HB01KrU7: Statens stöd till trossamfund och civilsamhället

Kulturutskottets betänkande 2023/24:KrU7

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen bifaller regeringens förslag till dels lag om statsbidrag till trossamfund och lag om personuppgiftsbehandling i vissa ärenden om stöd till civilsamhället, dels ändringar i lagen om trossamfund, lagen om avgift till registrerat trossamfund, offentlighets- och sekretesslagen och lagen om Allmänna arvsfonden. Den nya lagen om statsbidrag till trossamfund innehåller bestämmelser om när ett annat trossamfund än Svenska kyrkan är berättigat till statsbidrag. I lagen om trossamfund införs nya bestämmelser om statlig avgiftshjälp till andra trossamfund än Svenska kyrkan. Lagändringarna innebär också att ett demokrativillkor ska gälla för stöd ur Allmänna arvsfonden enligt lagen om Allmänna arvsfonden samt för stöd till trossamfund enligt den nya lagen om statsbidrag till trossamfund och enligt lagen om trossamfund. De nya lagarna och lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.

Utskottet föreslår vidare att samtliga motionsyrkanden avslås.

När riksdagen beslutar om ändringar i lagen om trossamfund ska 8 kap. 2 § första stycket 4, 17 § tredje stycket och 18 § andra stycket regeringsformen tillämpas. Det innebär att riksdagen kan anta bestämmelser i lagen om trossamfund genom endast ett beslut, om minst tre fjärdedelar av de röstande och mer än hälften av riksdagens ledamöter röstar för beslutet.

I betänkandet finns 14 reservationer (S, V, C, MP) och sex särskilda yttranden (S, SD, V, C, MP).

Behandlade förslag

Proposition 2023/24:119 Statens stöd till trossamfund och civilsamhället – enhetliga och rättssäkra villkor.

13 yrkanden i följdmotioner.

Cirka 40 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2023/24.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Propositionens huvudsakliga innehåll

Utskottets överväganden

Regeringens lagförslag

Villkor för statsbidrag till trossamfund

Återkrav av statsbidrag till trossamfund

Demokratisk uppbyggnad som demokrativillkor

Företrädarskap för organisationer och trossamfund

Upprepat agerande – i strid mot demokrativillkoret

Omvändelseterapi – kränkning i strid med demokrativillkoret

Översyn och kontinuerlig utvärdering

Värnande av civilsamhället

Stöd till civilsamhället inklusive trossamfund

Center mot våldsbejakande extremism

Utländsk finansiering

Motioner som bereds förenklat

Reservationer

1. Villkor för statsbidrag till trossamfund, punkt 3 (V, MP)

2. Återkrav av statsbidrag till trossamfund, punkt 4 (C)

3. Demokratisk uppbyggnad som demokrativillkor, punkt 5 (V)

4. Företrädarskap för organisationer och trossamfund, punkt 6 (V)

5. Företrädarskap för organisationer och trossamfund, punkt 6 (MP)

6. Upprepat agerande – i strid mot demokrativillkoret, punkt 7 (V)

7. Omvändelseterapi – kränkning i strid med demokrativillkoret, punkt 8 (C)

8. Omvändelseterapi – kränkning i strid med demokrativillkoret, punkt 8 (MP)

9. Översyn och kontinuerlig utvärdering, punkt 9 (V)

10. Översyn och kontinuerlig utvärdering, punkt 9 (C)

11. Översyn och kontinuerlig utvärdering, punkt 9 (MP)

12. Stöd till civilsamhället inklusive trossamfund, punkt 11 (C)

13. Center mot våldsbejakande extremism, punkt 12 (MP)

14. Utländsk finansiering, punkt 13 (S)

Särskilda yttranden

1. Villkor för statsbidrag till trossamfund, punkt 3 (V)

2. Villkor för statsbidrag till trossamfund, punkt 3 (MP)

3. Motioner som bereds förenklat, punkt 14 (S)

4. Motioner som bereds förenklat, punkt 14 (SD)

5. Motioner som bereds förenklat, punkt 14 (C)

6. Särskilt yttrande (S)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Följdmotionerna

Motioner från allmänna motionstiden 2023/24

Bilaga 2
Regeringens lagförslag

Bilaga 3
Motionsyrkanden som avstyrks av utskottet

Bilaga 4
Konstitutionsutskottets yttrande 2023/24:KU2y

Bilaga 5
Socialutskottets yttrande 2023/24:SoU3y

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

 

1.	Förslag om ändring i lagen om trossamfund

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1998:1593) om trossamfund.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:119 punkt 3.

 

2.	Lagförslagen i övrigt

Riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om statsbidrag till trossamfund,

2. lag om personuppgiftsbehandling i vissa ärenden om stöd till civilsamhället,

3. lag om ändring i lagen (1999:291) om avgift till registrerat trossamfund,

4. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400),

5. lag om ändring i lagen (2021:401) om Allmänna arvsfonden.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:119 punkterna 1, 2 och 4–6.

 

3.	Villkor för statsbidrag till trossamfund

Riksdagen avslår motionerna

2023/24:2869 av Vasiliki Tsouplaki m.fl. (V) yrkande 1 och

2023/24:2875 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 3.

 

Reservation 1 (V, MP)

4.	Återkrav av statsbidrag till trossamfund

Riksdagen avslår motion

2023/24:2877 av Catarina Deremar m.fl. (C) yrkande 2.

 

Reservation 2 (C)

5.	Demokratisk uppbyggnad som demokrativillkor

Riksdagen avslår motion

2023/24:2869 av Vasiliki Tsouplaki m.fl. (V) yrkande 4.

 

Reservation 3 (V)

6.	Företrädarskap för organisationer och trossamfund

Riksdagen avslår motionerna

2023/24:2869 av Vasiliki Tsouplaki m.fl. (V) yrkande 2 och

2023/24:2875 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 1.

 

Reservation 4 (V)

Reservation 5 (MP)

7.	Upprepat agerande – i strid mot demokrativillkoret

Riksdagen avslår motion

2023/24:2869 av Vasiliki Tsouplaki m.fl. (V) yrkande 3.

 

Reservation 6 (V)

8.	Omvändelseterapi – kränkning i strid med demokrati­villkoret

Riksdagen avslår motionerna

2023/24:2875 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 2 och

2023/24:2877 av Catarina Deremar m.fl. (C) yrkande 1.

 

Reservation 7 (C)

Reservation 8 (MP)

9.	Översyn och kontinuerlig utvärdering

Riksdagen avslår motionerna

2023/24:2869 av Vasiliki Tsouplaki m.fl. (V) yrkande 5,

2023/24:2875 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 5 och

2023/24:2877 av Catarina Deremar m.fl. (C) yrkande 3.

 

Reservation 9 (V)

Reservation 10 (C)

Reservation 11 (MP)

10.	Värnande av civilsamhället

Riksdagen avslår motionerna

2023/24:1993 av Lena Hallengren (S) och

2023/24:2661 av Mattias Vepsä m.fl. (S) yrkande 6.

 

11.	Stöd till civilsamhället inklusive trossamfund

Riksdagen avslår motionerna

2023/24:359 av Jonas Andersson m.fl. (SD) yrkandena 6, 9 och 12,

2023/24:884 av Markus Wiechel (SD) yrkande 6,

2023/24:1396 av Ann-Sofie Alm (M) yrkande 13,

2023/24:1579 av Noria Manouchi (M) yrkande 1 och

2023/24:2484 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkande 48.

 

Reservation 12 (C)

12.	Center mot våldsbejakande extremism

Riksdagen avslår motion

2023/24:2875 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 4.

 

Reservation 13 (MP)

13.	Utländsk finansiering

Riksdagen avslår motion

2023/24:2686 av Lawen Redar m.fl. (S) yrkande 25.

 

Reservation 14 (S)

14.	Motioner som bereds förenklat

Riksdagen avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

 

Stockholm den 13 juni 2024

På kulturutskottets vägnar

Mats Berglund

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Mats Berglund (MP), Robert Hannah (L), Alexander Christiansson (SD), Kristina Axén Olin (M), Lars Mejern Larsson (S), Jonas Andersson (SD), Azadeh Rojhan (S), Emma Ahlström Köster (M), Magnus Manhammar (S), Runar Filper (SD), Ewa Pihl Krabbe (S), Peter Ollén (M), Vasiliki Tsouplaki (V), Roland Utbult (KD), Catarina Deremar (C), Anna-Lena Hedberg (SD) och Louise Thunström (S).

 

 

 

 

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Utskottet behandlar i betänkandet regeringens proposition 2023/24:119 Statens stöd till trossamfund och civilsamhället – enhetliga och rättssäkra villkor, 13 yrkanden i tre följdmotioner samt ca 40 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2023/24 om civilsamhället. Av motionsyrkandena från allmänna motionstiden behandlas ca 30 i förenklad ordning eftersom de tar upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen har behandlat tidigare under valperioden.

Regeringens förslag till riksdagsbeslut och förslagen i motionerna finns i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2. De motionsförslag som bereds förenklat redovisas i bilaga 3. Kulturutskottet har gett konstitutions­utskottet och socialutskottet tillfälle att yttra sig över propositionen och eventuella följdmotioner i de delar som rör respektive utskotts berednings­område. Konstitutionsutskottets och socialutskottets yttranden redovisas i bilagorna 4 och 5. 

Enligt regeringsformen ska föreskrifter om trossamfund och grunderna för svenska kyrkan som trossamfund meddelas genom lag. Sådan lag får endast stiftas, ändras eller upphävas i samma ordning som huvudbestämmelserna i riksdagsordningen, vilket innebär krav på minst tre fjärdedels majoritet eller två på varandra fattade beslut med riksdagsval emellan (8 kap. 2 § första stycket 4, 17 § tredje stycket och 18 § andra stycket regeringsformen).

