HB01MJU18: Nationell strategi och regeringens handlingsplan för klimatanpassning

Miljö- och jordbruksutskottets betänkande 2023/24:MJU18

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen lägger skrivelsen Nationell strategi och regeringens handlingsplan för klimatanpassning till handlingarna. I skrivelsen presenterar regeringen dels den reviderade nationella strategin för klimat­anpassning, dels sin handlingsplan för klimatanpassning för de kommande fem åren.

Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden.

I ärendet finns 36 reservationer (S, V, C, MP).

Behandlade förslag

Skrivelse 2023/24:97 Nationell strategi och regeringens handlingsplan för klimatanpassning.

Cirka 50 yrkanden i följdmotioner.

Cirka 20 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2023/24.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

Bakgrund

Utskottets överväganden

Utgångspunkter för klimatanpassningsarbetet

Finansiering

Krisberedskap och civilt försvar

Forskning, kunskap och uppföljning

Livsmedelsförsörjning

Fysisk planering, markanvändning och naturmiljöer

Klimatanpassning av kulturarv och kulturmiljöer

Hälsa i ett förändrat klimat

Skrivelsen

Reservationer

1. Strategins framtagande, punkt 1 (S)

2. Strategins framtagande, punkt 1 (MP)

3. En reviderad strategi för klimatanpassning, punkt 2 (V, MP)

4. En reviderad handlingsplan för klimatanpassning, punkt 3 (S, V)

5. Inriktningen och målen för regeringens politik för klimat-anpassning, punkt 4 (S)

6. Inriktningen och målen för regeringens politik för klimat-anpassning, punkt 4 (C)

7. Inriktningen och målen för regeringens politik för klimat-anpassning, punkt 4 (MP)

8. Ansvarsfördelning och samordning, punkt 5 (S)

9. Ansvarsfördelning och samordning, punkt 5 (C)

10. Ansvarsfördelning och samordning, punkt 5 (MP)

11. Inkluderande klimatanpassning, punkt 6 (S)

12. Klimatanpassning och det klimatpolitiska ramverket, punkt 7 (C)

13. Finansieringsmodeller, punkt 8 (C)

14. Finansieringsmodeller, punkt 8 (MP)

15. Anpassningsrisker i finanssektorn, punkt 9 (MP)

16. Statlig finansiering av klimatanpassningsåtgärder, punkt 10 (V, MP)

17. Statlig finansiering av klimatanpassningsåtgärder, punkt 10 (C)

18. Nya statliga stöd, punkt 11 (MP)

19. Klimatanpassning och det civila försvaret, punkt 12 (MP)

20. Beredskap för klimatrisker, punkt 13 (S)

21. Beredskap för klimatrisker, punkt 13 (MP)

22. Kunskapsutbyte om klimatanpassning, punkt 14 (S)

23. Kunskapsutbyte om klimatanpassning, punkt 14 (C)

24. Kunskapsutbyte om klimatanpassning, punkt 14 (MP)

25. Klimatdata och klimatscenarier, punkt 15 (S)

26. Klimatdata och klimatscenarier, punkt 15 (C)

27. Uppföljning och utvärdering, punkt 16 (MP)

28. Livsmedelsproduktion vid ett förändrat klimat, punkt 17 (MP)

29. Jordbrukets vattenhantering och vattenförsörjning, punkt 18 (MP)

30. Säker dricksvattenförsörjning, punkt 19 (S)

31. Säker dricksvattenförsörjning, punkt 19 (MP)

32. Säker vattenrening och vattenförsörjning, punkt 20 (V, MP)

33. Klimatanpassad bebyggelse och transportinfrastruktur, punkt 21 (MP)

34. Åtgärder inom skogsbruket, punkt 22 (MP)

35. Klimatanpassning av kulturarv och kulturmiljöer, punkt 23 (MP)

36. Hälsa i ett förändrat klimat, punkt 24 (MP)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Skrivelsen

Följdmotionerna

Motioner från allmänna motionstiden 2023/24

Bilaga 2
Civilutskottets yttrande 2023/24:CU6y

Bilaga 3
Finansutskottets yttrande 2023/34:FiU5y

Bilaga 4
Försvarsutskottets yttrande 2023/24:FöU4y

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens strategi och handlingsplan för klimatanpassning (skr. 2023/24:97).

Tre följdmotioner har väckts med totalt ca 50 yrkanden. I ärendet behandlas även ett tjugotal yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2023/24. Samtliga motioner redovisas i bilaga 1.

Civilutskottet, finansutskottet och försvarsutskottet har getts tillfälle att yttra sig över skrivelsen och motionerna utifrån utskottens respektive bered­ningsområde. Utskottens yttranden redovisas i bilagorna 2–4.

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen presenterar regeringen dels den reviderade nationella strategin för klimatanpassning, dels sin handlingsplan för klimatanpassning för de kommande fem åren.

I strategin beskrivs inriktningen för det nationella klimatanpassningsarbetet som utgår från beslutade budgetpropositioner, beslutade utredningar eller pågående lagstiftningsarbete på EU-nivå. Syftet med att uppdatera strategin är att beskriva hur det nationella klimatanpassningsarbetet bör utvecklas och hur åtgärder bör prioriteras utifrån uppdaterad kunskap om ett förändrat klimat.

I handlingsplanen anför regeringen att den har som mål att Sverige ska vara klimatanpassat och motståndskraftigt och ta till vara möjligheterna med ett förändrat klimat. För att skapa förutsättningar för ett strukturerat, samordnat och samhällseffektivt arbete med klimatanpassning identifierar regeringen en rad åtgärder som regeringen avser att under mandatperioden verka för att vidta. Syftet med åtgärderna är att minska sårbarheten för klimatförändringarnas effekter. Regeringen avser även att fördela ansvaret för arbetet med klimat­anpassning samt verka för synergier i arbetet med kris- och försörjningsbered­skap och med att förebygga naturolyckor. Därutöver beskriver regeringen arbetet med klimatanpassning på internationell nivå.

Bakgrund

Kunskapsläget om klimatförändringarna och deras effekter

Världens utsläpp leder till en uppvärmning på 2,5–3 grader

Regeringen redovisar att jordens uppvärmning fortsätter; EU:s klimatdata­tjänst Copernicus konstaterar att 2023 blev det varmaste året hittills globalt. FN:s klimatpanel IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) redo­visar att medeltemperaturen på jorden under det senaste årtiondet (2011–2020) har varit ca 1,1 grad högre än medeltemperaturen under perioden 1850–1900. IPCC:s sjätte utvärderingsrapport visar att klimatförändringarna orsakas av människans utsläpp av växthusgaser.

FN:s miljöprogram Unep (UN Environment Programme) bedömer att om världens alla länders nuvarande politik fortsätter så går vi mot en uppvärmning på ca 3 grader 2100, jämfört med den förindustriella nivån (Unep, Emissions Gap Report 2023). Det finns en betydande osäkerhet kring hur kraftfullt klimatsystemet kommer att reagera på de fortsatta utsläppen.

Klimatförändringarnas konsekvenser är omfattande och komplexa

IPCC beskriver en rad sannolika konsekvenser av klimatförändringarna. Redan i dag sker förändringar i klimatsystemet, bl.a. i form av förändrade nederbördsmönster, krympande glaciärer, stigande havsnivåer och en snabbt minskande arktisk havsis. Parallellt med att atmosfärens temperatur stiger värms haven upp alltmer. Havsnivåhöjningen kommer att fortsätta.

Som en konsekvens av dessa förändringar väntas sekundära förändringar i miljön i form av minskad tillgång på vatten, ökad spridning av sjukdomar och skadegörare samt ökad sannolikhet för ras, skred och erosion. Den ökade koldioxidhalten i atmosfären har också lett till en pågående försurning av världshaven. IPCC drar slutsatsen att vissa typer av extrema väderhändelser har, globalt eller i delar av världen, blivit mer frekventa eller intensiva. I Sverige har det de senaste åren förekommit både intensiva värmeböljor, utbredd och långvarig torka och kraftiga regn som lett till översvämningar. Konsekvenserna av klimatförändringarna är påtagliga på många håll i världen. IPCC konstaterar att extrema skyfall, värmeböljor och torka väntas bli intensivare och mer frekventa ju högre uppvärmningen blir.

Rättsliga utgångspunkter

Artikel 7 i Parisavtalet föreskriver ett övergripande mål om att stärka anpassningsförmågan och motståndskraften mot klimatförändringar. Artikeln beskriver ett övergripande globalt mål för anpassning och konstaterar att det finns ett samband mellan behoven av utsläppsbegränsningar och anpassnings­åtgärder. Artikeln definierar även gemensamma principer och föreslår ökat internationellt samarbete på området med stöd av institutioner och organi­sationer i FN (artikel 7.8). Artikeln föreskriver också rutiner för planeringen av anpassningsåtgärder; parterna ska när det är lämpligt rapportera om exempelvis sina prioriteringar, behov av stöd för genomförande samt planer och åtgärder (7.10). Därutöver framhålls vikten av att kommunicera behov av anpassningsåtgärder och framsteg för dessa som underlag för den globala översynen enligt artikel 14.

I artikel 8 beskrivs behovet av att undvika, minimera och avhjälpa förluster och skador som orsakats av de negativa effekterna av klimatförändringarna. I det syftet stärks rollen för den s.k. internationella Warszawamekanismen för förluster och skador i samband med klimatförändringar, och mekanismen kommer att kontrolleras av partskonferensen. Artikeln pekar även ut områden för samarbeten, däribland system för tidig varning, förberedelser för akuta händelser, riskbedömning och riskhantering, försäkringslösningar samt inom arbetet för att öka samhällets resiliens, dvs. motståndsförmågan mot klimat­effekterna.

Enligt EU:s klimatlag (förordning (EU) 2021/1119 om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet m.m.) ska medlemsstater ha en nationell strategi för klimatanpassning som regelbundet uppdateras. I enlighet med EU:s klimat­lag och artikel 7 i Parisavtalet ska medlemsstater säkerställa löpande framsteg med att öka anpassningsförmågan, stärka motståndskraften och minska sårbar­heten gentemot klimatförändringarna. Artikel 5 i EU:s klimatlag fastställer att medlemsstaterna ska anta och genomföra nationella anpassningsstrategier och anpassningsplaner, med beaktande av unionsstrategin för anpassning till klimatförändringarna.

Våren 2018 antog riksdagen den första nationella strategin för klimatan­passning (prop. 2017/18:163, bet. 2017/18:MJU22, rskr. 2017/18:440). Strate­gins övergripande syfte var att stärka det långsiktiga klimatanpassningsarbetet i Sverige och den nationella samordningen av klimatanpassning. Strategin lyfte ett antal särskilt angelägna områden för det fortsatta arbetet med klimat­anpassning. Av strategin framgår att i Sverige ska en reviderad strategi följa en femårig policycykel.

Den 1 januari 2019 trädde en förordning i kraft som styr myndigheternas klimatanpassningsarbete (SFS 2018:1428). Samtliga 21 länsstyrelser och 32 nationella myndigheter omfattas av förordningen och är därmed skyldiga att initiera, stödja och utvärdera arbetet med klimatanpassning. Myndigheternas klimatanpassningsarbete ska utgå från en klimat- och sårbarhetsanalys över hur verksamheten påverkas i ett förändrat klimat. Mål och handlingsplan för arbetet ska tas fram. Vidare ska myndigheterna rapportera sitt arbete med klimatanpassning till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) som årligen sammanställer en rapport som även inkluderar förslag på åtgärder för regeringen att vidta. Även länsstyrelserna ska inom sitt uppdrag initiera, stödja och följa upp kommunernas klimatanpassningsarbete.

Nationella expertrådet för klimatanpassning

Nationella expertrådet för klimatanpassning har i uppdrag att ta fram förslag på inriktningen för det nationella arbetet med klimatanpassning utifrån en bedömning av risk, kostnad och nytta (förordningen [2009:974] med instruk­tion för Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut).

Expertrådets första rapport lämnades i februari 2022 (KN2023/00865). Rapporten innehåller en sammanfattande analys av klimatförändringens effekter på samhället samt en uppföljning och utvärdering av det nationella arbetet med klimatanpassning.

Expertrådets huvudsakliga budskap är följande:

–      Krafttag behövs för att på allvar säkerställa att samhället ställer om i en klimatsäker riktning. Det krävs att fokus flyttas från problem till lösningar och från planering till genomförande. De insatser som hittills har gjorts har inte förmått skapa nödvändiga förändringar i samhället.

–      Arbetet med att minska klimatpåverkan och anpassa samhället till ett klimat i förändring är beroende av varandra och bör samordnas i så hög grad som möjligt.

–      Nuvarande ansvarsfördelning, organisering, och styrmedel skapar otill­räckliga incitament för att säkerställa att nödvändiga anpassningsåtgärder vidtas. Det krävs breda överenskommelser som möjliggör att planering och beslut är långsiktiga.

–      Åtgärder inte kan skjutas på framtiden. Utan klimatanpassning kan på­gående samhällsutveckling leda till ökad sårbarhet som innebär stora kostnader.

–      Klimatanpassning är nödvändigt inom alla samhällsområden. För att möjliggöra synergier och undvika målkonflikter krävs tvärsektoriellt arbete såväl som ett helhetsgrepp över geografiska och administrativa gränser. Det behövs även en stärkt offentligprivat samverkan.

–      Klimatförändringar innebär betydande risker för civil säkerhet. Klimat­anpassning är därför en säkerhetsfråga där bl.a. fysisk säkerhet och mark­användning, vattensäkerhet samt matsäkerhet är områden som är utsatta för betydande risker.

Mot denna bakgrund föreslår expertrådet ett antal prioriterade åtgärder på övergripande såväl som områdesspecifik nivå.

Myndighetsnätverket för klimatanpassning

Det finns ett nationellt nätverk av myndigheter som är ansvariga för inform­ation om hur samhället påverkas av klimatförändringar inom sina respektive sektorer. Myndighetsnätverket består av 28 myndigheter med sektors- eller informationsansvar för hur samhället påverkas av nutida och framtida klimat samt representanter från länsstyrelserna som ansvarar för samordning av klimatanpassningsarbetet på regional nivå. Utöver dessa myndigheter ingår även Sveriges Kommuner och regioner (SKR) i nätverket. Nätverkets sekre­tariat finns vid SMHI. Nätverket samverkar t.ex. kring utveckling av data och kunskap om klimatanpassning. Nätverket ger ut ett nyhetsbrev och står även bakom klimatanpassningsportalen. 

Vissa övriga strategier, handlingsplaner och pågående utred­ningar som berör regeringens klimatanpassningsarbete

EU:s klimatanpassningsstrategi

I februari 2021 presenterade kommissionen meddelandet Att bygga upp ett klimatresilient Europa – den nya EU-strategin för klimatanpassning (COM(2021) 82 final). Syftet med strategin är att stärka insatserna för klimat­säkring, uppbyggnad av motståndskraft, förebyggande och beredskap. Detta anser kommissionen är nödvändigt, eftersom klimatförändringarna kommer att fortsätta att skapa stora påfrestningar i Europa. Strategin aviserades i den europeiska gröna given och är mer långtgående än EU:s tidigare klimat­anpassningsstrategi från 2013.

Den nya strategin för klimatanpassning beskriver vad kommissionen avser att göra för att stödja medlemsstaterna med klimatanpassning. Strategin har fyra mål som tillsammans ska bidra till den övergripande visionen om att EU 2050 ska vara ett samhälle som är motståndskraftigt mot klimatförändringarna och fullt ut anpassat efter de oundvikliga följderna av klimatförändringarna. Målen handlar om att stärka arbetet med kunskapsuppbyggnad om klimat­förändringarna liksom planeringen för och det konkreta genomförandet av förebyggande åtgärder för klimatanpassning. Det handlar även om att intensi­fiera EU:s internationella arbete med klimatanpassning. Till följd av anpassningspolitikens systematiska karaktär kommer anpassningsåtgärderna att vidtas på ett integrerat sätt med andra initiativ inom den gröna given.

CER-direktivet

I december 2022 antog Europaparlamentet och rådet direktiv (EU) 2022/2557 om kritiska entiteters motståndskraft, det s.k. CER-direktivet. Enligt direktivet ska medlemsstaterna identifiera aktörer, s.k. kritiska entiteter, som tillhanda­håller samhällsviktiga tjänster, bl.a. inom sektorerna energi, transport, bank­verksamhet, finansmarknadsinfrastruktur, hälso- och sjukvård, dricksvatten, avloppsvatten, bearbetning och distribution av livsmedel. Direktivet ålägger de kritiska entiteterna att vidta åtgärder för att stärka sin motståndskraft och att rapportera incidenter. Enligt artikel 13 ska medlemsstaterna bl.a. säkerställa att kritiska entiteter vidtar lämpliga åtgärder för att säkerställa nödvändig motståndskraft för att förhindra incidenter från att uppstå, med vederbörlig hänsyn till åtgärder för katastrofriskreducering och klimatanpassning. Direktivet innehåller också bestämmelser om tillsyn och sanktioner. Vidare fastställs en ram för samarbete mellan medlemsstaterna.

I februari 2023 tillsatte regeringen en utredning där uppdraget är att föreslå hur bl.a. CER-direktivet ska genomföras i svensk lagstiftning (Fö 2023:01). Slutbetänkandet ska redovisas senast den 16 september 2024.

Klimathandlingsplanen

I enlighet med klimatlagen (2017:720) överlämnade regeringen i december 2023 den andra klimatpolitiska handlingsplanen (skr. 2023/24:59 Regeringens klimathandlingsplan – hela vägen till nettonoll) till riksdagen. I klimat­handlingsplanen redovisar regeringen hur det klimatpolitiska arbetet bör bedrivas under mandatperioden. Regeringen redovisar även de beslutade och planerade åtgärder som regeringen avser att vidta för att förbättra förut­sättningarna för hushåll och företag att fatta de beslut som krävs för att de nationella och globala klimatmålen samt Sveriges klimatåtaganden gentemot EU ska nås. Under den innevarande mandatperioden bedömer regeringen att en rad åtgärder behöver vidtas för att skapa de förutsättningar som krävs för att nå noll nettoutsläpp av växthusgaser senast 2045. Även det klimatrelaterade arbete som regeringen avser att utföra internationellt och inom EU presenteras i handlingsplanen.

Kommissionens meddelande om klimatrisker

Den 12 mars 2024 presenterade kommissionen meddelandet Hantera klimat­riskerna – skydda människor och välstånd (COM(2024) 91). Meddelandet är ett svar på den första klimat- och sårbarhetsanalys, s.k. EUCRA, som gjorts på EU-nivå. I meddelandet betonar kommissionen att både EU och medlems­staterna måste bli bättre på att förbereda sig för och hantera de klimatrisker som förväntas förvärras med anledning av klimatförändringarna. Därför upp­muntras medlemsstaterna att genomföra de åtaganden som redan finns inom anpassningsområdet. Kommissionen har i det kommande arbetet särskilt fokus på de tematiska områdena ekosystem, hälsa, vatten, livsmedel, infrastruktur och byggnader samt ekonomi.

Va-beredskapsutredningen

I augusti 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att se över regel­verk och ansvarsfördelning och vid behov föreslå förändringar för att säker­ställa en robust och kontinuerlig leverans av vattentjänster (dir. 2022:127, nedan Va-beredskapsutredningen). Syftet med utredningen är att stärka för­mågan att leverera vattentjänster vid händelse av kris, höjd beredskap och då ytterst krig samt utifrån de nya förutsättningar som följer av ett förändrat klimat. Utredaren ska bl.a.

–      klarlägga behovet av förändringar av de olika aktörernas uppgifter och ansvarsfördelningen dem emellan samt vid behov lämna förslag på sådana förändringar för att säkerställa de grundläggande förutsättningarna för en kontinuerlig leverans av vattentjänster i hela landet, även vid händelse av kris, höjd beredskap och då ytterst krig

–      klarlägga behovet av krav på planering, förberedelseåtgärder och kontinu­erlig leverans av vattentjänster samt vid behov lämna förslag på sådana krav för att stärka va-huvudmännens beredskap att leverera vattentjänster vid händelse av kris, höjd beredskap och då ytterst krig

–      klarlägga omfattningen av behovet av en försörjningsberedskap av vatten­tjänster och lämna förslag för att säkerställa robusthet och kontinuitet i hela landet av försörjningen av kritiska material.

Va-beredskapsutredningen ska redovisas senast den 30 november 2024.

Kommuners och regioners grundläggande ansvar inför och under fredstida kriser och höjd beredskap

I april 2023 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att göra över­väganden om kommuners och regioners grundläggande ansvar och huvud­sakliga uppgifter inför och under fredstida kriser och höjd beredskap (dir. 2023:51). Den nuvarande regleringen i lagen (2006:544) om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) ska i samband med det ses över. I likhet med vad som konstaterades i totalförsvarspropositionen (prop. 2020/21:30) framhåller regeringen att klimatförändringarna är ett allvarligt och växande hot mot den globala säkerheten och att detta kommer att leda till stora påfrestningar. När klimatet förändras får det också stora konsekvenser för människors livsvillkor och för många samhällsviktiga funktioner.

Utredaren ska bl.a.

–      utifrån LEH och dess tillämpning kartlägga och analysera vilket grund­läggande ansvar och vilka huvudsakliga uppgifter som kommuner och regioner bör ha i fråga om förberedelser för och verksamhet under freds­tida kriser och höjd beredskap, och på grundval av det föreslå en mer ändamålsenlig och utförlig reglering än den i LEH

–      analysera ändamålsenligheten och effektiviteten i den nuvarande ord­ningen för statens styrning och finansiering av kommuners och regioners förberedande uppgifter inför fredstida kriser och höjd beredskap, och vid behov föreslå en förändrad ordning.

Uppdraget ska slutredovisas senast den 16 september 2024.

Ett samhälle anpassat till klimatförändringarna

Den 20 mars 2024 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att analysera och vid behov föreslå ny eller anpassad lagstiftning för att effektiva klimat­anpassningsåtgärder ska kunna vidtas (dir. 2024:31). Syftet med utredningen är att bidra till ett samhälle som är bättre rustat för klimatförändringarnas effekter. Utredaren ska bl.a.

–      identifiera hinder mot att kunna planera, vidta och förvalta effektiva klimatanpassningsåtgärder samt bedöma om det är motiverat och finns möjlighet att ge kommunerna ett samordningsansvar för klimatanpass­ningsåtgärder som berör den byggda miljön inom ramen för kommunens geografiska område

–      identifiera möjliga finansieringsmodeller för åtgärder som vidtas av och gynnar flera aktörer utan att det innebär ökade statliga åtaganden eller statlig finansiering

–      vid behov lämna nödvändiga författningsförslag.

Uppdraget ska redovisas senast den 30 april 2025.

Utskottets överväganden

Skrivelsen

Strategins och handlingsplanens framtagande

Regeringen redovisar att Nationella expertrådets rapport för klimatanpassning från 2022 utgör det primära underlaget till den reviderade nationella strategin för klimatanpassning.

Ett antal ytterligare rapporter och redovisningar har utgjort ett underlag i Regeringskansliets arbete med att ta fram skrivelsen.

I Riksrevisionens granskningsrapport Statens insatser för klimatanpassning av den byggda miljön (RiR 2022:29) finns rekommendationer som regeringen besvarade i skrivelse 2022/23:111. Som aviserades i den skrivelsen åter­kommer regeringen i denna strategi med en utökad analys av Riksrevisionens rekommendationer.

