU 2023:30). Betänk­andet har remitterats och bereds för närvarande i Regeringskansliet.

I skrivelsen anges när det gäller målet att de kulturella och kreativa före­tagen ska ha ett stort och växande internationellt genomslag bl.a. att Sverige bör fortsätta att verka för att stärka den konstnärliga friheten globalt. Vidare anges att ett fritt och lev­ande kulturliv med yttrandefriheten som grund är en för­ut­­sätt­ning för demo­kratiska samhällen och vice versa. Därtill fram­håller reger­ingen att endast i en stark och livskraftig demokrati kan kreativitet flöda så att nya starka aktörer inom de kulturella och kreativa branscherna kan upp­stå.

Motionerna

Åtgärder som rör trygghetssystem

Elin Söderberg och Amanda Lind (båda MP) begär i kommittémotion 2023/24:2889 yrkande 4 ett tillkännagivande om att förbättra de sociala skydds­­näten för människor med olika sysselsättningsformer, såsom kombina­törer, gigarbetare och enskilda firmor.

 

Övriga åtgärder som rör kompetensförsörjning, trygghetssystem och kulturpolitik

I kommittémotion 2023/24:2883 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 5 efterfrågas ett tillkännagivande om det som anförs i motionen om kultur- och utbildningspolitikens betydelse för företag i kulturella och kreativa branscher. I motionen förordas bl.a. att kulturskolans verksamhet ska stärkas och att este­tiska ämnen ska återinföras i gymnasieskolan.

Elin Söderberg och Amanda Lind (båda MP) begär i kommittémotion 2023/24:2889 yrkande 1 (delvis) att regeringen skyndsamt ska återkomma till riksdagen med en uppdaterad strategi för kulturella och kreativa branscher som tydligt stärker näringarnas och kulturskaparnas trygghet på arbetsmarknaden. Vidare förordas i yrkande 5 att konst­närs­pers­pektivet i strategin ska stärkas. I yrkande 6 framhåller motio­närerna att regeringen bör utveckla och förtydliga stycket om konstnärlig frihet i strategin. Därtill begärs i yrkande 13 ett till­kännagivande om kompetens­försörjning.

Kulturutskottets yttrande

I yttrande 2023/24:KrU3y till näringsutskottet framhåller kulturutskottet att de kulturella och kreativa branschernas arbetsmarknad ofta är innovations­driven och att det är viktigt att skapa bättre möjligheter för omställning och flexibilitet för individer och företag inom kulturella och kreativa branscher. Kulturut­skottet lyfter också fram värdet av Sveriges starka tradition med en kommunal kul­tur­skola och att folkbildningen bidrar på olika sätt till kompe­tens­försörj­ningen, genom utbildningar och kurser på folkhögskolor och genom studieför­bunden. Som tidigare nämnts finns det i yttrandet fyra avvikande meningar (S, V, C, MP).

Pågående arbete

I skrivelsen hänvisar regeringen till propositionen En arbetslöshetsförsäkring baserad på inkomster som överlämnades till riksdagen den 9 april 2024 (prop. 2023/24:128). I propositionen lämnas bl.a. förslag till en ny lag om arbetslös­hets­försäkring. Propositionen har hänvisats till arbetsmarknads­utskottet, och fyra följdmotioner har väckts (S, V, C, MP). Ärendet bereds för närvarande av arbets­marknadsutskottet, och riksdagen väntas fatta beslut i ärendet den 18 juni 2024.

Tidigare riksdagsbehandling

Utbildningsutskottet avstyrkte i februari 2024 motionsyrkanden om estetiska ämnen i gymnasieskolan (bet. 2023/24:UbU12). Riksdagen beslutade i enlig­het med utbildnings­utskottets förslag.

Kulturutskottet behandlade i mars 2024 motioner om den kommunala kultur­­skolan (bet. 2023/24:KrU8). Kulturutskottet avstyrkte motionsyrk­an­dena, och riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag.

Utskottets ställningstagande

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

–      Åtgärder som rör trygghetssystem

–      Övriga åtgärder som rör kompetensförsörjning, trygghetssystem och kul­tur­politik.

Åtgärder som rör trygghetssystem

I en motion föreslås ett tillkännagivande om de sociala skydds­näten för män­niskor med olika sysselsättningsformer. Utskottet noterar att regeringen i skri­velsen anger att kulturskapare ofta försörjer sig som både anställda och egen­företagare och har varierande inkomster. Vidare anger regeringen att de offent­liga trygghetssystemen ska ge goda villkor för enskilda som försörjer sig som både anställda och egenföretagare, bl.a. kulturskapare inom kulturella och krea­tiva branscher. Därtill noterar utskottet att regeringen över­lämnat proposi­tionen En arbetslöshetsförsäkring baserad på inkomster (prop. 2023/24:128) till riksdagen. I propositionen lämnas bl.a. förslag till en ny lag om arbetslös­hetsförsäkring. Utskottet konstaterar att fyra följdmotioner har väckts. Ärendet bereds för närvarande av arbetsmarknadsutskottet, och riksdagen väntas fatta beslut i ärendet den 18 juni 2024. Inom Regerings­kansliet bereds även förslag som lämnats i betänkandet Ett trygghetssystem för alla – Nytt regelverk för sjuk­pen­ninggrundande inkomst (SOU 2023:30) om hur sjukpenning­grund­ande inkomst (SGI) kan fastställas.

Utskottet ser inget skäl för riksdagen att föregripa dessa beredningar och avstyrker därmed motionsyrkandet.

Övriga åtgärder som rör kompetensförsörjning, trygghetssystem och kulturpolitik.