Information har lämnats till utskottet av socialminister Jakob Forssmed.

Propositionens huvudsakliga innehåll

Regeringen föreslår i propositionen att en ny lag om statsbidrag till trossamfund ska införas. Den nya lagen ska innehålla bestämmelser om när ett annat trossamfund än Svenska kyrkan är berättigat till statsbidrag. Regeringen föreslår att den nu gällande lagen (1999:932) om stöd till trossamfund upphävs. Regeringen föreslår också att definitionen av trossamfund i lagen (1998:1593) om trossamfund ändras och att det i den lagen införs nya bestämmelser om statlig avgiftshjälp till andra trossamfund än Svenska kyrkan. 

Regeringen föreslår vidare att ett demokrativillkor ska gälla för stöd ur Allmänna arvsfonden enligt lagen (2021:401) om Allmänna arvsfonden och för stöd till trossamfund enligt den nya lagen om statsbidrag till trossamfund och enligt lagen om trossamfund. Regeringen gör även bedömningen att ett likalydande demokrativillkor som det som föreslås för stöd ur Allmänna arvsfonden bör gälla för övrig statlig bidragsgivning som riktar sig till civilsamhället, om det inte är obehövligt. Eftersom denna bidragsgivning främst regleras i förordningar bör ett likalydande demokrativillkor föras in i de förordningar som reglerar övriga villkor för bidragsgivningen.

Regeringen föreslår vidare en ny lag om personuppgiftsbehandling och att en ny bestämmelse om sekretess införs i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). 

De nya lagarna och lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.

Utskottets överväganden

Propositionen

Förslag till ändring i lagen om trossamfund

Regeringen föreslår att bestämmelser om statlig avgiftshjälp även fortsättningsvis ska finnas i lagen (1998:1593) om trossamfund. Ändringarna som gäller statlig avgiftshjälp till trossamfunden motsvarar i stora delar de ändringar som föreslås om statsbidrag i den nya lagen om statsbidrag till trossamfund, bl.a. i fråga om syfte, villkor, handläggning samt nya definitioner på trossamfund, församling och betjänad.

Förslag till ny lag om statsbidrag till trossamfund

Regeringen föreslår att förutsättningarna för att ett annat trossamfund än Svenska kyrkan ska vara berättigat till statsbidrag ska regleras i en ny lag om statsbidrag till trossamfund. Syftet med statsbidraget ska vara att stärka förutsättningarna för trossamfund att bedriva en aktiv och långsiktig religiös verksamhet. Statsbidraget ska bidra till att ge alla människor samma grundläggande möjligheter att utöva sin religion i Sverige. Statsbidraget ska också bidra till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på. I den nya lagen föreslås nya definitioner på trossamfund, församling och betjänad som är mer konfessionsneutrala. Även nya villkor som tar sikte på stabilitet och egen livskraft föreslås. Regeringen föreslår vidare att den myndighet som regeringen bestämmer ska handlägga ärenden om statsbidrag enligt den nya lagen och lagen om trossamfund samt att myndigheten efter ansökan ska besluta att ett trossamfund är berättigat till statsbidrag, om villkoren för statsbidrag är uppfyllda. Om ett trossamfund inte längre uppfyller villkoren för statsbidrag ska myndigheten besluta att trossamfundet inte längre är berättigat till statsbidrag. I vissa fall ska trossamfundet ges möjlighet att avhjälpa bristen inom skälig tid innan myndigheten beslutar att trossamfundet inte längre är berättigat till statsbidrag. Regeringen föreslår att en bestämmelse i den nya lagen ska upplysa om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela ytterligare föreskrifter om statsbidrag till trossamfund. Beslut om statsbidrag föreslås ska få överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd ska krävas vid överklagande till kammarrätten.

Nya demokrativillkor

Regeringen föreslår att ett demokrativillkor ska gälla för stöd ur Allmänna arvsfonden enligt lagen (2021:401) om Allmänna arvsfonden samt för stöd till trossamfund enligt den nya lagen om statsbidrag till trossamfund och enligt lagen (1998:1593) om trossamfund. Vidare bedömer regeringen att ett likalydande demokrativillkor som det som föreslås för stöd ur Allmänna arvsfonden bör uppställas för övrig statlig bidragsgivning som riktar sig till civilsamhället om det inte är obehövligt. Även undantag för när bidrag får lämnas trots ett agerande som strider mot demokrativillkoret bör enligt regeringen i huvudsak ha samma lydelse som motsvarande undantag för stöd ur Allmänna arvsfonden. Eftersom bidragsgivning till civilsamhället främst regleras i förordningar bör enligt regeringen ett likalydande demokrativillkor föras in i de förordningar som reglerar övriga villkor för bidragsgivningen. Förslaget till demokrativillkor avser organisationers verksamhet och har utformats utifrån exkluderingsgrunder.

Förslag till lag om personuppgiftsbehandling i vissa ärenden om stöd till civilsamhället och en ny bestämmelse om sekretess

I förslaget anges att syftet med den nya lagen ska vara att ge myndigheter och enskilda organ som handlägger ärenden om statligt reglerat stöd till civilsamhället möjlighet att behandla personuppgifter på ett ändamålsenligt sätt och att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks vid sådan behandling. Frågor som tas upp i det nya lagförslaget gäller bl.a. lagens tillämpningsområde, förhållandet till annan reglering, personuppgiftsansvar, ändamål med personuppgiftsbehandlingen, tillgång till personuppgifter, sökbegränsningar och längsta tid som personuppgifter får behandlas. I propositionen föreslås också en ny bestämmelse om sekretess.

Konstitutionsutskottets yttrande

Kulturutskottet har gett konstitutionsutskottet tillfälle att yttra sig över proposition 2023/24:119 Statens stöd till trossamfund och civilsamhället – enhetliga och rättssäkra villkor och eventuella följdmotioner i de delar som berör konstitutionsutskottets beredningsområde. Konstitutionsutskottet beslutade att yttra sig och har angett följande (yttr. 2023/24:KU2y):

Som konstateras i propositionen har den religiösa mångfalden i Sverige ökat. Trossamfundens religiösa verksamhet skiljer sig åt och olika trossamfund lägger olika betydelse i vad som avses med att utöva religiös verksamhet. Det finns därför skäl att utveckla och bredda definitionen av begreppet trossamfund. Utskottet ser positivt på att regeringen föreslår en ny definition av trossamfund som är bredare och mer konfessionsneutral än den nuvarande.

Utskottet välkomnar också de föreslagna bestämmelserna om att statligt stöd endast ska få lämnas till ett registrerat trossamfund som har minst 2 500 betjänade som är bosatta i Sverige, som har bedrivit verksamhet i Sverige under minst fem år och som får sin religiösa verksamhet i huvudsak finansierad av betjänade som är bosatta i Sverige. För att stödet ska kunna skapa förutsättningar för trossamfunden att bedriva en aktiv och långsiktig religiös verksamhet är det av betydelse att de trossamfund som tar emot stöd är stabila och har egen livskraft.

Det finns enligt utskottet behov av demokrativillkor för att säkerställa att staten inte finansierar någon verksamhet som strider mot samhällets grundläggande värderingar. Utskottet delar därför regeringens bedömning att det ska finnas ett demokrativillkor för bl.a. statligt stöd till trossamfund. I den nuvarande lydelsen av lagen om trossamfund anges att ett trossamfund kan få statlig avgiftshjälp bl.a. om samfundet bidrar till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på. Utskottet delar regeringens bedömning att ett nytt demokrativillkor bör formuleras på ett tydligare sätt så att det anger de ageranden som leder till ett nekat stöd. Ett demokrativillkor som består av exkluderingsgrunder bör kunna minska bedömningsutrymmet i beslutsfattandet och risken för godtycklighet. Ett enhetligt demokrativillkor leder också till ökad förutse­barhet och enhetlighet.

I propositionen redogör regeringen utförligt för förslagens förhållande till skyddet för religions- och föreningsfriheten. Utskottet ställer sig bakom redogörelsen och regeringens bedömningar.

Utskottet förutsätter att regeringen kommer att följa tillämpningen av bestämmelserna och ser därför inte skäl att föreslå något initiativ till en utvärdering.

Konstitutionsutskottet anser sammantaget att kulturutskottet bör föreslå att riksdagen antar regeringens förslag till demokrativillkor samt övriga ändringar i lagen om trossamfund och offentlighets- och sekretesslagen. Utskottet anser inte att det finns skäl till tillkännagivanden i dessa frågor eller om en utvärdering av de nya bestämmelserna. Dessa motionsyrkanden bör därför avstyrkas.