Statens geotekniska institut (SGI) och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har haft i uppdrag att identifiera särskilda riskområden för ras, skred, erosion och översvämning som är klimatrelaterade (M2019/0124). Uppdraget redovisades 2021 i rapporten Riskområden för ras, skred, erosion och översvämning (KN2023/00837).

Enligt förordningen (2012:989) med instruktion för Naturvårdsverket ska myndigheten minst en gång vart fjärde år redovisa en fördjupad utvärdering av möjligheterna att nå miljömålen och utifrån denna lämna förslag i syfte att målen ska nås. I januari 2023 överlämnade Naturvårdsverket en fördjupad utvärdering av Sveriges miljömål (KN2023/01971).

För att inhämta underlag till den reviderade nationella strategin har Regeringskansliet även haft dialoger med enskilda myndigheter samt med myndighetsnätverket för klimatanpassning och länsstyrelsernas klimatanpass­ningsnätverk. Syftet med dessa dialoger är att samla in synpunkter och myndigheters expertis under utformningen av den nationella strategin för klimatanpassning. När det gäller avsnitten om en flexibel och uthållig rennäring respektive goda förutsättningar för samisk kultur har regeringen konsulterat Sametinget i enlighet med lagen (2022:66) om konsultation med det samiska folket.

Inriktningen och målen för regeringens politik för klimatanpassning

Regeringen bedömer att åtgärder för att minska klimatrelaterade risker i första hand bör hanteras av dem som är berörda och ansvariga i enlighet med när­hetsprincipen. Ansvaret för att klimatanpassa ligger således framför allt på lokal nivå, där mark- och fastighetsägare ansvarar för skydd av egendom, och kommuner ansvarar för den fysiska planeringen. Risker som kan hanteras genom klimatanpassning är ofta lokala och specifika och varje aktör måste utifrån sin verksamhet och lokala förhållanden analysera vilka åtgärder som bör prioriteras.

Regeringen bedömer vidare att arbetet behöver vara vetenskapligt baserat, genomföras med ett helhetsperspektiv och samordnas med berörda aktörer. Enligt regeringen behöver följande utmaningar hanteras:

–      översvämningar, högre vattenflöden och havsnivåhöjningar som hotar samhälle, infrastruktur och näringsliv

–      höga temperaturer som innebär risker för hälsa och välbefinnande för människor och djur

–      osäker tillgång till vatten av tillräcklig mängd och god kvalitet för enskilda, samhälle och näringsliv

–      ras, skred och erosion som hotar samhälle, infrastruktur och näringsliv

–      torka och bränder som hotar samhälle, infrastruktur och näringsliv

–      ökad förekomst av skadegörare, sjukdomar och invasiva främmande arter som påverkar människor, djur och växter

–      klimatförändringarnas effekter på biologisk mångfald som påverkar eko­systemens resiliens och möjligheten att tillhandahålla ekosystemtjänster

–      klimateffekter som hotar en trygg energi- och livsmedelsförsörjning

–      klimateffekter som påverkar förutsättningar för finans- och försäkrings­branschen

–      globala klimateffekter som påverkar handel, livsmedelsproduktion, immi­gration, internationella relationer och säkra livsmiljöer.

Som skäl anför regeringen bl.a. att bedömningen av vilka risker som är ange­lägna att hantera baseras på vetenskap samt myndigheters underlag om klimat­förändringarnas effekter. Utvecklingen för Sveriges klimat är kopplad till den globala klimatpåverkan. Temperaturökningen i Sverige har hittills varit unge­fär dubbelt så snabb som den genomsnittliga globala uppvärmningen. Mycket tyder på att det mönstret kommer att bestå.

När det gäller regeringens politik för klimatanpassning för strategiperioden är regeringens inriktning följande. För att påskynda klimatanpassnings­åtgärder avser regeringen att verka för att

–      tydliga och ändamålsenliga mål och uppföljningssystem etableras för ett effektivt klimatanpassningsarbete

–      ansvaret för klimatanpassningsarbetet är tydligt fördelat

–      relevanta aktörer har rådighet inom sitt ansvarsområde och goda förut­sättningar att ta sitt ansvar

–      tydliggöra om och i så fall när det är ändamålsenligt att staten samordnar insatser eller deltar i finansiering av anpassningsåtgärder

–      statliga myndigheter påskyndar arbetet med konkreta anpassningsåtgärder i samhället

–      hänsynen till naturmiljön integreras och synergier tas tillvara i arbetet med klimatanpassning

–      synergier och samordningsvinster med arbetet för förebyggande av natur­olyckor, krisberedskap och försörjningsberedskap tas till vara

–      relevanta delar av näringslivet involveras i klimatanpassningsarbetet.

I fråga om målen för regeringens politik för klimatanpassning är regeringens inriktning följande. Med en samhällsekonomiskt effektiv, strategisk och åtgärdsinriktad klimatanpassning fungerar samhället väl i det förändrade klimatet. Naturmiljön har god förmåga att återhämta sig och ekosystemens resiliens har stärkts. Samhällets aktörer, inklusive privata och offentliga på alla administrativa nivåer, hanterar risker, sårbarheter och möjligheter i sitt beslutsfattande. Klimatanpassning är integrerad i relevanta verksamheter och ansvarsområden.

Som skäl för inriktningen anför regeringen att i den tidigare klimatanpass­ningsstrategin (prop. 2017/18:163) fastslogs ett mål för samhällets anpassning till ett förändrat klimat. Nationella expertrådet för klimatanpassning anser att det anpassningsmålet är för vagt och att det ger klimatanpassningen en osäker status. Expertrådet anser att ett reviderat anpassningsmål bör rikta sig till och vägleda alla administrativa nivåer och privata aktörer. Expertrådet menar även att målet inte endast bör handla om att integrera analys och planering av åtgärder utan också om genomförande av klimatanpassningsåtgärder inom ramen för ordinarie verksamhet. Regeringen delar expertrådets bedömning och reviderar det nationella klimatanpassningsmålet för att öka tydligheten, inkludera alla samhällsaktörer, betona vikten av åtgärder, underlätta priori­teringar och bidra till en samlad resultatredovisning.

De vägledande principerna, som beskrevs i den tidigare nationella strategin för klimatanpassning, är aktuella även fortsättningsvis. Genom att använda de vägledande principerna för anpassningsarbetet anser regeringen att det finns förutsättningar för att undvika missanpassning.

Ansvarsfördelning och samordning

För att uppnå ett klimatanpassat samhälle och ett effektivt klimatanpassnings­arbete understryker regeringen att alla relevanta aktörer behöver veta vart samhället är på väg, hur kartan ser ut, vem som leder arbetet samt vem som betalar. På kort sikt ska regeringen vidta åtgärder för att öka tydligheten när det gäller riktning, mål, ansvar, rådighet, kostnader, finansiering, uppföljning och utvärdering av resultat för att förbättra förutsättningarna för samhällets aktörer att planera och genomföra nödvändiga fysiska och andra anpassnings­åtgärder. Åtgärder behöver ofta genomföras i samverkan mellan olika aktörer och över olika geografiska och administrativa gränser.

Regeringen avser att se över hur tydlighet och riktlinjer på nationell nivå kan underlätta samverkan mellan aktörer på lokal och regional nivå. Arbetet med kunskapsförsörjning är viktigt även fortsättningsvis och nationella myndigheter har en central roll i att initiera, stödja och utvärdera arbetet med klimatanpassning. För att samhället effektivt ska kunna minska sårbarheter med ett förändrat klimat behöver klimatanpassning vara en integrerad del av flera olika politik- och verksamhetsområden.

När det gäller ansvar och kostnader anför regeringen att arbetet även behöver utgå från behov med ett längre perspektiv. På längre sikt är det sanno­likt att olika aktörer i samhället kommer att behöva ta ställning till huruvida storskaliga klimatanpassningsinvesteringar ska genomföras. Ansvaret för beslut om klimatinvesteringar vilar ofta på många aktörer och behöver därför samordnas. Med flera aktörer kan ett gemensamt ansvar för kostnader behövas. Arbetet på kort sikt syftar till att underlätta vidtagande av åtgärder här och nu men också bidra till att ta fram bättre underlag och skapa struktur i arbetet med de viktiga beslut som måste fattas på något längre sikt.

Regeringen framhåller vidare att risker och sårbarheter skiljer sig åt runt om i Sverige och kan variera även på lokal nivå. Ansvaret för klimatanpass­ning ligger framför allt på lokal nivå, där mark- och fastighetsägare ansvarar för skydd av sin egendom och kommuner ansvarar för den fysiska planeringen. Vilka risker och sårbarheter för klimatförändringarnas effekter som behöver hanteras bedöms därför bäst på lokal nivå. Kommunerna, inklusive kom­munala företag, har en central roll i arbetet med klimatanpassning i och med sitt planmonopol och genom sitt ansvar för gator samt vatten- och avlopps­system.

Regeringen framhåller även att ansvaret för att förebygga och återställa skador på grund av extrema väderhändelser inte skiljer sig från ansvaret för annan riskbedömning, krisberedskap och krishantering i samhället. Grund­principen är att ansvaret för skydd av egendom i första hand ligger på egendomens ägare. Det gäller alla fastighetsägare, såväl enskilda personer som företag och myndigheter. Därmed skapas incitament att undvika byggande i riskfyllda områden och att vidta lämpliga skyddsåtgärder. Emellertid innebär detta ansvar att såväl enskilda fastighetsägare som juridiska personer som äger fastigheter kan drabbas hårt, då anpassningsåtgärder kan vara kostsamma och svåra att genomföra. Det kan därmed finnas behov av att se över om det är motiverat att kommuner, regioner och i vissa fall staten behöver ta ett större ansvar för att samordna och helt eller delvis finansiera klimatanpassnings­åtgärder, eller bistå i förhandling om rimliga kostnadsdelnings- och finansi­eringsmodeller.

För att kunna bedöma om det är motiverat med ytterligare statliga insatser och stöd till kommunerna anser regeringen att det behövs bättre underlag för beslutsfattande. Sådana underlag omfattar 1) regelbundet uppdaterade klimat- och sårbarhetsanalyser, 2) bedömning av risker kopplade till riksintressen, samt 3) analys av möjliga åtgärder och kostnads-nyttoanalyser. Utifrån sådana underlag kan regeringen och riksdagen fatta välgrundade beslut om huruvida statlig finansiering är motiverad och vidare prioritera mellan sådana eventuella investeringar. Regeringen avser därför att inrikta arbetet på att tydliggöra ansvar, och under vilka förutsättningar olika aktörer bör få utökat ansvar och mandat, samt att ta fram underlag om risker, åtgärder och kostnader.

Specifikt i fråga om vattenförvaltning anser regeringen att hantering av t.ex. översvämningar kräver såväl kunskap om vattnets vägar som kunskap om utsatta och sårbara platser och funktioner inom avrinningsområdet. Det kräver ökad samverkan över kommun- och länsgränser för att på ett effektivt sätt identifiera åtgärder, dela resurser och utbyta kompetens och erfarenheter. För ett framgångsrikt åtgärdsarbete krävs ett väl utvecklat och fungerande sam­arbete mellan de aktörer som på olika sätt arbetar med eller påverkar vattnet inom avrinningsområdet. Regeringen har därför gett Havs- och vattenmyndig­heten ett regeringsuppdrag att under 2024–2026 vidareutveckla samordningen av vattenfrågor mellan dels olika aktörer, dels olika regleringar för att under­lätta och koordinera åtgärdsarbetet inom kust- och avrinningsområden.

När det gäller samverkan med näringslivet anför regeringen att företagens innovationskraft bidrar med utveckling och spridning av konkreta anpass­ningslösningar. Åtgärder kan också utformas utifrån näringslivets behov och med privat delfinansiering. Regeringen anser att möjligheterna med ett förändrat klimat ska tas till vara, medan hot och risker ska bemötas på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt. Samarbete med aktörer i andra länder behöver fortsätta för att stärka motståndskraften globalt.

Inkluderande klimatanpassning

Regeringen avser att verka för att skapa förutsättningar för att ett effektivt arbete med klimatanpassning även är inkluderande och inte förstärker ojäm­likhet och utanförskap.

Som skäl för inriktningen anför regeringen bl.a. följande. I Parisavtalets inledning understryks det att när parterna vidtar åtgärder för att motverka klimatförändringen bör parterna respektera, främja och beakta sina respektive skyldigheter i fråga om bl.a. mänskliga rättigheter, rätten till hälsa, urfolkens rättigheter, lokala samhällen, migranter, barn och personer med funktions­nedsättning.

Regeringen påminner om att i EU:s klimatanpassningsstrategi understryks behovet av att uppnå s.k. just resilience, som betonar de sociala dimensionerna av klimatanpassningen. EU:s strategi beskriver bl.a. att äldre och socialt marginaliserade personer har olika anpassningsförmåga. Ur ett folkhälso­perspektiv, och för att inte förstärka ojämlikhet och utanförskap, bör dessa människors situation beaktas vid utformning av anpassningsåtgärder.

Regeringen framhåller att enligt Nationella expertrådet för klimat­anpassning är det få kommuner som arbetar med att analysera rättvise- och jämställdhetsaspekter i sitt arbete med klimatanpassning. Samtidigt påpekar expertrådet att riktlinjer om att inkludera sådana aspekter skulle kunna försvåra klimatanpassningsarbetet eftersom det finns en osäkerhet kring hur man bör göra det. Regeringen instämmer i att det finns ett behov av vägledning som underlättar för kommuner att bedöma hur rättvise- och jämställdhets­aspekter kan inkluderas i klimatanpassningsarbetet. Därför avser regeringen att verka för att myndigheter bidrar till vägledning om hur man kan bedriva ett effektivt arbete med klimatanpassning som även är inkluderande och inte förstärker ojämlikhet eller utanförskap.

Regeringen redovisar därutöver att parterna enligt Parisavtalet ska arbeta för att öka allmänhetens medvetenhet, deltagande och tillgång till information i frågor som rör klimatförändringarna. Enligt regeringen är förankring och acceptans avgörande för att genomföra klimatanpassningsåtgärder som på­verkar flera fastighetsägare och berörda aktörer. Hänsyn behöver tas till människors olika förutsättningar och intressen. Det behöver finnas en reell möjlighet för berörda att delta i arbetet och påverka klimatanpassningsarbetets inriktning. När allmänheten involveras och får ökad förståelse för varför åtgärder behöver vidtas ökar chanserna för att medborgarna ska acceptera de förändringar som krävs. Flera svenska myndigheter och kommuner arbetar med att sprida information om klimatförändringar och klimatanpassning.

Klimatanpassning och det klimatpolitiska ramverket

När det gäller synergier och samordning med klimatpolitiken anför regeringen följande. Klimatarbetet består av att 1) minska utsläppen av växthusgaser för att minimera klimatförändringar och dess effekter, 2) anpassa samhället till de klimatförändringar och effekter som inte kan undvikas och 3) förbereda sam­hället för att hantera de konsekvenser som inte gått att förutse eller som samhället inte har anpassats till.

Regeringen framhåller att med klimathandlingsplanen (skr. 2023/24:59) visar regeringen hur Sverige kan kombinera ekonomisk tillväxt med klimat­målet om att nå hela vägen till nettonollutsläpp senast 2045. Regeringen anser att arbetet med att ställa om samhället till nettonollutsläpp ska samordnas i högre utsträckning med civilt försvar, krisberedskap och klimatanpassning så att resurser används effektivt, att åtgärder inom ett område inte inverkar negativt på ett annat och att synergieffekter tas till vara. Samordning kan t.ex. omfatta utformning av mål, styrning av myndigheter, uppföljning och rappor­tering.

Sverige som internationell aktör

När det gäller Sverige som internationell aktör är regeringens inriktning att även i fortsättningen ha ett ambitiöst globalt engagemang i anpassningsfrågor i enlighet med Parisavtalet och andra globala överenskommelser. Regeringen avser att utöka och effektivisera svenskt klimatbistånd samt i större utsträck­ning mobilisera annat kapital. Klimatbiståndets katalytiska effekt ska stärkas bl.a. genom mobilisering av privat kapital och teknisk innovation.

Regeringen framhåller att klimatanpassning kan kräva stora investeringar i utvecklingsländer. Regeringen avser därför att stödja utvecklingen av lokal kapacitet, förbättra förutsättningarna för finansmarknader, resursmobilisering och investeringar. Regeringen avser även att via utvecklingsfinansieringen arbeta för att stärka motståndskraften mot klimatförändringarna genom anpassningsinsatser i utsatta samhällen och bidra till ett globalt stärkande av föregripande insatser i klimatrelaterade humanitära kriser. Inom ramen för samarbetet på regional, EU- och FN-nivå kommer regeringen att driva på för ett ambitiöst och effektivt klimatanpassningsarbete.

Motionerna

Strategins och handlingsplanens framtagande

I kommittémotion 2023/24:2629 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 7 framhålls behovet av att regeringen uppdaterar Sveriges klimat­anpassningsstrategi. Motionärerna beklagar att Sverige hittills har haft för­tvivlat svårt att ta höjd för de risker och kostnader som det förändrade klimatet för med sig.

I kommittémotion 2023/24:2858 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 1 föreslår motionärerna att Sverige antar en handlingsplan för förbättrad klimatberedskap där konkreta åtgärder identifieras. Motionärerna anser att regeringens nya klimatanpassningsstrategi och handlingsplanen för de kommande fem åren saknar riktig viljeinriktning. Motionärerna poängterar att det som inte görs nu när det gäller klimatomställning och klimatanpassning får framtida generationer betala dyrt för.

Enligt kommittémotion 2023/24:2856 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 1 ska regeringen skyndsamt återkomma till riksdagen med en strategi i form av en proposition med konkreta förslag till beslut i linje med rekommen­dationerna från Nationella expertrådet för klimatanpassning. Motionärerna anser att regeringens klimatanpassningsarbete är bristfälligt och att strategin borde anamma ett transformativt perspektiv som konkret stärker incitamenten för det fortsatta förberedande anpassningsarbetet såväl som för vidtagandet av konkreta anpassningsåtgärder.

I samma motion yrkande 3 föreslås det att regeringen inrättar en bred parlamentarisk grupp som kan skapa långsiktighet i klimatanpassningsarbetet och därmed även skapa långsiktiga spelregler för privata aktörer, myndigheter, regioner och kommuner. Ett likalydande yrkande presenteras i kommitté­motion 2023/24:903 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 1.

I motion 2023/24:1356 av Lars Isacsson (S) yrkande 2 föreslås det att regeringen överväger att initiera en bred granskning av klimatanpassnings­strategin för att hantera nuvarande och framtida utmaningar, med särskilt fokus på att stärka skyddet och stödet för enskilda medborgare och samhällen. På liknande sätt framhålls det i motion 2023/24:1719 av Johan Büser (S) att klimatanpassningsarbetet måste fortsätta med en uppdaterad konsekvens­analys.

Inriktningen och målen för regeringens politik för klimatanpassning

Enligt kommittémotion 2023/24:2858 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 2 är tydligare lagstiftning, mer samordning mellan myndigheter, fler styrmedel, breda lösningar och investeringar snarare än skattesänkningar vägen framåt för att klara de stora miljöproblemen och anpassa samhället till ett förändrat klimat.

I kommittémotion 2023/24:2456 av Mikael Larsson m.fl. (C) yrkande 28 framhålls vikten av fler klimatanpassningsåtgärder för ett mer motstånds­kraftigt och robust samhälle. Klimatförändringarna innebär att åtgärder behöver vidtas för att anpassa alla delar av vårt samhälle, t.ex. samhälls­planering, fysisk planering, va-system, energiförsörjning, skogsbruk och jord­bruk, industrier och besöksnäring.

Enligt kommittémotion 2023/24:2450 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkande 2 behöver regeringen öka takten i arbetet med att klimatanpassa hela samhället för att möta effekterna av klimatförändringarna. Effekterna av klimatförändringarna fordrar långtgående anpassningsåtgärder för att kunna upprätthålla mänsklig säkerhet.

Enligt kommittémotion 2023/24:903 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 40 behöver regeringen stärka arbetet med klimatanpassning på flera fronter för att Sverige ska stå bättre rustat inför klimatkrisens konsekvenser. Ett lika­lydande förslag förs fram i kommittémotion 2023/24:2856 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 38.

På liknande sätt anförs det i partimotion 2023/24:996 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkande 100 att riksdagen bör uppmana regeringen att brett stärka arbetet med klimatanpassning för att Sverige ska stå bättre rustat inför klimat­krisens katastrofala konsekvenser. Arbetet med klimatanpassning behöver stärkas på flera fronter. Enligt samma motion yrkande 101 behöver regeringen omhänderta rekommendationerna från Nationella expertrådet för klimat­anpassning för att ytterligare systematisera klimatanpassningsarbetet. Miljö­partiet ser behov av sektorsstrategier såväl som riktlinjer för kommunernas arbete med att utvärdera risker och ta fram handlingsplaner.

Även i motion 2023/24:1356 av Lars Isacsson (S) yrkande 3 framhålls betydelsen av att Sverige klimatanpassas bättre.

Ansvarsfördelning och samordning

I kommittémotion 2023/24:2858 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 5 i denna del anförs att en nationell samordningsfunktion bör inrättas för effektiv samordning inom arbetet med klimatanpassning där målet är att skydda de mest sårbara och säkerställa ett inkluderande samhälle.

Enligt kommittémotion 2023/24:2453 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 15 bör regeringen genomföra en översyn av den nationella klimat­anpassningsstrategin för att skapa en tydligare ansvarsfördelning mellan styr­nivåerna. Motionärerna anser att ansvarsrollerna behöver förtydligas för att möjliggöra ansvarsutkrävande. Motionärerna vill också stärka möjligheten för områden med liknande utmaningar att utbyta bästa praxis. Enligt samma motion yrkande 22 i denna del bör regeringen tillsätta en utredning om översyn av långsiktiga ansvarsmodeller i klimatarbetet.

I kommittémotion 2023/24:903 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 3 i denna del anförs att myndigheternas roller och ansvar behöver tydliggöras. Motionärerna beklagar att ansvarsfördelningen för kostnader för både före­byggande åtgärder och skador är otydlig. Genom lagstiftning behöver ansvars­fördelningen i klimatanpassningsarbetet tydliggöras.

På liknande sätt framhålls det i kommittémotion 2023/24:2856 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 11 i denna del att myndigheternas roller och ansvar behöver tydliggöras. Regeringen bör snarast tydliggöra vilket ansvar staten ska ta, i relation till andra aktörer, i arbetet med att rusta Sverige mot klimatförändringarna. Det klimatledarskap som motionärerna anser krävs för att rusta hela landet för ett framtida klimat saknas i regeringens skrivelse. Motionärerna tillägger i yrkande 12 att regeringen även bör tydliggöra ansvarsförhållanden när det gäller genomförandet av förebyggande åtgärder såväl som uppkomna skador. Motionärerna påpekar att samtidigt som ansvaret är otydligt är kostnaderna för åtgärder ofta relativt höga.

Inkluderande klimatanpassning

Enligt kommittémotion 2023/24:2858 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 6 är det viktigt att klimatanpassningsstrategin fungerar för vanligt folk i hela landet. Motionärerna betonar behovet av ett solidariskt ansvarstagande och en rättvis omställning i arbetet med att stärka de klimatsäkrande åtgärd­erna ytterligare.

Klimatanpassning och det klimatpolitiska ramverket

Enligt kommittémotion 2023/24:2453 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 17 bör regeringen verka för en inkludering av klimatanpassning i det befintliga klimatpolitiska ramverket inklusive klimatlagen.

