HB01NU10: Regelförenkling för företag

Näringsutskottets betänkande 2023/24:NU10

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden om regelför­enkling för företag, bl.a. med hänvisning till pågående arbete. Motionsyrk­an­dena handlar om allmänna frågor om hur regelförenklingsarbetet bör bedrivas, hand­­läggningstider och tillståndsprocesser, kontakter mellan företag och myn­digheter, genomförande av EU-lagstiftning i svensk rätt samt Regelrådet och kon­­s­ekvensutredningar.

I betänkandet finns 11 reservationer (S, SD, V, C, MP) och ett särskilt ytt­rande (SD).

Behandlade förslag

Cirka 50 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2023/24.

 

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Utskottets överväganden

Allmänt om regelförenkling för företag

Utskottets ställningstagande

Handläggningstider och tillståndsprocesser

Utskottets ställningstagande

Kontakter mellan företag och myndigheter

Utskottets ställningstagande

Genomförande av EU-lagstiftning

Utskottets ställningstagande

Regelrådet och konsekvensutredningar

Utskottets ställningstagande

Reservationer

1. Allmänt om regelförenkling för företag, punkt 1 (SD)

2. Allmänt om regelförenkling för företag, punkt 1 (V, C)

3. Handläggningstider och tillståndsprocesser, punkt 2 (SD)

4. Handläggningstider och tillståndsprocesser, punkt 2 (V, MP)

5. Handläggningstider och tillståndsprocesser, punkt 2 (C)

6. Kontakter mellan företag och myndigheter, punkt 3 (S)

7. Kontakter mellan företag och myndigheter, punkt 3 (C)

8. Genomförande av EU-lagstiftning, punkt 4 (SD)

9. Genomförande av EU-lagstiftning, punkt 4 (C)

10. Regelrådet och konsekvensutredningar, punkt 5 (SD)

11. Regelrådet och konsekvensutredningar, punkt 5 (C)

Särskilt yttrande

Allmänt om regelförenkling för företag, punkt 1 (SD)

Bilaga
Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden 2023/24

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

Redogörelse för ärendet

I detta betänkande behandlar utskottet 53 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2023/24 om olika insatser för att förenkla för företag. En för­teckning över de behandlade förslagen finns i bilagan.

Utskottets överväganden

Motionerna

I kommittémotion 2023/24:404 efterfrågar Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) i yrkande 1 ett tillkännagivande om ett inriktat och systematiskt arbete med regel­förenkling för företag.

Tobias Andersson m.fl. (SD) förordar i kommittémotion 2023/24:420 yrkande 5 ett systematiserat regelförenklingsarbete med bl.a. innebörden att näringslivsorganisationerna årligen ska bjudas in för att lyfta fram vilka regler som är mest kostsamma i förhållande till nyttan.

Även i kommittémotion 2023/24:425 begär Tobias Andersson m.fl. (SD) i yrkande 10 ett tillkännagivande om regelförenkling. Motionärerna vill bl.a. att det införs en modell för systematiserat regelförenklingsarbete där stat och näringsliv tillsammans arbetar för ett bättre företagsklimat utan en mängd reg­ler vars negativa ekonomiska effekter vida överstiger nyttan.

Därtill föreslår Tobias Andersson m.fl. (SD) i kommittémotion 2023/24:431 i yrkande 2 att regeringens och förvaltningsmyndigheternas arbete med regelförbättring ska systematiseras. I yrkande 11 menar motion­ärerna att regeringen skyndsamt ska återkomma till riksdagen med förslagen om en förbättrad regelprocess och enklare regelverk som presenterades i Utredningen om enklare regelföretagande och en modernare bokföringslag (SOU 2021:60).

I kommittémotion 2023/24:2492 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 6 föreslås att gamla lagar och regler ska sorteras ut. Motionärerna argumenterar för att det krävs ett aktivt arbete för att sortera ut de regler som inte längre behövs eller som kostar mer än den nytta de bidrar till. Vidare begär motionärerna i yrkande 7 ett tillkännagivande om att departement och myn­digheter systematiskt bör gå igenom sina regler i kontinuerlig dialog med företagarorganisationer. Motionärerna menar även i yrkande 13 att det behövs en översyn av lagstiftning som berör företagare och att regler bör anpassas till små företag.

Sten Bergheden (M) anför i motion 2023/24:520 att regeringen bör över­väga att se över regelverket för UF-företag så att inte redovisningen är svårare för tjänsteföretag än för tillverknings- och handelsföretag.

Vidare menar Sten Bergheden (M) i motion 2023/24:551 att det behöver bli enklare att driva företag och att det därför behöver genomföras genom­gripande regelförenklingar.

Sten Bergheden (M) anser därtill i motion 2023/24:584 att Regerings­kansliet behöver leda regelförbättringsarbetet på ett tydligare sätt så att sam­ord­ningen mellan departementen blir bättre. Ett likalydande motionsyrkande återfinns även i motion 2023/24:2265 av Sten Bergheden (M).

I motion 2023/24:585 begär Sten Bergheden (M) också att regeringen ska uppmanas att slå fast tydliga regelförenklingspolitiska mål som är mätbara och innebär minskade kostnader och minskat krångel för företagen.

Därutöver vill Sten Bergheden (M) i motion 2023/24:610 att regeringen ser över möjligheten att ge fler dispenser vid uppstart av företag.

I motion 2023/24:696 av Ida Drougge (M) yrkande 8 förordas bl.a. att regeringen årligen genom en särskild skrivelse ska återrapportera till riksdagen om hur arbetet med regelförenklingar och minskad byråkrati fortskrider.

Martina Johansson (C) efterfrågar i motion 2023/24:1246 yrkande 2 att regeringen ska utreda möjligheten att utse en samordnare som tillsammans med företag granskar lagstiftningens krav med syftet att förenkla.

Michael Rubbestad (SD) anför i motion 2023/24:1773 att regeringen bör sänka kostnaderna för att driva företag.

Bakgrund och pågående arbete

Mål för förenklingspolitiken

Regeringen presenterade i september 2021 skrivelsen En förenklingspolitik för stärkt konkurrenskraft, tillväxt och innovationsförmåga (skr. 2021/22:3) i vilken fem nya mål för förenklingspolitiken redovisades. Skrivelsen behand­lades av utskottet under våren 2022 och lades därefter till handlingarna av riksdagen (bet. 2021/22:NU16, rskr. 2021/22:191).

Målen som presenterades i regeringens skrivelse är följande:

1. De samlade regelverken ska utgå från proportionalitet och vara utformade så att de bidrar till att främja svenska företags tillväxt, konkurrenskraft samt innovations- och omställningsförmåga.
2. De kostnader för svenska företag som följer av regler ska över tid minska som andel av BNP, och kostnadsutvecklingen ska vara lägre än i omvärl­den.
3. Förvaltningsmyndigheters handläggningstider för ärenden som rör företag ska bli kortare och mer transparenta och den förväntade handläggnings­ti­den ska synliggöras för den sökande i fler ärendekategorier.
4. Förvaltningsmyndigheters bemötande och service till företag ska vara företags­anpassat och väl fungerande.
5. Andelen tjänster för företagens kontakter med det offentliga som är digi­tala och andelen enskilda ärenden som kan hanteras digitalt ska öka i syfte att förenkla företagens uppgiftslämnande och övriga myndighets­kontakter – det långsiktiga målet är att företagen ska lämna en uppgift en gång och till ett ställe.

Det anges i skrivelsen att regeringen årligen kommer att redogöra för arbetet med förenklingspolitiken i budgetpropositionen. Regeringen redogör vidare i skrivelsen för hur den avser att arbeta med att följa upp och nå de nya målen för förenklingspolitiken, bl.a. vilka typer av nya uppdrag som behöver lämnas till olika myndigheter och hur konsekvensutredningarna behöver vidareut­veck­las för att nå de förenklingspolitiska målen.

I budgetpropositionen för 2024 lämnades en redogörelse utifrån de fem målen för förenklingspolitiken (prop. 2023/24:1 utg.omr. 24).

Förenklingsåtgärder i budgetpropositionen för 2024

I budgetpropositionen för 2024 avseriade regeringen ett antal förenklings­åt­gärder för företag (prop. 2023/24:1 utg.omr. 24). Riksdagen biföll regeringens förslag (bet. 2023/24:NU1, rskr. 2023/24:107–109). Regeringen anger i avsnittet Politikens inriktning att förenklingsarbetet ska vara en integrerad del av Regeringskansliets och myndigheternas arbete med målet att stärka och påskynda arbete med regelförenklingar, minska företagens administrativa kostnader samt förbättra bemötande och service gentemot näringslivet. Vidare anger regeringen att den har påbörjat arbetet med att inrätta två råd, Förenk­lingsrådet och Implementeringsrådet, vars syfte är att minska företagens regel­börda och administrativa kostnader. Förenklings­rådet ska lämna konkreta och genomarbetade förslag på förenklingsåtgärder som följer av befintlig svensk lagstiftning, vilket möjliggör för regeringen att agera i högt tempo.