Socialutskottets yttrande

Kulturutskottet har gett socialutskottet tillfälle att yttra sig över proposition 2023/24:119 Statens stöd till trossamfund och civilsamhället – enhetliga och rättssäkra villkor och eventuella följdmotioner i de delar som berör socialutskottets beredningsområde. Socialutskottet beslutade att yttra sig (yttr. 2023/24:SoU3y). Socialutskottet välkomnar förslaget om ett demokrativillkor för stöd ur Allmänna arvsfonden och anser i likhet med regeringen att ett sådant villkor ska utformas med utgångspunkten att en organisation som tar emot stöd ur fonden inte ska bedriva verksamhet som strider mot samhällets grundläggande värderingar. Enligt socialutskottet är regeringens förslag väl avvägt. Utskottet anser således att kulturutskottet bör tillstyrka regeringens förslag till ändring i lagen om Allmänna arvsfonden samt avstyrka motionerna 2023/24:2869 (V) yrkandena 2–5, 2023/24:2877 (C) yrkandena 1 och 3 samt 2023/24:2875 (MP) yrkandena 1, 2 och 5 i de delar de berör socialutskottets beredningsområde.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens bedömningar i propositionen om att det finns ett behov av omfattande förändringar i regleringen av statsbidrag och statlig avgiftshjälp till trossamfunden, bl.a. vad gäller mer konfessionsneutrala definitioner, syfte, villkor och handläggning. Utskottet ser därför behov av en ny lag om statsbidrag till trossamfund och ändringar i lagen om trossamfund. När det gäller demokrativillkor för stöd till trossamfund, för stöd ur Allmänna arvsfonden och i förordningar om statsbidrag till övriga civilsamhället konstaterar utskottet i likhet med regeringen att det finns omotiverade skillnader i demokrativillkoren och att de nuvarande demokrativillkoren är svåra att tillämpa. Mer enhetliga demokrativillkor ökar förutsebarheten och rättssäkerheten. Utskottet välkomnar därför i likhet med konstitutionsutskottet och socialutskottet de förslag till nya demokrativillkor som lämnas i propositionen. Utskottet välkomnar även en lag om personuppgiftsbehandling i ärenden om stöd till civilsamhället för att göra det lättare att dels behandla personuppgifter på ett ändamålsenligt sätt vid ärenden om statligt stöd till civilsamhället, dels skydda människor mot att deras personliga integritet kränks vid sådan behandling.

Sammanfattningsvis innebär det att utskottet ställer sig bakom lagförslagen i propositionen.

Utskottet konstaterar att förslaget om ändring i lagen om trossamfund kräver att minst tre fjärdedelar av de röstande och mer än hälften av riksdagens ledamöter röstar för beslutet, detta enligt 8 kap. 2 § första stycket 4, 17 § tredje stycket och 18 § andra stycket regeringsformen.

Propositionen

Regeringen föreslår att stöd ska få lämnas endast till ett registrerat trossamfund som har minst 2 500 betjänade bosatta i Sverige, som har bedrivit verksamhet i Sverige under minst fem år och som får sin religiösa verksamhet i huvudsak finansierad av betjänade bosatta i Sverige. Stöd ska inte få lämnas till ett trossamfund som har skulder för svenska skatter eller avgifter hos Krono­fogdemyndigheten eller som är i likvidation eller försatt i konkurs. 

Ett skäl för att ställa krav på ett minimiantal betjänade är enligt regeringen att staten inte bör fördela stöd för att upprätthålla verksamhet i små och krympande trossamfund (jfr prop. 1998/99:124 s. 62). I dag är kravet 3 000 betjänade. För att göra det möjligt för något fler trossamfund att få tillgång till det statliga stödet anser regeringen att det är tillräckligt att kravet på antalet betjänade är 2 500 personer. Kravet är visserligen lägre än det riktmärke om 3 000 medlemmar som används för att få förrätta vigsel (jfr prop. 1992/93:211 s. 7) men regeringen anser att det är rimligt att ställa krav på trossamfund som ansöker om tillstånd att förrätta vigsel eftersom förrättandet är en form av myndighetsutövning och därmed förutsätter att trossamfundet har uppnått ett större mått av stabilitet.

Av de trossamfund som är bidragsberättigade i dag betjänar enligt den senaste statistiken från Myndigheten för stöd till trossamfund 14 av 47 samfund färre än 2 500 personer. Att de ändå är bidragsberättigade beror på att de antingen är del av ett internationellt verksamt trossamfund av betydande omfattning eller del av ett samverkansorgan. Genom att kravet på antalet betjänade sänks något bör samverkansorgan enligt regeringen inte längre kunna söka stöd. Regeringen delar Utredningen om översyn av statens stöd till trossamfunds bedömning att det är att föredra att stöd beviljas och betalas ut till ett trossamfund direkt och inte via ett samverkansorgan. Även om samverkansorgan inte längre ska vara stödberättigade kan olika församlingar inom samma trosinriktning även i fortsättningen gå samman och bilda ett gemensamt trossamfund och låta enskilda församlingar registreras som organisatoriska delar av samma trossamfund. Den föreslagna förändringen bör därmed inte på ett avgörande sätt påverka vilka samfund som kan ha rätt att ta emot statligt stöd. Regeringens förslag innebär inte heller att trossamfund förhindras att ha eller skapa organisationer för att samarbeta runt organisa­toriska, ekonomiska eller religiösa frågor.

Motionerna

Vasiliki Tsouplaki m.fl. (V) anser i kommittémotion 2023/24:2869 yrkande 1 att stöd ska få lämnas till ett registrerat trossamfund som har minst 1 000 betjänade som är bosatta i Sverige. Motionärerna anför dels att det tidigare kravet på 3 000 betjänade är högt satt både i jämförelse med de krav som ställs i andra länder och jämfört med andra stödformer, dels att det statliga stödet minskar behoven av utländska finansiärer och borgar för att fler grupper känner sig inkluderade och sedda av samhället.

Även Amanda Lind m.fl. (MP) anser i kommittémotion 2023/24:2875 yrkande 3 att stöd ska få lämnas till ett registrerat trossamfund som har minst 1 000 betjänade som är bosatta i Sverige. Motionärerna konstaterar att många mindre samfund kommer att drabbas negativt eftersom regeringen samtidigt vidhåller förslaget att samverkansorgan inte längre bör kunna söka stöd. Motionärerna anger vidare att de inte tycker att det är statens uppgift att indirekt uppmana mindre trossamfund att gå samman och bilda ett gemensamt samfund för att den vägen kunna söka stöd.

Utskottets ställningstagande

För att stödet till trossamfund ska kunna skapa förutsättningar för trossam­funden att bedriva en aktiv och långsiktig religiös verksamhet anser utskottet, i likhet med konstitutionsutskottet, att det är av betydelse att de trossamfund som tar emot stöd är stabila och har egen livskraft. Utskottet anser därför att regeringens förslag med krav på minst 2 500 betjänade som är bosatta i Sverige är väl avvägt och avstyrker därmed motionerna 2023/24:2869 (V) yrkande 1 och 2023/24:2875 (MP) yrkande 3.

Propositionen

Regeringen föreslår att en bestämmelse i den nya lagen ska upplysa om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela ytterligare föreskrifter om statsbidrag till trossamfund.

Föreskrifter om statligt stöd till trossamfund tillhör regeringens s.k. restkompetens enligt 8 kap. 7 § första stycket 2 regeringsformen. Regeringen anser att kompetensen att meddela ytterligare föreskrifter om statsbidrag ska finnas kvar hos regeringen för att bl.a. föreskrifter om stödformer, hindrad utbetalning och återbetalning ska kunna regleras i förordning. Därför krävs enligt regeringen en bestämmelse i den nya lagen som upplyser om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela ytterligare föreskrifter om statsbidrag. En sådan upplysningsbestämmelse föreslås tas in i lagen.

Motionen

Catarina Deremar m.fl. (C) påtalar i kommittémotion 2023/24:2877 yrkande 2 att det inte finns någon reglering om återkrav av statsbidrag i den föreslagna lagen om statens stöd till trossamfund. Motionärerna anser att det för tydlighets skull bör finnas en sådan reglering.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser inte att det i dagsläget finns skäl till ett tillkännagivande enligt motionärernas önskemål och avstyrker därmed motion 2023/24:2877 (C) yrkande 2.

 

Propositionen

I propositionen En politik för det civila samhället presenterades ett antal strukturella villkor som regeringen menar bör utgöra grundläggande förutsättningar för statliga organisationsbidrag till organisationer inom det civila samhället och andra statliga bidrag av motsvarande karaktär (prop. 2009/10:55 s. 148–162). Bland de villkor som anges finns s.k. demokrati­villkor. Demokrativillkor är ett vitt begrepp och det finns flera former av sådana villkor. Det som är gemensamt för dem är att de uppställer krav om att respektera grundläggande demokratiska värderingar.

Enligt Demokrativillkorsutredningen upplever myndigheterna inte några större problem med att tillämpa demokrativillkor som avser syfte och uppbyggnad (SOU 2019:35 s. 273). När det gäller demokrativillkor som avser verksamhet är detta enligt regeringen den enda formen av demokrativillkor som kan användas för att säkerställa att bidrag inte lämnas till organisationer vars verksamhet utövas i strid med samhällets grundläggande värderingar. Det är också denna form av demokrativillkor som har fått mest kritik, både när det gäller otydlighet kring vad villkoret omfattar och när det gäller svårigheter i tillämpningen. Regeringen fokuserar därför i den nu aktuella propositionen endast på att, i likhet med Demokrativillkorsutredningen, lämna förslag på ett nytt demokrativillkor för organisationers verksamhet.