Kompletterande uppgifter

Ett samhälle anpassat till klimatförändringarna

Som redovisas ovan gav regeringen den 20 mars 2024 en särskild utredare i uppdrag att analysera och vid behov föreslå ny eller anpassad lagstiftning för att effektiva klimatanpassningsåtgärder ska kunna vidtas (dir. 2024:31). Upp­draget omfattar frågor om ansvarsfördelning och samverkan. Regeringen framhåller att klimatrelaterade risker generellt behöver hanteras över stora områden. På vilket sätt klimatanpassningsåtgärder kan vidtas och vem som bär ansvaret för att vidta dem beror bl.a. på vem som har rådighet över området och hur den pågående markanvändningen är reglerad. Regeringen redovisar att enligt SMHI:s undersökningar upplever över 70 procent av kommunerna en otydlig ansvarsfördelning och otillräcklig samordning mellan staten, kommunerna, fastighetsägare och andra aktörer. Utredaren ska därför bl.a.

–      bedöma om det är motiverat och finns möjlighet att ge kommunerna ett samordningsansvar för klimatanpassningsåtgärder som berör den byggda miljön inom kommunens geografiska område och, om detta bedöms motiverat, lämna förslag på hur ett sådant ansvar kan utformas

–      särskilt beakta förutsättningarna för mellankommunal samverkan vid planering och vidtagande av klimatanpassningsåtgärder som berör två eller flera kommuner

–      vid behov lämna förslag för att fastighetsägare ska kunna genomföra och samarbeta om klimatanpassningsåtgärder med eller utan stöd från kommunen.

Uppdraget ska redovisas senast den 30 april 2025.

Utskottets ställningstagande

Strategins och handlingsplanens framtagande

Utskottet konstaterar att Nationella expertrådets rapport utgör det primära underlaget till den reviderade nationella strategin för klimatanpassning. Utskottet noterar även att skrivelsens utformning bygger på myndigheternas expertis och på utfallet av dialoger med bl.a. myndighetsnätverket för klimat­anpassning, länsstyrelsernas klimatanpassningsnätverk och Sametinget. Utskottet bedömer att den strategi och handlingsplan som regeringen nu presenterat därmed vilar på ett gediget och väl avvägt underlag.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2023/24:903 (MP) yrkande 1, 2023/24:1356 (S) yrkande 2, 2023/24:1719 (S), 2023/24:2629 (S) yrkande 7, 2023/24:2856 (MP) yrkandena 1 och 3 samt 2023/24:2858 (S) yrkande 1.

Inriktningen och målen för regeringens politik för klimatanpassning

I handlingsplanen tydliggör regeringen att en av grunderna i Sveriges klimat­anpassningsarbete ska vara närhetsprincipen, vilket innebär att åtgärder för att minska klimatrelaterade risker i första hand hanteras av dem som är berörda och ansvariga. Utskottet delar regeringens bedömning att risker som kan hanteras genom klimatanpassning ofta är lokala och specifika och att varje aktör utifrån sina egna förhållanden måste analysera vilka åtgärder som bör prioriteras. Utskottet ser positivt på att regeringen understryker att arbetet ska vara vetenskapligt baserat, genomföras med ett helhetsperspektiv och sam­ordnas med berörda aktörer.

När det gäller målsättningen för klimatanpassningsarbetet ser utskottet mycket positivt på att regeringen i linje med rekommendationerna från Natio­nella expertrådet för klimatanpassning nu reviderar det nationella klimat­anpassningsmålet. Utskottet ser positivt på att det reviderade målet ökar tydligheten i klimatanpassningsarbetet och att det betonar vikten av att åtgärder inte bara planeras utan också vidtas. Utskottet bedömer att det tydlig­görande som regeringen gör i fråga om inriktningen och målen för klimat­anpassningsarbetet kommer att förbättra förutsättningarna för ett effektivt åtgärdsarbete avsevärt.

Utskottet ansluter sig till regeringens framställning av inriktningen och målen för det nationella klimatanpassningsarbetet. Utskottet delar även reger­ingens beskrivning av vilka huvudsakliga utmaningar som behöver hanteras på kort såväl som lång sikt. Därmed ser utskottet inget skäl att förorda något av de förslag som väckts i motionerna 2023/24:903 (MP) yrkande 40, 2023/24:996 (MP) yrkandena 100 och 101, 2023/24:1356 (S) yrkande 3, 2023/24:2450 (MP) yrkande 2, 2023/24:2456 (C) yrkande 28, 2023/24:2856 (MP) yrkande 38 och 2023/24:2858 (S) yrkande 2. Motionsyrkanden avstyrks.

Ansvarsfördelning och samordning

Utskottet instämmer i regeringens bedömning av vikten av att alla relevanta aktörer vet vart samhället är på väg, hur kartan ser ut, vem som leder arbetet samt vem som betalar. Utskottet välkomnar att regeringen avser att vidta åtgärder för att öka tydligheten i fråga om bl.a. ansvar, rådighet, kostnader och finansiering för att på så sätt förbättra förutsättningarna för samhällets aktörer att planera och genomföra nödvändiga fysiska och andra anpassningsåtgärder. I den nyligen tillsatta utredningen om effektiva klimatanpassningsåtgärder är syftet att bidra till ett samhälle som är bättre rustat för klimatförändringarnas effekter, bl.a. genom att bedöma om det är motiverat och finns möjlighet att ge kommunerna ett samordningsansvar för klimatanpassningsåtgärder som berör den byggda miljön. Utskottet kommer att följa resultatet av detta arbete med stort intresse.

När det gäller förslagen om att tydliggöra ansvarsförhållandena i arbetet med att vidta klimatanpassningsåtgärder noterar utskottet att likalydande yrkanden har behandlats av civilutskottet tidigare under valperioden. Civil­utskottet avstyrkte förslagen med hänvisning till pågående arbete och kammaren följde civilutskottets förslag.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2023/24:903 (MP) yrkande 3 i denna del, 2023/24:2453 (C) yrkandena 15 och 22 i denna del, 2023/24:2856 (MP) yrkandena 11 i denna del och 12 samt 2023/24:2858 (S) yrkande 5 i denna del.

Inkluderande klimatanpassning

De sociala dimensionerna av klimatanpassning har en framträdande position i Parisavtalet såväl som EU:s klimatanpassningsstrategi. Regeringens inriktning på att skapa förutsättningar för att ett effektivt arbete med klimatanpassning även är socialt inkluderande och inte förstärker ojämlikhet och utanförskap är i linje med dessa åtaganden. Utskottet noterar särskilt att regeringen avser att verka för att myndigheter bidrar till vägledning om hur man kan bedriva ett effektivt klimatanpassningsarbete som även är socialt hållbart.

Mot denna bakgrund ser utskottet ingen anledning att förorda någon åtgärd så som det föreslås i motion 2023/24:2858 (S) yrkande 6. Yrkandet avstyrks.

Klimatanpassning och det klimatpolitiska ramverket

Utskottet anser att det finns tydliga synergier mellan regeringens politik för klimatanpassning och klimathandlingsplanen samt EU:s klimatlag. Klimat­arbetet innefattar en bredd av åtgärder, där utsläppsminskningar och anpassning av samhället till de klimatförändringar och effekter som inte kan undvikas går hand i hand. Utskottet påminner om att i skrivelsen framhåller regeringen att arbetet med att ställa om samhället till nettonollutsläpp ska samordnas i högre utsträckning med bl.a. klimatanpassning så att resurser används effektivt, att åtgärder inom ett område inte inverkar negativt på ett annat och att synergieffekter tas till vara.

Därmed bedömer utskottet att syftet med det förslag som väckts i motion 2023/24:2453 (C) yrkande 17 redan är uppfyllt. Yrkandet avstyrks.

Skrivelsen

Finansieringsmodeller

I fråga om förbättrade möjligheter att klimatanpassa samhället är regeringens inriktning att stärka möjligheterna till ett effektivt klimatanpassningsarbete genom att utreda och vid behov föreslå ny eller anpassad lagstiftning som förtydligar och möjliggör långsiktiga ansvars- och finansieringsmodeller uti­från de nya förutsättningar som följer av ett förändrat klimat. Regeringen avser också att initiera arbete för bättre beslutsunderlag om samhällets klimat­anpassning. Det innefattar analyser av risker och sårbarheter, särskilt när det gäller riksintressen och samhällsviktig verksamhet, vilka klimatanpassnings­åtgärder som kan minska sårbarheten för klimatförändringarnas effekter samt kostnads-nyttoanalyser för att underlätta bedömningen av eventuella behov av statlig finansiering av vissa insatser.

Som skäl för sin inriktning redovisar regeringen att det konstaterades i betänkandet Vem har ansvaret? (SOU 2017:42) att det finns ett behov av att utreda de komplexa frågor som handlar om ansvarsfördelning och finansi­eringslösningar. Regeringen har därför tillsatt en särskild utredare som ska föreslå ny eller anpassad lagstiftning för att effektiva klimatanpassnings­åtgärder ska kunna vidtas. Syftet är att bidra till ett samhälle bättre rustat för klimatförändringarnas effekter. Utredaren ska även identifiera möjliga finansieringsmodeller för att långsiktigt fördela kostnaderna mellan de aktörer som drar nytta av klimatanpassningsåtgärden.

Regeringen påminner om att Nationella expertrådet för klimatanpassning har pekat på att det i dagsläget inte finns några övergripande beräkningar eller uppskattningar av investeringsbehovet för klimatanpassning i Sverige. Det finns i dagsläget inte heller förutsättningar för att göra en traditionell kostnads-nyttoanalys av klimatanpassningsåtgärder på nationell nivå. Finanspolitiska rådet bedömer att den årliga kostnaden för klimatanpassning hamnar under 5 miljarder kronor och att det är oklart hur stor del som behöver offentlig finansiering. Finanspolitiska rådet bedömer även att mer kunskap behövs om klimatanpassningskostnader som helt eller delvis behöver offentlig finansi­ering och att en utredning snarast behöver tillsättas för att analysera frågan.

Regeringen delar bedömningen att det befintliga underlaget inte är hel­täckande och behöver kompletteras utifrån uppdaterade klimatdata, risk- och sårbarhets­analyser och erfarenheter från vidtagna klimatanpassningsåtgärder. Det skulle minska osäkerheterna i kostnadsberäkningar. Regeringen anser att det i undantagsfall kan det vara lämpligt att överväga om staten helt eller delvis ska finansiera eller bistå i förhandlingar om rimliga kostnadsdelnings- och finansieringsmodeller. Det kan t.ex. handla om åtgärder som avser ett stort område som omfattar flera kommuner eller län, åtgärder som innebär skydd av områden av nationellt intresse eller omfattande åtgärder som överstiger kommuners betalningsförmåga inom en rimlig tidsperiod. För att kunna bedöma om det finns ett behov av statliga insatser behövs bättre underlag för beslutsfattande, t.ex. regelbundet uppdaterade klimat- och sårbarhetsanalyser, bedömning av risker kopplade till riksintressen och samhällsviktig verksamhet samt analys av möjliga åtgärder och kostnads-nyttoanalyser för olika alternativ, inklusive referensfall utan åtgärd. Utifrån sådana underlag kan regeringen och riksdagen fatta välgrundade beslut om eventuell statlig finansiering och prioritering av investeringar.

Anpassningsrisker i finanssektorn

I fråga om verktyg på finansmarknaden är regeringens inriktning att fortsätta att bevaka och delta i utvecklingen av relevanta finansieringsinstrument som kan möjliggöra eller underlätta klimatanpassningsåtgärder, inte minst genom EU-samarbetet.

Regeringen påminner om att det finansiella systemets grundläggande funktioner är att förmedla betalningar, omvandla sparande till finansiering och göra det möjligt att hantera risker. Det finansiella systemet kan i dessa av­seenden bidra till klimatanpassningen. Det finns en rad tänkbara finansierings­instrument som kan användas för att finansiera klimatanpassning. Utöver gängse instrument nämner Nationella expertrådet för klimatanpassning i sin rapport fonder, gräsrotsfinansiering, gröna obligationer, gröna lån och finansi­ering via statlig skatt. Som ett första steg har regeringen tillsatt en utredning för att förtydliga och möjliggöra långsiktiga ansvars- och finansierings­modeller (se redovisning i tidigare avsnitt).

När det gäller anpassningsrisker i finanssektorn och försäkringsbranschen är regeringens inriktning att fortsätta verka för att klimatrelaterade risker kan omhändertas av den finansiella marknaden, bl.a. genom utökad transparens för att möjliggöra välinformerade kreditgivnings- och investeringsbeslut. Reger­ingen avser även att fortsätta verka för att på försäkringsmarknaden klargöra ansvarsfrågor och risker för väderrelaterade skador för att bibehålla en god tillgång till försäkringar mot skador till följd av väderhändelser samt för att värna en sund och stabil försäkringsmarknad. Regeringen avser att påbörja ett arbete med att analysera åtgärder som kan skapa incitament för fastighetsägare och byggprojektörer att förebygga klimatrelaterade risker och som bidrar till lättillgänglig och jämförbar information om fastigheters klimatrelaterade risker.

Statlig finansiering av klimatanpassningsåtgärder

I fråga om statliga finansieringsmöjligheter som bidrar till klimatanpassnings­arbetet redovisar regeringen att flera offentliga finansieringskällor i dag används i klimatanpassningsarbetet. Satsningar görs på lokal, regional och nationell nivå. Det finns även medel att tillgå genom EU-budgeten eller inter­nationella finansiella institutioner. Förebyggande insatser är avgörande för att minska framtida skadekostnader och är därmed ofta ekonomiskt fördelaktiga.

Regeringen redovisar att på EU-nivå finns bl.a. Europeiska investerings­banken som kan tillhandahålla finansiering och tekniskt stöd till investeringar för klimatanpassning. För EU:s långsiktiga finansieringsramverk är målet att 30 procent ska bidra till klimatområdet och för 2026–27 är målet att 10 procent allokeras till biologisk mångfald. Kommissionen håller på att ta fram ett spår­system för att följa medlemsländernas allokering. Medlen kan bl.a. användas för etablering av s.k. naturbaserade lösningar, t.ex. anläggande av våtmarker.

På nationell nivå avsätter regeringen medel genom statsbudgeten som finansierar åtgärder som antingen direkt eller indirekt har en klimatanpass­ningsdimension. Bland annat kan kommuner ansöka om statsbidrag enligt förordningen (2022:1395) om statsbidrag till kommuner för förebyggande åtgärder mot naturolyckor. Förordningen innehåller bestämmelser om stats­bidrag till kommuner för kostnader för förebyggande åtgärder mot natur­olyckor och sätter ramarna för bidragets hantering. Bidraget omfattar fysiska åtgärder som vidtas på förhand för att förebygga eller minska risken för natur­olyckor och avser olyckor som beror på naturhändelser i form av över­svämning, ras, skred eller erosion. Statsbidrag som lämnas med stöd av för­ordningen ska bl.a. syfta till att värna människors liv och hälsa samt hindra skador på egendom och miljö.

Regeringen framhåller att i Riksrevisionens granskningsrapport Statens insatser för klimatanpassning av den byggda miljön (RiR 2022:29) rekom­menderades regeringen att se till att statsbidraget för naturolyckor går till de nationellt mest angelägna projekten. Mot bakgrund av detta har MSB tagit fram en inriktning för hanteringen av anslaget som bl.a. slår fast att stats­bidraget ska lämnas till åtgärder som uppfyller bidragets krav och syfte, åtgärder som är planerade och prioriterade och åtgärder som är kostnads­effektiva och samhällsnyttiga.

Motionerna

Finansieringsmodeller

Enligt kommittémotion 2023/24:2453 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 16 i denna del bör regeringen utreda möjliga nya finansieringsmodeller för kommunernas klimatanpassningsarbete både på kort och på lång sikt. Motio­närerna understryker behovet av att säkerställa såväl kort- som långsiktig finansiering av insatser som kommer att behövas för att anpassa vårt samhälle. I samma motion yrkande 22 i denna del föreslås det att regeringen tillsätter en utredning av långsiktiga finansieringsmodeller i klimatarbetet.

Enligt kommittémotion 2023/24:2856 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 6 bör relevanta myndigheter utreda samfinansieringslösningar mellan offentliga och privata aktörer. Motionärerna poängterar att finansiering av klimatanpassningsåtgärder kommer att behövas på kort och på lång sikt. Nationella expertrådet för klimatanpassning pekar på ett antal tänkbara lång­siktiga finansieringslösningar, bl.a. att just samfinansieringslösningar mellan offentliga och privata aktörer bör utredas. Ett likalydande föreslag presenteras i kommittémotion 2023/24:903 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 35.

Anpassningsrisker i finanssektorn

Enligt kommittémotion 2023/24:2856 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 9 måste klimatanpassningsperspektivet stärkas i finansiella ramverk. Motio­närerna tillägger i yrkande 10 att regeringen bör ge relevanta myndigheter i uppdrag att föreslå hur finanssektorns arbete med klimatrelaterade risker ska säkras. Motionärerna efterlyser dels att det finanspolitiska ramverket och den offentliga finansens hållbarhet ses över, dels att klimatredovisningen som årligen presenteras i budgetpropositionen utökas till att även inkludera klimat­anpassning. Enligt motionärerna behövs det även stärkta incitament för klimat­anpassning kopplat till finansiell verksamhet.

Statlig finansiering av klimatanpassningsåtgärder inklusive nya statliga stöd

Enligt kommittémotion 2023/24:2851 av Rickard Nordin (C) ska regeringen säkerställa en tillräcklig finansiering av de klimatanpassningsåtgärder som behövs för att skydda samhällsviktig infrastruktur och samhällsviktiga verk­samheter till följd av klimatförändringarna. Motionärerna välkomnar reger­ingens handlingsplan för klimatanpassning, men enligt motionärerna kommer den till korta inom den absolut viktigaste delen av klimatanpassningsarbetet: tillräcklig och långsiktig finansiering av åtgärderna.

I partimotion 2023/24:996 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkande 103 under­stryks vikten av att regeringen skapar förutsättningar för långsiktig statlig finansiering för klimatanpassningsåtgärder. Vid sidan om det ansvar som kommuner och enskilda fastighetsägare har behövs det långsiktig statlig finansiering för klimatanpassningsåtgärder.

Enligt kommittémotion 2023/24:2856 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 2 ska regeringen öka ambitionsnivån när det gäller både styrande åtgärder och finansiering av Sveriges klimatanpassningsarbete. Motionärerna anför i yrkande 4 att statsbidraget för att finansiera klimatanpassningsåtgärder ska vara långsiktigt och förutsägbart. Enligt yrkande 5 ska relevanta myndig­heter dessutom föreslå en nationell plan för större klimatanpassningsprojekt på kommunal och regional nivå där statligt finansieringsstöd är lämpligt. Ett likalydande yrkande presenteras även i kommittémotion 2023/24:903 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 34.

Enligt kommittémotion 2023/24:2856 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 7 bör det införas ett klimatanpassningskliv som, i likhet med det statliga investeringsstödet Klimatklivet som finansierar utsläppsminskande åtgärder, används för att delfinansiera innovativa investeringar med stor klimatanpassningsnytta. Enligt yrkande 8 bör regeringen även ta itu med finansieringsfrågan för skydd mot stigande hav; det behövs bättre finansiering för att förebygga kusterosion och översvämningar. Statens ansvar för finansi­ering och genomförande av t.ex. yttre portar i Göteborg och åtgärder i andra städer som kan drabbas av de stigande havsnivåerna behöver därför utredas skyndsamt. Dessutom anser motionärerna enligt yrkande 13 att Boverket borde få i uppdrag att administrera ett långsiktigt särskilt stöd som kan sökas av kommuner och privata aktörer för olika typer av klimatanpassningsåtgärder i bebyggd miljö.

Kompletterande uppgifter

Nationella expertrådet för klimatanpassning

I fråga om finansieringsmodeller redovisar Nationella expertrådet för klimat­anpassning att finansiering behöver säkerställas och att detta bör prioriteras. Rådet framhåller att olika former av ekonomiska insatser krävs för att öka takten i klimatanpassningen. Kommunerna behöver kompenseras ekonomiskt för kostnader som uppstår genom ökad statlig styrning av klimatanpassnings­arbetet. Det befintliga bidraget för klimatanpassningsåtgärder som handhas av MSB behöver breddas och utökas kraftfullt och långsiktigt för att möjliggöra kontinuitet och planering.

Rådet bedömer att ett klimatanpassningskliv med fokus på mångfunktion­ella lösningar bör införas för delfinansiering av innovativa investeringar med stor klimatanpassningsnytta. Rådet anför vidare att samfinansieringslösningar mellan offentliga och privata aktörer bör utredas och inrättas, där såväl en­skilda som allmänna intressen gynnas av insatser. Riktade statliga emissioner av gröna obligationer mot storskaliga anpassningsprojekt, där staten förväntas få en roll som delfinansiär, bör vara en del av detta.

Ett samhälle anpassat till klimatförändringarna

I det pågående regeringsuppdraget om att fram förslag på hur effektiva klimat­anpassningsåtgärder ska kunna vidtas (dir. 2024:31) ingår finansierings­modeller. Regeringen framhåller att enligt Nationella expertrådet för klimat­anpassning behövs det nya samfinansieringslösningar mellan offentliga och privata aktörer. Utredaren ska därför

–      identifiera möjliga finansieringsmodeller för åtgärder som vidtas av och gynnar flera aktörer, t.ex. fastighetsägare, försäkringsgivare, närings­livet, kommuner och regioner, samt tar tillvara nationella intressen utan att det innebär ökade statliga åtaganden eller statlig finansiering

–      ta ställning till vilken eller vilka finansieringsmodeller som bäst lämpar sig för bl.a. etablering och förvaltning av klimatanpassningsåtgärder

–      vid behov lämna nödvändiga författningsförslag.

Uppdraget ska redovisas senast den 30 april 2025.

Utskottets ställningstagande

Finansieringsmodeller och finansieringsinstrument

Utskottet är väl införstått med att kostnaderna för att hantera klimatför­ändringarnas effekter, såsom stigande havsnivåer, torka, översvämningar, skred och bränder, kommer att öka. Utskottet noterar samtidigt att frågorna om ansvarsfördelning och finansieringslösningar är komplexa och att besluts­underlagen behöver förbättras, t.ex. i fråga om klimatdata, risk- och sårbar­hetsanalyser och erfarenheter från vidtagna anpassningsåtgärder. I denna del påminner utskottet om att det pågående regeringsuppdraget om effektiva klimatanpassningsåtgärder inbegriper frågeställningar om vilka finansierings­modeller som bäst lämpar sig för bl.a. etablering och förvaltning av klimat­anpassningsåtgärder. Utskottet anser att riksdagens fortsatta beredning av finansieringsmodeller, inklusive samfinansiering mellan det offentliga och privata, bör invänta resultatet av denna utredning.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2023/24:903 (MP) yrkande 35, 2023/24:2453 (C) yrkandena 16 och 22, båda i denna del, och 2023/24:2856 (MP) yrkande 6.

Anpassningsrisker i finanssektorn

Utskottet delar regeringens uppfattning om det finansiella systemets möjlig­heter att bidra till klimatanpassningsarbetet. Utskottet välkomnar därför reger­ingens föresats att underlätta välinformerade kreditgivnings- och investerings­beslut, bl.a. genom ökad transparens. Utskottet välkomnar även att regeringen, bl.a. inom ramen för EU-samarbetet, avser att fortsätta att bevaka och delta i utvecklingen av relevanta finansieringsinstrument som kan möjliggöra eller underlätta anpassningsåtgärder.