Utskottet konstaterar att regeringen i skrivelsen anger att kompetens­försörj­ningen är avgörande om Sverige även i framtiden ska kunna fortsätta att utvecklas som kunskapsnation. Regeringen menar att det ska finnas en god kompetensförsörjning inom kulturella och kreativa branscher. Utskottet note­rar att regeringen anger att en utbildningsform som är viktig för kompe­tens­för­sörjningen inom kulturella och kreativa branscher är yrkeshögskolan. Vid­are anger regeringen att det inom utbild­nings­­området under senare år genom­förts en rad reformer, inte minst när det gäller grundläggande kunskaper och färdig­heter. Regeringen lyfter bl.a. fram omställningsstudiestödet som sedan 2022 möjliggör för fler som är mitt i arbetslivet att byta yrke eller utveckla sin kompetens. Utskottet konstaterar vidare att regeringen anser att det kan behö­vas ytterligare insatser för att mer specifikt stimulera utvecklingen inom kul­turella och kreativa företag. Regeringen menar att det inte minst gäller inom området livslångt lärande, eftersom det i kulturella och kreativa branscher är vanligt med mindre bolag och projektanställningar, vilket medför att det kan vara ont om tid och resurser för kompetens­utveckling och fortbildning. Utskottet utgår således ifrån att regeringen bevakar frågan och ser inget skäl att rikta ett tillkännagivande i enlighet med vad som föreslås i en motion om kompetensförsörjning.

När det gäller förslag i en motion om att införa estetiska ämnen på samtliga gymnasieprogram kan utskottet notera att utbildningsutskottet avstyrkte lik­nande yrkanden så sent som i februari 2024 (bet. 2023/24:UbU12). Utbild­nings­­­utskottet påminde om att kurser i estetiska ämnen alltid ska erbjudas som individuellt val. Utskottet noterar även att kulturutskottet i mars 2024 avstyrkt motioner om ett nationellt stöd till den kommunala kulturskolan (bet. 2023/24:KrU8). I båda dessa fall avslog riksdagen motionerna. Utskottet ser inget skäl att i dessa fall göra någon annan bedömning.

I en motion behandlas det produktionsincitament för filminspelningar som riksdagen beslutade om att införa i samband med budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 17, bet. 2021/22:KrU1, rskr. 2021/22:85). Utskottet delar motionärernas uppfattning om att film- och tv-industrin är en viktig del i de kulturella och kreativa branscherna. Motionärerna menar att det behövs en översyn av ansökningsförfarandet till produktionsincitamentet. Utskottet konstaterar att regeringen den 25 januari 2024 beslutade om att till­sätta en utredning som ska göra en översyn av den nationella filmpolitiken (dir. 2024:10). Syftet med översynen är att filmpolitiken bättre ska möta områdets utmaningar och behov. Utredaren ska bl.a. lämna förslag på hur de statliga filmpolitiska stödformerna inklusive produktionsincitament bör utformas med beaktande av EU:s regler om statligt stöd. Uppdraget ska redo­visas senast den 28 februari 2025. Utskottet anser att utredningens arbete inte bör föregripas.

Utskottet ser inte heller något skäl för riksdagen att rikta ett tillkänna­gi­vande till regeringen om att ta fram en uppdaterad strategi för kulturella och kreativa branscher som rör de offentliga trygghetssystemen, så som det föreslås i en motion.

Utskottet konstaterar att det i en motion efterfrågas tillkännagivanden som rör konst­närs­­politiken och begreppet konstnärlig frihet i skrivelsen. Utskottet noterar att regeringen anger att kulturen har en central roll att spela i det demokratiska samtalet och att stöd till kulturlivets aktörer internationellt, inte minst konstnärer, är en viktig del i att värna och stärka demokratisk utveckling globalt. Utskottet noterar även ­vad regeringen anför om att ett fritt och levande kulturliv med yttrandefriheten som grund är en förutsättning för demokratiska samhällen, och vice versa. Utskottet ser inte heller när det gäller dessa motions­yrkanden några skäl för riksdagen att ställa sig bakom motionerna.

Därmed avstyrker utskottet samtliga motionsyrkanden.

Skrivelsen

Som tidigare nämnts är ett av regeringens mål för de kulturella och kreativa branscherna att bidra till att skapa attraktiva och hållbara livsmiljöer samt ett diversifierat och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet. I det avsnitt som behandlar detta mål anger regeringen att företag inom de kulturella och krea­tiva branscherna bidrar till attraktiva livsmiljöer, ökat socialt utbyte mellan människor och ett ökat kulturellt deltagande. Därtill framhåller regeringen att dessa företag även bidrar till destinations­utveckling och kultur­turism. Reger­ingen nämner bl.a. den förstudie om kultur­turism som Visit Sweden AB gjorde 2023. Vidare nämner regeringen att det finns ett antal utmaningar i att ta till vara på de möjligheter som kulturella och kreativa företag kan skapa på en plats. Reger­ingen menar att det kan behövas en kombination av insatser för att stärka före­tagen och utveckla platsen, vilket bl.a. kan röra sig om en utvecklad sam­verkan mellan offentliga aktörer, närings­liv och civilsamhälle.

Motionerna

I kommittémotion 2023/24:2883 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 2 efterfrågas ett tillkännagivande om det som anförs i motionen om besöks­näringens betydelse för företag i kulturella och kreativa branscher. Bland annat nämns i motionen behovet av en övergripande analys av besöks­näringens vill­kor samt att Visit Sweden behöver prioriteras för att öka antalet besökare till Sverige. I yrkande 6 förordas ett tillkännagivande om det som anförs i motionen om behovet av att öka samverkan. I motionen betonas t.ex. kultur­sam­verkansmodellens regionala grund.