I budgetpropositionen för 2024 föreslog regeringen att anslaget 1:4 Till­växt­verket skulle ökas med 10 miljoner kronor för ett förenk­lings­råd. Därtill föreslog regeringen att anslaget 1:5 Näringslivsutveckling skulle ökas med

•       10 miljoner kronor för en översyn av föreskrifter i syfte att förenkla för företag

•       7 miljoner kronor för att stärka myndigheternas arbete med service, bemö­tande och ärendehandläggning

•       5 miljoner kronor till utbildningar för att förbättra myndighetskontakterna för företag

•       5 miljoner kronor för att kommuner ska kunna få stöd i arbetet med att erbjuda fler digitala tjänster för företag.

Regeringen anger även i budgetpropositionen för 2024 att den ser den myn­dighetsgemensamma plattformen verksamt.se som ett viktigt verktyg för att göra det enklare att starta och driva företag. Regeringen bedömer att verk­samt.se även i fortsättningen kommer att spela en central roll i förenklings­ar­betet och arbetar kontinuerligt för att stärka den långsiktiga utvecklingen av plattformen. Regeringen förslog därför, vilket riksdagen även godkände, att anslaget 1:11 Bolagsverket skulle ökas med 14,5 miljoner kronor för utveck­ling, drift och förvaltning av verksamt.se.

Samarbetsavtal mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna

Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna pre­senterar i det s.k. Tidöavtalet ett gemensamt samarbete under valperioden 2022–2026. Av avtalet framgår bl.a. att en av åtgärderna för att främja före­ta­g­ande och produktivitet är att åstadkomma lägre administrativa kostnader för företagen. Vidare framgår det av avtalet att miljötillstånds­process­erna ska för­enklas och förkortas.

Utredningen om enklare regelverk för mikroföretagande och en modernare bokföringslag

Utredningen om enklare regelverk för mikroföretagande och en modernare bokföringslag överlämnade i juni 2021 sitt betänkande Förenklingar för mik­roföretag och modernisering av bokföringslagen (SOU 2021:60) till reger­ingen. Betänkandet innehåller följande förslag till förenklingar av regelverk för mikroföretagande: avskaffande av hotelltillståndet, avgränsade förenk­lingar av möjligheterna att ersätta eller ändra befintliga små byggnader i strand­skyddade områden och förenklingar i reglerna om kör- och vilotider. Utredningen presenterar därtill ett flertal andra förslag som syftar till att för­enkla för företag genom att t.ex. stärka Regelrådets mandat och att rådet även ges en återremitteringsrätt i konsekvensutredningsför­ord­ningen. För en närm­are genomgång av utredningen och dess förslag hänvisas till utskottets betän­k­ande 2022/23:NU15. Utredningen remissbehandlades vid årsskiftet 2021/22, och det kom drygt 90 remissvar. I utredningens betänkande finns förslag som regeringen valt att gå vidare med. Det gäller t.ex. avskaffandet av danstill­stån­det (prop. 2022/23:67, bet. 2022/23:JuU22, rskr. 2022/23:194) och förslaget om avskaffandet av krav på att bevarande räkenskapsinformation i original (prop. 2023/24:78), som överlämnades till riksdagen den 5 mars 2024 för beredning under våren. Därutöver finns förslag i utredningens betänkande som bereds vidare inom Regeringskansliet.

Tillkännagivande om solnedgångsklausuler

Våren 2019 tillkännagav riksdagen för regeringen att den bör pröva att använda solnedgångsklausuler då nya lagar och regler införs (bet. 2019/20:NU16). Regeringen bedömde i skrivelse 2021/22:3 att tillkänna­gi­vandet var slutbehandlat. Riksdagen instämde inte i regeringens bedömning och riktade samtidigt, på förslag av näringsutskottet, ett nytt tillkännagivande till regeringen i frågan (bet. 2021/22:NU16, rskr. 2021/22:191). I betänkande fanns en reservation mot tillkännagivandet (S, V, MP).

I regeringens skrivelse Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2023 (skr. 2023/24:75) som överlämnades till riksdagen den 19 mars 2024 anger regeringen att det övervägs inom Regeringskansliet vilka eventu­ella åtgärder som skulle kunna göras i t.ex. bestämmelserna om konsekvens­ut­red­ningar för att förtydliga när och hur olika regler ska utvärderas efter att de beslutats. Vidare anger regeringen i budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 24) att den avser att inrätta ett förenk­lings­råd, som ska lämna konkreta och genomarbetade förslag på förenk­lings­åtgärder som följer av befintlig svensk lagstiftning. Här ingår att identifi­era existerande regler som bör förenklas. Dessa åtgärder bereds nu inom Reger­ings­­kansliet.

Tidigare riksdagsbehandling

Motionsyrkanden liknande flera av de nu aktuella om t.ex. ett systematiskt regelförenklingsarbete, att regeringen ska återrapportera till riksdagen om hur arbetet med regelförenklingar fortskrider och att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag som presenterats av Utredningen om enklare regelverk för mikroföretag­ande och en modernare bokföringslag behandlades av utskottet senast våren 2023 (bet. 2022/23:NU15). Motionsyrkandena avstyrk­tes bl.a. med hänvisning till pågående insatser.

Utskottets ställningstagande

I ett antal motioner efterfrågas att regeringen ska arbeta systematiskt med regelförenkling för företag, att lagstiftning som rör företagare bör ses över och att de regler som inte längre behövs ska sorteras ut. Mot bakgrund av dessa och andra motionsyrkanden som rör övergripande regel­fören­klingsfrågor vill utskottet framhålla att regler som är ändamålsenligt utformade och enkla för företag att följa bidrar till att stärka den svenska konkurrenskraften och till att skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag. Regelförenkling för företag är således en viktig del av närings­politiken. Utskottet vill påminna om de fem mål för förenklings­poli­tiken som regeringen redovisade för riksda­gen under den förra valperioden (skr. 2021/22:3, bet. 2021/22:NU16, rskr. 2021/22:191). Utskottet kan bl.a. konstatera att ett av målen är att de samlade regelverken ska utgå från proportionalitet och vara utformade så att de bidrar till att främja svenska företags tillväxt, konkurrenskraft samt innovations- och omställningsförmåga. Ett annat mål är att de kostnader för svenska företag som följer av regler ska över tid minska som andel av BNP, och kostnadsutveck­lingen ska vara lägre än i omvärlden. Utskottet noterar att dessa fem mål fort­farande gäller för arbetet med att förenkla för företag. Vidare anges det i den nyss nämnda skrivelsen att regeringen årligen ska redogöra för arbetet med för­en­klingspolitiken i budgetpropositionen, och en sådan redogörelse har läm­nats i budgetproposi­tionen för både 2023 och 2024 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 24, prop. 2023/24:1 utg.omr. 24). Utskottet noterar även de åtgärder reger­ingen aviserade och avsatte medel för i budgetproposi­tionen för 2024. Det handlar om inrättandet av två råd, Förenklingsrådet och Implementerings­rådet, vars syfte är att minska företag­ens regelbörda och administrativa kost­nader. Därtill aviserade regeringen att den har för avsikt att göra en översyn av före­skrifter i syfte att förenkla för företag, att stärka myndighet­ernas arbete med service, bemötande och ärende­hand­läggning, att det ska anordnas utbild­ningar för att förbättra myndighets­kon­takterna för företag samt att kommuner ska kunna få stöd i arbetet med att erbjuda fler digitala tjänster för företag. Utskottet noterar även när det gäller förslag om att utvärdera lagar efter att de beslutats att riksdagen 2019 riktade ett tillkännagivande till regeringen om sol­nedgångsklausuler. Utskottet kan konstatera att regeringen den 19 mars 2024 överlämnade skrivelsen Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2023 (skr. 2023/24:75) till riksdagen och att regeringen i skrivelsen redogör för vilka åtgärder den vidtagit med anledning av tillkännagivandet. Utskottet kommer därmed att få skäl att återkomma till frågan i samband med hanter­ingen av regeringens skrivelse senare i vår och ser därmed inget skäl för riks­dagen att föregripa denna process.