Utskottet noterar att kammaren redan tagit ställning under innevarande riksmöte till två likalydande förslag som de som väckts i motion 2023/24:2856 (MP) yrkandena 9 och 10. I enlighet med finansutskottets förslag, och med hänvisning till pågående åtgärdsarbete på nationell nivå såväl som EU-nivå, avslogs förslagen av kammaren. Eftersom sakförhållandena inte har förändrats anser utskottet att yrkandena ska lämnas utan vidare åtgärd även inom ramen för detta ärende. Således avstyrker utskottet motionsyrkandena.

Statlig finansiering av klimatanpassningsåtgärder inklusive nya statliga stöd

Som utskottet noterat inom ramen för sin beredning av statsbudgeten avsätts det redan betydande medel på nationell nivå för att finansiera åtgärder som har en direkt eller indirekt betydelse för arbetet med klimatanpassning. Försvars­utskottet anför i sitt yttrande att anslaget för förebyggande åtgärder mot jord­skred och andra naturolyckor inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap har bibehållits på en hög nivå och att de anslagna medlen redan nu kan påskynda ras- och skredsäkringsarbetet. Vidare framhåller civil­utskottet att det tidigare under mandatperioden avstyrkte ett likalydande förslag om ett nytt stöd för olika typer av klimatanpassningsåtgärder i bebyggd miljö. Utskottet ansluter sig till finansutskottets och civilutskottets bedöm­ningar i denna del.

Analogt med vad utskottet anför ovan finns det samtidigt ett behov av att öka tydligheten om vem som bär ansvaret för såväl kostnader som finansiering för att på så sätt förbättra förutsättningarna för samhällets aktörer att planera och vidta nödvändiga fysiska och andra anpassningsåtgärder. Utskottet väl­komnar därför att regeringen har för avsikt att under mandatperioden tydlig­göra om, och i så fall när, det är ändamålsenligt att staten samordnar insatser eller deltar i finansieringen av anpassningsåtgärder. Utskottet påminner därut­över om att frågor om betydande finansiella satsningar från statens sida bör beredas inom ramen för statens budget, dvs. i samband med riksdagens behandling av budgetpropositionen.

Med det som anförs ovan avstyrker utskottet motionerna 2023/24:903 (MP) yrkande 34, 2023/24:996 (MP) yrkande 103, 2023/24:2851 (C) och 2023/24:2856 (MP) yrkandena 2, 4, 5, 7, 8 och 13.

Skrivelsen

Klimatanpassning och det civila försvaret

Regeringen avser att i arbetet med civilt försvar och krisberedskap anlägga ett klimatanpassningsperspektiv och verka för samordning av arbetet med klimat­anpassning och katastrofriskreducering. Detta kan göras exempelvis genom gemensamma processer för samordning, styrning, uppföljning samt planering och vidtagande av åtgärder.

Regeringen redovisar att Försvarsberedningen i rapporten Kraftsamling (Ds 2023:34) redogör för inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret. Regeringen påminner om att Försvarsberedningen under våren 2024 lämnar sin rapport om det militära försvaret och ekonomiska förutsättningar för både det militära och civila försvaret. Den redovisningen, tillsammans med andra underlag, kommer att utgöra grunden för den total­försvarsproposition om totalförsvarets fortsatta inriktning och utformning som regeringen avser att lämna till riksdagen under hösten 2024.

Regeringens inriktning när det gäller livsmedelsberedskap är att verka för att en bedömning av klimatrisker fortsätter att integreras i arbetet med en stärkt livsmedelsberedskap och tryggad dricksvattenförsörjning.

Som skäl för inriktningen påminner regeringen om att den i totalförsvars­propositionen (prop. 2020/21:30) bedömde att miljö- och klimathänsyn bör integreras i arbete med totalförsvarsfrågor. Vidare ska det civila försvaret enligt Anvisningar för det civila försvaret för försvarsbeslutsperioden 2021–2025 (Ju2020/04658) bidra till att stärka samhällets förmåga att förebygga och hantera svåra påfrestningar på samhället i fredstid, t.ex. effekter av klimat­förändringar såsom skogsbränder och översvämningar. En tryggad livs­medels- och dricksvattenförsörjning är viktiga delar i ett stärkt robust civilt försvar. Ett bredare arbete för att bygga upp en mer robust livsmedels­beredskap har därför påbörjats. Den 1 februari 2024 överlämnade utredningen En ny livsmedelsberedskap (dir. 2022:33) sitt betänkande Livsmedels­beredskap för en ny tid (SOU 2024:8) till regeringen. Utredningen har haft i uppdrag att föreslå en utvecklad inriktning för livsmedelsberedskapen inklusive styrmedel för näringslivets medverkan. Utredningens förslag kommer att utgöra en del av underlaget för regeringens fortsatta arbete med uppbyggnaden av livsmedelsberedskapen i syfte att stärka samhällets kris­beredskap och det civila försvaret i enlighet med målet för det civila försvaret. Den robusthet som byggs upp bidrar även till att minska sårbarheten inför utmaningar som har med ett förändrat klimat att göra.

Regeringen påminner om att den 1 oktober 2022 trädde förordningen (2022:524) om statliga myndigheters beredskap i kraft. Förordningen reglerar en ny struktur för samhällets krisberedskap och civilt försvar. Beredskaps­sektorn Livsmedelsförsörjning och dricksvatten omfattar bl.a. avloppsfrågor, för vilka Naturvårdsverket är ansvarig beredskapsmyndighet. Beredskaps­myndigheters arbete bidrar till att stärka va-beredskapen även i relation till förändrade nederbördsmönster som blir mer sannolika med anledning av klimatförändringarna.

Beredskap för klimatrisker

När det gäller beredskap för skyfall, översvämning, ökade vattenflöden, vattenbrist, torka och bränder är regeringens inriktning att intensifiera arbetet för en stärkt beredskap enligt följande:

–      Arbetet med att säkerställa en robust och kontinuerlig leverans av vatten­tjänster fortsätter och som ett led i det arbetet avser regeringen att se över ansvarsfördelningen för dagvattenhanteringen i ett förändrat klimat.

–      Regeringen initierar flera åtgärder för att säkerställa ökad kunskap om vattenbalanser för att med effektiva åtgärder kunna bemöta översvämning, torka och vattenbrist.

–      Regeringen avser att vidta åtgärder för att få ökad kunskap kring dagens grundvattenuttag och tillgång, men även kring grundvattenresurser för att möta förändringar i tillgång och behov av uttag.

–      Regeringen kommer att verka för ett ökat nyttjande av naturbaserade lösningar.

–      Regeringen avser att fortsätta utveckla arbetet med att minska riskerna för översvämningar och bränder genom vägledning och insatser från myndig­heter.

–      Regeringen har initierat ett arbete med att se över regelverket för vatten­verksamhet och markavvattning. Syftet är att underlätta för återvätning där det inte finns andra motstående intressen såsom produktiv jordbruks- eller skogsbruksmark.

Som skäl för inriktningen anför regeringen bl.a. att ett förändrat klimat som leder till ökade skyfall, översvämningar, vattenbrist och torka kommer att innebära ökade risker för samhället och naturmiljön. Regeringen påminner om Va-beredskapsutredningen som syftar till att stärka förmågan att leverera vattentjänster vid händelse av kris, höjd beredskap och då ytterst krig samt utifrån de nya förutsättningar som följer av ett förändrat klimat. Regeringen framhåller även att det inom EU-samarbetet just nu pågår en revidering av vattenlagstiftningen med målsättningen att förbättra vattenkvaliteten, t.ex. förslag till ändring av grundvattendirektivet (2006/118/EG) och prioämnes­direktivet (2013/39/EU) samt ett reviderat avloppsdirektiv (91/271/EEG).

Regeringens inriktning inbegriper även att skapa förutsättningar för att förebygga ras, skred och erosion genom kunskap, kartering och vägledning från berörda myndigheter. Regeringen avser att fortsätta stödja kommuner i arbetet med att förebygga ras, skred och erosion.

Som skäl för inriktningen redovisar regeringen att MSB och SGI har identifierat tio nationella riskområden för ras, skred, erosion och översväm­ning. SGI beräknar att omkring sex gånger fler ras och skred är att vänta i slänter som är benägna för ras och skred. De direkta skadekostnaderna beräknas kunna uppgå till 500 miljoner kronor per år fram till 2100. Likaså utgör ras, skred och erosion risker för liv och hälsa. Om klimatanpassnings­åtgärder inte vidtas i riskområden i dag så skjuts både stora kostnader för hantering av ras, skred och erosion och framtida mer kostsamma anpassnings­åtgärder till kommande generationer.

I linje med MSB:s och SGI:s rekommendationer, som lämnades i redo­visningen av uppdraget Riskområden för ras, skred, erosion och översvämning (M2019/01241), bedömer regeringen att det är viktigt med strategiskt arbete för att klimatanpassa riskområden samt att det behövs utvecklad kunskap och vägledning för de som ska förebygga ras, skred och erosion. Vidare instämmer regeringen i att det behöver upprättas en databas över skadehändelser för att ge en ökad kunskap om var det finns risk för ras och skred med påverkan på samhällsfunktioner. I linje med rekommendationerna i redovisningen om risk­områden avser regeringen att se över om lagstiftning och finansierings­lösningar kan skapa bättre förutsättningar för att vidta fler klimatanpassnings­åtgärder.

Robusthetshöjande åtgärder inom energiförsörjning

Regeringens inriktning är att verka för att det vidtas åtgärder för att stärka robustheten inom energiförsörjningen.

Som skäl för inriktningen redovisar regeringen att ett förändrat klimat förväntas öka kraften och frekvensen av väderrelaterade störningar som för­sörjningssystemen behöver kunna hantera genom förebyggande, hanterande och återställande åtgärder. Detta kommer att ställa allt högre krav på sam­hällets samlade förmåga att förhindra och hantera störningar i energi­försörjningen. Den 1 oktober 2022 trädde en myndighetsreform för civilt försvar och krisberedskap i kraft. Den ska stärka landets motståndskraft under fredstida krissituationer, höjd beredskap och ytterst krig. Energimyndigheten är sedan reformen trädde i kraft sektorsansvarig myndighet inom beredskaps­sektorn energiförsörjning.

Motionerna

Klimatanpassning och det civila försvaret

Enligt kommittémotion 2023/24:2856 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 29 bör arbetet med klimatanpassning knytas till och bli en del av det civila försvaret. Arbetet med samhällsskydd och beredskap när det gäller klimatanpassning behöver utvecklas och förstärkas.

Beredskap för klimatrisker

I kommittémotion 2023/24:2858 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 7 föreslås det att regeringen tillsätter en beredskapsgeneral som kan koordinera arbetet mellan regeringen, länsstyrelserna och kommunerna i all­varliga krislägen. Motionärerna understryker att Sverige behöver rustas för att kunna möta t.ex. extremväder och stigande havsnivåer samt för att skydda äldre och äldreomsorgen som påverkas av t.ex. värmeböljor.

I kommittémotion 2023/24:2856 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 15 föreslår motionärerna att regeringen ger kommunerna i uppdrag att kartlägga klimatrelaterade risker, inkluderat värmeöar, som kan utgöra hälsorisker för kommuninvånare vid värmeböljor. Man behöver även identifiera områden som riskerar att drabbas av ras, skred och erosion samt göra lokala skyfalls­karteringar m.m. för att därefter lista och prioritera åtgärder.

I samma motion yrkande 22 föreslås det att regeringen vidtar åtgärder för att göra offentliga byggnader, eller andra tillgängliga byggnader, till mötes­platser som kan bli tillflyktsorter för sköra grupper under långvariga värme­böljor. Motionärerna föreslår att man kartlägger offentliga byggnader som kan erbjuda svalka för riskgrupper, t.ex. bibliotek och museer, samt i vissa fall även privata byggnader. Motionärerna vill enligt yrkande 23 se att regeringen även vidtar åtgärder för att klimatsäkra offentliga byggnader så att de utgör framtidens skyddsrum samtidigt som de skyddas från klimatrelaterade risker.

Motionärerna tillägger i yrkande 30 att regeringen även behöver utreda behovet av ökad insatsberedskap vid naturkatastrofer och kriser i klimat­krisens spår. Mer samverkan och ökad katastrofberedskap måste till genom ekonomiska satsningar, ändrade lagar och regler samt beteendeförändringar.

Kompletterande uppgifter

Kommissionens meddelande om klimatrisker

I kommissionens meddelande om klimatrisker anför kommissionen att både EU och dess medlemsstater måste bli betydligt bättre på att förbereda sig inför och hantera klimatrisker. Även om klimatrisker oftast erkänns, tar riskbedöm­ningarna av civilskyddet sällan hänsyn till klimatscenarier och osäkerheter. Kommissionens påminner om att enligt CER-direktivet ska medlemsstaternas bedömningar av risker för kritiska infrastrukturer slutföras i januari 2026. Kommissionen framhåller vidare att i de nuvarande bedömningarna av de offentligfinansiella prognoserna beaktas inte klimatrisker på ett systematiskt sätt, om alls. På det hela taget kan man med de processer och krav som man enats om i politiska ramar på EU-nivå hantera klimatriskerna, men för när­varande är genomförandet otillräckligt.

Totalförsvarsrapporten Stärkt försvarsförmåga – Sverige som allierad

Den 26 april 2024 överlämnade Försvarsberedningen sin rapport Stärkt för­svarsförmåga – Sverige som allierad (Ds 2024:6). Det allvarliga säkerhets­politiska läget, liksom de krav som följer för Sverige som allierad i Nato, innebär enligt Försvarsberedningen att det krävs ambitionshöjningar i det militära försvaret. Dessa avser såväl innehåll och volym som framdrivnings­takt jämfört med försvarsbeslutet 2020. Ökningen av det militära försvarets förmåga behöver påskyndas och anpassas till de krav som följer av att vara allierad i Nato.

Försvarsberedningens förslag innebär att från 2025 kommer tillskottet för det militära försvaret att stegvis ökas för att 2030 uppgå till totalt 52,8 miljarder kronor, varav 20 miljarder kronor utgörs av Försvarsberedningens förslag. För det civila försvaret kommer tillskottet att bli minst 15 miljarder kronor per år från 2028.

Utskottets ställningstagande

Klimatanpassning och det civila försvaret

Som utskottet framhållit vid ett antal tillfällen under valperioden pågår det ett aktivt arbete med att bygga upp totalförsvaret. I likhet med vad som anfördes i samband med riksdagens samlade totalförsvarsbeslut för perioden 2021–2025 bör miljö- och klimathänsyn integreras i arbetet med totalförsvarsfrågor.

I sitt yttrande framhåller försvarsutskottet vikten av att arbetet med att för­stärka den civila beredskapen för att kunna förebygga och hantera klimat­relaterade kriser fortsätter. Utskottet ser därför mycket positivt på att reger­ingen har för avsikt att anlägga ett klimatanpassningsperspektiv inom ramen för det civila försvaret samt att verka för en tydligare samordning av arbetet med klimatanpassning och katastrofriskreducering.

Med hänvisning till det arbete som därmed redan bedrivs lämnas motion 2023/24:2856 (MP) yrkande 29 utan vidare åtgärd.

Beredskap för klimatrisker

Utskottet anser att regeringen på ett tydligt sätt beskriver hur den avser att intensifiera arbetet för en stärkt beredskap när det gäller klimatrisker i allmänhet och dagvattenhanteringen i synnerhet. Utskottet noterar särskilt regeringens föresats att initiera ett arbete för att säkerställa ökad kunskap om vattenbalanser för att med effektiva åtgärder kunna hantera översvämningar, torka och vattenbrist. Utskottet noterar därutöver att regeringen även avser att skapa förutsättningar för att förebygga ras, skred och erosion genom ökad kunskap, kartering och vägledning från berörda myndigheter. Som försvars­utskottet lyfter fram har anslaget för förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor bibehållits på en hög nivå och utbetalningarna har ökat kraftigt på senare år.

I likhet med försvarsutskottets bedömning anser utskottet att de förslag som presenteras i motionerna 2023/24:2856 (MP) yrkandena 15, 22, 23 och 30 samt 2023/24:2858 (S) yrkande 7 i allt väsentligt är att betrakta som tillgodo­sedda. Motionsyrkandena avstyrks således.

Skrivelsen

Kunskapsutbyte om klimatanpassning

Regeringens inriktning när det gäller kunskap och forskning är att det behövs fortsatta insatser för att fler aktörer ska uppnå god kunskap om klimat­relaterade risker och extrema väderhändelser samt förmåga att hantera kon­sekvenserna av dessa. Regeringen avser att fortsätta att verka för att goda exempel och praktisk vägledning om klimatanpassningsarbete tillgängliggörs för ökad samverkan och möjlighet att lära av varandra.

Som skäl för inriktningen understryker regeringen vikten av vetenskapligt grundade beslut. Klimatförändringarna påverkar nästan alla sektorer, och där­för krävs en omfattande kunskap för att samordnat och strukturerat kunna förebygga och förbereda åtgärder mot klimatrelaterade risker och extrema väderhändelser. Kommunerna efterfrågar klimatrelaterade planeringsunderlag på lokal nivå och användarvänliga verktyg som stöd för att kunna bedöma vilka åtgärder som är effektiva. Kunskapen om klimatanpassning och hur man tar beslut om åtgärder trots osäkerheter behöver fortsätta utvecklas inom alla delar av samhället.

Genom anslaget 1:10 Klimatanpassning, inom utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur, finansierar regeringen bl.a. myndigheters arbete med före­byggande och kunskapshöjande insatser. Medlen går till bl.a. målgrupps­anpassade kunskapsunderlag, vägledningar, karteringar, karttjänster, samord­ning och myndighetsgemensamma projekt.

Regeringen har inrättat nationella forskningsprogram som syftar till att skapa goda förutsättningar för forskningens medverkan i att lösa samhälls­utmaningar genom tvärvetenskaplig och tvärsektoriell samverkan. De fyra nationella forskningsprogrammen har bidragit till arbetet med klimatanpass­ning: klimat, hållbart samhällsbyggande, livsmedel samt hav och vatten. Dessa program genomförs av Formas i samverkan med en stor mängd forsknings­finansiärer, andra myndigheter och samhällsaktörer. Programmen har hittills framför allt resulterat i kunskap som har tillgängliggjorts för intressenter och utgjort en viktig grund för olika aktörers besluts- och policydokument. MSB beställer forskning genom regelbundna utlysningar inom området natur­olyckor och klimatanpassning. Sverige är engagerat i flera EU-uppdrag inom EU:s forskningsprogram Horisont Europa. Ett av dem är uppdraget Klimat­anpassning. Flera andra uppdrag berör också klimatfrågan, t.ex. uppdraget Klimatneutrala och smarta städer och uppdraget Hav och vatten.

Regeringen framhåller vidare att det är en central uppgift för samhället att samla in och förmedla kunskap samt skapa förutsättningar för att effektivt hantera klimatrelaterade utmaningar. Att utveckla och sprida kunskap om metoder och arbetsmodeller, som kan förbättra och effektivisera åtgärds­arbetet, är nödvändigt för en effektiv klimatanpassning.

Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI fungerar som en nod för kunskap om klimatanpassning i Sverige. Kunskapscentrumet fyller en viktig funktion på nationell nivå genom att sprida kunskap till bl.a. kommuner om verktyg, vägledningar och genom utbildningar vartefter ny kunskap och forskningsresultat finns tillgängliga. Webbplattformen klimat­anpassning.se drivs av kunskapscentrumet och är enligt regeringen ett värde­fullt verktyg för att tillgängliggöra goda exempel och verktyg för att arbeta med klimatanpassning. Regeringen anför att det är viktigt att samverkan mellan den nationella webbplattformen och den europeiska motsvarigheten Climate-Adapt fortsätter.

I avsnittet Klimatanpassad bebyggelse redovisas frågan om Boverkets uppdrag att ge vägledning och utbildning till framför allt kommuner om hur klimatanpassning kan säkerställas vid planering av ny bebyggelse.

Klimatdata och klimatscenarier

När det gäller klimatscenarier och riskbedömning är regeringens inriktning att fortsätta arbetet med att analysera om nationella riktlinjer för val av klimat­scenarier och riskbedömning bör fastställas. Syftet bör vara att skapa förut­sättningar för en effektiv klimatanpassning genom att berörda aktörer kan utgå från det klimatscenario som bedöms rimligt att utgå från, samtidigt som det bör finnas en flexibilitet för att över tid kunna hantera förändrade förut­sättningar, förändrade samhällsbehov och att olika typer av fysiska anlägg­ningar har olika livslängd.

Som skäl för sin inriktning understryker regeringen att i rapporter från IPCC och SMHI dras slutsatsen att klimatförändringarna även fortsättningsvis leder till uppvärmning i Sverige. Det finns dock en osäkerhet om hur snabbt och hur mycket klimatet kommer att förändras, vilka havsnivåhöjningar som kan förväntas och hur förändrade nederbördsmönster, temperaturer och andra väderparametrar kommer att samspela. Regeringen framhåller att det i dag inte finns riktlinjer för val av tidsperspektiv och vilken grad av klimatförändring som ska vara utgångspunkten vid planering av bebyggelse, infrastruktur och andra fysiska anläggningar. Det innebär i praktiken att det ställs olika krav med skiftande riskacceptans på investerare som vill medverka till stads­utvecklingen i kommunerna.

Nationella expertrådet för klimatanpassning uttrycker tvekan i fråga om nationella riktlinjer för klimatscenarier eftersom nationella myndigheter i sådana fall behöver bedöma vilket klimatscenario som är mest sannolikt. Samtidigt konstaterar expertrådet att det krävs utökat stöd från myndigheter i hur beslut, baserade på lokala förhållanden, bör ta hänsyn till klimat­förändringarna. Vissa andra aktörer menar att nationella riktlinjer för val av klimatscenarier och för riskbedömning kan effektivisera klimatanpassnings­arbetet. Frågan är dock komplex och det finns både för- och nackdelar med sådana riktlinjer. Regeringen avser att fortsätta analysera om nationella rikt­linjer bör fastställas.

Regeringen framhåller vidare att klimat- och miljöutmaningarna kräver att universitet, högskolor, näringsliv, offentlig sektor och civilsamhälle arbetar tillsammans mot gemensamma mål. Forskning och innovation är avgörande för att få fram kunskap och lösningar för områden som klimatomställningen och omställningen till en cirkulär och biobaserad ekonomi och för att skapa tillväxt. Regeringen avser att återkomma till riksdagen under 2024 med en forsknings- och innovationsproposition som anger inriktningen för forsknings­politiken framåt.

Framtidsscenarier pekar på en fortsatt uppvärmning i Sverige. Hur stor uppvärmningen blir, och vilka effekter detta medför på klimatet i övrigt, beror bl.a. på tidshorisont, grad av mänsklig klimatpåverkan och klimatsystemets känslighet. Fortfarande är det osäkert hur snabbt och hur mycket klimatet kommer att förändras samt hur det förändrade klimatet påverkar samhällen, naturmiljöer och kulturarv. Av EU:s klimatlag följer att anpassningen ska bedrivas och följas upp med vägledning av bästa tillgängliga och mest aktuella vetenskapliga evidens. Regeringen framhåller att strategier och handlings­planer därför behöver vara baserade på aktuell forskning och kunskap samt leda till innovation och konkreta åtgärder för klimatanpassning för att vara effektiva.