Demokrativillkor som avser en demokratisk uppbyggnad av en organisation har varit vanligt förekommande sedan 1970-talet. Villkoret formuleras ofta så att bidrag kan lämnas till en organisation ”som är demokratiskt uppbyggd”. Innebörden av ett sådant villkor är att organisationen har stadgar som är så fullständiga att åtminstone namnet på föreningen, ändamålet och verksamheten framgår. Dessutom bör stadgarna reglera hur beslut fattas, hur föreningen företräds, hur ansvar kan utkrävas, hur stadgarna kan ändras och vad som krävs för att upplösa föreningen. För att en förening ska anses vara demokratiskt uppbyggd brukar det också krävas att den leds av en styrelse som väljs av medlemmarna och som sköter föreningens angelägenheter för deras räkning (jfr SOU 2007:66 s. 129). Att en bidrags­mottagande organisation ska vara demokratiskt uppbyggd är ett villkor som ofta är motiverat att ställa i de föreskrifter som reglerar bidrag och stöd till det civila samhället. Regeringen har slagit fast att det är lämpligt att ett villkor om demokratisk uppbyggnad införs när nya förordningar eller andra styrdokument för organisationsbidrag beslutas (prop. 2009/10:55 s. 156). Denna form av demokrativillkor säkerställer dock inte att en organisation agerar i enlighet med samhällets grundläggande värderingar. En organisation kan fatta sina beslut i demokratisk ordning men samtidigt ha ett icke-demokratiskt syfte eller bedriva en verksamhet som strider mot grundläggande demokratiska värderingar. Det finns också sammanslutningar i det civila samhället som i sin organisationsform inte är demokratiskt uppbyggda men som i sin verksamhet respekterar och främjar demokratins idéer. Det gäller t.ex. flera stiftelser och trossamfund. Dessa har en organisationsform som inte kan sägas vara demokratisk i sin uppbyggnad, vilket inte utesluter dem från att komma i fråga för att få statsbidrag inom stödformer som är öppna för dessa associations­former. Det är enligt regeringen inte alltid nödvändigt att uppställa syftes- och uppbyggnadsvillkor för statligt reglerat stöd. Sådana villkor säkerställer inte heller att den verksamhet som bedrivs inte står i strid med samhällets grundläggande värderingar. Tillämpningen av befintliga syftes- och uppbyggnadsvillkor framstår vidare som huvudsakligen oproblematisk. När det gäller Allmänna arvsfonden gjordes i betänkandet En arvsfond i takt med tiden – En översyn av regelverket kring Allmänna arvsfonden (SOU 2018:70 s. 157) bedömningen att det inte skulle ställas upp ett krav på en demokratisk uppbyggnad för beviljande av stöd. Som skäl för den bedömningen angavs bl.a. att ett sådant krav antingen skulle utesluta stiftelser från stöd eller riskera att bli tandlöst.

Motionen

Vasiliki Tsouplaki m.fl. (V) anser i kommittémotion 2023/24:2869 yrkande 4 att regeringen bör utreda kriteriet demokratisk uppbyggnad utifrån den omfattande kritik som funnits mot framför allt tillämpningen hos Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser inte att yrkandet om att utreda kriteriet demokratisk uppbyggnad bör leda till någon åtgärd från riksdagens sida. Utskottet avstyrker därmed motion 2023/24:2869 (V) yrkande 4.

Propositionen

Allmänna arvsfonden

Regeringen föreslår att stöd ur Allmänna arvsfonden inte får lämnas till en organisation om den eller någon av dess företrädare som agerar inom ramen för verksamheten

1. utövar våld, tvång eller hot mot en person eller på annat sätt kränker

en persons grundläggande fri- och rättigheter 

2. diskriminerar personer eller grupper av personer eller på annat sätt

bryter mot principen om alla människors lika värde 

3. försvarar, främjar eller uppmanar till sådana ageranden som anges i

1 eller 2 eller 

4. motarbetar det demokratiska styrelseskicket.

Stöd får inte heller lämnas till en organisation om det framkommer att någon av dess samarbetsorganisationer eller någon av samarbetsorganisationens företrädare agerar på ett sådant sätt som anges ovan.

Regeringen föreslår vidare att stöd ur Allmänna arvsfonden ska få lämnas även om en organisation, dess företrädare, organisationens samarbets­organisation eller samarbetsorganisationens företrädare har agerat på ett sätt som strider mot demokrativillkoret om det finns särskilda skäl. Vid bedömningen ska det särskilt beaktas om

1.  organisationen har tagit avstånd från agerandet
2.  organisationen har vidtagit adekvata åtgärder i syfte att säkerställa att agerandet inte upprepas
3.  det är fråga om ett enstaka agerande
4.  om agerandet ligger långt tillbaka i tiden.

Vid allvarliga överträdelser av en samarbetsorganisation eller dess företrädare ska det vid bedömningen även särskilt beaktas om samarbetet har avbrutits.

Regeringen anser att uttrycket företrädare bör omfatta personer som på olika sätt företräder organisationen såväl i Sverige som internationellt. När det gäller internationella företrädare är det en förutsättning att de har en sådan ställning i organisationen att deras ageranden har påverkan på svenska förhållanden. Inte endast legala företrädare avses, utan även andra personer som har ett bestämmande inflytande över verksamheten eller i övrigt kan anses representera organisationen internt eller gentemot allmänheten. Exempelvis bör ledare, lärare och styrelseledamöter omfattas av uttrycket. En anställd eller uppdragstagare kan vara en sådan företrädare som omfattas av demokrativillkoret om personens anställning eller uppdrag innebär att man representerar organisationen internt eller gentemot allmänheten. Det vore enligt regeringen alltför långtgående att organisationers ansvar och kontroller ska omfatta studieförbundens cirkelledare, funktionärer vid läger eller arrangemang som en organisation anordnar samt enskilda medlemmar och deltagare i aktiviteter eller liknande med en sådan avlägsen koppling till och små möjligheter att påverka verksamhetens inriktning. Enligt regeringens uppfattning kan inte heller en lokalvårdare eller en lekmannarevisor utan andra uppgifter i en organisation i normalfallet anses företräda organisationen oavsett om ett agerande sker i direkt anslutning till organisationens verksamhet. Regeringen anser att ansvar för företrädares agerande endast bör aktualiseras när företrädaren agerar inom ramen för organisationens verksamhet. Uttrycket inom ramen för verksamheten bör i vid bemärkelse avse de sammanhang som en organisation förekommer i. Aktiviteter som organisationen själv anordnar, såväl interna som externa, ska därmed uppenbart anses vara en del av verksamheten. Även när en företrädare som representant för organisationen deltar i sammanhang som anordnats av en annan aktör, t.ex. vid en konferens eller en utbildning, kan detta anses vara en del av verksamheten. Givetvis kan detta leda till gränsdragningssvårigheter, t.ex. när en företrädare gör uttalanden på sociala medier. I en sådan situation blir den avgörande frågan om uttalandet kan kopplas till funktionen som företrädare för den aktuella organisationen. Enligt regeringens mening är det ett för långt gående ansvar att ålägga organisationer att ta ansvar för sådana privata uttalanden som en företrädare gör som saknar en koppling till dennes funktion som företrädare. Ett sådant agerande kan enligt regeringen inte anses ha skett inom ramen för verksamheten. En organisation som anordnar en tillställning eller en aktivitet får ofta enligt regeringen anses ansvarig för arrangemangets innehåll, även om den som står för innehållet inte tillhör organisationen. Det kan t.ex. vara fråga om att organisationen anlitar en föreläsare. För att organisationen ska hållas ansvarig för arrangemangets innehåll bör det dock enligt regeringen krävas att innehållet och inbjudna föreläsares eller andra anlitade personers agerande motsvarar vad organisationen har haft anledning att förvänta sig mot bakgrund av lätt tillgänglig information. Det är också rimligt att uttalanden och handlingar bedöms utifrån det sammanhang där de har förekommit.

Trossamfund

I propositionen föreslås att stöd i form av statsbidrag och statlig avgiftshjälp inte får lämnas till ett trossamfund om trossamfundet, någon av dess församlingar eller en företrädare som agerar inom ramen för trossamfundets eller en församlings verksamhet

1.  utövar våld, tvång eller hot mot en person eller på annat sätt kränker en persons grundläggande fri- och rättigheter
2.  diskriminerar personer eller grupper av personer eller på annat sätt bryter mot principen om alla människors lika värde
3.  försvarar, främjar eller uppmanar till sådana ageranden som anges i 1 eller 2 eller
4.  motarbetar det demokratiska styrelseskicket.

Vidare föreslås att stöd i form av statsbidrag och statlig avgiftshjälp ska få lämnas till ett trossamfund även om trossamfundet, en församling eller en företrädare har agerat på ett sätt som strider mot demokrativillkoret om det finns särskilda skäl. Vid bedömningen ska det särskilt beaktas om

1. trossamfundet har tagit avstånd från agerandet
2. trossamfundet har vidtagit adekvata åtgärder i syfte att säkerställa att agerandet inte upprepas
3. det är fråga om ett enstaka agerande 
4. agerandet ligger långt tillbaka i tiden.

Regeringen anser att uttrycket företrädare i detta avseende bör omfatta personer som på olika sätt företräder trossamfundet eller dess församlingar, såväl i Sverige som internationellt. När det gäller internationella företrädare är det en förutsättning att de har en sådan ställning i organisationen att deras ageranden har påverkan på svenska förhållanden. Inte endast legala företrädare avses, utan även andra personer som har ett bestämmande inflytande över verksamheten eller i övrigt kan anses representera trossamfundet eller församlingen internt eller gentemot allmänheten. Exempelvis bör religiösa ledare, lärare och styrelseledamöter omfattas av uttrycket. En anställd eller uppdragstagare kan vara en sådan företrädare som omfattas av demokrati­villkoret om personens anställning eller uppdrag innebär att man representerar trossamfundet eller församlingen internt eller gentemot allmänheten. En lokalvårdare eller en lekmannarevisor utan andra uppgifter i ett trossamfund eller församling kan enligt regeringens uppfattning dock i normalfallet inte anses företräda organisationen oavsett om ett agerande sker i direkt anslutning till organisationens verksamhet. Detsamma gäller i fråga om funktionärer vid läger eller arrangemang som trossamfundet eller församlingen anordnar samt enskilda medlemmar och deltagare i aktiviteter eller liknande. Att trossamfunds och församlingars ansvar och kontroller ska omfatta dessa personer med en sådan avlägsen koppling till och små möjligheter att påverka verksamhetens inriktning vore enligt regeringen alltför långtgående. Ansvar för företrädares agerande bör enligt regeringen endast aktualiseras när företrädaren agerar inom ramen för trossamfundets eller församlingens verksamhet. Uttrycket inom ramen för verksamheten bör i vid bemärkelse avse de sammanhang som ett trossamfund förekommer i. Aktiviteter som trossamfundet eller församlingen själv anordnar, såväl interna som externa, ska därmed uppenbart anses vara en del av verksamheten. Även när en företrädare som representant för trossamfundet eller församlingen deltar i sammanhang som anordnats av en annan aktör, t.ex. vid en konferens eller en utbildning, kan det anses vara en del av verksamheten. Regeringen menar att detta givetvis kan leda till gränsdragningssvårigheter, t.ex. när en företrädare gör uttalanden på sociala medier. Klart är enligt regeringen att trossamfundet inte ansvarar för en företrädares agerande som inte kan kopplas till dennes funktion som företrädare för trossamfundet eller en av dess församlingar. Privata uttalanden från en företrädare som strider mot demokrativillkoret kan dock enligt regeringen ge anledning till att granska om organisationen eller trossamfundet uppfyller demokrativillkoren.