När det gäller förslag i motioner som rör förslag från Utredningen om enklare regelverk för mikroföretagande och en modernare bokföringslag (SOU 2021:60) och andra åtgärder för att förenkla för små företag kan utskottet konstatera att utredningen innehåller ett flertal förslag som syftar till att förenkla för såväl mikroföretag som andra företag. Utskottet kan även kon­statera att utredningen remissbehandlades vid årsskiftet 2021/22. Vidare note­rar utskottet att regeringen dels i januari 2024 beslutade om lagrådsre­missen Avskaffat krav på bevarande av räkenskapsin­for­ma­­tion i original, dels i mars 2024 beslutade om en remiss av ett utkast till lag­råds­remiss om avskaffat krav på tillstånd för hotell- och pensionats­rörelser. Båda remisserna har sin bak­grund i den nämnda utredningen. Därutöver noterar utskottet att övriga förslag som lämnats av utredningen bereds vidare i Reger­ingskansliet.

Med hänvisning till det som anförts ovan ser utskottet inget skäl att rikta ett tillkännagivande till regeringen i linje med vad som förordas i motionerna. Därmed avstyrks samtliga mo­tions­yrkanden.

Motionerna

I partimotion 2023/24:996 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkande 54 efterfrågas ett tillkännagivande om att skapa rätt förutsättningar för samplanering för den snabba samhällsbyggnad som den gröna industri­om­ställningen innebär.

Tobias Andersson m.fl. (SD) föreslår i kommittémotion 2023/24:431 yrkande 8 ett tillkännagivande om att statens myndigheter ska identifiera samt upprätta mål och strategier för de mest kostsamma handläggningstiderna för företag.

Sten Bergheden (M) förordar i motion 2023/24:516 ett tillkännagivande om att regeringen bör överväga att ge myndigheterna i uppdrag att identifiera kost­samma och långa handläggningstider samt ta fram mål och strategier för att förkorta dessa.

Vidare föreslår Sten Bergheden (M) i motion 2023/24:590 ett tillkännagi­vande om att regeringen även bör överväga att tillståndsprocesserna om möj­ligt görs mer likartade och mer förutsägbara för att inte riskera olika utfall i olika kommuner i landet.

I motion 2023/24:696 yrkande 5 efterfrågar Ida Drougge (M) ett tillkänna­giv­ande om att självkostnadsprincipen bör få ett ökat genomslag i statliga och kommunala avgifter. Vidare förordar motionären i yrkande 7 ett tillkänna­givande om att regeringen bör överväga en översyn av hur statlig, kommunal och regional tillsyn kan samordnas i större utsträckning än i dag med syftet att både höja kvaliteten på tillsynen och underlätta för de företag och verksam­heter som är föremål för tillsyn.

Sten Bergheden (M) föreslår i motion 2023/24:2200 ett tillkännagivande om att regeringen bör överväga att införa servicegarantier för företag i syfte att göra myndighetsservicen snabbare, och mer förutsägbar samt öka kva­liteten på servicen.

Martina Johansson (C) förordar i motion 2023/24:1246 yrkande 1 att myn­digheter bör ges i uppdrag att gå igenom samtliga tillstånd som krävs för företag. Motionären anför vidare i yrkande 3 att det bör utredas om det går att ha olika krav på tillstånd för företag beroende på storlek och hur länge de bedrivit verksamhet. Därtill menar motionären i yrkande 4 att det bör införas krav på myndigheter att även bistå med råd och stöd till företag i samband med ansökningar och tillsyn.

Bakgrund och pågående arbete

Förvaltningslagen och åtgärder om handläggningen försenas

Förvaltningslagen (2017:900), förkortad FL, gäller för handläggning av ären­den hos förvaltningsmyndigheterna, om inte annat är reglerat i lag eller förordning (1 och 4 §§ FL). Av 9 § FL framgår det att ett ärende ska hand­läggas så enkelt, snabbt och kostnadseffektivt som möjligt utan att rättssäker­heten eftersätts. År 2017 infördes en skyldighet i förvaltningslagen för myn­dig­heter att underrätta parten i ett ärende om myndigheten bedömer att avgör­andet i ett ärende som har inletts av en enskild part kommer att bli väsentligt försenat. I en sådan underrättelse ska myndigheten redovisa anledningen till för­seningen (11 §). Samma år infördes även en bestämmelse om en dröjsmåls­talan. I 12 § FL anges att om ett ärende som har inletts av en enskild part inte har avgjorts i första instans inom sex månader, får parten skriftligen begära att myndig­heten ska avgöra ärendet. Myndigheten ska inom fyra veckor från den dag då en sådan begäran kom in antingen avgöra ärendet eller i ett särskilt beslut avslå begäran. Ett sådant beslut att avslå en begäran om att ärendet ska avgöras får överklagas till den domstol eller förvaltnings­myn­dighet som är behörig att pröva ett överklagande av avgörandet i ärendet. Myn­dig­hetens prövning är begränsad på så sätt att den får begäras av parten vid ett tillfälle under ärendets handläggning.

Uppföljning av mål om bl.a. handläggningstider

Regeringen gav i september 2022 Bolagsverket, Energimarknadsinspek­tionen, Försäkringskassan, Inspektionen för vård och omsorg, Lantmäteriet, Natur­vårds­verket, Statens jordbruksverk, Trafikverket och Transportstyrelsen i upp­drag att följa upp myndigheternas arbete med det förenklingspolitiska målet i enlig­het med regeringens skrivelse (skr. 2021/22:3) om kortare och mer transparenta handläggningstider samt bemötande och service (N2022/01751). Därtill gav regeringen Tillväxtverket i uppdrag att årligen sammanställa, ana­lysera samt redovisa underlaget. Tillväxtverket ska redovisa den samman­fatt­ande rapporten till Regeringskansliet årligen senast den 15 april 2023–2028. En fördjupad redovisning med analys och förslag som kan bidra till att nå de förenklingspolitiska målen ska lämnas senast den 15 april 2024, 2026 och 2028. Uppdraget ska slutredovisas till Regeringskansliet sen­ast den 30 april 2029.

I Tillväxtverkets första delrapport som publicerades i april 2023 anges att de nio myndigheterna har i dialog med Tillväxtverket valt ut viktiga ärende­typer som har betydelse för företag och genomfört en nollbasmätning av hand­lägg­­nings­tiderna för 2022 (dnr Ä 2022-4494). Vidare konstateras att det är först i delrapporten 2024 som man kan följa hur handläggningstiderna har utveck­lats. Till­växt­verket riktar ett antal rekommendationer till de nio myndig­heterna. Bland annat anger Tillväxtverket att handlingsplanen bör baseras på kunskap om före­tag­ens behov och att företag och företagarorganisationer bör involv­eras i ett tidigt skede. Därtill framhåller Tillväxtverket att när en myndighet ska se över sina föreskrifter är det ett bra tillfälle att se över möj­ligheterna att öka digitaliseringsgraden där det är ändamålsenligt. Dessutom bör myndig­heter, där det är ändamålsenligt, identifiera förbätt­rings­möjligheter och hinder för digitalisering i den lagstiftning som myndigheterna hanterar och framföra förslag på lagändringar till regeringen.

Förenklade och förkortade tillståndsprocesser enligt miljöbalken

Regeringen tillsatte i juni 2023 en särskild utredare som ska se över och lämna förslag på hur tillståndsprövningen enligt miljöbalken kan förenklas och för­kortas genom att göra prövningen mer flexibel, effektiv och förutsebar (dir. 2023:78). Det ska göras i syfte att säkra näringslivets konkurrenskraft, öka investeringsviljan och främja en effektiv industriell klimatomställning, vilket bidrar till att klimat- och miljömålen kan nås. Uppdraget ska redovisas senast den 15 december 2024.

En effektiv samrådsprocess

Regeringen gav i september 2021 länsstyrelserna i uppdrag att utvärdera det nuvarande samrådsförfarandet och utveckla metoder och samverkansformer som främjar en effektiv samrådsprocess enligt miljöbalken med avsikt att påskynda projekt som syftar till minskad miljö- och klimatpåverkan (N2021/02286). Vidare gavs Verket för innovationssystem (Vinnova) i uppdrag att stödja länsstyrelserna i uppdragets genomförande för att bidra med kompetens och processledning i myndigheternas arbete med regel- och policyutveckling. Särskilt fokus var samrådsprocesserna med anledning av industriutvecklingen i Norrbottens, Västerbottens och Västra Götalands län. Länsstyrelserna publicerade i januari 2024 slutrapporten Utveckla samråd (2023:1). Länsstyrelsen i Västerbotten har varit samordnande i uppdraget som har genomförts i nära samarbete med representanter för Vinnova och Läns­styrel­serna i Norrbotten och Västra Götaland. Arbetet har visat på att det finns ett behov av en tydligare och mer logisk beskrivning av samrådsprocessen. För att tillgodose detta har projektet prövat två koncept mer ingående: ”Lätt att göra rätt” och ”SPO – särskild projektorganisation”. Av rapporten framgår det att arbetet med införande och förvaltning behöver fortsätta för att koncepten ska få genomslag. I rapporten finns ett antal rekommendationer, bl.a. att det bör finnas en nationell samordnare för prövningsverk­samheten som kan jobba med stöd och utveckling av alla länsstyrelsers arbete med prövning och samråd.