Elisabeth Thand Ringqvist och Rickard Nordin (båda C) framhåller i kommittémotion 2023/24:2885 yrkande 5 att regeringen bör återkomma till riksdagen med tillägg som värnar den ideella sektorn och studieförbunden.

Elin Söderberg och Amanda Lind (båda MP) förordar i kommitté­motion 2023/24:2889 yrkande 14 att statliga kulturinstitutioner ska verka för kultur i hela landet. I yrkande 15 anser motionärerna att det statliga anslaget till regio­nala kulturverksamheter ska öka. Därtill begärs i yrkande 16 att civil­samhället och dess samverkan med offentliga verksamheter ska stärkas.

Kulturutskottets yttrande

Kulturutskottet framhåller i sitt yttrande vad regeringen anför om värdet av att de kulturella och kreativa näringarna bidrar till att skapa attraktiva och hållbara livsmiljöer i hela landet samt ett diversifierat och konkurrenskraftigt närings­liv. Kulturutskottet lyfter även bl.a. fram att kulturella och kreativa verksam­heter bidrar till destinationsutveckling och kulturturism. Som tidigare nämnts finns det i yttrandet fyra avvikande meningar (S, V, C, MP).

Utskottets ställningstagande

Utskottet kan konstatera att det finns flest kulturella och kreativa företag i stor­stadsområdena, men noterar att antalet företag under flera år ökat i alla regioner och kommuner samt att andelen av dessa företag ökat mest i befolk­nings­mässigt mindre regioner utan storstäder. Utskottet välkomnar därför regeringens mål att kulturella och kreativa företag i hela landet ska kunna bidra till att skapa attraktiva och hållbara livsmiljöer samt ett diversifierat och kon­kurrens­kraftigt näringsliv. Utskottet vill här även betona de betydande offentliga insatser som görs på regional och kommunal nivå och av Same­tinget. Vidare är i detta sammanhang också civilsamhällets organisationer och företagens branschorganisationer viktiga aktörer.

Utskottet anser att kulturella och kreativa företag samt relaterade verk­sam­heter har stor betydelse för platsers utveckling. I likhet med kulturutskottet kon­sta­­terar utskottet att dessa verksamheter bidrar till destina­tions­utveckling och kulturturism, bl.a. genom kulturevene­mang och besöks­mål som museer och öppna konstnärsateljéer. Utskottet noterar också den förstudie som Visit Sweden gjorde 2023 om kulturturism. Av studien framgår att kulturturismen växer världen över och att cirka 40 procent av den samlade europeiska tur­ismen är att betrakta som kulturturism. Utskottet noterar även att kulturut­skottet i sitt yttrande framför att det är viktigt att göra det möjligt att bevara, vårda, använda och utveckla värdefulla kulturmiljöer samt att de utifrån gäll­ande förutsättningar kan göras tillgängliga för boende, företagare och besök­are. Utskottet delar denna uppfattning och konstaterar att regeringen anför att det finns utmaningar i att ta till vara de möjligheter som kulturella och kreativa företag kan skapa på en plats. I likhet med regeringen anser utskottet att det ofta behövs en kombination av insatser för att stärka företagen i sig och utveckla platsen. Utskottet delar kulturutskottets uppfattning och välkomnar därför att regeringen i detta sammanhang betonar utvecklad samverkan mellan näringsliv, fastighetsägare, civilsamhälle och offentliga aktörer. Det är även av vikt att offentliga aktörer på alla samhällsnivåer beaktar de värden som finns på en plats för att den ska kunna vara en tillgång för boende och besökare. En del i arbetet med platsutveckling handlar om finansiering, vilket även kan kräva att näringslivet och det offentliga arbetar tillsammans. Utskottet instäm­mer med regeringen om att samverkan kan behöva utvecklas och stärkas.

Utskottet noterar kulturutskottets uppfattning att riksdagen kan avslå följd­mo­tio­nerna i de delar som rör kulturutskottets beredningsområde med hänvis­ning till det pågående arbetet inom ramen för den aktuella strategin. Därtill anser utskottet att riksdagen bör avslå motionsyrkandet om besöks­när­ingen.

Därmed avstyrks samtliga motionsyrkanden.

Skrivelsen

Regeringen anger i skrivelsen att de kulturella och kreativa branscherna rym­mer en rad verksamheter och företeelser och exemplifierar med bl.a. data­spels­branschen. Därutöver nämner regeringen att den svenska dataspelsbranschens omsätt­ning mer än fördubblades mellan 2018 och 2022 och att Sverige har företag som är världsledande inom de kulturella och kreativa branscherna. Av skrivelsen framgår det även att värdet av Sveriges export inom de kultur­ella och kreativa branscherna ökar, och regeringen åskådliggör detta med bl.a. dataspelsbranschen. Som redan angetts tar regeringen också i skrivelsen upp strategin för Sveriges utrikeshandel, investeringar och globala kon­kurrens­kraft, som antogs av regeringen i november 2023. Regeringen konstaterar även bl.a. att ett högkva­li­ta­tivt stöd till företag inom kulturella och kreativa branscher, som t.ex. data­spelsbranschen, bidrar både till en ökad svensk export och till att sprida kännedom om Sverige och varumärket Sverige.