Att öppet kunna dela på data och vetenskapliga publikationer är enligt regeringen grundläggande för att snabbare komma fram med lösningar för stora utmaningar. Satellitdata har bidragit till att skapa förutsättningar för ökad tillgänglighet till planeringsunderlag för klimatanpassning. Flera myndigheter arbetar med satellitdata. Exempelvis samarbetar Rymdstyrelsen och SMHI för att effektivisera processen med att förbättra beslutsunderlag om eventuella klimatrisker genom att analysera satellitbilder med användning av artificiell intelligens. Samarbetet utgår i huvudsak från EU:s jordobservationsprogram Copernicus.

I fråga om klimatdata från polarområdena framhåller regeringen att Sverige har en lång historia och en framstående position inom polarforskning. De förändringar som sker i polarområdena på grund av klimatförändringarna behöver studeras. För att förstå och möta dessa förändringar behövs stor­skaliga dataserier från olika satellitobservationer, fasta mätstationer och fartygsbaserade observationer. Sverige är också världsledande inom is­brytning för forskning i arktisk och subarktisk miljö. Isbrytaren Oden börjar närma sig slutet på sin beräknade livstid och införskaffande av en ny klimat­neutral forskningsisbrytare kan stärka svensk polarforskning. Regerings­kansliet har tillsatt en bokstavsutredning (U2024/00015) för att föreslå process, avtalsmodeller och konkreta åtgärder för att ge svenska polarforskare tillgång till en forskningsisbrytare med förmåga att bedriva verksamhet och forskningsexpeditioner året runt under sådana förhållanden som råder i Högarktis och runt Antarktis.

Uppföljning och utvärdering

När det gäller uppföljning och utvärdering av arbetet med klimatanpassning är regeringens inriktning att säkerställa att ett strategiskt och kostnadseffektivt klimatanpassningsarbete utvecklas. För detta syfte avser regeringen att utreda hur ett nationellt uppföljningssystem kan etableras. Regeringen avser att vid behov förtydliga myndigheters uppgifter kring uppföljning och utvärdering.

Som skäl för inriktningen redovisar regeringen att uppföljning och ut­värdering av Sveriges klimatanpassningsarbete är en central del för att bedöma hur arbetet behöver utvecklas och vilka åtgärder som bör prioriteras. Myndig­heternas och Nationella expertrådet för klimatanpassnings arbete med att följa upp och utvärdera klimatanpassningsarbetet är nödvändigt och behöver fort­sätta. Regeringen anser däremot att det arbetet behöver utvecklas för att på sikt åstadkomma ett mer strategiskt och effektivt klimatanpassningsarbete. Dess­utom ska utvärderingar göras på ett systematiskt sätt i linje med EU:s klimatlag (artikel 5) som föreskriver att nationella klimatanpassningsstrategier ska utgå från en utvärdering baserat på indikatorer och en nationell klimat- och sårbar­hetsanalys.

Regeringen redovisar att Riksrevisionen i granskningsrapporten Statens insatser för klimatanpassning av den byggda miljön (RiR 2022:29) påtalade behovet av ett nationellt uppföljningssystem för klimatanpassning för att kunna bedöma om statliga och kommunala insatser leder till att riskerna för, och effekterna av, översvämning, ras, skred och erosion minskar. Enligt SMHI:s regleringsbrev för 2024 ska myndigheten i samarbete med Natur­vårdsverket ta fram ett förslag på ett nationellt uppföljningssystem för klimat­anpassning som ska möjliggöra utvärdering av samhällsekonomiska risker och sårbarheter kopplat till ett förändrat klimat. Regeringen redovisar vidare att Nationella expertrådet för klimatanpassning ska göra en nationell klimat- och sårbarhetsanalys för att systematiskt kunna identifiera och analysera Sveriges sårbarheter, risker och möjligheter som kommer med ett förändrat klimat.

Uppdraget om ett uppföljningssystem och framtagandet av en klimat- och sårbarhetsanalys ligger i linje med regeringens inriktning för klimatanpass­ningsarbetet, dvs. att skapa förutsättningar för ett långsiktigt, strategiskt och kostnadseffektivt klimatanpassningsarbete. Förutom att uppföljningen och utvärderingen behövs för att klimatanpassa Sverige bidrar det även till rapportering som Sverige är skyldig att göra till EU och FN.

Motionerna

Kunskapsutbyte om klimatanpassning

Enligt kommittémotion 2023/24:2858 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 5 i denna del bör en nationell samordningsfunktion inrättas för kunskapsspridning inom klimatanpassning med målet att skydda de mest sårbara och säkerställa ett inkluderande samhälle.

I kommittémotion 2023/24:2453 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 16 i denna del anförs att regeringen bör utveckla kunskapsutbytet om klimat­anpassning genom stärkt myndighetssamordning. Kunskap om klimatför­ändringarna och deras konsekvenser ligger till grund för klimatanpassnings­arbetet och motionärerna vill därför se att tillräckligt med stöd ges till ansvariga instanser.

I kommittémotion 2023/24:903 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 3 i denna del poängteras att myndigheter behöver utbildas om klimatrelaterade risker. I samma motion yrkande 13 tillägger motionärerna att det är av stor vikt att länsstyrelserna vidareutvecklar sin specialkompetens inom området, bl.a. genom klimatanpassningssamordnare som behöver finnas på alla läns­styrelser. Likalydande förslag presenteras i kommittémotion 2023/24:2856 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 11 i denna del respektive yrkande 18.

Klimatdata och klimatscenarier

I kommittémotion 2023/24:2858 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 4 anförs att det svenska klimatarbetet kräver satsningar på miljö­övervakning. Motionärerna understryker behovet av en stark miljöövervak­ning, bl.a. eftersom det behövs i arbetet med klimatsäkring.

I kommittémotion 2023/24:2453 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 21 föreslås det att regeringen ska göra det möjligt för SMHI att genomföra bättre långsiktiga prognoser över klimatförändringarnas konsekvenser i Sverige genom att överväga en höjning av myndighetens anslag. Motionärerna lyfter fram att felaktiga väderprognoser är ett problem för de som är beroende av vädret. Framför allt lantbrukare men även ett flertal samhällsfunktioner, såsom transportinfrastrukturen och dricksvattenberedningen, påverkas av föränder­ligt väder och otillförlitliga prognoser.

Uppföljning och utvärdering

I kommittémotion 2023/24:2856 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 20 föreslår motionärerna att regeringen inför en nationell uppföljning av kommunernas klimatanpassningsarbete. Många olika fysiska åtgärder behöver vidtas och enligt motionärerna bör detta arbete följas upp.

Kompletterande uppgifter

Budgetpropositionen för 2024

För budgetåret 2024 har riksdagen anvisat ca 292 miljoner kronor till SMHI:s förvaltningsanslag (prop. 2023/24:1 utg.omr. 20, bet. 2023/24:MJU1, rskr. 2023/24:104). För 2025 och 2026 beräknar regeringen att anslaget uppgår till ca 305 miljoner kronor respektive ca 314 miljoner kronor.

I budgetpropositionen framhåller regeringen att SMHI har utvecklat modeller och analyser som bidrar till en ökad förmåga att hantera kon­sekvenser av klimatrisker och extrema väderhändelser. I rapporten Myndig­heters arbete med klimatanpassning (SMHI 2022) påtalas samtidigt ett antal hinder i arbetet, bl.a. bristande regelverk och metodstöd samt bristande resurser.

Kunskapsstöd till regionerna om strategisk planering i det regionala utvecklingsarbetet

Den 3 maj 2024 gav regeringen Tillväxtverket, Boverket, Trafikverket och länsstyrelserna i uppdrag att under perioden 2024–2027 erbjuda regionerna kunskapsstöd om strategisk planering i deras regionala utvecklingsarbete (LI2024/01013). Ansvaret för planering i Sverige, t.ex. kommunal och regional fysisk planering och transportinfrastrukturplanering, är fördelat på flera aktörer – kommuner, regioner och statliga myndigheter. Uppdraget innebär att regionerna, som har det regionala utvecklingsansvaret i respektive län, ska erbjudas kunskaps- och metodstöd från Tillväxtverket, efter sam­verkan med Boverket och Trafikverket. Tillsammans med länsstyrelserna ska Tillväxtverket även främja samverkan mellan relevanta statliga myndigheter, regioner och andra berörda aktörer.

Uppdraget syftar till att öka regionernas möjligheter att beakta planerings­processer när de tar fram den regionala utvecklingsstrategin och samordnar insatser för att genomföra den. För uppdraget, som även omfattar regionala pilotprojekt, beräknas totalt 38 miljoner kronor användas, fördelat på 6 miljoner kronor för 2024, 10 miljoner kronor för 2025 samt 11 miljoner kronor för 2026 respektive 2027.

Utskottets ställningstagande

Kunskapsutbyte om klimatanpassning

Utskottet ser mycket positivt på att regeringen vid upprepade tillfällen betonar dels att beslut ska grundas på vetenskapliga fakta, dels att olika aktörers kunskap om klimatförändringarnas effekter behöver öka. Kunskapen om klimatanpassning och hur man tar beslut om åtgärder trots osäkerheter behöver fortsätta utvecklas inom alla delar av samhället.

Specifikt i fråga om kunskapsstöd och utbyte mellan myndigheter och kommuner hänvisar utskottet till Nationellt kunskapscentrum för klimat­anpassning vid SMHI. Kunskapscentrumet fungerar som en nod för kunskap om klimatanpassning genom att erbjuda bl.a. kommunerna vägledningar och utbildningar vartefter ny kunskap och forskningsresultat finns tillgängliga. Utskottet vill även framhålla att Tillväxtverket, Boverket, Trafikverket och länsstyrelserna nyligen fått i uppdrag att under perioden 2024–2027 erbjuda regionerna kunskapsstöd om strategisk planering i det regionala utvecklings­arbetet.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2023/24:903 (MP) yrkandena 3 i denna del och 13, 2023/24:2453 (C) yrkande 16 i denna del, 2023/24:2856 (MP) yrkandena 11 i denna del och 18 samt 2023/24:2858 (S) yrkande 5 i denna del.

Klimatdata och klimatscenarier

I linje med vad utskottet anför ovan behöver kunskapen om klimatanpassning och hur man tar beslut om åtgärder fortsätta att utvecklas. Gedigna data­underlag är avgörande för att generera kunskap om och lösningar för klimat­omställningen.

I fråga om klimatdata noterar utskottet att SMHI har utvecklat modeller och analyser som bidrar till ökad förmåga att hantera konsekvenser av klimatrisker och extrema väderhändelser. Samtidigt har myndigheten påtalat ett antal hinder i arbetet, bl.a. bristande metodstöd och otillräckliga resurser. I detta sammanhang påminner utskottet om att regeringen i budgetpropositionen för 2024 aviserade en höjning av SMHI:s anslag för de kommande åren. Utskottet ser fram emot att återkomma till denna fråga i samband med sin beredning av nästa års budgetproposition. Därutöver påminner utskottet om att regeringen avser att under hösten 2024 lämna sin forsknings- och innovationsproposition som anger inriktningen för forskningspolitiken.

Med hänvisning till det som anförs ovan ser utskottet inget skäl att inom ramen för detta ärende förorda något av de förslag som väckts i motionerna 2023/24:2453 (C) yrkande 21 och 2023/24:2858 (S) yrkande 4. Motions­yrkandena avstyrks.

Uppföljning och utvärdering

Utskottet kan konstatera att regeringen har en tydlig ambition att åstadkomma ett långsiktigt, strategiskt och kostnadseffektivt klimatanpassningsarbete. Som ett led i detta arbete avser regeringen att se över hur ett nationellt uppföljnings­system kan etableras samt att vid behov förtydliga myndigheters uppgifter kring uppföljning och utvärdering. Utskottet bedömer därmed att förslaget om nationell uppföljning av kommunernas klimatanpassningsarbete redan är omhändertaget. Utskottet noterar därutöver att ett likalydande förslag av­styrktes av civilutskottet tidigare under mandatperioden. Kammaren följde civilutskottets förslag.

Med hänvisning till pågående arbete, och kammarens tidigare ställnings­tagande i frågan, lämnas motion 2023/24:2856 (MP) yrkande 20 utan vidare åtgärd.

Skrivelsen

Livsmedelsproduktion vid ett förändrat klimat

Robusta och lönsamma företag krävs för att primärproduktionen ska kunna hantera ett förändrat klimat. Regeringens inriktning är att stärka företagens lönsamhet, och förmågan att hantera kriser är en viktig utgångspunkt i reger­ingens arbete med att se över livsmedelsstrategin (prop. 2016/17:104). Reger­ingen avser att under 2024 presentera en uppdatering av livsmedelsstrategin för att vässa arbetet med att nå målet om en ökad livsmedelsproduktion till 2030, samtidigt som relevanta miljömål nås.

Som skäl för inriktningen understryker regeringen att de livsmedels­producerande areella näringarna, såsom jordbruk och fiske, är några av de samhällssektorer som tydligast påverkas av ett förändrat klimat. För att bättre kunna hantera förändrade förutsättningar och yttre påfrestningar behöver företagen vara robusta och lönsamma. Den svenska livsmedelsstrategin (prop. 2019/20:1) är en stabil grund för att stärka primärproduktionen. Samtidigt har behovet av att göra svensk livsmedelsproduktion mer robust mot kriser och extremhändelser aktualiserats alltmer. De senaste årens extrema väder­händelser har satt stor ekonomisk press på jordbruksföretagen, vilket har gjort att staten har behövt ta fram olika typer av stödåtgärder för att företagen inte ska riskera att behöva avveckla sin produktion. Behovet av stödåtgärder över tid tydliggör behovet av förbättrad lönsamhet.

Regeringens bedömning är därför att stärkt lönsamhet är en förutsättning för att nå målet om en ökad livsmedelsproduktion och minska behovet av till­fälliga krisåtgärder, och regeringen arbetar därför med att se över livsmedels­strategin under 2024.

I fråga om djurhållning och livsmedelssäkerhet ska regeringen verka för stärkt konkurrenskraft inom livsmedelskedjan samt en motståndskraftig djurhållning för att därigenom öka möjligheten för företag att fortsätta sin produktion även under svåra förhållanden till följd av klimatförändringar.

Som skäl för inriktningen anför regeringen att en klimatanpassad djur­hållning ger en ökad försörjningstrygghet när det gäller livsmedel samt minskar de negativa effekterna även av andra typer av kriser. Samtidigt kan ett förändrat klimat innebära vissa möjligheter, såsom en förlängd betessäsong och möjligheter att odla nya fodergrödor.

Regeringen hänvisar till att Jordbruksverket anfört i sin handlingsplan för klimatanpassning (Jordbruksverkets handlingsplan för klimatanpassning för 2022 och framåt) att ett varmare, blötare och mer varierat klimat påverkar djurens hälsa och välfärd. Det ställer exempelvis krav på att kunna kyla ned stallar och transporter. Påverkan på tillgång till foder och vatten samt en ökad risk för extrema vädersituationer ställer nya krav på djurägarnas och sam­hällets beredskap. Ett förändrat klimat kan bidra till större risker att sjukdomar sprids. En längre växtsäsong med varmare vår och höst ger möjligheter till längre utevistelse för de djur som går ute på bete.

Regeringen hänvisar även till Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), som har tagit fram en handlingsplan för klimatanpassning (Djurhälsa i ett för­ändrat klimat – SVA:s mål och handlingsplan för klimatanpassning 2023) som bl.a. uppmärksammar att klimatförändring i andra länder kan ge konsekvenser för svensk djurhållning. Exempelvis kan tillgången på importerade insatsvaror för djurhållning, läkemedel och vaccin störas och infrastrukturen utsättas för påfrestningar.

I fråga om en hållbar och lokalt anpassad växtproduktion avser regeringen att verka för ökad tillgång till lämpliga växtsorter och att det svenska växt­skyddet stärks för att kunna möta det ökade hotet av växtskadegörare som klimatförändringarna innebär.

Regeringen understryker att växtodlingen måste anpassas för att motstå de ändrade odlingsförhållanden som följer i klimatförändringarnas spår. Ökad medeltemperatur, perioder av torka och översvämningar är en utmaning för växtodlingen. En klimatanpassad och långsiktigt hållbar och konkurrens­kraftig jordbruks- och trädgårdsproduktion i hela Sverige förutsätter tillgång till lämpliga och sunda växtsorter i hela landet.

Jordbrukets vattenhantering och vattenförsörjning

Regeringens inriktning när det gäller jordbrukets vattenhantering är följande. För att tillgodose behoven inom de areella näringarna behövs det en översyn av regelverket för vattenverksamhet och markavvattning. En väl dränerad mark är en förutsättning för en långsiktigt hållbar livsmedelsproduktion.

Som skäl för regeringens inriktning redovisas att ändrade nederbörds­mönster är att vänta, med både torka och mer skyfallsliknande regn på sommaren. Detta ökar kraven på att kunna reglera tillgången på vatten både genom lagring av vatten i exempelvis dammar och genom markavvattning inom jordbruket.

Enligt Jordbruksverkets rapport Avvattning av jordbruksmark i ett för­ändrat klimat (2018:19) behöver de årliga investeringarna i täckdikning bli två till tre gånger större än i dag för att åkermarken ska få en tillfredsställande dränering och klara ett klimat i snabb förändring. En förutsättning för att detaljavvattningen ska fungera är att det finns tillräcklig kapacitet i huvud­avvattningen.

Regeringen framhåller att huvuddelen av den markavvattning som genom­förts i Sverige har haft som syfte att avvattna mark för jord- eller skogsbruks­ändamål. En välfungerande markavvattning har historiskt efterfrågats av staten för att bidra till en robust och ökad livsmedelsproduktion. Att ha väl underhållna diken är viktigt, eftersom det tillåter vattnet att röra sig vidare genom landskapet. I dagsläget finns dock brister på många håll i underhållet av dränering och diken inom jordbruket. Dikningsunderhållet och underhållet av markavvattningsanläggningar är generellt eftersatt i Sverige.

I slutbetänkandet I vått och torrt – förslag till ändrade vattenrättsliga regler (SOU 2014:35) föreslår utredaren att det behövs en generell översyn av den lagstiftning som berör frågor om avledning av vatten. Mot denna bakgrund fastslår regeringen i sin klimatpolitiska handlingsplan (skr. 2023/24:59) att en översyn av regelverket för vattenverksamhet och markavvattning behövs för att tillgodose behoven inom de areella näringarna.

Specifikt i fråga om bevattning bedömer regeringen att det finns ett ökat behov av bevattning i områden med risk för torka. Genom att magasinera vatten kan vattnet användas för bevattning under odlingssäsongen samtidigt som uttag från vattendrag under perioder med lågt vattenflöde undviks. Regeringen påminner om att i Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken finns det sedan 2023 ett stöd för anläggning av bevattnings­dammar.

Säker dricksvattenförsörjning

När det gäller klimatanpassning av dricksvattenförsörjningen avser regeringen att stärka skyddet för vatten för nuvarande och framtida dricksvattenförsörj­ning, bl.a. genom genomförande av det nya omarbetade dricksvattendirektivet.

Regeringen understryker att dricksvattenförsörjning är en hörnsten i ett väl fungerande samhälle och att ett förändrat klimat innebär risker för dricks­vattenförsörjningen. Redan i dag påverkas dricksvattenförsörjningen av klimatförändringarna. Tillgången till råvatten beräknas periodvis att minska samtidigt som samhällets behov av vatten ökar. Det finns risk för förändringar när det gäller kvaliteten såväl som kvantiteten på råvatten, liksom pro­duktionen och distributionen av dricksvatten. Det finns även risk för att problem kan uppstå genom en ökad konkurrens om vattnet. Tillgången till vatten kommer periodvis att minska, särskilt i sydöstra Sverige. Att kom­munerna inrättar reservvattentäkter och har ett adekvat skydd av nuvarande och framtida vattentäkter kommer att bli än viktigare.

Regeringen redovisar att Livsmedelsverket sedan 2009 har ansvar för att samordna dricksvattenfrågor med särskilt fokus på klimatanpassning samt kris- och beredskapsplanering för dricksvatten. Sedan 2020 har Livsmedels­verket även ansvar för att leda en samordningsgrupp som ska verka för en trygg och säker dricksvattenförsörjning. Samordningsarbetet fokuserar på specifika insatser för att säkra en långsiktigt hållbar, trygg och säker dricks­vattenförsörjning. Under 2023 sammanställde samordningsgruppen bl.a. en handbok i krisberedskap och civilt försvar för dricksvatten som sprids till olika aktörer i syfte att stärka kunskapen om behovet av åtgärder.

Varje år lämnar samordningsgruppen en rapport till regeringen om det genomförda arbetet men även identifierade behov av åtgärder och insatser. I den senaste rapporten (Li2023/03671) pekar gruppen ut vilka åtgärder som krävs för att klara dricksvattenförsörjningen i ett förändrat klimat. Bland de åtgärder som lyfts fram återfinns det uppdrag som regeringen gett Havs- och vattenmyndigheten, dvs. att i samverkan med andra myndigheter identifiera särskilt känsliga avrinningsområden för vattenuttag och ta fram underlag för att kunna göra vattenbalanser för dessa. Samordningsgruppen pekade även på ett behov av att stärka robustheten hos de laboratorier som utför vattenanalyser i fredstid. Det ledde till att Livsmedelsverket i regleringsbrevet för 2023 fick i uppdrag att bedöma just robustheten hos laboratorier som utför kemiska vattenanalyser i fredstid.

Regeringen redovisar vidare att EU:s nya dricksvattendirektiv ställer krav på en riskbaserad metod för dricksvattensäkerhet. Syftet är att förebygga risker som påverkar vattnets kvalitet. Genom direktivet införs en riskbaserad metod för dricksvattensäkerhet som omfattar hela kedjan från tillrinningsområdet till tappkranen för att på ett bättre sätt förebygga risker och att åtgärder i första hand vidtas vid utsläppskällan. Att planera inför händelser i stället för akut krishantering är mer kostnadseffektivt och hållbart ur alla perspektiv. Den riskbedömning av tillrinningsområdet som ska göras enligt dricksvatten­direktivet regleras genom tillägg i vattenförvaltningsförordningen (2004:660).

Vidare påminner regeringen om att förordningen (2020/741) om minimi­krav för återanvändning av vatten är tillämplig för återanvändning av renat avloppsvatten för bevattning inom jordbruket. Denna reglering bidrar till att minska förbrukningen av dricksvatten och förväntas tillämpas främst i södra Sverige där vattenbristen tvingar fram utveckling av cirkulära lösningar. Flera pilotförsök pågår också för att utveckla system för tekniskt vatten, dvs. vatten som inte behöver vara av dricksvattenkvalitet.

Motionerna

Livsmedelsproduktion vid ett förändrat klimat

I kommittémotion 2023/24:1519 av Elin Söderberg m.fl. (M) yrkande 64 och kommittémotion 2023/24:2856 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 33 understryks behovet av att regeringen vidtar åtgärder för att stödja klimat­anpassningen av svenskt jordbruk så att vi kan producera mer mat i ett för­ändrat klimat. Motionärerna anför vidare i yrkande 34 att klimatanpassning bör inkluderas i livsmedelsstrategin. Enligt motionärerna ökar behovet av ett levande jordbruk i hela landet än mer i tider av kris och tilltagande klimat­förändring, och det behövs åtgärder för att upprätthålla försörjningsförmågan i hela landet.

Jordbrukets vattenhantering och vattenförsörjning

Enligt kommittémotion 2023/24:2856 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 35 behöver regeringen tillsätta en utredning om åtgärder för att skydda svenskt jordbruk från effekterna av klimatförändringar såsom lång­varig torka eller översvämning. Jordbrukets vattenförsörjning är helt central för att upprätthålla produktionen. Även den ökande risken för översvämning är en stor utmaning för jordbruket och det är därför viktigt att åtgärder vidtas.