Tidigare riksdagsbehandling

Motionsyrkanden med ett liknande innehåll som de nu aktuella om att med olika insatser förkorta myndigheters handläggningstider har under den inne­var­­ande valperioden senast behandlats av utskottet våren 2023 (bet. 2022/23:NU15). Utskottet avstyrkte motions­yrk­anden bl.a. med hänvisning till pågående insatser.

Utskottets ställningstagande

I ett antal motionsyrkanden föreslås olika insatser för att förkorta myndig­het­ernas handläggningstider och tillståndsprocesser. Det är utskottets uppfattning att korta handläggningstider är av stor vikt för ett konkurrenskraftigt företags­kli­mat. Långa handläggningstider kan medföra att investeringar försenas eller inte ens alls blir av, att nya företag inte startar eller att de väljer en annan eta­blerings­ort och att nya arbetstillfällen uteblir. Mot bakgrund av förslagen i motionerna noterar utskottet förenklings­politikens tredje mål som innebär att förvaltningsmyndigheters handlägg­nings­tider för ärenden som rör företag ska bli kortare och mer transparenta, och den förväntade handläggnings­tiden ska synliggöras för den sökande i fler ärendekategorier. Utskottet kan även konstatera att regeringen avsatt medel för att stärka myndigheternas arbete med bl.a. ärendehandlägg­ning. Därutöver noterar utskottet att regeringen gett ett förenklingsuppdrag till de nio myndigheter som har flest direkta kontakter med företag för att bl.a. följa upp och vidta åtgärder för att förkorta handlägg­nings­tiderna. I detta sammanhang vill utskottet även påminna om förvalt­nings­lagens bestämmelser om att en myndighet ska se till att kontakt­erna med enskilda blir smidiga och enkla. Ärenden ska handläggas så enkelt, snabbt och kost­nads­effektivt som möjligt utan att rättssäkerheten eftersätts. Dessutom inne­håller lagen en bestämmelse om dröjsmålstalan. Det är utskottets upp­fatt­ning att ärenden ska handläggas så enkelt, snabbt och kost­nads­effektivt som möjligt utan att rättssäkerheten eftersätts, i enlighet med förvalt­nings­lagens bestämmelser.

När det gäller förslag som rör myndigheternas tillståndsprocesser anser utskottet, förutom vad det nyss anfört om vikten av korta handläggningstider, att moderna och effektiva tillståndsprocesser är en viktig fråga för att bibehålla och stärka Sveriges och svenska företags konkurrenskraft. Utskottet noterar bl.a. den utredning som tillsattes i juni 2023 som ska se över och lämna förslag på hur tillståndsprövningen enligt miljöbalken kan förenklas och för­kortas genom att göra prövningen mer flexibel, effektiv och förutsebar (dir. 2023:78). Utredningen ska slutredovisa sitt uppdrag i december 2024. Vidare noterar utskottet länsstyrelsernas slutrapport Utveckla samråd från januari 2024. Länsstyrelserna har haft i uppdrag av regeringen att utvärdera samråds­förfarandet och utveckla metoder och samverkansformer som främjar en effektiv samrådsprocess enligt miljöbalken med avsikt att påskynda projekt som syftar till minskad miljö- och klimatpåverkan. Ett särskilt fokus har legat på samrådsprocesserna med anledning av industriutvecklingen i Norrbottens, Västerbottens och Västra Götalands län. I rapporten konstateras bl.a. att det finns ett behov av en tydligare och mer logisk beskrivning av samråds­proces­sen. Därtill lämnas ett antal rekommendationer till regeringen, bl.a. att det bör finnas en nationell samordnare för prövningsverk­samheten som kan jobba med stöd och utveckling av alla länsstyrelsers arbete med prövning och samråd.

Utskottet ser mot bakgrund av det anförda inget skäl att tillstyrka några av motionsyrkandena. Därmed avstyrks motionerna.

Motionerna

I kommittémotion 2023/24:2631 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 12 anges att regeringen bör uppmanas att tillvarata digitaliseringens möjligheter för att förbättra servicen inom den statliga förvaltningen.

I kommittémotion 2023/24:420 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 2 efterfrågas ett antal olika insatser av regeringen för att myndigheterna ska bli mer näringsfrämjande.

Vidare efterfrågar Tobias Andersson m.fl. (SD) i kommittémotion 2023/24:431 yrkande 3 ett tillkännagivande om att ge relevanta myndigheter tydliga uppdrag att arbeta med regelförenkling.

Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) förordar i kommittémotion 2023/24:2492 yrkande 5 att regeringen ska uppdra åt de myndigheter som skriver instruktioner att de ska göra det så enkelt och begripligt som möjligt. Vidare menar motionärerna i yrkande 11 att det bör inrättas en instans som har rådighet och mandat att ställa krav på myndigheter att vidta åtgärder som minskar uppgiftslämnande. Därtill anger motionärerna i yrkande 12 att företag behöver en väg in till alla myndigheter för att göra Sverige mer attraktivt för investeringar.

Tomas Eneroth (S) efterfrågar i motion 2023/24:2547 ett tillkänna­giv­ande om att regeringen bör ge Vinnova i uppdrag att utreda hur myndigheter bättre kan förenkla innovationsarbetet.

Sten Bergheden (M) begär i motion 2023/24:529 yrkande 1 ett tillkänna­gi­v­ande om att myndigheter och deras kontrollanter bör ha ett tydligt uppdrag att hjälpa företag med goda förslag och råd. I yrkande 2 förordas ett till­känna­giv­ande om att myndigheterna bör ha ett tydligt uppdrag att samordna sina kontroller av företag och verksamheter.

I motion 2023/24:531 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) anges att regeringen bör överväga att införa ett gemensamt system för hur olika myndigheter hämtar uppgifter från företag som förenklar så att företag bara behöver lämna en uppgift en gång.

Vidare föreslår Sten Bergheden (M) i motion 2023/24:553 yrkande 1 ett till­kännagivande om att regeringen bör överväga att ta fram en tydlig strategi och åtgärder i fråga om hur man ska göra myndigheter och statliga verk mer företagsvänliga.

Därtill föreslår Sten Bergheden (M) i motion 2023/24:555 yrkande 1 att regeringen ska uppmanas att överväga att se över uppdragen och reglerings­breven till relevanta myndigheter och verk så att de också ska ha ett tydligt uppdrag att hjälpa företag att göra rätt. I yrkande 2 efterfrågas ett tillkännagiv­ande om att regeringen även bör överväga att ge relevanta myndigheter och verk i uppdrag att redovisa hur de har jobbat med att ge råd och hjälp till före­tag för att underlätta för dessa att göra rätt.

Sten Bergheden (M) anser vidare i motion 2023/24:609 yrkande 1 att regeringen bör uppmanas att se över regelverket så att en myndighet inte ska kunna begära in samma uppgifter som redan finns hos en annan myndighet. Därtill begär motionären i yrkande 2 att regeringen ska se över regelverket så att myndigheter i större utsträckning har ett ansvar för att samordna sina uppgiftsinsamlingar.

Bakgrund och pågående arbete

Myndighetsuppdrag om förenkling för företag

Regeringen konstaterar på sin webbplats att företag måste hantera både gen­e­rella och sektorsspecifika regelverk och processer. Regeringen menar därför att förenklingsarbetet förutsätter en tvärgående och sektorsöver­gripande ansats. Genom att ge uppdrag eller återrapporteringskrav om förenkling i regler­ings­­breven till olika myndigheter vill regeringen vända trenden med ökande administrativa kostnader för företag. Målet är att förenkla för före­tag, minska deras regelbörda och förbättra deras kontakter med myndig­heter. Regeringen har därför i regleringsbreven till länsstyr­elserna och ytterligare 26 myn­digheter gett upp­drag om förenkling till företag. Bland de berörda myn­dig­heterna återfinns bl.a. Arbets­förmedlingen, Bolagsverket, Naturvårds­verket, Patent- och registrer­ingsverket, Skatteverket och Upphandlings­myn­dig­­heten.