Motionerna

Elisabeth Thand Ringqvist och Rickard Nordin (båda C) föreslår i kommitté­motion 2023/24:2885 yrkande 6 att strategin för kulturella och kreativa näringar ska kompletteras med en nationell spelstrategi. I yrkande 7 anges att regeringen bör överväga att inrätta ett nationellt spelinstitut likt det i Danmark. Vidare begärs i yrkande 8 att spelande ska inkluderas i kultur­begreppet.

I kommittémotion 2023/24:2889 av Elin Söderberg och Amanda Lind (båda MP) yrkande 10 anges att regeringen bör ta fram en nationell strategi för dataspel. I yrkande 11 framhålls att spel ska ha samma möjlighet som andra kulturformer att söka offentliga medel. I yrkande 12 förordas att reger­ingen ska utveckla stödsystemen för spel.

Tidigare riksdagsbehandling

Kulturutskottet har under våren 2024 behandlat ett antal motions­yrk­anden liknande de som behandlas här, vilka bl.a. rör en nationell spel- och dataspels­stra­t­egi samt ett nationellt spelinstitut och stödsystem för spel (bet. 2023/24:KrU9 och bet. 2023/24:KrU10). Kulturutskottet avstyrkte motionerna.

Utskottets ställningstagande

Utskottet kan konstatera att företag som arbetar med t.ex. dataspelsutveckling tillhör de verksamheter som utgör kulturella och kreativa branscher. Utskottet noterar att svenska företag inom bl.a. dataspel under flera år har varit världs­ledande och internationellt framgångsrika. Utskottet menar att dataspels­branschens positiva utveckling är något att värna och delar motio­närernas upp­fattning om att branschen behöver få ta del av det offentligas stöd, i likhet med andra innovativa företag och branscher. I motionerna uttrycks en oro för att svenska företag som är verksamma inom dataspels- och spelbranschen kan komma att tappa i konkurrenskraft, och motionärerna påpekar därför att reger­ingen behöver vidta åtgärder för att förhindra en sådan utveckling. Utskottet för­utsätter att regeringen och dess myndigheter bevakar frågan och ser därmed inget skäl för riksdagen att uppmana regeringen att agera i enlighet med för­slagen i motionerna.

Därmed avstyrker utskottet motionsyrkandena.

 

 

Reservationer

Ställningstagande

Vår utgångspunkt är att en strategi för de kulturella och kreativa branscherna behöver skapa förutsättningar för fler jobb, tillväxt och stärkt konkurrenskraft. Regeringen anger i skrivelsen att det finns behov av ett samordnat och depar­tements­över­gripande arbete samt en tydlig ansvarsfördelning mellan berörda departement, myndig­heter och andra aktörer. Vi delar denna bedöm­ning. Regeringen ger dock i skrivelsen ingen vägledning om hur detta ska gå till. Vi anser att regeringen bör överväga att ge Tillväxtverket rollen som samordnare för detta arbete och menar vidare att Tillväxtverket borde vara en viktig aktör i arbetet med att genomföra strategin.

Dessvärre är denna brist inte den enda i regeringens strategi, utan avsak­naden av konkreta förslag för såväl det innovations­främjande som det export­främ­jande ­­ar­be­tet är framträdande. Vi anser att Vinnova och Rise har stor betydelse för Sveriges innovationssystem, och att de är med och driver på utveck­lingen av nya varor och tjänster i Sverige är viktigt. Vi kan notera hur en lång rad länder satsar på innovationssystem för att kunna konkurrera på en global marknad om investeringar och idéer som bidrar till att stärka konkur­rens­­­kraften. Sverige och regeringen behöver göra detsamma, och därför behö­ver Vinnova få mer resurser för att kunna ge adekvat stöd till kreativa branscher såsom musik- och spelindustrin. Vi menar vidare att detta är avgör­ande för att myndigheten ska kunna arbeta för att fler kreativa branscher ska få ta del av de innovationsstöd som övriga närings­livet inom innovations­om­rådet kan ta del av. Därtill finns det inte något om behovet av regionala export­kontor, vare sig i regeringens strategi för företag i kulturella och kreativa branscher eller i den tidigare presenterade utrikes­handels­­strategin. För att kunna möta inte minst de mindre företagens internationaliseringsbehov menar vi att reger­ingen bör utveckla satsningen på regionala exportcentrum och öka samarbetet mellan aktörerna inom den regionala exportsamverkan.

Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen.

 

Ställningstagande

Jag delar regeringens ambition när det gäller målet i strategin om träffsäker rådgivning och finansiering, träffsäkert stöd samt minskade regelkost­na­der. För att företag ska startas och växa inom de kulturella och kreativa bransch­erna är det grundläggande att företagsklimatet för småföre­tagare är gott. Kostnaden för att anställa är i dag för hög, och det finns behov av att sänka arbetsgivaravgifter för de med låga löner i kombination med lägre inkomstskatt och lägre marginalskatt för de med medelinkomster och låga inkomster. Jag ser också behov av en generellt sänkt kostnadsbörda för före­tagen. Vidare finns det många fördelar för företagare att vara aktiebolag i stället för en enskild firma. Det är därför viktigt att rådgivande myndigheter känner till dessa fördelar och kan stödja företagare inom kulturella och krea­tiva branscher. Mot den bakgrunden anser jag att regeringen bör ge berörda myn­digheter ett tydligare uppdrag i enlighet med vad jag anfört ovan.

Vidare anser jag att regeringens ambition i det fortsatta arbetet bör vara att införa rättvisa skatteregler för olika kulturformer. Jag menar att regeringen exempelvis skulle kunna genomföra detta i samband med att den gör en över­syn i syfte att harmonisera moms­satserna.