Enligt samma motion yrkande 36 behöver regeringen säkra tillgången till lokala vattenrådgivare för att hjälpa lantbrukare genom hela processen med att stärka vattenförsörjningen. Dessa kan exempelvis samordnas med lokala LEVA-samordnare. Motionärerna tillägger i yrkande 37 att regeringen bör se över lagstiftningen för att säkra att mindre lantbrukare inte missgynnas av exempelvis restriktioner vid torka och stödsystemens utformning. Motio­närerna efterlyser en bred utredning av åtgärder för att skydda svenskt jord­bruk från klimatförändringarnas effekter.

Likalydande förslag som ovan presenteras även i kommittémotion 2023/24:903 av Katharina Luhr m.fl. (MP) yrkandena 30–32.

Säker vattenförsörjning inklusive dricksvattenförsörjning

I kommittémotion 2023/24:2858 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 3 framhålls att en säker dricksvattenförsörjning, med anledning av klimatförändringarna samt potentiella kriser, behöver tryggas. Motionärerna poängterar att förmågan att säkra samhällsviktig verksamhet, såsom vattenför­sörjning, måste stärkas.

I kommittémotion 2023/24:2856 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 25 föreslås att regeringen tar fram en strategi för vattenförsörjningen i ett förändrat klimat. Motionärerna understryker att skyddet av dricksvatten­resurserna måste stärkas. En långsiktig nationell strategi måste tas fram där klimatanpassning är utgångspunkten.

Det anförs i yrkande 26 att regeringen ska säkra tillgången till dricksvatten i hela landet genom att bistå kommuner att säkra invånarnas vattenförsörjning och vattenrening, hindra att vatten förorenas och öka den vattenhållande förmågan genom olika klimatanpassningsåtgärder, t.ex. genom att anlägga våtmarker och sanera förorenad mark. Motionärerna bedömer att det kommer att krävas både ekonomiska satsningar och förändrade lagar och regler samt beteendeförändringar.

Enligt yrkande 27 ska regeringen även verka för att utreda olika lösningar för att öka tillgången till kranvatten på offentliga och kommersiella platser. Motionärerna påpekar nödvändigheten i att den akuta dricksvattentillgången säkerställs till alla vid långvarig värme, både vid risker för vattenbrist i delar av landet och för dem som rör sig hemifrån eller lever utan fast adress. Motio­närerna tillägger i yrkande 28 att regeringen ska säkra tillgängligt dricksvatten inom rimligt avstånd för alla under värmeböljor.

Kompletterande uppgifter

Nationellt genomförande av EU:s nya dricksvattendirektiv

Ett av målen för EU:s nya dricksvattendirektiv, dvs. direktiv (EU) 2020/2184, är att större hänsyn ska tas till hur klimatförändringarna påverkar vatten­resurserna (skälsats 15). I direktivet föreskrivs en ny riskbaserad metod för vattensäkerhet (artikel 8) som omfattar alla faser i vattenproduktionskedjan.

I samband med beredningen av regeringens förslag till genomförande av det nya dricksvattendirektivet anförde utskottet följande i fråga om arbetet med att ta höjd för riskerna med ett förändrat klimat (bet. 2023/24:MJU6 s. 33 f.):

I likhet med motionärerna fäster utskottet en mycket stor vikt vid att arbetet med att stärka krisberedskapen när det gäller vattentjänster fortsätter, inte minst när det gäller dricksvatten. Utskottet har vid upprepade tillfällen uppmärksammat att en omfattande återuppbyggnad av det civila försvaret i enlighet med totalförsvarsbeslutet har påbörjats. Utskottet påminner återigen om det mycket aktiva arbete som härigenom pågår inom Regeringskansliet och kommittéväsendet. Utskottet noterar särskilt det arbete som pågår med att klarlägga behovet av åtgärder för att stärka förmågan att leverera vattentjänster vid händelse av kris, höjd beredskap och då ytterst krig samt utifrån de nya förutsättningar som följer av ett förändrat klimat.

I fråga om att säkra tillgängligt dricksvatten inom rimligt avstånd för alla under värmeböljor samt tillgången till kranvatten på offentliga och kommersiella platser anförde utskottet följande (bet. 2023/24:MJU6 s. 35 f.):

När det gäller motionsförslagen om att på olika sätt trygga tillgången till säkert dricksvatten på allmän plats påminner utskottet om att ansvaret för denna fråga i huvudsak ligger på kommunal nivå. Det är kommunerna, och inte riksdagen, som bäst bedömer och hanterar det eventuella behovet av inomhus- och utomhusutrustning för dricksvatten på offentliga platser. Utskottet noterar vidare att vissa gruppers bristande tillgång till dricks­vatten i huvudsak beror på avsaknaden av ett stadigvarande boende. Den problematiken hanteras främst av socialtjänsten, och insatser ska erbjudas den enskilde med utgångspunkt i socialtjänstlagen.

Utskottets ställningstagande

Livsmedelsproduktion vid ett förändrat klimat

Utskottet välkomnar att regeringen vid upprepade tillfällen understrukit vikten av att jordbrukssektorn blir mer hållbar i alla avseenden och att åtgärder som vidtas för att stärka jordbrukets motståndskraft mot klimatförändringars effekter inte får försämra jordbrukets konkurrenskraft och lönsamhet. Robusta och lönsamma företag krävs för att primärproduktionen ska kunna hantera ett förändrat klimat.

Utskottet anser att denna målsättning är tydlig i klimathandlingsplanen så­väl som i regeringens arbete med att uppdatera livsmedelsstrategin. Utskottet noterar med tillfredsställelse att jordbrukets konkurrenskraft är prioriterat även i regeringens arbete med klimatanpassning. Utskottet vill därutöver påminna om att riksdagen berett frågor om krisberedskap och livsmedelsproduktion tidigare under riksmötet och att motionsförslagen då lämnades utan vidare åtgärd. Med hänvisning till den målsättning som redovisas i skrivelsen, och de skäl som utskottet tidigare anfört i frågan, avstyrker utskottet motionerna 2023/24:1519 (MP) yrkande 64 och 2023/24:2856 (MP) yrkandena 33 och 34.

Jordbrukets vattenhantering och vattenförsörjning

Utskottet har i tidigare sammanhang påtalat den problematiska åtgärdsskuld som finns i arbetet med avvattning av jordbruksmarken. Utskottet välkomnar därför att regeringen avser att initiera en översyn av regelverket för vatten­verksamhet och markavvattning inom de areella näringarna. Utöver mark­avvattning bedömer regeringen att det även finns ett ökat behov av bevattning i områden med risk för torka. Genom att magasinera vatten kan vattnet användas för bevattning under odlingssäsongen samtidigt som man undviker uttag från vattendrag under perioder med lågt vattenflöde. Utskottet påminner om att det inom ramen för Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken finns stöd att söka för anläggning av bevattningsdammar.

Utskottet ansluter sig till regeringens inriktning och bedömningar i frågan och ser därmed inget skäl att förorda något av de förslag som väckts i motionerna 2023/24:903 (MP) yrkandena 30–32 och 2023/24:2856 (MP) yrkandena 35–37. Motionsyrkandena avstyrks.

Säker vattenförsörjning inklusive dricksvattenförsörjning

I likhet med motionärerna fäster utskottet mycket stor vikt vid att grund­läggande vattentjänster är säkrade även i tider av kris. Vattenförsörjning, inklusive vattenrening och dricksvattenberedning, är en hörnsten i ett väl fungerande samhälle. Redan i dag påverkas dock vattenförsörjningen av klimatförändringarna, t.ex. i fråga om kvaliteten och kvantiteten på råvatten liksom produktion och distribution av dricksvatten. Det finns även risk för en ökad konkurrens om vattnet.

Utskottet välkomnar därför att regeringen prioriterar att stärka skyddet för vattenresursen, bl.a. inom ramen för EU:s nya dricksvattendirektiv. Utskottet kan konstatera att också försvarsutskottet instämmer i regeringens ansats att säkerställa en nödvändig försörjning av dricksvatten för svenskt vid­kommande inför en fredstida kris såväl som under höjd beredskap och ytterst krig.

När det gäller förslagen om allmänhetens tillgång på dricksvatten påminner utskottet om att likalydande förslag behandlats av kammaren tidigare under riksmötet. Med hänvisning till bl.a. EU:s nya dricksvattendirektiv och pågående beredskapsarbete inom livsmedelskedjan avstyrktes förslagen. Kammaren biföll utskottets förslag. Utskottet har inte ändrat uppfattning i frågan utan avstyrker motionerna 2023/24:2856 (MP) yrkandena 25–28 samt 2023/24:2858 (S) yrkande 3 även inom ramen för detta ärende.

Skrivelsen

Klimatanpassad bebyggelse

När det gäller insatser som bidrar till klimatanpassning i den fysiska samhälls­planeringen är regeringens inriktning att verka för att kommunerna i sin planering har förutsättningar att hantera risker kopplade till klimatföränd­ringar. Det innefattar bl.a. tillgång till adekvat planeringsunderlag och väg­ledningar som ger goda förutsättningar för de välgrundade avvägningar som krävs för en klimatanpassad bebyggelseutveckling. Staten ska tillhandahålla relevant planeringsstöd. Boverkets roll som expertmyndighet i frågor som rör klimatanpassning i planering och byggande kan utvecklas. Fortsatt samverkan mellan berörda myndigheter är viktig för att staten ska kunna ge enhetligt och ändamålsenligt stöd till kommuner och andra aktörer.

Som skäl för inriktningen framhåller regeringen att det i Sverige finns goda möjligheter att genom den fysiska planeringen arbeta med att klimatsäkra den byggda miljön och samhällsviktiga anläggningar, att stärka den blågröna infrastrukturen och även att ta vara på positiva effekter av ett förändrat klimat. Det går att bygga säkert, hållbart och klimatanpassat. Planering av mark- och vattenområden är en kommunal uppgift och plan- och bygglagen (2010:900) ger de administrativa verktygen för att hantera dessa frågor i ett sammanhang. Att klimatsäkra den byggda miljön är inte bara en utmaning inom detaljplane­lagda områden utan berör hela kommunens yta. Att både befintlig och nytill­kommande bebyggelse omfattas kan vara en ännu större utmaning; inte minst kan det vara en ekonomisk utmaning att klimatsäkra den befintliga be­byggelsen. Mycket tyder på att dessa utmaningar växer i omfattning i takt med att konsekvenserna av ett förändrat klimat blir mer påtagliga.

Enligt regeringen ska staten främja goda förutsättningar för planering. Statens roll i planeringen av den byggda miljön är främst begränsad till en vägledande och överprövande roll, företrädd framför allt av länsstyrelserna inom ramen för de planprocesser som regleras i plan- och bygglagen. Genom uppdrag till ansvariga myndigheter kan regeringen främja ett adekvat klimat­anpassningsarbete på lokal och regional nivå.

Regeringen framhåller att Boverket bedriver ett kontinuerligt arbete med vägledning och utbildning riktat till framför allt kommunerna om hur klimat­anpassning kan säkerställas både vid planering av ny bebyggelse och inom befintlig bebyggelse. Utöver vägledning till kommunerna arbetar Boverket också med tillsynsvägledning till länsstyrelserna. Därutöver har Boverket sedan 2018 regeringens uppdrag att samordna det nationella klimatanpass­ningsarbetet för den byggda miljön. I uppdraget ingår bl.a. att stödja kom­munerna i deras arbete med klimatanpassning av den byggda miljön, identi­fiera behov av underlag och vägledning för klimatanpassning av ny och befintlig bebyggelse samt att bedriva kompetenshöjande insatser på området. Boverket ska också samordna och tillgängliggöra underlag som expert­myndigheter och forskning tillhandahåller om klimateffekter och klimat­anpassning av bebyggelse och bedriva främjande och vägledande arbete om de verktyg och processer som är relevanta för klimatanpassning av den byggda miljön. Regeringen bedömer att Boverkets arbete är av stor betydelse för att förmedla och tillgängliggöra kunskap och metodik kring klimatanpassning i fysisk planering till landets kommuner och andra berörda aktörer.

Regeringen anser att myndighetens arbete bör kunna utvecklas i takt med att såväl kunskapsläget som de klimatmässiga förutsättningarna förändras. I förstudien Nationell fysisk planering (Ds 2023:28) föreslår regeringens utredare en ny struktur för hur nationell fysisk planering kan utformas samt vilka frågor och intressen som bör omfattas av en sådan planering. Förstudien beskriver att flera aktörer påtalar svårigheter med att hantera klimatanpass­ningsåtgärder i planeringen och att avsaknaden av verktyg för att på ett effektivt och ekonomiskt sätt hantera klimatanpassningsåtgärder främst kopplade till vatten kan leda till att problemen hamnar i en enskild detaljplan. Det innebär att problem som skulle behöva lösas i ett större, mellankommunalt sammanhang reduceras till att handla om en teknisk lösning på en specifik plats. Förstudien föreslår därför att klimatanpassningsåtgärder hanteras i en regional kontext i stället för på den kommunala nivån.

Regeringen har för avsikt att återkomma med överväganden om förstudiens förslag. Vidare redovisar regeringen att den tillsatt en utredning som vid behov ska föreslå ny eller anpassad lagstiftning som förtydligar och möjliggör lång­siktiga ansvars- och finansieringsmodeller utifrån de nya förutsättningar som följer av ett förändrat klimat.

Regeringen anser att klimatrelaterade risker som skyfallshantering, torka och havsnivåhöjning behöver hanteras ur ett större perspektiv än den enskilda kommunens. Åtgärder behöver ofta vidtas på andra platser än där nyttan upp­står. Regeringens inriktning är därför att verka för en vattenförvaltning som hanterar effekter av ett förändrat klimat genom en långsiktig helhetsplanering på avrinningsområdesnivå. Regeringen kommer även att verka för att skapa förutsättningar för ökad kunskap om vattenbalansen i avrinningsområden. För att tydligare kunna följa klimatförändringarna och klimatanpassningen i vattenförvaltningsarbetet behöver system för insamling av klimatdata utvecklas.

Klimatanpassad transportinfrastruktur

Regeringen har som inriktning att klimatrelaterade risker ska fortsätta att inte­greras och hanteras i arbetet med att skapa en robust och tillförlitlig transport­infrastruktur.

Som skäl för sin inriktning understryker regeringen att ett pålitligt, robust och långsiktigt hållbart transportsystem är en förutsättning för att människor och näringsliv ska kunna verka i hela landet. Ett robust transportsystem ska på ett bra sätt kunna klara av, både väntade och oväntade, händelser till följd av ett förändrat klimat. Åtgärder för klimatanpassning har störst effekt och betydelse för att uppnå det transportpolitiska funktionsmålet, men de har i många fall effekter även på möjligheterna att nå hänsynsmålet.

Regeringen redovisar att transportinfrastrukturen består av olika typer av anläggningar för olika trafikslag och att ansvaret för anläggningarna är fördelat på flera aktörer. Staten ansvarar för en stor del av transportinfrastrukturen men även kommuner, regioner och privata aktörer ansvarar för olika delar. Statens planering av transportinfrastruktur styrs genom långsiktiga planer som beslutas av regeringen. I den trafikslagsövergripande planen för perioden 2022–2033 ingår klimatanpassningsåtgärder av befintlig infrastruktur, framför allt inom ramen för anslagen för vidmakthållande och trimning. Regeringen har påbörjat arbetet mot en ny nationell plan för planperioden 2026–2037.

Regeringen framhåller vidare att det saknas en fullständig bild av vad som krävs för att anpassa transportinfrastrukturen till klimatförändringarna och att man behöver inventera behov och prioritera mellan åtgärder. Eftersom det statliga järnvägs- och vägnätet är omfattande och behoven av anpassning varierar är inte hela infrastrukturen aktuell för klimatanpassningsåtgärder. Både typen av risk och risknivån kan variera kraftigt i olika delar av landet och behoven ser väldigt olika ut på olika platser. I arbetet med klimat­anpassning är därför riskidentifiering och riskreducering ett viktigt område att arbeta med så att rätt åtgärder kan prioriteras.

Åtgärder inom skogsbruket

När det gäller klimatanpassning för motståndskraftiga skogar och skogsbruk är regeringens inriktning att verka för att Skogsstyrelsen i samverkan med skogssektorn och andra myndigheter fortsätter arbetet med att anpassa skogen och skogsbrukets metoder och åtgärder så att framtidens skogar kan stå emot skador som följer av klimatförändringarna.

Som skäl för inriktningen poängterar regeringen att skogen har en samhälls­viktig funktion genom att leverera virke och andra ekosystemtjänster, vilket avspeglas i de jämställda mål för skogspolitiken som riksdagen beslutat – miljömålet och produktionsmålet om att skogen är en nationell tillgång och en förnybar resurs som ska skötas så att den uthålligt ger en god avkastning samtidigt som den biologiska mångfalden behålls.

Regeringen framhåller att skogen spelar en viktig roll för bl.a. naturmiljön och det svenska kulturarvet. Skogen begränsar även Sveriges klimatpåverkan genom att bidra med förnybara råvaror och ta upp mer växthusgaser än den släpper ut. Sverige har också åtaganden om en ökad kolsänka fram till 2030 med vissa flexibiliteter. Det är viktigt att arbeta förebyggande för att säker­ställa att skogen fortsätter att bidra med klimatnytta. Vidare anför regeringen att den nationella skogsresursen är en viktig bas för en växande bioekonomi.

Regeringen anser att brukandet av skogen behöver klimatanpassas av flera olika skäl för att säkra skogens ekosystemtjänster. Det finns inga hinder för en skogsägare att arbeta med klimatanpassningsåtgärder i skogen. Regeringen hänvisar till att Skogsstyrelsen har tagit fram förslag på åtgärder som främjar klimatanpassning (Skogsstyrelsens rapport 2019/17), t.ex. tidig gallring, stormsäkring genom inblandning av lövträd, ståndortsanpassning så att skogs­skötseln följer förutsättningarna på respektive växtplats och nyttjande av för­ädlat plantmaterial anpassat för ett förändrat klimat. Skogsstyrelsen har också i rapport 2023/17 analyserat behovet av ändrade regelverk för ökad klimat­anpassning i skogen och skogsbruket.

Skogsstyrelsen lyder under förordningen (2018:1428) om myndigheters klimatanpassningsarbete och har länge samlat och förmedlat kunskap om klimatförändringarnas effekter på skogen. Enligt förordningen ska klimat­anpassning utföras för att skydda miljön och människors liv och hälsa. I samarbete med skogssektorn och berörda myndigheter arbetar Skogsstyrelsen för att framtidens skogar ska kunna stå emot skador och möta andra problem och tillvarata möjligheter som följer av ändrade väder- och tillväxtbetingelser. Det är även viktigt att åtgärder inom skogsbruket i förlängningen inte orsakar skador på viktiga samhällsfunktioner, t.ex. infrastruktur.

Regeringen redovisar att Miljömålsberedningen har fått i uppdrag att ta fram en strategi för markanvändning, förändrad markanvändning och skogs­bruk (LULUCF) och biologisk mångfald utifrån Sveriges åtaganden inom EU och internationellt (M2010:04). Beredningen ska bl.a. kartlägga och beskriva synergier och målkonflikter med strategier och åtgärder för skogspolitiken, livsmedelsförsörjning, klimatanpassning, återuppbyggnaden av totalförsvaret samt arbetet för andra riksdagsbundna mål, t.ex. för folkhälsa och kulturmiljö. Uppdraget ska redovisas senast den 1 december 2024.

Resilienta ekosystem

När det gäller naturmiljöer är regeringens inriktning att även fortsättningsvis verka för att stärka ekosystemens resiliens och ta till vara ekosystemtjänster i klimatanpassningen.

I fråga om marina miljöer är regeringens inriktning att arbetet med att öka havens motståndskraft och återhämtningsförmåga behöver intensifieras. Regeringen avser att verka för att utöka och förstärka skyddet av marina områden för att nå målsättningen om 30 procent marint områdesskydd till 2030 som nyligen antagits inom EU:s biodiversitetsstrategi, de regionala havs­kommissionerna Helcom och Ospar, samt det nya globala ramverket för bio­logisk mångfald i konventionen för biologisk mångfald och att områdena bildar ett representativt, ekologiskt sammanhängande samt funktionellt nät­verk. Enligt regeringen skapar detta förutsättningar för livskraftiga ekosystem med stor mångfald och en hållbar utveckling av den blå ekonomin. Regeringen bedömer att ett förbättrat kunskapsunderlag kring klimatförändringens på­verkan på havs- och vattenmiljön är centralt för att öka beredskapen och vidareutveckla en adaptiv förvaltning från källa till hav.

Motionerna

Klimatanpassad bebyggelse och transportinfrastruktur

I kommittémotion 2023/24:2856 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 14 föreslås att Boverket tillsammans med kommunerna ska utreda hur Boverket på bästa sätt kan vara ett stöd för kommunernas pågående arbete med klimat­anpassning i bebyggd miljö. Motionärerna anför att det finns ett behov av expertstöd för att kunna genomföra fysiska klimatanpassningsåtgärder. Motio­närerna vill även att man ytterligare tydliggör vilka krav som ska ställas på kommunernas arbete med klimatanpassning.

Motionärerna tillägger i yrkande 16 att regeringen även bör ge en lämplig myndighet i uppdrag att utreda hur man ska hantera gamla detaljplaner som kan medföra nybyggnation i riskområden så att risken för olyckor, översväm­ning och erosion minimeras. Dessutom ska regeringen ge expertmyndigheter i uppdrag att ta fram tydliga riktlinjer för vilka krav som länsstyrelserna ska ställa på kommunerna i planprocessen för att säkerställa klimatanpassad planering (yrkande 17) samt utreda hur styrningen av kommunerna behöver förändras för att fler konkreta klimatanpassningsåtgärder för befintlig be­byggelse ska komma på plats (yrkande 19). Motionärerna anför att läns­styrelserna har en viktig roll i att samordna, stötta och följa upp kommunernas klimatarbete.

När det gäller klimatanpassad transportinfrastruktur anför motionärerna i yrkande 32 att man bör upphöra med kalavverkningar i stråk runt järnvägsnätet i syfte att skydda det från skred. Motionärerna anser att för få åtgärder har vidtagits för att klimatanpassa transportinfrastrukturen, t.ex. vägar, för att klara av de stora vattenmassor som kan uppstå vid skyfall.

Åtgärder inom skogsbruket

Enligt kommittémotion 2023/24:2856 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 31 bör regeringen genomföra en långsiktig nationell rådgivnings­kampanj riktad till enskilda skogsägare för att arbeta med klimatanpassning, ökad miljöhänsyn och hyggesfria metoder. Enligt motionärerna brådskar det att vidta åtgärder för att klimatanpassa skogsbruket eftersom detta kan före­bygga t.ex. torka, skogsbränder och översvämningar.

Kompletterande uppgifter

Skogspropositionen

I skogspropositionen (prop. 2021/22:58) anförde regeringen att ett förslag till nationellt mål för ökad hållbar tillväxt i skogen bör tas fram. Målets fokus bör ligga på ökad tillväxt i biomassa genom förbättrad skogsskötsel samtidigt som klimatanpassning och den biologiska mångfalden ökar i produktionsskogen. Målet bör utformas så att incitamenten och motivationen för en förbättrad skogsskötsel och ökad hållbar tillväxt i skogen ökar. Arbetet med att nå målet om ökad hållbar tillväxt i skogen bör utföras inom ramen för skogspolitikens jämställda mål om produktion och miljö.