Av exempelvis Arbetsförmedlingens regleringsbrev för 2024 framgår det att förenklingsarbetet ska vara en integrerad del av myndighetens arbete med målet att stärka och påskynda arbete med regelförenklingar och att minska före­­tagens regelbörda och administrativa kostnader samt förbättra bemötande och service gentemot näringslivet (A2023/01742). Vidare ska myndigheten identifiera företagens behov av förenklingar och ta fram en handlingsplan för att förenkla företagens kontakter med myndigheten samtidigt som riskerna för fel­aktiga utbetalningar och brottslighet ska minimeras. Myndigheten ska årligen under perioden 2025–2026 lämna en redovisning till Regeringskansliet senast den 10 mars. Slutredovisningen av uppdraget ska även innehålla en för­djupad analys av vidtagna åtgärder och effekter för företag samt myndig­hetens förslag om fortsatta insatser inom förenklingsarbetet.

I regleringsbrev gav regeringen därtill sju myndigheter som sedan tidigare har i uppdrag att arbeta med förenkling av regelverk och processer ett åter­rapport­eringskrav som innebär att de ska redovisa sitt arbete på området. Bland de myndigheter som fick ett återrapporteringskrav i sitt regleringsbrev finns Boverket, Myndigheten för digital förvaltning (Digg) och Trafikverket.

Förenkling genom digitalisering

Förordningen (2018:1264) om digitalt inhämtande av uppgifter från företag trädde i kraft den 1 oktober 2018 och syftar till att förenkla för företag att starta, driva och avveckla sin verksamhet genom att underlätta deras kontakter med och uppgiftslämnande till myndigheter. De 67 myndigheter som omfattas av förordningen ska så långt det är möjligt använda sådana uppgifter om företag som finns tillgängliga inom statsförvaltningen så att företag inte behöver lämna samma uppgifter flera gånger. Vidare ska myndigheterna när det är lämpligt samordna sitt inhämtande av uppgifter från företag med andra myn­digheter så att företagen endast behöver lämna uppgifter vid ett begränsat antal tillfällen.

 

Tillkännagivande om ökad digital samverkan mellan myndigheter

Våren 2020 tillkännagav riksdagen på förslag av utskottet att regeringen bör vidta ytterligare åtgärder för att förenkla företagandet och öka den digitala samverkan mellan myndigheter (bet. 2019/20:NU16, rskr. 2019/20:287). Företrädare för Vänsterpartiet reserverade sig mot beslutet om ett tillkänna­givande.

Regeringen anger i skrivelsen Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2023 (skr. 2023/24:75) som inkom till riksdagen den 19 mars 2024 att myndigheterna samarbetar om förenkling för företag bl.a. inom ramen för myndighets­sam­arbetet Starta och driva företag, där verksamt.se är en del. I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 24) föreslogs en förstärkning av finansieringen av verksamt.se med 15 miljoner kronor och i budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 24) föreslogs en förstärkning med 14,5 miljoner kronor för 2024. Vidare omfattas ett antal myndigheter av förordningen (2018:1264) om digitalt inhämtande av uppgifter från företag. I skrivelsen En förenk­lingspolitik för stärkt konkurrens­kraft, tillväxt och innovationsförmåga (skr. 2021/22:3) redovisade regeringen nya mål för förenklingspolitiken. Skrivelsen utgör en grund för överväganden om ett uppdrag rörande uppföljning av förordningen om digitalt inhämtande av uppgifter från företag. Regeringen gav i oktober 2021 Statskontoret i upp­drag att utveckla en metod för uppföljning av det förenklingspolitiska målet om digitalisering. Statskontoret slutredovisade uppdraget i maj 2022. Vidare gav regeringen i augusti 2022 Statskontoret i uppdrag att följa upp hur långt berörda myndigheter kommit i tillämpningen av förordningen om digitalt inhämtande av uppgifter från företagen. Statskontoret slutredo­visade upp­draget i april 2023. Regeringen analyserar rapportens förslag och har gett ett uppdrag till Bolagsverket i reglerings­brevet för 2024. Vidare anger regeringen i skrivelsen att den gett Bolagsverket i uppdrag att dels öka sina insatser för att sprida kunskap om myndighetens sammansatta bastjänst i syfte att öka anslutningsgraden till tjänsten, dels att identifiera och föreslå vilka ytterligare myndigheter som bör ansluta sig till tjänsten i syfte att underlätta företagens uppgiftslämnande och därmed förenkla för företag. Bolagsverket ansvarar för den sammansatta bastjänsten. Tjänsten till­handa­hålls av Bolags­verket, Skatte­verket samt Statistiska centralbyrån och innebär att vissa företags­uppgifter kan återanvändas av fler myndig­heter och kommuner.

Tidigare riksdagsbehandling

Motionsyrkanden liknande flera av de nu aktuella om exempelvis företagens upp­­giftslämnande och myndigheters främjandeuppdrag behandlades av utskottet senast våren 2023 (bet. 2022/23:NU15). De avstyrktes med hänvis­ning bl.a. till pågående arbete.

Utskottets ställningstagande

I ett antal motioner förordas att regeringen ska ge relevanta myndigheter i uppdrag att arbeta med regelförenkling, att förbättra sin service mot företag samt att förenkla företagens uppgiftslämnande till myndigheter. Utskottet noterar att det fjärde förenklingspolitiska målet innebär att förvaltningsmyn­dig­heters bemötande och service till företag ska vara företags­anpassat och väl fungerande. Utskottet vill även här påminna om det femte förenklingspolitiska målet om att andelen tjänster för företagens kontakter med det offentliga som är digitala och andelen enskilda ärenden som kan hanteras digitalt ska öka i syfte att förenkla företagens uppgiftslämnande och övriga myndighets­kontakter – det långsiktiga målet är att företagen ska lämna en uppgift en gång och till ett ställe. Utskottet konstaterar vidare att förordningen (2018:1264) om digitalt inhämtande av uppgifter från företag omfattar 67 myndigheter. Syftet med förordningen är att underlätta företagens kontakter med och uppgifts­läm­nande till myndigheter. Av förordningen framgår att myndigheter ska efter­sträva att utveckla system för digitalt uppgiftslämnande och att en myndig­het så långt det är möjligt ska använda sådana uppgifter om företag som finns tillgängliga inom statsförvaltningen så att företag inte behöver lämna samma uppgifter flera gånger. Därtill noterar utskottet det uppdrag om förenk­ling för företag som regeringen i reglerings­breven för 2024 gett länsstyrelserna och ytter­ligare 26 myndigheter. Enligt uppdraget ska förenklingsarbetet vara en inte­grerad del av de berörda myndigheterna och länsstyrelserna med målet att stärka och påskynda arbete med regelförenk­lingar, minska företagens regel­börda och administrativa kostnader samt förbättra bemötande och service gente­­mot när­ings­livet.

Utskottet kan även notera vad regeringen anger i skrivelsen Riksdagens skri­velser till regeringen – åtgärder under 2023 (skr. 2023/24:75) med anled­ning av att riksdagen våren 2020 tillkännagav att regeringen bör vidta ytter­lig­are åtgärder för att förenkla företagandet och öka den digitala samverkan mellan myndigheter. Utskottet kommer att få skäl att återkomma till frågan i samband med riksdagens hantering av skrivelsen senare i vår.

Utskottet kan sammanfattningsvis konstatera att det finns ett antal pågående insatser i linje med vad motionärerna efterfrågar. Utskottet ser således inget skäl att tillstyrka motionerna.

Därmed avstyrker utskottet motionerna.

Motionerna

I kommittémotion 2023/24:431 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 4 anförs att ett implementeringsråd bör tilldelas ett brett mandat och utgöra navet för regelförenklingsarbetet. Vidare efterfrågar motionärerna i yrkande 9 ett till­känna­givande om utformningen av ett implementeringsråd.

Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) förordar i kommittémotion 2023/24:2492 yrkande 8 ett tillkännagivande om att nya EU-regler ska imple­menteras på en miniminivå om inte särskilda skäl för annat föreligger.

I motion 2023/24:2166 av Sten Bergheden (M) framhålls att regeringen bör över­väga att införa ett implementeringsråd som bedömer och utvärderar konse­kvenserna av implementering av EU-lagstiftning.

Bakgrund och pågående arbete

Implementeringsråd

Som tidigare nämnts anger regeringen i budgetpropositionen för 2024 att den för att identifiera förenklingsmöjligheter i olika skeden i lagstiftningskedjan påbörjat ett arbete med att inrätta två råd, där det ena rådet benämns Implementeringsrådet (prop. 2023/24:1 utg.omr. 24). Rådet ska enligt reger­ingen lämna rekommendationer när EU-direktiv ska genomföras för att där­igenom motverka omotiverade regelbördor. Rådet ska vidare ha möjlighet att upp­märk­samma regeringen på frågor av särskilt intresse från ett företagar­per­spektiv i kommande lagstiftning på EU-nivå.

Tillkännagivande om genomförande av EU-lagstiftning

Våren 2019 tillkännagav riksdagen för regeringen att den bör verka för att EU-direktiv genomförs i nationell rätt på ett sätt som inte missgynnar företagens kon­kurrenskraft (bet. 2018/19:NU7, rskr. 2018/19:166). Företrädare för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet reserverade sig mot beslutet om ett tillkännagivande.