Därtill kräver tillväxt olika typer av kapital. Inom de berörda branscherna är detta särskilt krävande eftersom många kreativa företag har stora kostnader innan de får in kapital, det gäller t.ex. vid biljettförsäljning. Med digitala lös­ningar utvecklas hela tiden nya möjligheter för företagare att hantera likviditet, men det krävs också riskkapital. Jag menar dock att det bland myndigheter och statliga bolag tycks saknas kunskap om hur affärsmodellerna fungerar för vissa företag inom branschen. Det är därför viktigt att regeringen uppmanar statliga aktörer som jobbar med kapitalallokering att utarbeta handlingsplaner för hur de ska kunna utöka inflödet av affärsidéer från företag inom kulturella och kreativa branscher. Det är bara genom att analysera många typer av företag som det går att hitta dem som det är relevant att investera i.

Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen.

 

 

Ställningstagande

De kulturella och kreativa branscherna är viktiga såväl för människors livs­kvalitet som för näringslivsutveckling och export. Sverige är ett framgångsrikt land inom bl.a. musik-, design-, dataspels- och modeindustrin. De kulturella och kreativa branscherna bidrar starkt till Sverigebilden och gynnar därmed svensk konkurrenskraft. Jag menar att regeringen borde flytta fram den svenska positionen för kulturens, näringslivets och exportens skull. Tyvärr lämnar regeringens strategi för företag i kulturella och kreativa branscher mycket övrigt att önska. Strategin ger ytterst lite vägledning om hur reger­ingen avser att ta itu med de hinder som identifierats och om vilka åtgärder som ska vidtas för att nå de prioriteringar och mål som sätts upp. Jag hade velat se en strategi som tar konkreta steg för att stärka villkoren för och samordningen av de kulturella och kreativa branscherna.

Därför anser jag att regeringen skyndsamt bör åter­komma till riksdagen med en uppdaterad strategi för kulturella och kreativa branscher som tydligt stärker näringarnas och kulturskaparnas utveckling och möjlighet till export. I det arbetet bör regeringen även höja sin ambitionsnivå när det gäller både reformer och finansiering för de kulturella och kreativa bransch­ernas fortsatta utveckling. Som ett led i detta menar jag därtill att regeringen bör utreda för­utsättningarna för att inrätta ett institut för kulturella och kreativa näringar, för att främja spel, musik, film och andra kulturella och kreativa branscher.

Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen.

 

Ställningstagande

Vi kan konstatera att ett av de sex prioriterade områden som regeringen fast­ställer in sin strategi för de kulturella och kreativa branscherna är att öka kun­skapen om upphovsrätten. Vi delar denna ambition, men tyvärr kan vi konsta­tera att regeringen i praktiken bedriver en politik som leder till det motsatta. Regeringens politik har i praktiken dessvärre inneburit nedskär­ningar i stödet till små och medelstora företag när det gäller hanteringen av immateriella till­gångar.

För att komma till rätta med detta föreslår vi att det tas fram en nationell innovationsstrategi. En sådan strategi skulle ta sikte på hur det offentliga till­sammans med näringslivet bäst hanterar immateriella tillgångar, inklusive upphovsrätt. Inom ramen för ett sådant arbete menar vi att det behöver tas krafttag mot intrång i upphovsrätten, och vi kan notera den påtagliga avsak­naden av konkreta åtgärder i regeringens strategi mot illegal användning av skyddat material. Vidare menar vi att regeringens strategi tydligare borde ta hänsyn till den obalans som råder på den upphovsrättsliga marknaden. Kultur­skapare i Sverige måste få en rimlig del av de stora ekonomiska värden som genereras inom de kulturella och kreativa branscherna. Därtill noterar vi att både utredningen som ligger till grund för strategin och regeringen i skrivelsen utelämnar frågan om hantering av immateriella tillgångar vid offentlig upp­handling. Detta är förvånande, eftersom det i dag förekommer klausuler i upp­hand­lings­dokument som innebär att det offentliga förvärvar samtliga imma­te­ri­ella ­rättig­heter, vilket kan få allvarliga konsekvenser för företag inom de kul­turella och kreativa bransch­erna. 

Vidare anser vi att en viktig del i det kunskapshöjande arbetet som reger­ingen missar är kunskap om immaterialrätt i högre utbildning. Tyvärr går det i dag att utbilda sig på många lärosäten till yrken där kunskap om immate­riella rättigheter är central, utan att få någon som helst utbildning kring dessa frågor.

Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen.

 

Ställningstagande

AI har de senaste åren haft en väldigt snabb utveckling, vilket innebär och kommer att innebära stora förändringar och utmaningar, inte minst för kultur­sektorn. En av dessa utmaningar rör upphovsrätten, bl.a. mot bakgrund av att AI tränas på stora mängder befintligt material och att det därför är svårt, för att inte säga omöjligt, för upphovsrättsinnehavare att hävda sina rättigheter till materialet. Det handlar exempelvis om författare, bild­konst­närer, kompo­sitö­rer, musiker, skådespelare och filmskapare vars verk och prestationer utnyttjas utan att de gett sitt medgivande, och utan att de eventuella ekono­mi­ska värden som skapas av de AI-genererade verken tillfaller dem. Det pågår nu en intensiv diskussion om hur upphovsrätten bör anpassas till rådande läge. Det är i ljuset av denna utveckling positivt att regeringen inrättat en sektors­över­gripande AI-enhet på Kulturdeparte­mentet, men vi anser inte att det är tillräckligt. Vi menar att regeringen omgående behöver tillsätta en utredning i syfte att säkra upp­hovspersonernas och de utövande konstnärernas rättigheter. Det är även vår uppfattning att regeringen bör agera pådrivande inom EU för en översyn av upphovsrättslag­stift­ningen. Dessutom behöver förståelsen utvecklas för hur AI fungerar. Falska foton, desinformation och fördomar riskerar att reprodu­ceras. Det behövs således mer kunskap och det behovet bör tillgodoses inom ramen för det samlade medie- och informationskunnighets­arbetet (MIK).

Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen.

 

Ställningstagande

Jag menar att det är positivt att regeringen lyfter fram den tekniska utveck­lingens påverkan på de kreativa och kulturella branscherna inom ramen för målet god kunskap om förutsättningarna och utvecklingen på den upphovs­rätts­baserade marknaden. Jag saknar dock mer konkreta åtgärder och för­bätt­ringar inom området. Den tekniska utvecklingen går oerhört snabbt, inte minst när det gäller AI, och det är svårt att förutspå hur denna utveckling kommer att påverka de berörda branscherna. Centralt är dock att Sverige, liksom EU, ligger i framkant och anpassar regelverk, ekonomiska strukturer och lagstift­ning så att de kan möta både utmaningar och möjligheter som kopplar till teknikutvecklingen och AI. Jag ställer mig därför tveksam till om det enbart räcker, vilket regeringen tycks mena, att sprida kunskap om upphovsrätt och upphovs­rättens betydelse för företagande inom kulturella och kreativa branscher. Jag anser att ambitionen snarare bör vara att utöka kunskapen samt ha beredskap för att behöva modernisera och förtydliga regelverk.

Vidare kan jag konstatera att AI-genererad konst och musik är en relativt ny företeelse, men de upphovsrättsliga frågor detta väcker behöver diskuteras snarast. AI kan generera allt från musik och konst till romaner och nyhets­artiklar. Eftersom dessa verk saknar en mänsklig upphovsman utmanas gäll­ande upphovsrättslig lagstiftning. De utmaningar som tekniken för med sig kan exemplifieras med att AI-verktygen tränas på redan befintliga verk. Dessa fråge­tecken behöver finna en rättslig lösning för att förutsättningarna för både kul­turutövare och AI-utvecklare ska kunna tillgodoses. Målsättningen måste vara rättvisa och goda förutsättningar för den upphovsrättsbaserade mark­naden.

Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen.

 

Ställningstagande

Vi menar att det finns behov av att stärka trygg­hetssystemen för alla kombi­natörer och gigarbetare inom de kulturella och kreativa branscherna. Bland annat riskerar personer med enskild firma i dag att falla mellan stolarna i trygg­hetssystemen. De sociala skyddsnäten såsom a-kassa och SGI är i dag i stor utsträckning anpassade till heltidsanställningar, och inte till den variation av sysselsättningsformer som finns. De sociala skyddsnäten måste utgå från de faktiska förutsättningar under vilka människor i de kulturella och kreativa bransch­erna arbetar. Vi anser att de sociala skyddsnäten behöver förbättras för personer i olika syssel­sätt­ningsformer såsom kombinatörer, gigarbetare och personer med enskild firma.

Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen.

 

Ställningstagande

Det svenska musikundret bygger på en rad offentliga och privata synergier, och den kommunala kulturskolan har varit en viktig del för att möjliggöra detta. Kulturskolan både utvecklar och stärker den enskilda eleven, samtidigt som kulturskolan har varit och är central för Sveriges ställning som en stark export­nation av musik. Med tiden har den kommunala kultur­skolans förutsätt­ningar dock försvagats. Vi vill ändra denna utveckling och anser därför att förutsätt­ningarna för fler barn och unga att hitta kulturskolans verksamhet behöver förbättras. Vi menar att detta inte bara är en kommunal angelägenhet utan även en nationell. Regeringen bör därför utreda frågan om hur staten kan bidra till att stärka kulturskolan i Sverige. Utredningen bör omfatta kompe­tens­­försörj­ning och den framtida tillgången till utbildade kulturskolelärare, och syftet bör vara att alla barn ska ha jämlika förutsätt­ningar att delta i kul­turskolans verksamhet. Vidare anser vi att en sådan utredning bör lämna för­slag på hur det går att säkerställa en tillgång till kulturskola i landets alla kommuner. Vi vill även i detta sammanhang betona att estetiska ämnen bör åter­införas i gymnasieskolan. Vi är av uppfattningen att avskaffandet av este­tiska ämnen i gymnasieskolan har minskat andelen elever som söker till konst­närliga och inno­vations­inriktade högre studier.

Därtill menar vi att film- och tv-industrin har en självklar plats bland de kulturella och kreativa branscherna. Under 2022 infördes ett filmproduktions­in­citament, vars syfte är att möjliggöra för fler internationella filmproduk­tioner att filma i Sverige, och att fler svenska filmproduktioner förlägger sina inspel­ningar i Sverige. Vi kan notera att ansökningsförfarandet för film­pro­duk­­­tions­­incita­ment haft svårigheter, och därför behöver nu dessa processer ses över i syfte att åstad­komma förenkling.

Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen.

 

Ställningstagande

Som jag uttryckt i en annan reservation i detta betänkande menar jag att reger­ingens strategi för företag i kulturella och kreativa branscher lämnar mycket övrigt att önska. Avsak­naden av konkreta förslag för att för stärka villkoren och samordningen för de kulturella och kreativa branscherna är väldigt tydlig inom området kompetens­försörjning, där regeringen i det närmaste endast redogör för vilka utbildnings­system som finns i dag snarare än att ge förslag på kommande reformer eller en prioritering framåt. Detta är en brist som regeringen behöver åtgärda. Jag menar även att regeringen skyndsamt bör åter­komma till riksdagen med en uppdaterad strategi för kulturella och kreativa branscher som tydligt stärker näringarnas och kulturskaparnas trygghet på arbetsmarknaden.