Ett trossamfund eller en församling som anordnar en tillställning eller en aktivitet får enligt regeringen ofta anses ansvarig för arrangemangets innehåll, även om den som står för innehållet inte tillhör trossamfundet eller försam­lingen. Det kan t.ex. vara fråga om att trossamfundet anlitar en föreläsare. För att trossamfundet eller församlingen ska hållas ansvarig för arrangemangets innehåll bör det dock krävas att innehållet och inbjudna föreläsares eller andra anlitade personers agerande motsvarar vad trossamfundet eller församlingen har haft anledning att förvänta sig mot bakgrund av lätt tillgänglig information.

Motionerna

Vasiliki Tsouplaki m.fl. (V) anser i kommittémotion 2023/24:2869 yrkande 2 att förslagen om företrädarskap ska förtydligas med utgångspunkt i att företrädare är den som har en ledande ställning och att exempel på roller ska tillkomma i författningstexten i de fall där dessa kriterier förekommer.

Amanda Lind m.fl. (MP) anser i kommittémotion 2023/24:2875 yrkande 1 att det bör förtydligas vad som avses med företrädare, inklusive internationell företrädare. Motionärerna påpekar att det finns oklarheter om var gränsen går för vilka som omfattas av kriteriet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att de avvägningar som görs i propositionen i fråga om uttrycket företrädare är väl avvägda, när det gäller såväl stöd till trossamfund som stöd ur Allmänna arvsfonden, och anser inte att uttrycket företrädare bör förtydligas ytterligare. Utskottet konstaterar att det är den bidragsgivande myndigheten som får hantera tillämpningen av villkoren och utarbeta en praxis. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2023/24:2869 (V) yrkande 2 och 2023/24:2875 (MP) yrkande 1.

Propositionen

Som framgår ovan föreslår regeringen dels att stöd ur Allmänna arvsfonden ska få lämnas även om en organisation, dess företrädare, organisationens samarbetsorganisation eller samarbetsorganisationens företrädare har agerat på ett sätt som strider mot demokrativillkoret om det finns särskilda skäl, dels att stöd i form av statsbidrag och statlig avgiftshjälp ska få lämnas till ett trossamfund även om trossamfundet, en församling eller en företrädare har agerat på ett sätt som strider mot demokrativillkoret om det finns särskilda skäl. Vid bedömningen av om det finns särskilda skäl ska det enligt regeringen särskilt beaktas om organisationen eller trossamfundet har vidtagit adekvata åtgärder för att säkerställa att agerandet inte upprepas och det är fråga om ett enstaka agerande.

Regeringen anger att organisationen eller trossamfundet vid upprepade ageranden, t.ex. om en föreläsare vid upprepade tillfällen bjuds in och uttalar sig i strid med demokrativillkoret, bör anses ha haft möjlighet att förhindra agerandet och därför inte bör kunna undgå ansvar genom att i efterhand ta avstånd från detta. Vilka åtgärder som vidtas bör få betydelse för bedömningen av om det finns skäl att ändå bevilja stöd. Åtgärderna ska enligt regeringen i varje enskilt fall framstå som relevanta och rimliga reaktioner på det aktuella agerandet. Om en organisation, ett trossamfund eller en församling tydligt och kraftfullt markerar mot en företrädares agerande genom att exempelvis utesluta företrädaren från organisationen eller trossamfundet, i syfte att säkerställa att agerandet inte upprepas, kan det enligt regeringen anses finnas särskilda skäl för att ändå lämna stöd.

Motionen

Vasiliki Tsouplaki m.fl. (V) anser i kommittémotion 2023/24:2869 yrkande 3 att en översyn av undantagsregeln i fråga om upprepat agerande bör genomföras. Motionärerna påtalar bl.a. att om ett agerande upprepas under processen behöver det finnas utrymme för fortsatt hantering inom organisationen utan att statsbidraget äventyras.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar motionärernas uppfattning att frågan om särskilda skäl finns vid upprepat agerande bör följas noga. Utskottet finner dock inte skäl till ett tillkännagivande utan avstyrker motion 2023/24:2869 (V) yrkande 3.

Propositionen

Regeringen föreslår, som framgår ovan, att stöd i form av statsbidrag och statlig avgiftshjälp inte får lämnas till ett trossamfund om trossamfundet, någon av dess församlingar eller en företrädare som agerar inom ramen för trossamfundets eller en församlings verksamhet utövar våld, tvång eller hot mot en person eller på något annat sätt kränker en persons grundläggande fri- och rättigheter. Vidare anges i propositionen att även andra ageranden som innebär att ett trossamfund, en församling eller en företrädare genom otillbörliga påtryckningar tvingar en person att agera på ett visst sätt, tåla något eller underlåta att agera bör omfattas. Det kan enligt regeringen exempelvis handla om omvändelseförsök genom påtryckningar eller tvång som utövas mot unga hbtqi-personer eller andra unga.

Motionerna

Catarina Deremar m.fl. (C) påtalar i kommittémotion 2023/24:2877 yrkande 1 att det anges i propositionen att omvändelseterapi för unga står i strid med demokrativillkoret, medan omvändelseterapi för vuxna inte nämns över huvud taget. Motionärerna anser att det måste framgå att all omvändelseterapi står i strid med demokrativillkoret och därför utgör en exkluderingsgrund.

Amanda Lind m.fl. (MP) påtalar i kommittémotion 2023/24:2875 yrkande 2 att omvändelseförsök genom påtryckningar eller tvång som utövas mot unga hbtqi-personer eller andra unga i propositionen anges som ett exempel på agerande som ska strida mot demokratikriteriet. Motionärerna anger att de inte kan acceptera att statligt stöd medges till trossamfund eller en civilsamhällesorganisation som på detta sätt kränker hbtqi-personers rättig­heter, oavsett deras ålder.

Utskottets ställningstagande

Utskottet noterar att omvändelseförsök genom påtryckningar eller tvång som utövas mot unga hbtqi-personer eller andra unga i propositionen anges som exempel på agerande som ska strida mot demokratikriteriet. Eftersom detta endast anges som ett exempel, och inte utesluter annat agerande, anser utskottet att motionsyrkandena inte bör leda till någon åtgärd från riksdagen. Motionerna 2023/24:2875 (MP) yrkande 2 och 2023/24:2877 (C) yrkande 1 avstyrks.

Motionerna

Vasiliki Tsouplaki m.fl. (V) anser i kommittémotion 2023/24:2869 yrkande 5 att regeringen ska återkomma till riksdagen med en översyn av tillämpningen av de nya bestämmelserna och utfallet av densamma. Motionärerna påpekar att det finns en oro kring processen för tillämpning av villkoren och att det därför är viktigt att riksdagen under innevarande mandatperiod får en redogörelse för utfallet av det nya demokrativillkoret.

Catarina Deremar m.fl. (C) anser i kommittémotion 2023/24:2877 yrkande 3 att förslagen som presenteras av regeringen bör följas upp. Det är enligt motionärerna viktigt att tidigt följa upp hur träffsäkra demokrativillkoren är.

Amanda Lind m.fl. (MP) anser i kommittémotion 2023/24:2875 yrkande 5 att regeringen ska genomföra en kontinuerlig utvärdering och uppföljning av det nya regelverket och att civilsamhällets organisationer bör involveras, t.ex. genom en process via Nationellt organ för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället (NOD).

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser i likhet med motionärerna att det är viktigt att tillämpningen och utfallet av de nya bestämmelserna följs upp kontinuerligt och att civilsamhällets organisationer involveras. Dessutom förutsätter utskottet att en utvärdering också kommer att göras i samband med den årliga myndighetsdialogen. Utskottet avstyrker motionerna 2023/24:2869 (V) yrkande 5, 2023/24:2875 (MP) yrkande 5 och 2023/24:2877 (C) yrkande 3.

Bakgrund

I budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 17) anges att statsbidrag om sammanlagt ca 24 miljarder kronor (varav 11 miljarder kronor till biståndsverksamhet) fördelades till det civila samhällets organisationer under 2022. Vidare anges att andelen generella bidrag under 2022 uppgick till 97,8 procent, vilket kan jämföras med 94,8 procent 2021. Detta är enligt regeringen en hög andel generella bidrag och i linje med regeringens ambition om självständighet och oberoende med stort utrymme för egna initiativ för det civila samhället.

Motionerna

Lena Hallengren (S) framhåller i motion 2023/24:1993 vikten av att värna ideella föreningars oberoende. Motionären påtalar att föreningslivet måste ha möjlighet att finansiera sig självt och fritt fatta egna beslut. 