Som skäl för förslaget anförde regeringen att klimatanpassning och stärkt biologisk mångfald i skogen bör vara en integrerad del av ökad hållbar tillväxt. Ett politiskt fastslaget mål för ökad hållbar tillväxt i skogen ger en tydlig signal till skogsnäringen och innebär bättre förutsättningar för skogsnäringen att långsiktigt planera för nya investeringar och verksamheter som ger högre kvalitet och ökad lönsamhet. Ett mål för ökad tillväxt i skogen tydliggör därmed en politisk viljeriktning om betydelsen av nationell tillgång till skoglig biomassa.

Riksdagen biföll regeringens förslag i denna del (prop. 2021/22:58, bet. 2021/22:MJU18, rskr. 2021/22:207).

Utskottets ställningstagande

Klimatanpassad bebyggelse och transportinfrastruktur

När det gäller klimatanpassning av transportinfrastrukturen framhåller reger­ingen att klimatrelaterade risker ska fortsätta att integreras och hanteras. I den trafikslagsövergripande planen för perioden 2022–2033 ingår klimatanpass­ningsåtgärder av befintlig infrastruktur, framför allt inom ramen för anslagen för vidmakthållande och trimning. Utskottet noterar att regeringen har påbörjat arbetet mot en ny nationell plan för planperioden 2026–2037 och ser inga skäl att ifrågasätta regeringens arbete i denna del.

När det gäller en klimatanpassad bebyggelseutveckling ansluter sig utskottet till regeringens bedömning att det behövs åtgärder för att säkerställa goda förutsättningar för kommunerna att hantera klimatförändringarna. Statens uppgift att tillhandahålla relevant planeringsstöd kan i denna del för­bättras genom att Boverkets roll som expertmyndighet utvecklas i takt med att kunskapsläget såväl som de klimatmässiga förutsättningarna förändras. Utskottet konstaterar att det nyligen föreslagits en ny struktur för hur nationell fysisk planering kan utformas samt vilka frågor och intressen som bör omfattas av en sådan planering. Utskottet noterar att regeringen har för avsikt att åter­komma med överväganden om dessa förslag.

Som civilutskottet redovisar i sitt yttrande har flera av motionärernas förslag om klimatanpassad bebyggelse redan behandlats av riksdagen under valperioden. Förslagen lämnades då utan vidare åtgärd med hänvisning till pågående arbete. Utskottet hänvisar till kammarens tidigare inställning i frågan samt det åtgärdsarbete som beskrivs i skrivelsen och avstyrker motion 2023/24:2856 (MP) yrkandena 14, 16, 17, 19 och 32.

Åtgärder inom skogsbruket

Utskottet vill inledningsvis framhålla att riksdagen i sin beredning av skogs­propositionen ställt sig bakom ett nationellt mål för ökad hållbar tillväxt i skogen där klimatanpassning och den biologiska mångfalden ökar i pro­duktionsskogen. Vikten av att åtgärder vidtas så att framtidens skogar kan stå emot skador som följer av klimatförändringarna kan inte nog understrykas. Utskottet delar därför regeringens bedömning av värdet i att Skogsstyrelsen i samverkan med skogssektorn och andra myndigheter fortsätter arbeta med att anpassa skogen och skogsbrukets metoder till klimatförändringarnas effekter. Utskottet påminner om att myndigheten under de senaste åren bl.a. tagit fram förslag på åtgärder som främjar klimatanpassning.

Med hänvisning till det som anförs ovan bedömer utskottet att motion 2023/24:2856 (MP) yrkande 31 i allt väsentligt är att betrakta som tillgodosett. Motionsyrkandet avstyrks.

Skrivelsen

Klimatanpassning av kulturarv och kulturmiljöer

Inriktningen för regeringens arbete med klimatanpassning av kulturarv är att det kunskapsuppbyggande och vägledande arbete för klimatanpassning av kulturarv som Riksantikvarieämbetet bedriver tillsammans med andra myndigheter ska fortsätta. Regeringen avser att fortsätta arbetet med att utveckla nya kunskapsunderlag för klimatanpassning av kulturarv. Samverkan utvecklas för att stärka kulturmiljön i klimatarbetet, t.ex. i fråga om kommunal krisberedskap och krishantering.

Som skäl för inriktningen anför regeringen att klimatförändringarna medför risker för kulturarvet, fornlämningar, kulturmiljöer, kulturföremål, samlingar av olika slag, museer och arkiv. Kulturarv kan skadas av dels plötsliga händelser, t.ex. översvämningar, dels långsammare förändringar, t.ex. högre fuktbelastning som kan bryta ned arkeologiska lämningar i snabbare takt än hittills i de nordliga regionerna. Kulturmiljön påverkas redan i dag på olika sätt av klimatförändringarnas effekter, och konsekvenserna beräknas öka i en närmare framtid, i takt med förändrade temperaturer och nederbördsmönster, stigande havsnivåer, fler extrema väderhändelser och längre perioder av ihållande väderförhållanden. I takt med den globala ökningen av medel­temperaturen kommer påverkan att bli alltmer påtaglig och successivt röra fler kulturmiljöer.

Regeringen redovisar att klimatanpassning av kulturarv innebär att förhålla sig till de förändrade förutsättningar som klimatpåverkan för med sig och planera för att undvika eller begränsa skador. Detta har visat sig till stor del handla om förebyggande insatser, i form av uppdaterade vård- och under­hållsplaner, tätare tillsyn och utökat antikvariskt stöd, vägledning och med­verkan samt riktad information och vägledning. Förlust- och skadehantering är en del i det samlade klimatarbetet och handlar om hantering av permanenta förluster och skador som uppstår med klimatförändringar. När det gäller kulturarv kan det handla om att vissa fornlämningar försvinner i havet i sam­band med att havsnivån höjs eller att vegetation i kulturlandskap förändras till följd av ändrade klimatförhållanden. Kulturarvssektorn behöver förstå, prio­ritera och planera för sådana förluster. Risk- och sårbarhetsanalyser är nödvändiga för en långsiktigt hållbar förvaltning av kulturarv.

I fråga om samverkan för stärkt beredskap i kulturarvsarbetet påminner regeringen om att Riksantikvarieämbetets klimatanpassningsarbete omfattar hela myndighetens ansvarsområde med kulturmiljöer, kulturföremål, sam­lingar och museer. Immateriellt kulturarv, såsom hantverkskunnande och traditionell kunskap, bidrar även med kunskap om hur klimatanpassnings­åtgärder kan vidtas. Riksantikvarieämbetet ska stödja andra myndig­heters och aktörers arbete med klimatförändringarnas konsekvenser för kultur­arvet.

Regeringen bedömer att Riksantikvarieämbetets och övriga myndigheters arbete med stöd och vägledningar samt kunskapsbyggande insatser i fråga om klimatanpassning av kulturarv är av stor betydelse. Samarbetet med läns­styrelserna och andra myndigheter i detta arbete är grundläggande.

Förutsättningarna för samisk kultur och rennäring

När det gäller förutsättningar för samisk kultur har regeringen som inriktning att verka för fortsatt goda villkor för den samiska kulturen och de samiska språken. Regeringen bedömer även att det samiska kulturlandskapet och dess kultur- och fornlämningar är viktiga att skydda från negativ påverkan orsakad av klimatförändringarna. Regeringen avser att verka för en fortsatt god dialog med det samiska folket. I fråga om rennäringen är regeringens inriktning att verka för en livskraftig rennäring som är anpassningsbar och motståndskraftig mot ett förändrat klimat. Det pågående arbetet med förbättrade underlag för markanvändningen, t.ex. renbruksplaner, är en viktig del i framförhållningen. En beredskap behöver finnas eftersom behovet av katastrofskadestöd, dvs. bidrag till kostnader för stödutfodring som uppstått på grund av synner­ligen svåra betesförhållanden, kan förväntas öka till följd av det förändrade klimatet.

Motionen

I kommittémotion 2023/24:2856 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 24 efterfrågar motionärerna en utredning för att undersöka hur klimatanpass­ningsåtgärder på och runt kulturhistoriskt värdefulla byggnader kan under­lättas. Motionärerna föreslår dels en utredning om klimatanpassningsåtgärder för att ge kulturhistoriskt viktiga byggnader ett långsiktigt skydd, dels en översyn av lagstiftningen för att fler solpaneler ska kunna monteras även på kulturhistoriskt värdefulla byggnader.

Utskottets ställningstagande

I likhet med regeringen anser utskottet att Riksantikvarieämbetets och övriga myndigheters arbete med stöd och vägledningar samt kunskapsbyggande insatser i fråga om klimatanpassning av det svenska kulturarvet är av stor betydelse och att detta arbete ska fortsätta. Utskottet välkomnar därför reger­ingens ansats att utveckla dels kunskapsunderlaget för klimatanpassning av kulturarv, dels samverkan för att stärka kulturmiljön i klimatarbetet. Utskottet ansluter sig till regeringens bedömning att en helhetssyn behöver prägla förvaltningen av landskapet, där kulturmiljön ses som en resurs i samhälls­utvecklingen och tillvaratas i risk- och sårbarhetsanalyser samt i planering av åtgärder för klimatanpassning och i omställningen till hållbara energikällor.

Med beaktande av det åtgärdsarbete som beskrivs i skrivelsen anser utskottet att det förslag som väckts i motion 2023/24:2856 (MP) yrkande 24 i allt väsentligt är att betrakta som tillgodosett. Således lämnas motionsyrkandet utan vidare åtgärd.

Skrivelsen

När det gäller skydd för människors hälsa avser regeringen att stärka arbetet med att öka kunskapen om hur ett förändrat klimat påverkar människors psykiska och fysiska hälsa. Syftet är att skapa förutsättningar för olika aktörer att minska hälsorelaterade risker och sårbarheter i ett förändrat klimat. Gränsöverskridande hälsorisker i Sverige ska bevakas och utvärderas. Regeringen lyfter fram att hälsoeffekter av klimatförändringarna kan kopplas till flera olika områden, bl.a. hälsopåverkan, inklusive psykisk ohälsa, och personskador vid extrema väderhändelser.

Regeringen redovisar att det enligt EU:s klimatlag är nödvändigt att ta itu med de växande klimatrelaterade hälsoriskerna. Medlemsstaterna ska också säkerställa att anpassningspolitiken inbegriper relevant politik och relevanta åtgärder på det socioekonomiska området och miljöområdet. De ska särskilt inrikta sig på de mest sårbara och drabbade befolkningsgrupperna. Enligt bl.a. Nationella expertrådet för klimatanpassning kan klimatförändringarnas effekter förstärka redan existerande och framväxande orättvisor och sårbar­heter. Exempelvis är det svenska samhället extra utsatt vid värmeböljor eftersom befolkningen inte är van vid extremt höga temperaturer och den byggda miljön är dåligt anpassad. Vissa grupper i samhället är mer sårbara under värmeböljor vilket kan bero på fysiologi men även på geografiska och socioekonomiska faktorer. Riskgrupperna består av bl.a. äldre personer, personer med funktionsnedsättning, små barn och gravida samt de som är kroniskt och psykiskt sjuka. Vidare visar forskning att bl.a. inkomst, utbildning, hälsa och tillgänglighet till information är faktorer som påverkar hur sårbara individer är för klimatförändringar.

Regeringen lyfter fram att i förordningen (2018:1428) om myndigheternas klimatanpassningsarbete ingår det i definitionen för klimatanpassning att vidta åtgärder som bl.a. syftar till att skydda människors liv och hälsa. Utifrån förordningen har Folkhälsomyndigheten tagit fram en handlingsplan för myndighetens arbete med klimatanpassning för 2021–2024. Målsättningen med handlingsplanen är att vägleda myndigheten i att hantera klimat­förändringarnas påverkan på myndighetens verksamhet, men den riktar sig även till andra aktörer som arbetar med klimatanpassning i Sverige. Värme­böljor, klimatrelaterade hälsorisker i inomhusmiljön och smittämnen i ett förändrat klimat är handlingsplanens tre fokusområden. I handlingsplanen finns en vägledning för organisationers arbete med att utveckla egna hand­lingsplaner för värmeböljor. Materialet syftar till att stärka samhällets förmåga att hantera negativa hälsoeffekter till följd av värmeböljor och är framtaget för kommuner, regioner och privata aktörer som ansvarar för vård och omsorg. Folkhälsomyndigheten har också tagit fram informationsmaterial och kunskapssammanställningar om vilka risker som höga temperaturer innebär för hälsan.

Motionen

Enligt kommittémotion 2023/24:2856 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 21 bör det vara obligatoriskt att utbilda vård- och omsorgspersonal om vilka risker värmeböljor innebär för hälsan för att på så sätt kunna före­bygga och identifiera risker för värmestress. Motionärerna förslår att Folk­hälsomyndigheten får i uppdrag att ta fram en utbildning om symtom vid höga temperaturer för den personal som i sitt dagliga arbete möter riskgrupper, bl.a. äldre och små barn.

Kompletterande uppgifter

Den 19 april 2024 fick Socialstyrelsen i uppdrag att stödja socialtjänstens och den kommunala hälso- och sjukvårdens arbete med krisberedskap och civilt försvar (dnr S2024/00853). Socialstyrelsen ska bl.a.

–      utveckla och genomföra återkommande nationella möten om kris­beredskap och civilt försvar med deltagare som är verksamma inom, eller vars verksamheter berör, socialtjänsten och den kommunala hälso- och sjukvården, för bl.a. erfarenhetsutbyten och kunskapsåterföringar samt genomgång av planeringsinriktning

–      ta fram och distribuera en planeringsinriktning för socialtjänst och kommunal hälso- och sjukvård under kris och krig innehållande gemen­samma målbilder, grundantaganden och utgångspunkter

–      utveckla indikatorer för krisberedskap och civilt försvar inom socialtjänst och kommunal hälso- och sjukvård och vid behov revidera befintliga indikatorer

–      ta fram nationella utbildningsinsatser anpassade för socialtjänsten och den kommunala hälso- och sjukvården

–      sprida och öka kännedomen om befintliga stöd för upphandling av samhällsviktig verksamhet inom krisberedskap och civilt försvar, som innefattar socialtjänst och kommunal hälso- och sjukvård.

Regeringen anför att fredstida kriser, t.ex. värmeböljan 2018, drabbar kom­muner på ett omedelbart och konkret sätt. Att analysera hanteringen av sådana händelser och dra lärdomar är avgörande för utvecklingen av kommunernas krisberedskap. Att erfarenheter och kunskap sedan sprids leder förhoppnings­vis till förbättrad beredskap utanför den egna kommunen. Socialstyrelsen ska därför skapa möten på nationell nivå för detta lärande.

Uppdraget ska redovisas senast den 1 oktober 2026.

Utskottets ställningstagande

Ihållande perioder av värme under sommaren kan orsaka både hälsoproblem och ökad dödlighet. Utskottet välkomnar att regeringen avser att stärka arbetet med att öka kunskapen om hur ett förändrat klimat påverkar människors psykiska och fysiska hälsa för att därigenom minska hälsorelaterade risker och sårbarheter. Som ett led i detta arbete har regeringen helt nyligen gett Social­styrelsen i uppdrag att stödja socialtjänstens och den kommunala hälso- och sjukvårdens arbete med krisberedskap och civilt försvar, bl.a. genom att ta fram nationella utbildningsinsatser anpassade för socialtjänsten och den kommunala hälso- och sjukvården. Utskottet påminner därutöver om att Folk­hälsomyndigheten har tagit fram informationsmaterial om hur man kan stärka beredskapen för värmeböljor.

Därmed ser utskottet inget skäl för ett tillkännagivande om en obligatorisk utbildning för vårdpersonal om hälsoriskerna vid värmeböljor som beskrivs i motion 2023/24:2856 (MP) yrkande 21. Motionsyrkandet avstyrks.

Utskottets ställningstagande

Utskottet stöder regeringens målsättning att Sverige ska vara klimatanpassat, motståndskraftigt och ta vara på möjligheterna med ett förändrat klimat. Utifrån denna målsättning anser utskottet att regeringen i skrivelsen på ett mycket förtjänstfullt sätt redogör för hur det nationella klimatanpassnings­arbetet bör utvecklas och hur åtgärder bör prioriteras utifrån uppdaterad kunskap om ett förändrat klimat. Därigenom skapas förutsättningar för ett strukturerat, samordnat och samhällseffektivt arbete med klimatanpassning. Utskottet ser fram emot att följa det mycket intensiva åtgärdsarbete som regeringen nu kommer att påbörja.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna.

Reservationer

Ställningstagande

Sommaren 2023 påminde oss om klimatets allt mer tydliga påverkan på vår vardag; värmeböljor, skyfall och andra oväntade händelser visar behovet av att rusta våra samhällen för klimatförändringarnas påfrestningar. Vi har sett hur vädret kan ställa till det: översvämningar som skapar kaos, bränder som hotar och snabba temperaturväxlingar som rubbar vår vardag. Ras, skred, erosion och översvämningar förväntas även de bli vanligare till följd av fler kraftiga skyfall.

Sverige har hittills haft förtvivlat svårt att ta höjd för de risker och kostnader som det förändrade klimatet för med sig. Läget förvärras av att regeringens budget inneburit en neddragning av MSB:s och länsstyrelsernas resurser för klimatanpassning. Det är en farlig politik för Sverige och kommer att bli dyrt för de svenska hushållen framöver. Vi behöver investera i kommunernas arbete för att skydda oss bättre. Genom att förstärka avloppssystem, förebygga översvämningar och hantera regnvatten på smartare sätt kan vi minska riskerna vid väderrelaterade händelser.

Regeringen bör uppdatera Sveriges klimatanpassningsstrategi enligt denna målsättning.

 

Ställningstagande

En långsiktig planering är en av nycklarna till ett brett klimatanpassnings­arbete i Sverige, och mitt parti vill därför att regeringen inrättar en bred parlamentarisk grupp som långsiktigt kan leda arbetet med klimatanpassning och skapa stabilitet för Sveriges klimatanpassningsarbete. För att Sverige ska kunna bedriva ett effektivt arbete med klimatanpassning måste ansvaret olika aktörer emellan förtydligas. Arbetet ska inte fördröjas på grund av en otydlig ansvarsfördelning.

 

Ställningstagande

Precis som med den klimatpolitiska handlingsplanen lägger regeringen fram Sveriges reviderade nationella strategi för klimatanpassning både kraftigt försenad och i form av en skrivelse i stället för proposition. Den tidigare regeringen utformade både den klimatpolitiska handlingsplanen och den nationella strategin för klimatanpassning som propositioner. En skrivelse innehåller, till skillnad från en proposition, inga förslag för riksdagen att ta beslut om. I ett läge där alla experter pekar på behovet av kraftsamling och handlingskraft, i ett läge där stora delar av Sverige under det senaste året lidit svårt av klimatrelaterade extremväder som skyfall och översvämningar, lägger regeringen en pappersprodukt på riksdagens bord, tom på konkreta politiska förslag.

Nationella expertrådet för klimatanpassning skriver i sin rapport från 2022 att en intensifiering av insatser för att öka takten i vidtagandet av klimat­anpassningsåtgärder är nödvändig. Rådet understryker att den reviderade anpassningsstrategin, den som regeringen presenterat i form av en skrivelse, behöver anamma ”ett transformativt perspektiv som konkret stärker incita­menten för såväl det fortsatta förberedande anpassningsarbetet som för genomförandet av konkreta anpassningsåtgärder”. Vidare efterlyser rådet ”krafttag på bred front”. Det vore en underdrift att säga att regeringens skrivelse, som inte innehåller ett enda skarpt förslag för riksdagen att ta ställning till, inte svarar upp emot vad rådet efterlyser.

Med anledning av ovanstående resonemang anser vi att regeringen skynd­samt bör återkomma till riksdagen med en strategi i form av en proposition, med konkreta förslag till beslut, som levererar på rekommendationerna från Nationella expertrådet för klimatanpassning.

 

Ställningstagande

De senaste årens långa perioder med hetta, ett ökande antal bränder och över­svämningar visar att klimatförändringarnas konsekvenser redan är här. År 2023 blev det varmaste år som uppmätts i världen. Vi behöver agera nu.

I regeringens klimatanpassningsstrategi Från ord till handling presenterar regeringen inriktningen för det nationella arbetet med klimatanpassning samt handlingsplanen för de kommande fem åren. Regeringen skriver att man avser att stärka möjligheterna till ett effektivt klimatanpassningsarbete genom att utreda och vid behov föreslå ny eller anpassad lagstiftning som möjliggör långsiktiga ansvars- och finansieringsmodeller utifrån de nya förutsättningar som följer av ett nytt klimat. Skrivelsen saknar dock viljeinriktning och hand­lar mest om att utreda redan kända fakta.

Vi bedömer att det vi inte gör nu i klimatomställning och klimatanpassning får framtida generationer betala än dyrare för. Mot denna bakgrund bör reger­ingen vidta åtgärder för att anta en handlingsplan för förbättrad klimatbered­skap där konkreta åtgärder identifieras.

 

Ställningstagande

Vi måste säkra att samhällsviktig verksamhet, vattenförsörjning, avlopps­system, infrastruktur, bostäder och vård och sjukvård, speciellt för våra äldre, fungerar i ett varmare klimat. Vi socialdemokrater satsade mer än dubbelt så mycket på anslaget 1:10 Klimatanpassning i vår skuggbudget för 2024 jämfört med regeringen. Vi socialdemokrater satsade dessutom totalt 880 miljoner kronor mer på utgiftsområde 20.

Tydligare lagstiftning, mer samordnade myndigheter, fler styrmedel, breda lösningar och investeringar snarare än skattesänkningar är vägen framåt för att klimatsäkra samhället. Vi anser att regeringen bör bedriva klimatanpassnings­arbetet enligt denna inriktning.

 

Ställningstagande

Hela samhället påverkas av det förändrade klimatet. Under lång tid har det blivit tydligt för alla och envar att vårt moderna samhälle är sårbart mot konsekvenserna av ett allt varmare klimat med enorma skogsbränder, skyfall, smältande isar och värmeböljor som följd. Det innebär att vi behöver vidta åtgärder för att anpassa alla delar av vårt samhälle, från samhällsplanering och fysisk planering, vatten och avlopp, energiförsörjning, skogsbruk och jord­bruk, industrier och besöksnäring m.m. Vi behöver klimatanpassa både den befintliga och den framtida infrastrukturen, exempelvis när det gäller var och hur vi bygger. Här behöver både kommuner och staten göra mer tillsammans.

Därmed vill mitt parti understryka vikten av fler klimatanpassningsåtgärder för ett mer motståndskraftigt och robust samhälle.

 

Ställningstagande

Effekterna av klimatförändringarna fordrar långtgående anpassningsåtgärder för att kunna upprätthålla mänsklig säkerhet. För att öka takten med att klimat­anpassa hela samhället behöver regeringen omhänderta rekommendationerna från Nationella expertrådet för klimatanpassning.

Arbetet med klimatanpassning måste stärkas på flera fronter för att Sverige ska stå bättre rustat inför klimatkrisens katastrofala konsekvenser. Miljöpartiet ser behov av sektorsstrategier såväl som riktlinjer för kommunernas arbete med att utvärdera risker och ta fram handlingsplaner. Det handlar bl.a. om att stötta specifika sektorer som kommer att vara särskilt utsatta för det förändrade klimatet. Inte minst handlar det om företag inom det svenska jord- och skogs­bruket. De areella näringarna är redan i dag drabbade av klimatförändringarnas effekter, och framgent kommer dessa effekter att öka. Klimatanpassning kommer att vara en förutsättning för lönsamhet och överlevnad för företag inom dessa sektorer.