Jag delar därtill den uppfattning som Miljöpartiets företrädare anför i kul­tur­­utskottets yttrande att konstnärsperspektivet behöver förtydligas och stärkas i strategin. Även jag avvisar att man använder begreppet ”råvara” för att beskriva det konstnärliga och kreativa skapandet. En strategi för de kulturella och kreativa branscherna behöver betona vikten av en offensiv konstnärs­poli­tik och innehålla konkreta förslag för att stärka densamma, vilket jag menar att regeringens strategi saknar. Vidare instämmer jag i vad Miljö­partiets före­trädare framhåller i kulturutskottets yttrande om att stycket om konstnärlig frihet i strategin bör utvecklas och förtydligas. Den konstnärliga friheten utgår från en vidsträckt yttrandefrihet och är en utgångspunkt för de kulturpolitiska målen. Jag är positiv till att bredda finansieringen av kulturen, men stärkta möjligheter till näringsverksamhet ska inte ställas emot en stark offentlig finansiering som värnar bredden, mångfalden och det fria skapandet. Det är nämligen centralt att förstå att den konstnärliga friheten kan begränsas av olika saker, även av kommersiell anpasslighet.

Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen.

 

Ställningstagande

Ett av regeringens mål i strategin är att kulturella och kreativa branscher ska bidra till att bl.a. skapa ett diversifierat och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet. Trots detta mål saknar vi ett tydligt lokalt och regionalt perspektiv i strategin. Som tidigare nämnts anser vi att regeringen ska satsa mer på regio­nala exportcentrum för att möta inte minst de mindre företagens inter­na­tional­iserings­behov. En annan viktig fråga är den kultursamverkans­modell som omfattar samverkan mellan staten, regionerna och kommunerna samt det civila samhället och de professionella kulturskaparna. Syftet med modellen är att den ska bidra till de nationella kulturpolitiska målen och ge ökade möjlig­heter till regionala priori­ter­ingar. I likhet med företrädare för Social­de­mo­kraterna i kul­turutskottets yttrande vill vi understryka kultursam­verk­ans­modellens regio­nala grund och att den måste kunna förena goda förutsätt­ningar för både regio­nala och lokala kultur­institutioner såväl som nya kultur­ytt­ringar och det fria kulturlivet.

Vi vill här även uppmärksamma det regeringen tar upp i skrivelsen om att kulturella och kreativa verksamheter bidrar till destinationsutveckling och kul­tur­turism. Vi anser att besöksnäringen behöver få ett särskilt fokus i reger­ingens kommande arbete med strategin för att på så sätt främja turism och se till att fler arbetstillfällen, inte minst inom de kulturella och kreativa bransch­erna, skapas. Kulturella och kreativa branscher har en viktig roll i att göra Sverige till en attraktiv plats att besöka. För att staten ska kunna genomföra väl­avvägda insatser behövs en övergripande analys som förutom statistik bör omfatta besöksnäringens villkor och förutsättningar. Vi anser också att Visit Sweden behöver prioriteras i de turismfrämjande insatser som krävs för att locka besökare till Sverige, men även för att främja den inhemska turismen.

Detta bör riksdagen tillkännage till regeringen.

 

Ställningstagande

Sverige blir fattigare om goda förutsättningar för kulturen bara finns i centrala delar av storstäderna. Det är därför viktigt att de kulturella och kreativa branscherna är närvarande i hela landet. Vidare är det centralt att det sker ett utbyte av kultur mellan olika delar av landet. Kulturen kan dessutom spela en viktig roll i socioekonomiskt utsatta områden och motverka att unga männi­skor dras in i kriminalitet och missbruk. Således behöver barn och unga få möjlighet att frodas omgivna av kultur och kreativitet. En diskussion om kul­turella och kreativa branscher kan därför inte föras utan att man nämner studie­förbunden och det föreningsliv som är kulturlivets nav på många håll i Sverige. Tyvärr tvingas vi dock konstatera att regeringens hittills förda politik i det närmaste kan uppfattas som en ambition att avveckla folkbild­ningen och stu­dieförbunden. Detta är inte förenligt med den strategi som regeringen pre­senterar här. Vi anser därför att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett tillägg i strategin för kulturella och kreativa branscher som på riktigt värnar den ideella sektorn och studieförbunden. De behöver ses i regeringens kom­mande arbete med strategin som de centrala aktörer de är för kulturlivet. Av samma anledning bör förenings­drivna allmänna samlings­lokaler nämnas i stra­tegin som en viktig del av kulturlivets infrastruk­tur.

Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen.

 

Ställningstagande

De kulturella och kreativa branschernas förutsättningar påverkas av att det finns kulturverksamheter i hela landet. Såväl nuvarande som framtida aktörer inom de kulturella och kreativa branscherna kan växa och utvecklas av att ha tillgång till och att delta i lokala och regionala kultur­verk­samheter. Det är där­för viktigt att verka för en levande kultur och ett levande civilsamhälle även i landsbygd och glesbygd. I syfte att tillgängliggöra kultur för fler bör därför statliga kulturinstitutioner verka för kultur i hela landet, och det statliga ansla­get till regionala kulturverksamheter behöver öka.