Mattias Vepsä m.fl. (S) understryker i motion 2023/24:2661 yrkande 6 vikten av att stärka det civila samhällets organisationer. Motionärerna framhåller att bibliotek, studieförbund, folkhögskolor och föreningslivet är väsentliga för livskvaliteten, folkhälsan och möjligheten att bryta segregation, och motsätter sig att statens stöd till civilsamhällets organisationer dras in.

Utskottets ställningstagande

Målet för politiken för det civila samhället är att villkoren för det civila samhället ska förbättras, och det civila samhällets oberoende är en central princip i politiken för det civila samhället[1]. Utskottet anser att det civila samhället är av väsentlig betydelse för demokratin, fyller många viktiga funktioner och är en av samhällets grundbultar. Bibliotek, studieförbund, folkhögskolor och föreningslivet m.fl. verkar som demokratiskola, röstbärare och opinionsbildare och skapar samhällsnyttig verksamhet inom olika sektorer samt bidrar till gemenskap och tillit mellan människor och skapar ett tryggare och mer inkluderande samhälle. Utskottet konstaterar att omfattande statliga medel tilldelas det civila samhället varje år och att den höga andelen generella bidrag är i linje med ambitionen om ett självständigt och oberoende civilsamhälle med stort utrymme för egna initiativ. Utskottet anser att motionsyrkandena till viss del är tillgodosedda och inte bör leda till några tillkännagivanden från riksdagens sida. Motionerna 2023/24:1993 (S) och 2023/24:2661 (S) yrkande 6 avstyrks därmed.

Bakgrund

Regeringen föreslår, som framgår ovan, att nya enhetliga demokrativillkor ska gälla för stöd ur Allmänna arvsfonden och för stöd till trossamfund. Regeringen gör även bedömningen att ett likalydande demokrativillkor som det som föreslås för stöd ur Allmänna arvsfonden bör gälla för övrig statlig bidragsgivning som riktar sig till civilsamhället, om det inte är obehövligt.

I den nya lagen föreslås vidare att syftet med statsbidraget till trossamfund ska vara att stärka förutsättningarna för trossamfund att bedriva en aktiv och långsiktig religiös verksamhet, att bidra till att ge alla människor samma grundläggande möjligheter att utöva sin religion i Sverige och att bidra till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på.

Motionerna

Jonas Andersson m.fl. (SD) anser i kommittémotion 2023/24:359 yrkande 6 att regeringen bör ta fram förslag som medför att statsbidrag inte ska betalas ut till organisationer i civilsamhället med band till icke-demokratiska regimer i utländska stater. I samma motion yrkande 9 anser motionärerna att regeringen bör ta fram förslag för att förhindra att offentligfinansierat stöd till organisationer utnyttjas av organiserad brottslighet, klankriminella och liknande aktörer. Motionärerna anför vidare i samma motion yrkande 12 att regeringen bör utreda hur personer som bär ansvar för att ha överträtt demokrativillkor kan begränsas från att verka inom offentligfinansierade organisationer.

Markus Wiechel (SD) anser i motion 2023/24:884 yrkande 6 att föreningar, religiösa samfund och organisationer som sanktionerar våld och förtryck i hederns namn inte bör kunna få del av allmänna medel.

Ulrika Liljeberg m.fl. (C) efterlyser i kommittémotion 2023/24:2484 yrkande 48 mer effektiva regler och kontroller för att förhindra att offentliga medel går till organisationer som motarbetar den liberala demokratin.

Ann-Sofie Alm (M) anser i motion 2023/24:1396 yrkande 13 att man ska se över möjligheten att strypa finansieringen till odemokratiska extrema religiösa samfund, förbund och skolor. Motionären framhåller att dessa ofta använder sig av hederskulturens maktmedel och därför inte bör finansieras av svenska skattemedel. Noria Manouchi (M) anser i motion 2023/24:1579 yrkande 1 att man ska se över möjligheten att sluta finansiera religiös verksamhet med skattemedel. Motionären anser att det rimliga i ett sekulärt land är att religion finansieras privat och inte av var och en som betalar skatt. 

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens bedömning i förslaget till ny lag om statsbidrag till trossamfund när det gäller syftet med att ge statsbidrag till trossamfund. Utskottet avstyrker därmed motion 2023/24:1579 (M) yrkande 1 som vill se över möjligheten att sluta finansiera religiös verksamhet med skattemedel.

Utskottet anser att övriga motionsyrkanden till stora delar blir tillgodosedda med regeringens förslag om nya demokrativillkor. Motionerna 2023/24:359 (SD) yrkandena 6, 9 och 12, 2023/24:884 (SD) yrkande 6, 2023/24:1396 (M) yrkande 13 och 2023/24:2484 (C) yrkande 48 avstyrks därmed.

Bakgrund

Regeringen har angett i budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 4) att Regeringskansliet bereder förslagen som har lämnats i betänkandet Rätt mottagare – granskning och integritet (SOU 2021:99) och som syftar till att förhindra att offentliga medel fördelas till verksamheter med kopplingar till våldsbejakande extremism eller andra antidemokratiska miljöer. Förslagen innebär bl.a. att det ska inrättas en central stödfunktion vid Center mot våldsbejakande extremism (CVE) vid Brottsförebyggande rådet (Brå). För att ge Brå förutsättningar att bedriva verksamheten föreslog regeringen i budgetpropositionen att anslaget 1:7 Brottsförebyggande rådet, utgiftsområde 4, ska öka med 10 miljoner kronor 2024. Från och med 2025 beräknar regeringen att anslaget ska öka med 20 miljoner kronor. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag för 2024 (bet. 2023/24:JuU1, rskr. 2023/24:81). Regeringen gav den 15 mars 2024 Brå i uppdrag att vidta förberedelser inför inrättandet av en stödfunktion vid CVE vid Brå. Uppdraget ska redovisas senast den 15 oktober 2024.

Motionen

Amanda Lind m.fl. (MP) anser i kommittémotion 2023/24:2875 yrkande 4 att civilsamhällets kunskap bör tas till vara i arbetet med stödfunktionen inom Center mot våldsbejakande extremism.

Utskottets ställningstagande

Utskottet förutsätter att stödfunktionen vid CVE vid Brå inhämtar den kunskap som behövs från civilsamhället och avstyrker därmed motion 2023/24:2875 (MP) yrkande 4.

Bakgrund

I Tidöavtalet anges att en utredning ska se över förbud mot utländsk finansiering av trossamfund och andra organisationer på civilsamhällets område med kopplingar till islamism och extremism samt ta fram förslag om skärpt regelverk och tillsyn när det kommer till sådana organisationers finansiering. I arbetet ska man enligt avtalet särskilt beakta intresset av att motverka islamism och radikalisering och genomföra kartläggning av hur utländsk finansiering av trossamfund och andra utländska kopplingar till församlingar eller andra kulturella, etniska eller religiösa organisationer används för islamistiska och separatistiska intressen. Enligt uppgift från Justitiedepartementet pågår det ett arbete med att ta fram direktiv till en utredning.

Motionen

Lawen Redar m.fl. (S) anser i kommittémotion 2023/24:2686 yrkande 25 att regeringen skyndsamt bör tillsätta en utredning som ska se över förbud mot utländsk finansiering av trossamfund och andra organisationer på civil­samhällets område med kopplingar till islamism och extremism.

Utskottets ställningstagande

Med hänsyn till att det pågår ett arbete med att ta fram direktiv till en utredning om förbud mot utländsk finansiering av trossamfund och andra organisationer på civilsamhällets område med kopplingar till islamism och extremism avstyrker utskottet motion 2023/24:2686 (S) yrkande 25.

Utskottets ställningstagande

Motionsyrkandena som tas upp i bilaga 3 rör samma eller i huvudsak samma frågor som utskottet har behandlat tidigare under valperioden. Under riksmötet 2022/23 har detta gjorts i betänkande 2022/23:KrU5. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandena.

Reservationer

Ställningstagande

I betänkandet Statens stöd till trossamfund i ett mångreligiöst Sverige (SOU 2018:18) föreslogs att stöd ska få lämnas till ett trossamfund som har bedrivit verksamhet i Sverige under minst fem år och har minst 1 000 betjänade som är bosatta i Sverige. Den förra regeringen lämnade samma förslag i proposition 2021/22:272. I den aktuella propositionen har regeringen i stället satt antalet till minst 2 500 betjänade. Vi håller med utredningen och anser att stöd ska få lämnas till ett registrerat trossamfund som har minst 1 000 betjänade som är bosatta i Sverige.

 

Ställningstagande

I utredningens förslag till lag om statens stöd till trossamfund (SOU 2018:18) fanns en reglering om återkrav av statsbidrag som inte finns med i propositionen. För tydlighets skull anser jag att en sådan reglering bör finnas med även i den föreslagna lagen om statens stöd till trossamfund. 

Ställningstagande

I de nuvarande demokratikriterierna finns det krav på att en organisation ska ha en demokratisk uppbyggnad. Det är ett relevant krav för många delar av civilsamhället men inte alla, såsom stiftelser. Vid bedömningen av vad som är en demokratisk uppbyggnad har dock Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) under de senaste åren gjort stora avsteg från det som gällt i svensk föreningstradition i över hundra år. Den struktur som t.ex. politiska partier, fackföreningsrörelsen och en stor mängd andra lands­omfattande organisationer har, med nationella stadgar som gäller för alla lokalföreningar, har stämplats som odemokratisk. En rad ungdomsförbund och ungdomsorganisationer har till följd av detta ändrat sina stadgar. Vänster­partiet har under många år påtalat det orimliga i detta förfarande och har velat se förtydliganden kring detta villkor. Civilsamhällets medlemsdemokrati måste värnas och bidragen ska vara till för att hjälpa organisationerna, inte detaljstyra hur organisationernas verksamhet ska se ut och genomföras. Regeringen menar att det inte har framkommit några problem med tillämpningen av detta kriterium och det har därför inte ingått i utredningen, men man skriver att det är upp till Allmänna arvsfonden själv om man vill ställa sådana villkor och att det även framledes kommer att finnas med i de olika bidragsförordningarna. Detta är problematiskt. Jag anser att regeringen bör utreda kriteriet om demokratisk uppbyggnad utifrån den omfattande kritik som funnits mot framför allt tillämpningen hos MUCF och återkomma med det till riksdagen.