Regeringen anger i skrivelse 2023/24:75 Riksdagens skrivelser till reger­ingen – åtgärder under 2023 bl.a. att den i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 24) anförde att EU-reglering behöver implementeras så att svenska företags konkurrenskraft bibehålls samt att regelbördan och admin­istrationen för företagen minskar, eller åtminstone inte ökar. Implementering i svensk rätt över miniminivån i EU-regleringen ska und­vikas, eller motiveras då den bedöms nödvändig för att uppfylla nationella svenska mål. Vidare redo­gjorde regeringen i Finansplanen i samma proposition för sin avsikt att inrätta ett implementeringsråd med målet att minska regelbördan för företag. Därtill anger regeringen i skrivelsen att Implementeringsrådets uppgifter beskrivs i budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 24). Rådet ska lämna rekommendationer vid implementering av EU-direktiv för att därigenom motverka omotiverade regelbördor. Rådet ska ha möjlighet att uppmärk­samma regeringen på frågor av särskilt intresse från ett företagsperspektiv i kommande lagstiftning på EU-nivå. Dessa åtgärder bereds nu inom Regeringskansliet.

Regeringskansliets riktlinjer för genomförande av unionsrättsakter

Av Regeringskansliets riktlinjer för genomförande av unionsrättsakter framgår bl.a. att en analys ska göras av eventuella åtgärder som går utöver direktivets krav – överimplementering – ur såväl ett förenk­lings­pers­pektiv som en EU-rättslig synvinkel.

Tidigare riksdagsbehandling

Utskottet behandlade motionsyrkanden om genomförandet av EU-lagstiftning i svensk rätt och inrättandet av ett implementeringsråd senaste våren 2023 (bet. 2022/23:NU15). Utskottet avstyrkte motions­yrkandena med hänvisning till pågående beredning av såväl utred­nings­­förslag som ett tidigare tillkänna­giv­ande.

Utskottets ställningstagande

I motionerna efterfrågas tillkännagivanden som rör inrättandet av ett imple­men­teringsråd och genomförandet av EU-regler i svensk lagstiftning. Som tidigare påpekats anger regeringen i budgetpropositionen för 2024 att den har påbörjat ett arbete med att inrätta det s.k. Implementeringsrådet. Av proposi­tionen framgår det att rådet ska lämna rekommendationer när EU-direktiv ska genomföras för att därigenom motverka omotiverade regelbördor. Rådet ska även ha möjlighet att uppmärksamma regeringen på frågor av särskilt intresse från ett företagarpers­pektiv i kommande lagstiftning på EU-nivå. Vidare noterar utskottet att riksdagen våren 2019 tillkännagav för regeringen att den bör verka för att EU-direktiv genomförs i nationell rätt på ett sätt som inte missgynnar företagens konkurrenskraft. Utskottet noterar att regeringen den 19 mars 2024 överlämnade skrivelsen Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2023 till riksdagen och att regeringen i skrivelsen redogör för vilka åtgärder den vidtagit med anledning av tillkännagivandet. Utskottet kommer således att få skäl att återkomma till frågan i samband med riksdagens han­ter­­­ingen av skrivelsen senare i vår och ser därmed inget skäl för riks­dagen att i nuläget att föregripa denna process.

Utskottet kan även konstaterar att det av Regeringskansliets riktlinjer för genom­förande av unionsrättsakter framgår att det ska göras en analys av even­tu­ella åtgärder som går utöver direktivets krav – överimplementering – ur såväl ett förenk­lings­pers­pektiv som en EU-rättslig synvinkel.

Mot bakgrund av det arbete som pågår ser utskottet inget skäl för riksdagen att bifalla motionerna.

Därmed avstyrker utskottet motionerna.

Motionerna

I kommittémotion 2023/24:431 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 1 anförs att regeringen bör uppmanas att förstärka och flytta Regelrådet från Tillväxtverket till Statsrådsberedningen. Vidare menar motionärerna i yrkande 5 att det bör införas en stoppfunktion för regler med bristfällig konsekvens­utredning. Därtill begär motionärerna i yrkande 6 att regeringen ska uppmanas att reformera förordningen (2007:1244) om konsekvens­utredning vid regel­giv­ning så att förordningen kräver att regelgivaren ska beskriva effekterna av när svenska regler föreslås gå utöver vad som krävs av EU:s lagstiftning. Motionärerna vill även i yrkande 7 att proportio­na­litets­­principen tydligare ska vara vägledande vid konsekvensana­lyser.

I kommittémotion 2023/24:2492 yrkande 10 föreslår Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) att Regelrådet ska förstärkas så att det ges mandat att komma in tidigare i lagstiftningsprocessen.

Ida Drougge (M) anför i motion 2023/24:696 yrkande 3 att regeringen bör överväga att utvärdera och stärka Regelrådet och det regelförenklande arbetet i staten. Därtill vill motionären i yrkande 4 att regeringen ska överväga att göra en oberoende översyn av konsekvensutredningsförordningen och konsekvens­ut­­red­­nings­­­arbetet i Sverige.

Bakgrund och pågående arbete

Regelrådet

Regelrådet är inordnat i Tillväxtverket som ett särskilt beslutsorgan. Rådets huvuduppgift är att granska de konsekvensutredningar som svenska regel­giv­are är skyldiga att göra. Rådets granskning görs utifrån de krav som ställs i kon­se­kvens­utredningsförordningen.

Regelrådet anger i sin årsredovisning för 2023 att av de 195 ärenden som Regelrådet under året har yttrat sig över har 119 innehållit en konsekvensut­red­ning som sammantaget har bedömts uppfylla kraven i 6 och 7 §§ konsek­vensutredningsförordningen, vilket motsvarar en andel på 61 procent. Resul­ta­tet är en försämring i jämförelse med 2022 då 67 procent av konsekvens­ut­red­­ningarna ansågs uppfylla kraven.

Tillväxtverket

Tillväxtverket ska årligen redovisa förslag och genomförda åtgärder för att konsekvensutredningarnas kvalitet ska höjas. I arbetet ska Tillväxtverket bl.a. ta med sig slutsatser från Regelrådets arbete och erfarenheter från arbetet med konsekvensutredningar på EU-nivå och inom OECD. Tillväxtverket har även i uppgift att arbeta med metodutveckling samt erbjuda rådgivning och utbild­ning till myndigheter, kommittéer och Regeringskansliet i samband med kon­se­­kvens­utredningar vid regelgivning. Tillväxtverket har bl.a. tagit fram en digi­tal handledning för konsekvensutredning, som täcker in samtliga delar i för­ordningen om konsekvensutredning vid regelgivning.

Konsekvensutredningsförordningen

I förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning (kon­se­kvensutredningsförordningen) anges att en konsekvensutredning bl.a. ska innehålla vilken tidsåtgång regleringen kan föra med sig för företagen, vad regleringen innebär för företagens administrativa kostnader och om den får effekter av betydelse för företagen. Innan en myndighet beslutar om en reglering ska myndigheten därför enligt förordningen utreda regleringarnas kostnadsmässiga och andra konsekvenser och dokumentera utredningen i en konsekvensutredning. Om den föreslagna regleringen kan få effekter för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt ska konsekvensutredningen innehålla en beskrivning av bl.a. vilka administrativa kostnader och andra kostnader regeln kan medföra för företagen, hur regeln kan påverka konkurrensförhållandena för företagen samt hur företagen kan påverkas i andra avseenden. Vidare ska konsekvensutredningarna innehålla en bedömning av om regleringen överensstämmer med eller går utöver Sveriges skyldighet gentemot EU. Regelrådet granskar i vilken utsträckning konse­kvensutredningarna motsvarar de krav som framgår av konsekvens­utred­ningsförordningen.

Bättre konsekvensutredningar

Regeringen presenterade i augusti 2022 promemorian Bättre konsekvens­utredningar (Ds 2022:22). Promemorian innehåller förslag om en ny förord­ning om konsekvensutredning (konsekvensförordningen) där bestämmelser om konsekvensutredningar samlas. Konsekvensförordningen föreslås, i likhet med nu gällande regler, ställa upp krav på att en konsekvensutredning ska redovisas när statliga förvaltningsmyndigheter under regeringen beslutar om föreskrifter eller allmänna råd. Promemorian remitterades hösten 2022 till ett stort antal remissin­stanser. Svarstiden gick ut i januari 2023. Promemorian och remissvaren bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Tidigare riksdagsbehandling

De motionsyrkanden som behandlas i detta avsnitt liknar förslag som utskottet behandlat tidigare. Det handlar t.ex. om Regelrådets organisation, Regelrådets uppgifter och olika förslag som handlar om att förbättra konsekvens­ut­red­ningarnas kvalitet. Senast utskottet behand­lade sådana förslag var våren 2023 (bet. 2022/23:NU15). Utskottet avstyrkte då motions­yrkandena med hänvis­ning till bl.a. pågående insatser.