Vidare menar jag att föreningsliv och kultur är en central del av samhälls­utvecklingen. Det lokala kultur­livet kan vara rikt och inkluderande genom amatörteater, körer och en aktiv kultur­skola, ofta med hjälp av ideella krafter. Det krävs trygga och långsiktiga villkor för idéburna organisationer för att säkerställa en sådan positiv utveckling, vilket bl.a. kan ske via idéburna offentliga partnerskap. Jag delar således den uppfattning som uttrycks av företrädare för Miljöpartiet i kulturutskottets yttrande och anser alltså att civil­samhället och dess samverkan med offentliga verksamheter bör stärkas för att skapa likvärdiga möjligheter i hela landet.

Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen.

 

 

Ställningstagande

Dataspelsbranschen blandas ofta samman med den bransch som sysslar med spel om pengar. Jag menar att detta är en av anledningarna till att spelut­vecklare har svårt att få det näringspolitiska stöd som andra branscher redan får. Trots det har svenska spel­studior lyckats otroligt bra i den internationella konkurrensen och exporterar varje år för mångmiljardbelopp, men nu börjar andra länder komma i kapp. Det har inrättats strategier och institut, och i många länder får spelföretag statliga stöd likt filmindustrin. I grannländerna görs även stora satsningar för att attrahera kompetens. Sverige saknar liknande satsningar. Som ett första steg för att komma till rätta med detta bör regeringen komplettera sin strategi för kulturella och kreativa branscher med en nationell strategi för spelande och spelbranschen. Jag menar att det skulle legitimera branschen och öppna dörrar till forsknings­medel och annat från utomstående aktörer. När en sådan strategi tas fram bör det också övervägas om Sverige ska inrätta ett nationellt spelinstitut likt det i Danmark. Spelbranschen behöver dessutom få tillgång till samma möjligheter kring finansiering och export­kunnande som andra delar av näringslivet har. Vinnova behöver därför stötta digitala produkter, och Exportkreditnämnden (EKN) som i dag till stor del är fokuserad på tillverkningsindustrin behöver öppnas upp för företag som från start dels är digitala, dels har ett internationellt fokus. Jag anser att dessa före­tag har en enorm potential, och de är kanske de företag som mest behöver det kunnande som EKN besitter. De strukturer som begränsar dessa företags möj­lig­heter behöver därför reformeras för att kunna införliva spelbranschen och andra näringslivsgrenar som inte sysslar med tillverkning av fysiska pro­dukter.

I likhet med vad företrädare för Centerpartiet anger i kulturutskottets ytt­rande förespråkar jag också en modern och utökad syn på kulturbegreppet som inkluderar olika former av spelande. Spel är redan etablerat som kultur i många människors medvetande, och det finns även ekonomiska incitament att bredda kulturbegreppet. Jag delar således uppfattningen att det är dags att uppdatera kulturbegreppet.

Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen.

 

 

Ställningstagande

Spelkultur är ett brett samlings­begrepp för olika kulturformer som kopplar till olika sorters spel, såsom rollspel, lajv, cosplay och brädspel. Spel erbjuder sociala sammanhang, främjar kreativitet, problemlösning och själv­utveckling, och inbjuder också till upp­levelser och med­skapande. Spel är både en del av människors vardag och fritid, en konstform, ett fritt kulturuttryck och en väx­ande del av de kulturella och kreativa näringarna. Bland de kulturella och kreativa branscherna har spelbranschen vuxit sig mycket starkt i Sverige. Men spel och spelkulturen har inte alltid samma status som andra kulturformer och den har inte heller varit föremål för politiska åtgärder i tillräcklig utsträckning. Det menar jag behöver ändras. Olika delar av spelbranschen behöver olika slags insatser från det gemensamma. Det är således min uppfattning att reger­ingen bör ge spel och spelbranschen samma möjligheter som andra kultur­former att söka offentliga medel.

Sverige brukar räknas till ett av världens tio främsta länder inom spelut­veckling. Samtidigt riskerar Sverige nu att halka efter i och med att andra län­der lanserar strategier och satsar stort på olika slags stödsystem. Sverige bör därför satsa på branschen och ta fram en nationell strategi för dataspel. Inom ramen för en svensk nationell strategi bör regeringen hantera frågor som stöd­system, kompetensförsörjning, tillgänglighetsfrågor och ett breddat deltag­ande samt en möjlighet för barn och unga att komma i kontakt med spel­skap­ande.

Sverige är ett av få länder i Västeuropa med svagt offentligt stödsystem för spel, vilket innebär en konkurrensnackdel för branschen i Sverige. Vidare skapas digitala spel nästan uteslutande utifrån en kommersiell grund i Sverige. Samtidigt behöver även andra delar av spelområdet ges möjlighet att växa, för att främja allt från talangutveckling och innovation till samverkan mellan olika kulturformer och ökad mångfald. Det gäller t.ex. spel för de yngre barnen. Utvecklingen av svenska spel för de yngre barnen har minskat kraftigt de sen­aste åren på grund av att det inte är marknadsmässigt lönsamt. Vidare omfattas spel ofta inte av befintliga kulturstöd. I likhet med vad företrädare för Miljö­partiet anger i kulturutskottets yttrande menar jag att spel behöver få bättre möjligheter att söka offentliga medel. Medlen genom såväl Kulturrådet som kul­tur­sam­verkansmodellen bör öppnas upp tydligare för spel som kultur­uttryck. Därtill bör Kulturrådet ges ett uppdrag att främja spelkulturen, och mer näringsinriktade stödsystem behöver utredas.

Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen.

 

 

 

 

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

 

 

 

Bilaga 2

Kulturutskottets yttrande 2023/24:KrU3y