 

Ställningstagande

Trots kritik från flera remissinstanser har regeringen inte gjort nödvändiga förändringar när det gäller definitionen av företrädare för trossamfundet, församlingen eller organisationen, jämfört med proposition 2021/22:272. I Vänsterpartiets motion i samband med den förra propositionen framförde vi att definitionen i förslaget är för bred och för otydlig, och vi menar att detsamma gäller i den nu aktuella propositionen. Regeringen har fortfarande inte lyckats redogöra för vem man anser vara företrädare. Det leder till stor oklarhet kring hur regeln egentligen kommer att tillämpas. Som vissa remissinstanser påpekat riskerar nuvarande skrivningar att leda till en lång ansvarskedja, en kedja där ledningen på en nivå riskerar att bli ansvarig för det som händer i delar av organisationen där den enligt sina egna stadgar inte har utrymme att agera. Som exempel lyfter Studieförbunden i samverkan upp att det inom deras samlade verksamhet finns ca 115 000 ideella cirkelledare. Det är inte rimligt att anse att alla de kan sägas vara representanter på samma sätt som valda styrelseledamöter. Vänsterpartiet undrar hur stort problem regeringen menar att det är att olika representanter i organisationer som i dag uppbär statsbidrag stöder antidemokratiska strömningar. Och hur vanligt är det att dessa individer får genomslag i organisationen på ett sätt som förändrar organisationens demokratiska utgångspunkter? I de få fall som hittills uppdagats har organisationerna så gott som alltid tydligt tagit avstånd och påvisat att det inte är organisationens ståndpunkt. Det är enligt de bedömningar som redogörs för i propositionen förenligt med föreningsfriheten att ställa upp demokrativillkor då det fortsätter vara möjligt att organisera sig även utan statligt ekonomiskt stöd, men för många blir det en hög tröskel om verksamheten fullt ut ska finansieras med egenavgifter. Därför är min bedömning att det är ett mycket stort ingrepp att undandra en hel organisation som kan ha flera hundra tusen medlemmar dess ekonomiska stöd utifrån en enskild persons agerande. Jag anser därför att texten om företrädarskap måste förtydligas, och de som omfattas måste vara de som valts av organisationen att faktiskt företräda den. Förslagen om företrädarskap bör därför förtydligas med utgångspunkt i att företrädare är den som har en ledande ställning och att exempel på roller ska tillkomma i författningstexten i de fall där dessa kriterier förekommer.

 

Ställningstagande

De nya demokrativillkoren innebär att enskilda företrädares agerande kan få omfattande konsekvenser för en hel organisation. Jag ser risker med en för bred definition av begreppet företrädare. I värsta fall riskerar det att stänga ute människor från engagemang och skapa kostnader och misstänksamhet då riksorganisationer löpande kan komma att behöva samla information om vad medlemmar eller andra personer som finns i verksamheten företar sig för att inte riskera att tappa sitt stöd. I det nuvarande förslaget definieras företrädare som ”inte endast legala företrädare, utan även personer som kan anses representera trossamfundet eller församlingen internt eller gentemot allmänheten, exempelvis ledare, lärare, styrelseledamöter osv.”. Man har i den nya propositionen även lagt till ”personer som företräder organisationen internationellt ... om de har en sådan ställning i organisationen att deras ageranden har påverkan på svenska förhållanden”. Det är i sig rimligt att inte enbart legala företrädare avses – samtidigt riskerar konsekvenserna att bli orimliga om alla typer av funktionärer i en stor organisation omfattas. Det är inte heller tillräckligt tydligt vad som avses med en internationell företrädare och i vilka situationer det kan komma att få bäring på denna lagstiftning. Det är bra att detta förtydligats något i den nya propositionen och att det klargörs att t.ex. cirkelledare, funktionärer vid läger och arrangemang, enskilda medlemmar och deltagare i aktiviteter eller liknande inte omfattas. Jag anser dock att det fortfarande finns oklarheter om var gränsen går för vilka som omfattas av kriteriet och förordar därför att det ytterligare förtydligas vad som avses med företrädare, inklusive internationell företrädare.

 

Ställningstagande

Det är viktigt att det statliga stödet till en organisation inte är avhängigt mindre företeelser och att hänsyn tas till hur en organisation själv agerar när händelser eller åsikter uppdagas. Jag är positiv till den nya paragraf som infogats för att påvisa under vilka förhållanden bidrag kan lämnas trots att det förekommit skäl för exkludering. Eftersom företrädaransvar är så brett och otydligt definierat i propositionen gör det dock också att andra regler blir svåra att genomdriva, som i fallet med att undantagsregeln ska kunna tillämpas när det handlar om enstaka agerande. Jag förstår regeringens intention men menar att man i relation till resten av propositionen har hamnat fel. Det är oftast inte förrän en person har uppträtt bristande vid ett flertal tillfällen som åtgärder sätts in. Det är viktigt att människor ska få både en andra och en tredje chans att rätta till sitt agerande. Många organisationer har rutiner för att granska, varna eller stänga av någon från verksamheten eller utesluta en medlem, och organisationerna måste kunna använda sig av dessa processer inom det nya bidragssystemet. Om ett agerande upprepas under processen behöver det finnas utrymme för fortsatt hantering inom organisationen utan att stats­bidraget äventyras. Civilsamhällets demokratiska processer måste respekteras och få ta tid. Jag anser att det bör göras en översyn av undantagsregeln i fråga om upprepat agerande i både i lagen för arvsfonden och lagarna för trossamfunden. Den förändringen ska också gälla vid översynen av övriga förordningar.

 

Ställningstagande

Under 2022 rapporterades det om ett flertal trossamfunds syn på homosexualitet med såväl omvändelseterapi som insamlingar till systerorganisationer som bedriver rent homohat i andra länder. Samtidigt som dessa trossamfund får miljoner i statliga bidrag för att bidra till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på, bedriver de verksamhet som allvarligt kränker hbtqi-personers rättigheter. Centerpartiet kan aldrig gå med på att statligt stöd bidrar till den typen av oacceptabel verksamhet. Av propositionen framgår att omvändelseterapi för unga står i strid med demokrativillkoret, medan omvändelseterapi för vuxna inte nämns över huvud taget. Jag anser, i ljuset av den utsatta situation en betjänad ofta befinner sig i i förhållande till trossamfundet och dess företrädare, att det måste framgå att all omvändelseterapi står i strid med demokrativillkoret och därför utgör en exkluderingsgrund.

 

Ställningstagande

I propositionen anges omvändelseförsök genom påtryckningar eller tvång som utövas mot unga hbtqi-personer eller andra unga som ett exempel på agerande som ska anses strida mot demokratikriteriet. Jag anser att inte bara unga bör omfattas av detta villkor. Det går inte att acceptera att statligt stöd medges till ett trossamfund eller en civilsamhällesorganisation som på detta sätt kränker hbtqi-personers rättigheter, oavsett deras ålder.

 

Ställningstagande

Många remissinstanser lyfter fram en oro kring själva tillämpningsprocessen av villkoren. Det kommer genom praxis att visa sig hur man tolkar vad det innebär att t.ex. motarbeta det demokratiska styrelseskicket. Det finns just nu en livlig debatt om civil olydnad som metod och här finns intressanta resonemang i propositionen som jag ser positivt på, men det är inte omöjligt att tidsandan kan påverka myndigheternas bedömningar. Från Lagrådet framförs t.ex. att det finns otydligheter kring begreppen våld, tvång och hot i de aktuella paragraferna som inte nödvändigtvis är våld, tvång eller hot i straffrättslig mening. Jag delar oron och ser att det finns vägar den nya regleringen kan ta som hämmar föreningsfriheten och den fria debatten. Jag ser också att det stora ansvar som läggs på enskilda personer för att ett kollektiv inte ska bestraffas är tufft. Därför är det viktigt att riksdagen under innevarande valperiod får en redogörelse för utfallet av det nya demokrati­villkoret. Jag anser att regeringen ska återkomma till riksdagen med en översyn av tillämpningen av de nya bestämmelserna och utfallet av desamma.

 

Ställningstagande

Det är centralt att det finns enhetliga demokrativillkor för statens bidrag till trossamfund och civilsamhället. Bidragen ska bara gå till organisationer som lever upp till dessa. Jag anser att det är viktigt att tidigt följa upp hur träffsäkra demokrativillkoren är. Det bör omfatta en bredd av perspektiv, bl.a. att demokrativillkoren får avsedd effekt men också hur civilsamhället har påverkats. Även andra frågor i propositionen behöver omfattas i det arbetet, däribland förslaget om krav på antalet betjänade i en församling för att kunna få stöd för trossamfund.

 

Ställningstagande

Hur den föreslagna lagstiftningen fungerar i relation till civilsamhället kommer i mycket att avgöras av tillämpningen och vilken praxis som utarbetas. Jag anser att riksdagen ska uppmana regeringen att genomföra en gedigen uppföljning av det nya regelverket och att den ska genomföras i nära samverkan med civilsamhället, förslagsvis genom en process via Nationellt organ för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället (NOD), den gemensamma plattform för dialog som inrättats av regeringen och civilsamhället.

 

Ställningstagande

Jag vill se mer effektiva regler och kontroller för att förhindra att bl.a. offentliga medel går till organisationer som motarbetar den liberala demokratins värden. Individer som ännu inte har begått brott utan är på väg att radikaliseras måste mötas av förebyggande åtgärder som inte uppfattas som stigmatiserande. Lokal polis liksom civilsamhället, framför allt mödrar och religiösa samfund, spelar i dag viktiga roller i kampen mot radikalisering. 

 

Ställningstagande

Demokrativillkoren fyller flera funktioner, varav ett är att inga skattemedel ska gå till våldsbejakande eller antidemokratiska organisationer. Eftersom dessa frågor kan vara svårbedömda stöder vi inrättandet av en stödfunktion som ska kunna bistå myndigheter och aktörer när det gäller frågor om våldsbejakande extremism. Detta är något som Miljöpartiet har varit pådrivande för, och vi är nu positiva till att regeringen gett Brå detta uppdrag. Jag vill understryka vikten av att det civila samhället involveras och att dess kunskap tas tillvara i arbetet. Riksdagen bör tillkännage det som har anförts för regeringen.

 

Ställningstagande

I Tidöavtalet föreslås att en utredning ska se över ett förbud mot utländsk finansiering av trossamfund och andra organisationer på civilsamhällets område med kopplingar till islamism och extremism samt ta fram förslag om ett skärpt regelverk och tillsyn när det kommer till sådana organisationers finansiering. Myndigheten för stöd till trossamfund fick av den förra regeringen ett uppdrag att göra en förstudie i frågan inför tillsättandet av den kommande utredningen. Förstudien redovisades i början av 2023, men regeringen har ännu inte tillsatt någon sådan utredning. Vi skulle välkomna en sådan utredning och uppmanar regeringen att skyndsamt tillsätta den.

 

Särskilda yttranden

Jag har gemensamt med Miljöpartiet reserverat mig under förslagspunkt 3 men vill förtydliga mitt ställningstagande i detta särskilda yttrande. I Statens stöd till trossamfund i ett mångreligiöst Sverige (SOU 2018:18) gjordes bedömningen att det huvudsakliga motivet till att staten ger stöd till trossamfunden är religionsfriheten: ”Var och en ska ha goda förutsättningar att utöva sin religion och därmed åtnjuta sin religionsfrihet.” Utredningen menade att dagens krav på 3 000 betjänade är för högt satt och att det därmed riskerar att bli en tröskel som stänger ute flera trossamfund, varför det inte är förenligt med det huvudsakliga motivet till stödet. Man påtalade i utredningen att kravet är högt satt både i jämförelse med de krav som ställs i andra länder och jämfört med andra stödformer, såsom för statsbidrag till barn- och ungdomsorganisationer och till etniska organisationer där gränsen är satt vid 1 000 medlemmar. För handikapporganisationer är gränsen 500 medlemmar. Utredningen föreslog därför att stöd ska få lämnas till ett trossamfund som har bedrivit verksamhet i Sverige under minst fem år och har minst 1 000 betjänade som är bosatta i Sverige. I proposition 2021/22:272 följde regeringen utredningens förslag och föreslog att stöd ska få lämnas till ett trossamfund med minst 1 000 betjänade. I den aktuella propositionen har dock regeringen, utan resonemang eller begripliga motiv, i stället satt antalet till minst 2 500 betjänade. Jag håller med utredningen och anser att det statliga stödet minskar behoven av utländska finansiärer och borgar för att fler grupper känner sig inkluderade och sedda av samhället. Detta resonemang stämmer överens med den aktuella propositionens lagtext där syftet med lagen bl.a. anges vara att bidra till att ge alla människor samma grundläggande möjligheter att utöva sin religion i Sverige.

 

Jag har gemensamt med Vänsterpartiet reserverat mig under förslagspunkt 3 men vill förtydliga mitt ställningstagande i detta särskilda yttrande. I den proposition som den förra regeringen lämnade, proposition 2021/22:272, angavs kravet för hur många betjänade ett registrerat trossamfund ska ha för att kunna beviljas statligt stöd till 1 000 personer. Detta föreslogs bl.a. eftersom det nuvarande kravet på 3 000 personer ansågs för strängt och för att kravet riskerar att bli en tröskel som stänger ute flera trossamfund och det därmed inte är förenligt med det huvudsakliga syftet med stödet. Kravet på ett så stort antal betjänade är dessutom högt i jämförelse med krav som ställs för andra stödformer (t.ex. krävs det 1 000 medlemmar för statsbidrag till barn- och ungdomsorganisationer och 500 medlemmar för funktionsrätts­organisationer). Dessutom före-slogs, som en följd av att kravet på antalet betjänade sänks, att samverkansorgan inte längre ska kunna söka stöd eftersom det bedömdes vara att föredra att stöd beviljas och betalas ut direkt till ett trossamfund och inte via ett samverkansorgan. I den nya propositionen har kravet på antalet betjänade höjts till 2 500, utan närmare motivering. Då man samtidigt vidhåller förslaget att samverkansorgan inte längre bör kunna söka stöd kommer många mindre trossamfund att drabbas negativt. Jag tycker heller inte att det är statens uppgift att, som det görs i propositionstexten, indirekt uppmana mindre trossamfund att gå samman och bilda ett gemensamt samfund för att den vägen kunna söka stöd. Jag står fast vid utredningens förslag om att stöd ska få lämnas till ett registrerat trossamfund som har minst 1 000 betjänade som är bosatta i Sverige.

 

Utskottet har efter förenklad motionsberedning avstyrkt förslag i kommittémotioner som finns i bilaga 3. När det gäller dessa förslag hänvisar vi till de senaste ställningstaganden som gjorts av företrädare för vårt parti i motsvarande frågor i betänkande 2022/23:KrU5. Vi vidhåller de synpunkter som förts fram men avstår från att ge uttryck för dem i detta betänkande.

 

Utskottet har efter förenklad motionsberedning avstyrkt förslag i kommittémotioner som finns i bilaga 3. När det gäller dessa förslag hänvisar vi till de senaste ställningstaganden som gjorts av företrädare för vårt parti i motsvarande frågor i bl.a. betänkande 2022/23:KrU5, utom när det gäller de motionsförslag som blir tillgodosedda genom den aktuella propositionen. Vi vidhåller de synpunkter som vi fört fram i tidigare betänkanden men avstår från att ge uttryck för dem i detta betänkande.

 

Utskottet har efter förenklad motionsberedning avstyrkt förslag i en kommittémotion som finns i bilaga 3. När det gäller dessa förslag hänvisar jag till de senaste ställningstaganden som gjorts av företrädare för vårt parti i motsvarande frågor i bl.a. betänkande 2022/23:KrU5. Jag vidhåller de synpunkter som förts fram men avstår från att ge uttryck för dem i detta betänkande.

 

Den tidigare socialdemokratiskt ledda regeringen beslutade i juni 2016 att se över statens stöd till trossamfund i syfte att införa ett förtydligat demokratikriterium och möjlighet att återkalla utbetalt stöd. Utredningen skulle ta fram förslag i syfte att säkerställa att allmänna medel går till verksamheter som är förenliga med samhällets grundläggande värderingar så som de formuleras i regeringsformen och i de internationella konventionerna om mänskliga rättigheter. Utredningen kom fram till att om ett trossamfund eller en församling utvecklas i en negativ riktning och motverkar samhällets grundläggande värderingar bör det vara möjligt att mista rätten till statsbidrag.

I juli 2022 lade den tidigare socialdemokratiskt ledda regeringen fram en proposition om ett nytt demokrativillkor för statligt stöd till trossamfund och civilsamhället. Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1 januari 2023. Men i november 2022 återkallade den nuvarande regeringen, i samverkan med Sverigedemokraterna, propositionen.

Under de senaste åren har ett flertal avslöjanden visat på hur olika samfund som mottar statligt stöd gjort avsteg från grundläggande demokratiska principer och mänskliga rättigheter. Som exempel kan samfund som förvägrat kvinnor att ingå äktenskap utan manlig förmyndare eller att ta ut skilsmässa nämnas, samt frikyrkor som bedrivit omvändelseverksamhet.

Vi socialdemokrater är djupt kritiska till regeringens hantering av en färdig proposition. Tillbakadragandet av propositionen har gjort att bl.a. trossamfund som inte lever upp till demokratiska principer och mänskliga rättigheter har kunnat fortsätta uppbära statsbidrag.

Vi ställer oss även kritiska till den långsamma hanteringen för att ta fram en ny proposition, som endast avviker marginellt från den ursprungliga. Vi menar att under tiden som regeringen har dröjt med att lägga fram propositionen har verksamheter som inte lever upp till de föreslagna demokratikriterierna kunnat fortsätta sin verksamhet med statligt stöd. Detta riskerar att underminera förtroendet för statens bidragssystem och har gjort att organisationer som inte främjar demokratiska värderingar har kunnat fortsätta ta emot offentliga medel, vilket är oacceptabelt. Med en lagstiftning om demokrativillkor på plats hade myndigheterna haft möjlighet att utkräva återbetalning av verksamheter som inte uppfyller kraven.

Socialdemokraterna stöder de förslag som presenteras i proposition 2023/24:119. Samtidigt vill vi uppmana den nuvarande regeringen att agera snabbare och mer effektivt i framtida lagstiftningsarbeten för att undvika liknande förseningar.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

 

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Bilaga 3

Motionsyrkanden som avstyrks av utskottet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bilaga 4

Konstitutionsutskottets yttrande 2023/24:KU2y

Bilaga 5

Socialutskottets yttrande 2023/24:SoU3y