 

Ställningstagande

För att stärka de klimatsäkrande åtgärderna ytterligare vill vi socialdemokrater betona behovet av ett solidariskt ansvarstagande och en rättvis omställning som fungerar för vanligt folk i hela landet. Mot denna bakgrund bör regeringen inrätta en nationell samordningsfunktion, för effektiv samordning inom klimatanpassningsarbetet, med målet att skydda de mest sårbara och säker­ställa ett inkluderande samhälle.

 

Ställningstagande

Även om den globala medeltemperaturökningen begränsas till under 2 grader kommer klimatförändringarna att ha stor påverkan i Sverige eftersom Sveriges temperatur väntas stiga mer än det globala genomsnittet. Detta leder till oftare återkommande extremväder såsom värmeböljor och skyfall med ökad risk för översvämningar, ras, erosion och förhöjda havsnivåer. Detta kräver att vi rustar vårt samhälle. Den nationella klimatanpassningsstrategin bör därför ses över kontinuerligt allt eftersom kunskaperna om klimatförändringarna ökar.

Sveriges nationella strategi för klimatanpassning är i stor del decentrali­serad, vilket är nödvändigt i ett land med stora lokala skillnader och utmaningar. Men ansvarsrollerna behöver förtydligas för att ge möjlighet till ansvarsutkrävande. Därmed bör regeringen genomföra en översyn av den nationella klimatanpassningsstrategin för att skapa en tydligare ansvars­fördelning mellan styrnivåerna. Centerpartiet vill också att regeringen tillsätter en utredning för att se över långsiktiga ansvarsmodeller i klimatarbetet.

 

Ställningstagande

Ett väl genomfört klimatanpassningsarbete i landet bidrar inte bara till vår krisberedskap och andra samhällspolitiska mål, det är även avgörande för att alla andra samhällspolitiska mål ska kunna nås. Mot bakgrund av detta vilar givetvis ett stort ansvar på den svenska regeringen att leda klimatanpassnings­arbetet i hela landet och proaktivt utveckla lagar, policy och myndighets­styrning i syfte att säkerställa att hela Sverige rustas för klimatförändringarna.

Vi anser att det av strategin bör framgå vilket ansvar för klimatanpassning som regeringen anser att staten bör ta utifrån dess mandat. Det klimatledarskap som vi anser krävs för att rusta hela landet för ett framtida klimat, saknas i regeringens skrivelse. Nödvändiga åtgärder för klimatanpassning kan innebära allt från slussen mot stigande havsnivåer till ett ökat inslag av natur i städer och beroende på en kommuns eller regions befolkningstäthet kan både risker och betalningsmöjligheter för att vidta åtgärder variera stort. Staten kommer att behöva ta en del av ansvaret för att stötta kommuner med klimatanpass­ningsarbetet, när det gäller både expertstöd och pengar eftersom få kommuner kommer att kunna skapa en struktur för att hantera de problem som kan uppstå.

Regeringen bör snarast tydliggöra vilket ansvar staten ska ta, i relation till andra aktörer, i arbetet med och finansieringen av att rusta Sverige mot klimat­förändringarna. Regeringen behöver även tydliggöra ansvarsförhållanden när det gäller vidtagandet av förebyggande klimatanpassningsåtgärder men även när det gäller uppkomna skador. Som ett led i detta arbete behöver även myndigheternas roll och ansvar tydliggöras.

 

Ställningstagande

Vi vill betona behovet av ett solidariskt ansvarstagande och en rättvis klimatomställning som fungerar för vanligt folk i hela landet. Vi vill säker­ställa att klimatanpassningsarbetet leder till ett inkluderande samhälle. Genom kloka beslut och omfattande åtgärder kan vi bygga ett rättvist, hållbart och solidariskt Sverige för framtiden.

 

Ställningstagande

Även om den globala medeltemperaturökningen begränsas till under 2 grader kommer klimatförändringarna att ha stor påverkan, eftersom Sveriges temperatur väntas stiga mer än det globala genomsnittet. Detta kräver att vi rustar vårt samhälle. Klimatanpassningsåtgärder får aldrig kompensera för bristande ambitioner att i första hand minska utsläppen, men det är viktigt att anpassa samhället till ett förändrat klimat. I ljuset av denna målsättning föreslår mitt parti att regeringen verkar för en inkludering av klimatanpassning i det befintliga klimatpolitiska ramverket.

 

Ställningstagande

Även om den globala medeltemperaturökningen begränsas till under 2 grader kommer klimatförändringarna att ha stor påverkan, eftersom Sveriges temperatur väntas stiga mer än det globala genomsnittet. Detta leder till oftare återkommande extremväder såsom värmeböljor och skyfall med ökad risk för översvämningar, ras, erosion och förhöjda havsnivåer. Vi behöver säkerställa såväl kort- som långsiktig finansiering av insatser som kommer att behövas för att anpassa vårt samhälle. Mot denna bakgrund anser mitt parti att reger­ingen bör utreda möjliga nya finansieringsmodeller för kommunernas klimat­anpassningsarbete både på kort och på lång sikt. Mitt parti föreslår att reger­ingen också tillsätter en utredning för att se över långsiktiga finansierings­modeller i klimatarbetet.

 

Ställningstagande

Studier har visat att det blir upp till tio gånger dyrare att betala kostnaderna för konsekvenserna av klimatförändringar och utebliven anpassning än att investera i att förebygga klimatrelaterade skador. I skrivelsen nationell klimat­anpassningsstrategi står att regeringen avser att verka för ”att tydliggöra om, och i så fall när, det är ändamålsenligt att staten samordnar insatser eller deltar i finansiering av anpassningsåtgärder”. I samband med att strategin present­erades tillsatte regeringen en utredning som enligt direktiven bl.a. ska ”identi­fiera möjliga finansieringsmodeller för åtgärder som genomförs av och gynnar flera aktörer utan att det innebär ökade statliga åtaganden eller statlig finansi­ering”. Utöver denna utredning bör regeringen även ge relevanta myndigheter i uppdrag att utreda samfinansieringslösningar mellan offentliga och privata aktörer.

 

Ställningstagande

Klimatanpassning måste stärkas i finansiella ramverk och analyser. Mitt parti föreslår därför att regeringen vidtar åtgärder för att dels, stärka klimatanpass­ning i finansiella ramverk och analyser, dels ge relevanta myndigheter i upp­drag att föreslå hur finanssektorns arbete med klimatrelaterade risker ska säkras.

 

Ställningstagande

Varannan svensk kustkommun upplever att den statliga finansieringen av klimatanpassningsåtgärder är otillräcklig. Kostnaderna för att förebygga kust­erosion och översvämningar bara i kustkommunerna till 2100 beräknas över­stiga 100 miljarder kronor. Därtill tillkommer kostnaderna för åtgärder för att förhindra skador från skyfall och hälsorisker vid värmeböljor i resten av landet. Det finns därmed ett betydande behov av finansiering. Det är viktigt att komma ihåg att kostnaderna för förebyggande åtgärder troligen långt understiger kostnaderna för att hantera skador på den bebyggda miljön som kommer att inträffa om åtgärder inte vidtas.

Således kommer det att behövas finansiering på både kort och lång sikt. Det är viktigt att statsbidraget för att finansiera klimatanpassningsåtgärder är lång­siktigt och förutsägbart. Därutöver ser vi behov av att relevanta myndigheter får i uppdrag att föreslå en nationell plan för större klimatanpassningsprojekt på kommunal och regional nivå där statligt finansieringsstöd är lämpligt.

 

Ställningstagande

Centerpartiet välkomnar regeringens handlingsplan för klimatanpassning som pekar ut en rad prioriterade åtgärder i detta arbete. Tyvärr kommer regeringens politik till korta inom den absolut viktigaste delen av klimatanpassnings­arbetet, vilket är tillräcklig och långsiktig finansiering av åtgärderna.

Boverket har sammanställt en rad rapporter i en förstudie (2021:22) som konstaterar att det fram till 2100 kommer att krävas minst 100 miljarder kronor för att skydda landskapet, byggnader och annan infrastruktur mot klimat­förändringarnas effekter. Detta innebär att det behövs runt 1,3 miljarder kronor per år, vilket innebär att regeringen i dag finansierar blott 7 procent av det väntade behovet.

För att säkerställa en samhällsekonomiskt kostnadseffektiv finansiering av klimatanpassningsåtgärder anser Centerpartiet att regeringen snarast måste se till att tillräckliga medel avsätts.

 

Ställningstagande

Mitt parti föreslår att man förutom ett långsiktigt stabilt nationellt stöd för klimatanpassning även inför ett separat klimatanpassningskliv som, i likhet med det statliga investeringsstödet Klimatklivet, ska delfinansiera innovativa investeringar med stor klimatanpassningsnytta.

Vidare behöver regeringen ta itu med finansieringsfrågan för skydd mot stigande hav; det behövs bättre finansiering för att förebygga kusterosion och översvämningar. MSB har indikerat att yttre portar utanför Göteborgs hamn dels skulle kunna vara av allmänt intresse för totalförsvaret enligt 3 kap. 9 § miljöbalken, dels kunna anses vara samhällsviktig verksamhet. Statens ansvar för finansiering och genomförande av yttre portar i Göteborg och åtgärder i andra städer som kan drabbas av de stigande havsnivåerna behöver därför utredas skyndsamt.

Dessutom anser Miljöpartiet att Boverket borde få i uppdrag att admini­strera ett långsiktigt särskilt stöd som kan sökas av kommuner och privata aktörer för olika typer av klimatanpassningsåtgärder i bebyggd miljö.

 

Ställningstagande

Arbetet med klimatanpassning måste stärkas på flera fronter. Bland annat behöver regeringen se till att arbetet med klimatanpassning knyts till och blir en del av det civila försvaret.

 

Ställningstagande

Med klimatsäkring hanterar vi konsekvenserna av ett förändrat klimat. Många svenskar har under senare år sett vägar spolas bort eller källaren vattenfyllas. Stormar, bränder och invasiva arter har påverkat svenskt skogsbruk, och många av våra svenska bönder har sett minskade skördar till följd av klimatför­ändringarna. Vi föreslår att regeringen tillsätter en beredskapsgeneral som kan koordinera arbetet mellan regeringen, länsstyrelserna och kommunerna i allvarliga krislägen.

 

Ställningstagande

När det gäller värmeböljor är risken för hälsoeffekter på befolkningen stor. Regeringen bör ge kommunerna i uppdrag att kartlägga klimatrelaterade risker, inkluderat värmeöar, som kan utgöra hälsorisker för kommuninvånare vid värmeböljor. Man behöver även identifiera områden som riskerar att drabbas av ras, skred och erosion samt göra lokala skyfallskarteringar m.m. för att därefter lista och prioritera åtgärder.

Mitt parti föreslår vidare att regeringen vidtar åtgärder för att göra offent­liga byggnader, eller andra tillgängliga byggnader, till mötesplatser som kan bli tillflyktsorter för sköra grupper under långvariga värmeböljor. I detta arbete behöver man kartlägga offentliga byggnader som kan erbjuda svalka för riskgrupper, t.ex. bibliotek och museer, samt i vissa fall även privata bygg­nader. Därutöver bör regeringen vidta åtgärder för att klimatsäkra offentliga byggnader så att de utgör framtidens skyddsrum samtidigt som de skyddas från klimatrelaterade risker.

Vidare anser mitt parti att regeringen bör utreda behovet av ökad insats­beredskap vid naturkatastrofer och kriser i klimatkrisens spår. Mer samverkan och ökad katastrofberedskap måste till genom ekonomiska satsningar, ändrade lagar och regler samt beteendeförändringar.

 

Ställningstagande

Vi behöver agera nu för att möta klimatförändringarnas effekter. I arbetet med att rusta Sverige för att kunna möta extremväder, stigande havsnivåer, våra äldre och äldreomsorgen m.m. anser vi att en nationell samordningsfunktion bör inrättas. Syftet ska vara effektiv kunskapsspridning inom klimatanpass­ningsarbetet.

 

Ställningstagande

Eftersom kunskap om rådande klimatförändringar och deras konsekvenser ligger till grund för klimatanpassningsarbetet vill Centerpartiet se att tillräck­ligt stöd ges till ansvariga instanser till forskning, samordning och utvärdering av arbetet med klimatanpassning. Centerpartiet vill också stärka möjligheten för områden med liknande utmaningar att utbyta bästa praxis.

Mot denna bakgrund föreslår mitt parti att regeringen vidtar åtgärder för att stärka myndighetssamordningen och utvecklar kunskapsutbytet mellan myndigheterna i frågor som rör klimatanpassning.

 

Ställningstagande

Det är tydligt att det krävs ett stort arbete framöver för att förebygga effekterna av klimatförändringarna, för att skydda liv och hälsa, i alla delar av landet, och inte minst i och runt vår redan bebyggda miljö. I detta arbete behövs det kunskapshöjande insatser riktade till kommuner och verksamhetsutövare samt utökade kartläggningar, karteringar och planeringsunderlag. Vidare bör reger­ingen förstärka myndigheternas arbete med att bistå med kunskapsspridning.

För att åstadkomma en sådan utveckling bör regeringen dels se till att myndigheter utbildas om klimatrelaterade risker, dels möjliggöra för läns­styrelserna att vidareutveckla sin specialkompetens inom området bl.a. genom sina klimatanpassningssamordnare som behöver finnas på alla länsstyrelser.

 

Ställningstagande

Miljöövervakningen är avgörande för att se hur arbetet med att nå Sveriges miljömål går eftersom det ger underlag för väl underbyggda beslut. Vi social-demokrater vill även i fortsättningen satsa på en stark miljöövervakning. Det hjälper oss också i arbetet med klimatsäkring. Vi socialdemokrater satsade 30 miljoner kronor mer än regeringen på detta för budgetåret 2024. Det svenska klimatarbetet kräver satsningar på miljöövervakning.

 

Ställningstagande

Att väderprognoser många gånger inte stämmer är ett stort problem för de som är beroende av vädret. Lantbrukare är en av de grupper som påverkas allra mest av föränderligt väder och otillförlitliga prognoser. Men även ett flertal samhällsfunktioner som vi alla dagligen nyttjar såsom transportinfrastruktur, elförsörjning och dricksvattenförsörjning är beroende av vädret och kan påverkas vid extremt väder.

För att möjliggöra för SMHI att göra bättre långsiktiga prognoser över klimatförändringarnas konsekvenser i Sverige föreslår Centerpartiet att reger­ingen överväger att föreslå en höjning av SMHI:s anslag.

 

Ställningstagande

För kommuner som i dag saknar egen kompetens eller möjlighet att finansiera åtgärder finns behov av expertstöd från myndigheter och nationellt eko­nomiskt stöd för att kunna vidta fysiska klimatanpassningsåtgärder. Här har även länsstyrelserna en viktig roll i att samordna, stötta och följa upp kom­munernas klimatarbete. Som ett led i detta arbete vill mitt parti att regeringen inför en nationell uppföljning av kommunernas klimatanpassningsarbete.

 

Ställningstagande

Jordbruket behöver goda förutsättningar i hela landet, inte bara i de bördiga slättbygderna utan också mindre jordbruk i landsändar där förutsättningarna för jordbruk ofta är sämre. Vi behöver stödja klimatanpassning av svenskt jordbruk så att vi kan producera mer mat i ett förändrat klimat. Behovet av ett levande jordbruk i hela landet ökar än mer i tider av kris och tilltagande klimat­förändring, och det behövs åtgärder för att upprätthålla försörjningsförmågan i hela landet.

Regeringen behöver stödja klimatanpassning av svenskt jordbruk så att vi kan producera mer mat i ett förändrat klimat. Därutöver behöver regeringen även se till att klimatanpassning inkluderas i livsmedelsstrategin.

 

Ställningstagande

Arbetet med klimatanpassning måste stärkas på flera fronter. Det handlar bl.a. om att stötta specifika sektorer som kommer att vara särskilt utsatta för det förändrade klimatet. Inte minst handlar det om företag inom det svenska jordbruket. Regeringen behöver tillsätta en utredning om åtgärder för att skydda svenskt jordbruk från effekterna av klimatförändringar såsom lång­varig torka eller översvämning. Jordbrukets vattenförsörjning är helt central för att upprätthålla produktionen. Även den ökande risken för översvämning är en stor utmaning för jordbruket och det är därför viktigt att åtgärder vidtas.

Mitt parti ser även ett behov av att regeringen säkrar tillgången till lokala vattenrådgivare för att hjälpa lantbrukare genom hela processen med att stärka vattenförsörjningen. Dessa kan exempelvis samordnas med lokala LEVA-samordnare.

Vidare bör regeringen se över lagstiftningen för att säkra att mindre lant­brukare inte missgynnas av exempelvis restriktioner vid torka och stöd­systemens utformning. Mitt parti vill se en bred utredning av åtgärder för att skydda svenskt jordbruk från klimatförändringarnas effekter.

 

Ställningstagande

Förmågan att säkra samhällsviktig verksamhet måste stärkas. Sverige behöver inte minst investera i modernisering och expansion av vår dricksvatten­infrastruktur för att möta framtida utmaningar som fler och intensivare skyfall, men också den påverkan som stigande havsnivåer innebär. Regeringen behöver trygga en säker dricksvattenförsörjning med anledning av klimat­förändringarna samt potentiella kriser.

 

Ställningstagande

Skyddet av dricksvattenresurserna måste stärkas. En långsiktig nationell strategi för hantering av vattenresursen måste tas fram och den politiska styr­ningen av en hållbar vattenförsörjning måste stärkas. Klimatanpassning måste vara en utgångspunkt. Mer samverkan och ökad katastrofberedskap på lokal nivå måste till. Det kommer att krävas både ekonomiska satsningar och ändrade lagar och regler samt beteendeförändringar. Det behövs bl.a. åtgärds­paket och satsningar på att komma åt den samlade och ökande miljö­påverkan på dricksvattnet från en mängd olika föroreningskällor.

Mitt parti vill att regeringen även verkar för att utreda olika lösningar för att öka tillgången till kranvatten på offentliga och kommersiella platser. Det är helt nödvändigt att den akuta dricksvattentillgången säkerställs till alla vid långvarig värme, både vid risker för vattenbrist i delar av landet och för dem som rör sig hemifrån eller lever utan fast adress. Därutöver bör regeringen även säkra tillgängligt dricksvatten inom rimligt avstånd för alla under värmeböljor.

 

Ställningstagande

Alltför få samhällen och städer har klimatanpassat vattenförsörjningen till­räckligt mycket för att klara av de stora vattenmassor som kan uppstå vid sky­fall. Regeringen behöver säkra tillgången till dricksvatten i hela landet genom att bistå kommuner att säkra invånarnas vattenförsörjning och vattenrening, hindra att vatten förorenas och öka den vattenhållande förmågan genom olika klimatanpassningsåtgärder, t.ex. genom att anlägga våtmarker och sanera föro­renad mark.

 

Ställningstagande

Boverket har i uppdrag att samordna det nationella klimatanpassningsarbetet för den byggda miljön och behöver därmed på olika sätt hjälpa kommunerna med deras klimatanpassningsarbete. Kommunerna ligger olika långt framme i sitt klimatanpassnings arbete, men för alla kommuner gäller att ett stort arbete med olika klimatanpassningsåtgärder kommer att behöva genomföras fram­över både för att skydda människors liv och hälsa och viktig infrastruktur och för att motverka skador på den bebyggda miljön.

Det finns ett behov av expertstöd för att kunna genomföra fysiska klimat­anpassningsåtgärder. Mitt parti föreslår att Boverket får i uppdrag att till­sammans med kommunerna utreda hur Boverket på bästa sätt kan vara ett stöd för kommunernas pågående arbete med klimatanpassning i den bebyggda miljön.

Mitt parti ser även ett behov av att regeringen ger en lämplig myndighet i uppdrag att utreda hur man ska hantera gamla detaljplaner som kan medföra nybyggnation i riskområden så att risken för olyckor till följd av t.ex. över­svämning och erosion minimeras.

Dessutom bör regeringen ge expertmyndigheter i uppdrag att ta fram tydliga riktlinjer för vilka krav som länsstyrelserna ska ställa på kommunerna i planprocessen för att säkerställa klimatanpassad planering samt utreda hur styrningen av kommunerna behöver förändras för att fler konkreta klimat­anpassningsåtgärder för befintlig bebyggelse ska komma på plats. Läns­styrelserna har en viktig roll i att samordna, stötta och följa upp kommunernas klimatarbete.

När det gäller klimatanpassad transportinfrastruktur vill mitt parti under­stryka vikten av att man upphör med kalavverkningar i stråk runt järnvägsnätet i syfte att skydda det från skred. För få åtgärder har vidtagits för att klimat­anpassa transportinfrastrukturen, t.ex. vägar, för att klara av de stora vatten­massor som kan uppstå vid skyfall.

 

Ställningstagande

Klimatanpassning av skogsbruket är centralt för att förebygga exempelvis torka, skogsbränder och översvämningar men också för att bättre kunna hantera klimatförändringarnas effekter och skadedjursangrepp och förbättra återväxten. Det behövs en långsiktig, nationell rådgivningskampanj riktad till enskilda skogsägare för att arbeta med klimatanpassning, ökad miljöhänsyn och hyggesfria metoder. Det behövs även omfattande satsningar på återvätning av skogsmark för stärkt biologisk mångfald såväl som ökad klimatnytta. Hyggesfria och varierade skogsbruksmetoder går ofta hand i hand med klimat­anpassningsåtgärder inom skogsbruket. Det brådskar att genomföra ett nation­ellt program för klimatanpassning av skogsbruket.

 

Ställningstagande

För att trygga elanvändningen för offentliga byggnader med större luft­konditionering och kylsystem anser mitt parti att lagstiftningen behöver ses över för att göra det möjligt att montera fler solpaneler även på kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Samtidigt bör det utredas hur andra klimatanpassnings­åtgärder bör vidtas för att ge våra kulturhistoriskt viktiga byggnader ett lång­siktigt skydd.

 

Ställningstagande

När är det gäller värmeböljor är risken för hälsoeffekter på befolkningen stor. Sommaren 2018 tog SOS Alarm emot fyra gånger fler samtal om värmeslag än normalt. Överdödligheten under samma sommar var ca 700 dödsfall. Risk­grupperna vid värmebölja är äldre, kroniskt sjuka, personer med funktions­nedsättning, små barn och gravida samt personer som tar vissa mediciner som påverkar kroppens förmåga att anpassa kroppsvärmen och vätskebalansen.

Mot denna bakgrund ser mitt parti att det finns ett behov av att utbilda vård- och omsorgspersonal för att kunna förebygga och identifiera risker för värme­stress hos riskgrupperna. Här vill Miljöpartiet exempelvis ge Folkhälso­myndigheten i uppdrag att ta fram en utbildning om värmevård för den personal som i sitt dagliga arbete möter sjuka, gamla och barn, dvs. de grupper som riskerar att fara illa av extremvärme. Som en del av denna satsning ska personalen också kunna informera riskgrupper om var, i närheten av sin bostad, de kan svalka sig när det blir varmt.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

 

Bilaga 2

Civilutskottets yttrande 2023/24:CU6y

Bilaga 3

Finansutskottets yttrande 2023/34:FiU5y

Bilaga 4

Försvarsutskottets yttrande 2023/24:FöU4y