Utskottets ställningstagande

I motionerna efterfrågas tillkännagivanden om att Regelrådet ska stärkas och olika åtgärder som syftar till att förbättra Regeringskansliets, myndigheters och utredningars konsekvensutredningar. Utskottet konstaterar att Regelrådet är inordnat i Tillväxt­verket som ett särskilt beslutsorgan, och dess huvudupp­gift är att granska de konse­kvens­utredningar som svenska regel­givare är skyl­diga att göra enligt konskevensutredningsförordningen. Vidare görs rådets gransk­ning utifrån de krav som ställs i konskevensutrednings­för­ord­ningen. Det är utskottets uppfattning att Regelrådet har en viktig roll som remissin­stans, och utskottet noterar att rådets anslag ökade fr.o.m. 2023. Därför anser utskottet att riksdagen i nuläget inte bör rikta några tillkännagiv­anden till regeringen om Regelrådet i enlighet med det som förordas i motio­nerna.

När det gäller konsekvensutredningar kan utskottet konstatera att det i pro­me­morian Bättre konsekvens­utredningar (Ds 2022:22) lämnas förslag om att kons­ekvens­utredningar ska stå i proportion till förslagets eller beslutets omfattning och effekter. Vidare föreslås att en konsekvensutredning ska inne­hålla en bedömning av om förslaget eller beslutet överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till EU. Därutöver föreslås att om ett förslag till genomförande av EU-direktiv i nationell rätt går utöver direktivets miniminivå ska skälen för detta anges. Utskottet konstaterar att promemorian har remissbehandlats och att den för närvarande bereds inom Regeringskansliet. Utskottet ser inget skäl för riksdagen att föregripa det arbetet.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Reservationer

Ställningstagande

Regelbördan för företag medför onödiga kostnader och en minskad produkti­vitet genom att en ökad administration tar fokus från företagens egentliga verksamhet. Därför behöver regelverken för företag genomlysas och där så är möjligt behöver regelkrånglet minskas. Vi menar att en pragmatisk hållning i fråga om regler i form av lagar, förordningar och föreskrifter måste gälla. Reg­ler har legitimitet i den mån de verkligen fyller ett behov. Vidare anser vi att före­tag ska förhålla sig och rapportera till så få myndigheter som möjligt. Sam­tidigt ser vi ett behov av att det initieras en modell för systematiserat regel­för­enk­lingsarbete, där stat och näringsliv tillsammans strävar mot samma mål, näm­ligen ett bättre företagsklimat utan en mängd regler vars negativa ekono­m­iska effekter vida överstiger nyttan.

Vi såg positivt på att regeringen tillsatte Utredningen om enklare regelverk för mikroföretagande och en modernare bokföringslag. Vi menar att utred­arens slutbe­tänkande (SOU 2021:60) utgör ett manifest över process­frågor och att det innehåller förenklingsförslag som om de genomförs skulle gagna hela det svenska näringslivet. Flertalet av förslagen i utredningen om enklare regel­verk ligger väl i linje med den politik som vi sedan länge förespråkat. Vi anser således att regeringen skyndsamt ska återkomma till riksdagen med förslagen från utredningen om en förbättrad regelprocess och enklare regelverk.

Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen.

 

Ställningstagande

Lagar och regler behöver fungera för alla typer av företag. Det är stor skillnad mellan att driva små företag eller enmansföretag och stora bolag och koncer­ner. Regelbördan påverkar inte sällan de små företagen allra mest i och med att de inte har en organisation som är anpassad för att hantera kompli­cerade regelverk. Denna typ av hänsyn behöver hela tiden tas och beaktas när nya regler införs. Vi anser därför att det behövs en översyn av den lagstiftning som berör företag för att anpassa regler för små företag.

Vidare menar vi att det krävs ett aktivt arbete för att sortera ut de regler som inte längre behövs eller som kostar mer än den nytta de bidrar med. Depar­tement och myndigheter ska därför vara skyldiga att systematiskt gå igenom regler i en kontinuerlig dialog med företagarorg­ani­sationer för att säkerställa att de regler som upplevs som svårast och krångligast hanteras först. Detta kommer att kräva tid och resurser, men i slutändan kommer det att leda till sänkta administrativa kostnader för företagen och därmed fler jobb och en starkare ekonomisk tillväxt.

Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen.

 

Ställningstagande

När lagar och regler ska omsättas i praktiken krävs handläggning av berörda myn­digheter. Den processen kan dra ut på tiden och begränsa företagens möj­lig­heter att bedriva sin verksamhet. Tillväxtverket presenterade i april 2021 rapporten Uppdrag att följa upp mål för förenklingsarbetet på centrala myn­dig­­heter. Av rapporten framgår att utvecklingen när det gäller handlägg­nings­tider och kundnöjdhet inte gått den väg som regeringen önskat. Vi menar att det sannolikt beror på en dålig politisk styrning och ett felaktigt uppdrag. Rap­por­ten pekar också på att arbetet måste fortsätta och förbättras. Det är vår upp­fattning att regeringen därför bör ge myndigheterna i uppdrag att identi­fiera de mest kostsamma handläggningsköerna. Därefter bör regeringen sätta upp mål och strategier för myndigheterna som syftar till att minska köerna och skapa rim­liga handlägg­nings­tider för företagen.

Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen.

 

Ställningstagande

Näringslivet spelar en avgörande roll i klimatomställningen och som möjlig­görare av ett samhälle inom planetens gränser. För att ta till vara denna poten­tial behöver politiken ge näringslivet och företagen vad de behöver för att kunna ställa om, vilket bl.a. innefattar smidigare tillståndsprocesser.

Vi anser att tillståndsprocesserna måste bli snabbare, samtidigt som miljö­pre­standan ska bibehållas. Vidare menar vi att det behöver skapas förutsätt­ningar för samplanering och parallella processer för att möjliggöra den effek­tiva och snabba samhällsbyggnad som den gröna industriom­ställ­ningen krä­ver.

Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen.

 

Ställningstagande

För att företag ska fortsätta att utvecklas i Sverige behöver det bli enklare att vara företagare. Det finns i dag ett flertal tillstånd samt ännu fler lagar och förordningar som företag behöver förhålla sig till. Vissa tillstånd ska sökas i respektive kommun och andra tillstånd hos berörd myndighet, vilket innebär att företag kan behöva söka ett tillstånd mer än en gång för att det ska vara giltigt på flera platser. Dessutom tillkommer avgifter för tillstånden, så kost­naden kan, särskilt för ett nystartat företag, bli relativt hög. Detta system leder även till administration och kostnader för myndigheterna. Många företag skulle behöva få råd och stöd i sitt arbete för att göra rätt både inför ansökan och inför eller efter en tillsyn, men tyvärr är det inte alltid självklart att de berörda myndigheterna ser det som en del av sitt uppdrag. Jag anser att det ska inkluderas i uppdraget hos de myndigheter och kommuner som beslutar om tillstånd och genomför tillsyn att ge råd och stöd till företag. Min uppfatt­ning är att det skulle öka möjlig­heterna till en bra relation mellan handläggare och företag och bidra till kort­are handläggningstider eftersom ansökningar då kan bli kompletta och före­tag från början kan leva upp till de krav som ställs.

Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen.

 

Ställningstagande

Vi vill förenkla för mindre företag att verka och växa med fler jobb som resul­tat. Det ska vara hög kvalitet på regelgivning och regeltillämpning. Regler ska vara proportionella och ändamålsenliga så att den administration som krävs för att följa regelverken minskar över tid. Vi anser därför att regelförenk­lings­arbetet behöver tas vidare utifrån de mål som den tidigare regeringen fattade beslut om 2021. Service och bemötande från statliga och kommunala myndig­heter samt korta handläggningstider är av stor betydelse för ett konkurrens­kraft­igt företagsklimat. Vi menar dessutom att digitali­ser­ingens möjligheter bättre behöver tas till vara för att förbättra servicen i den statliga förvaltningen.

Därtill anser vi att innovationskraften inom t.ex. fordonsindustrin är en till­gång som bör understödjas och prioriteras. Det gäller inte minst om de pro­duk­ter som utvecklas kan minska klimatpåverkan. Det borde således vara prio­riterat att både effektivisera och förenkla den process som krävs för att sådana produkter ska nå ut på marknaden. Vi menar därför att regeringen bör ge Vinnova i uppdrag att utreda hur myndigheter bättre kan främja och förenkla inno­vationsarbetet.

Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen.

 

Ställningstagande

En fungerande och fri marknad kräver spelregler, men regelverken kan ibland också tjäna som exempel på hur det bästa kan bli det godas fiende. Jag anser därför att det är centralt att regler hålls till ett minimum för att indirekta och direkta kostnader inte ska bli för betungande för företagen. Vidare gäller att många av de företagare som berörs av reglerna inte behärskar myndighets­språk, och många har även ett annat modersmål än svenska. Regler har oftast ett rimligt syfte, men myndigheter som skriver instruktioner behöver göra det så enkelt och begripligt som möjligt. På den punkten anser jag att regeringen behöver vara väldigt tydlig i sin myndighetsstyrning. Jag menar därför att myndigheter som tar fram instruktioner ska vara skyldiga att göra dem så enkla och begripliga som möjligt.

Vidare är det min uppfattning att företagens uppgiftslämnande bör samlas under en myndighet. Jag menar att digitaliseringen kommer att spela en avgörande roll för att göra detta möjligt, men att det ändå kommer att krävas stora insatser och enhetliga åtgärder från alla de myndigheter som samlar in uppgifter från företag. För att göra detta möjligt bör det således inrättas en instans som har rådighet och mandat att ställa krav på myndigheter att vidta åtgärder som minskar uppgifts­lämn­andet.

När det sedan gäller de storskaliga industrietableringar som i dag sker i Sverige kräver de omfattande prövningar på många nivåer och för olika lag­rum. Jag menar därför att de myndigheter som utfärdar olika tillstånd på nationell, regional och lokal nivå behöver samordnas. För att Sverige ska vara ett attraktivt land för investeringar behövs ”en väg in” som både kan rikta sökande rätt och initiera parallella processer där så är möjligt.

Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen.

 

Ställningstagande

Vi har länge drivit frågan om att inrätta ett implementeringsråd för att granska hur EU-direktiv genomförs i svensk rätt. Regeringen har aviserat att den har för avsikt att gå fram med ett förslag om ett implementeringsråd, vilket vi såklart ställer oss positiva till. Vi vill i detta sammanhang dock tydliggöra vår uppfattning att regeringen bör låta sig inspireras av Danmark när det gäller detta råd. Danmark ligger nämligen i framkant när det gäller regelförenklings­arbete, och en av anledningarna till det torde vara det danska implementerings­rådet, numera kallat Erhvervslivets EU- og regel­forum. Syftet med det danska rådet är att stärka insatserna för att göra det enklare att driva företag i Danmark och att värna Danmarks konkurrens­kraft. Rådets uppgift är bl.a. att granska och ge råd när EU-lagstiftning genomförs i Danmark. I sitt arbete utgår rådet från fem principer: att inte överskrida minimikraven i EU:s regelverk, att lagstiftningen inte missgynnar danska företag, att vara flexibla och nyttja undantag då det är möjligt, att försöka nyttja andra alternativ än regelverk då det går samt att inte införa nya regelverk före satt deadline. Det är vår mening att ett motsvarande råd i Sverige behöver verka utifrån motsvarande principer. Vidare anser vi att ett implemen­teringsråd behöver få en central placering i statsförvaltningen, för­slags­vis i Statsrådsberedningen. Rådet måste också få mandat att inte endast granska hur nya EU-direktiv genomförs i svensk rätt, utan även att se över befint­lig lagstiftning som bygger på EU-direktiv och som redan har genom­förts. Vi anser därför att ett svenskt implementeringsråd bör ges ett brett mandat att arbeta med regelförenkling och, i likhet med den danska motsvarig­heten, bör rådet utgöra ett nav i arbetet med regelförenkling.

Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen.

 

Ställningstagande

En stor del av de regler som ökar företagens regelbörda kommer från EU. Det är därför viktigt att utreda vilken effekt genomförandet av ett direktiv kommer att få för de svenska företagen. Myndigheterna har ett stort ansvar att se till att regler genomförs utan onödigt krångel. Jag anser att det i princip är rätt att genomföra nya EU-regler i svensk rätt på EU:s miniminivån om det inte finns särskilda skäl för något annat. Om det är så att reglerna genomförs på en annan nivå än miniminivån ska detta tydligt motiveras.

Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen.

 

Ställningstagande

Regelrådet inrättades av regeringen 2008 för att verka för regelförenklingar för företag, och sedan januari 2015 är Regelrådet ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxt­verket. Vi anser att Regelrådets kompetens och mandat behöver stärkas, och det är därför positivt att regeringen tilldelat mer medel till Regel­rådet fr.o.m. 2023. Enligt vår mening bör dock rådet vara ett oberoende organ med placering under Statsrådsberedningen. Detta skulle ge rådet större tyngd och inflytande med möjlighet att påverka så tidigt som möjligt i processen när nya regler tas fram. Rådet skulle även få en möjlighet att attrahera medarbetare med hög kompetens, bl.a. inom Regeringskansliet.

Vidare anser vi att Regelrådet bör stärkas genom att inrätta en s.k. stopp­funk­tion för regler med bristfälliga konsekvens­utred­ningar. En sådan stopp­funk­tion skulle innebära att en regel inte får införas förrän konsekvenserna av regelförslaget har utretts på ett godtagbart sätt. Först när Regelrådet anser att konsekvensutredningen uppfyller kraven i konse­kvens­­utredningsförordningen bör förslaget gå vidare i processen. Regelrådet ska dock endast kunna stoppa införandet av en ny regel under en viss tid. På så vis sätts det press på politiken och förvaltningsmyndigheterna att åter­komma med ett bättre underlag, samti­digt som det öppnar för debatt och diskus­sion.

Därtill behöver nya regler stå i proportion till de mål och problem som reglerna är tänkta att lösa, vilket tyvärr inte alltid är fallet. I konsekvens­utred­ningsförordningen regleras hur förvaltningsmyndigheter under regeringen ska arbeta med konsekvensanalyser när nya föreskrifter ska införas. I förord­ningen beskrivs hur arbetet med konsekvensanalyser ska utföras och att dessa ska innehålla en redogörelse för t.ex. hur de nya reglerna påverkar konkurrens­för­mågan hos företag. Regelrådets granskningar har tyvärr visat på att det före­kommer undermåliga konsekvensanalyser av förslag från regeringen och dess myndigheter, vilket är en brist som får stor negativ påverkan. Vi menar att förordningen bör reformeras eftersom det är av stor vikt att se till att reger­ingen, statliga utredningar och förvaltnings­myn­dig­heterna konsekvent följer förordningens direktiv. Vidare anser vi att prop­or­tio­nalitets­principen i högre utsträckning än i dag ska vara vägledande vid konsekvens­analyser och vid val av vilka åtgärder som är lämpliga att vidta.

Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen.

 

Ställningstagande

Arbetet med regelförenkling är grundläggande för att Sverige ska kunna erbjuda ett gott företagsklimat. Jag vill därför att Regelrådet ska förstärkas för att få den förmåga och autonomi som exempelvis Lagrådet har, men Regel­rådet ska också få mandat att komma in tidigare i lagstiftningsprocessen. Där­till menar jag att Regelrådet ska ges ett utökat uppdrag om att följa upp dels de avgifter som företagen är skyldiga att betala för olika typer av tillstånd, dels hand­läggningstider hos myndigheter. I tillägg till detta bör Regelrådet ges i uppdrag att bistå andra myndigheter i arbetet med att sortera ut gamla och kostsamma regler.

Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen.

 

 

Särskilt yttrande

Vi sverigedemokrater och regeringen ska tillsammans verka för lägre administrativa kostnader för företag, och vi ser således positivt på de insatser som reger­ingen aviserat i budgetpropositionen. Det gäller bl.a. Förenklings­rådet, översynen av föreskrifter i syfte att förenkla för företag och insatser som syftar till att stärka myndigheternas arbete med service, bemötande och ärendehandläggning samt att kommuner ska kunna få stöd i arbetet med att erbjuda fler digitala tjänster för företag. Vi välkomnar också att regeringen har gett länsstyrelserna och ytterligare 26 myndigheter ett uppdrag om förenkling för företag i regleringsbreven. Mot bakgrund av ovan nämnda arbete väljer vi därför att inte ställa oss bakom de av våra motionsyrkanden som vi menar omfattas av regeringens pågående arbete.

När det gäller inrättandet av ett implementeringsråd, som syftar till att minska överimplementeringen av EU-lagstiftning i svensk rätt, vill vi förtyd­liga att vi stöder regeringens arbete med att inrätta ett sådant råd, men vi delar inte regeringens uppfattning i alla delar. Vi har invändningar när det gäller rådets mandat och utformning, varför vi har valt att tillstyrka våra motioner som rör detta råd.

 

 

 

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag