HB01KU27: En ny lag om uppgiftsskyldighet för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen samt fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet

Konstitutionsutskottets betänkande 2023/24:KU27

Sammanfattning

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till lag om uppgiftsskyldighet för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen samt fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet och förslag till ändring i lagen om Utbetalningsmyndighetens granskning av utbetalningar.

Den nya lagen ska ge Arbetsförmedlingen, Bolagsverket, Centrala studiestödsnämnden, Försäkringskassan, Inspektionen för vård och omsorg, Kronofogdemyndigheten, Migrationsverket, Pensionsmyndigheten, Skatteverket, kommuner och arbetslöshetskassor förutsättningar att utbyta uppgifter som behövs för att säkerställa korrekta beslutsunderlag för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Den ska även ge Arbetsförmedlingen, Arbetsmiljöverket, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Jämställdhetsmyndigheten, Migrationsverket, Polismyndigheten, Skatteverket och Åklagarmyndigheten tillgång till uppgifter som behövs för att planera, genomföra eller följa upp myndighetsgemensamma kontroller av arbetsplatser för att motverka fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet.

Ändringen i lagen om Utbetalningsmyndighetens granskning av utbetalningar innebär att myndighetens verksamhet beskrivs tydligare.

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli 2024.

Behandlade förslag

Proposition 2023/24:85 En ny lag om uppgiftsskyldighet för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen samt fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Propositionens huvudsakliga innehåll

Utskottets överväganden

Regeringens lagförslag

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Bilaga 2
Regeringens lagförslag

Bilaga 3
Finansutskottets yttrande 2023/24:FiU4y

Bilaga 4
Skatteutskottets yttrande 2023/24:SkU6y

Bilaga 5
Socialutskottets yttrande protokollsutdrag 2023/24:46

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I betänkandet behandlar utskottet proposition 2023/24:85 En ny lag om uppgiftsskyldighet för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen samt fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet. I propositionen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till regeringens beslut om propositionen.

I propositionen anförs att riksdagen har tillkännagett för regeringen att den senast den 1 april 2022 bör återkomma med förslag på hur sekretessreglerna kan ändras för att motverka exploatering av arbetskraft och förbättra möjligheten till myndighetssamverkan i dessa frågor (bet. 2020/21:AU12 punkt 2, rskr. 2020/21:367). Vidare anförs att riksdagen har tillkännagett för regeringen att Försäkringskassan och andra myndigheter bör ges större befogenheter att dela information med varandra och använda den information och kunskap som de har för att öka och effektivisera sitt samarbete, och framför allt för att skapa förutsättningar att utreda bidragsfusk (bet. 2021/22:SfU17 punkt 27, rskr. 2021/22:295). Regeringen bedömer att tillkännagivandena, genom förslaget om att införa särskilda uppgiftsskyldigheter, är slutbehandlade.

Utskottet har gett finansutskottet, skatteutskottet, justitieutskottet, social-försäkringsutskottet, socialutskottet, utbildningsutskottet, näringsutskottet och arbetsmarknadsutskottet tillfälle att yttra sig över propositionen.

Finansutskottet, skatteutskottet och socialutskottet har yttrat sig över propositionen. Justitieutskottet, socialförsäkringsutskottet, utbildnings­utskottet, näringsutskottet och arbetsmarknadsutskottet har avstått från att yttra sig.

En förteckning över behandlade förslag finns i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2. Yttrandena finns i bilaga 3–5.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen lämnar regeringen förslag för att ge Arbetsförmedlingen, Bolagsverket, Centrala studiestödsnämnden, Försäkringskassan, Inspektionen för vård och omsorg, Kronofogdemyndigheten, Migrationsverket, Pensionsmyndigheten, Skatteverket, kommuner och arbetslöshetskassor förutsättningar att utbyta uppgifter som behövs för att säkerställa korrekta beslutsunderlag för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Vidare ska förslaget ge Arbetsförmedlingen, Arbetsmiljöverket, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Jämställdhets-myndigheten, Migrationsverket, Polismyndigheten, Skatteverket och Åklagarmyndigheten tillgång till uppgifter som behövs för att planera, genomföra eller följa upp myndighetsgemensamma kontroller av arbetsplatser för att motverka fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet.

Propositionen innehåller även ett förslag om en justering i lagen (2023:455) om Utbetalningsmyndighetens granskning av utbetalningar.

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli 2024.

Utskottets överväganden

Propositionen

Behov av att utbyta uppgifter

I propositionen gör regeringen bedömningen att berörda statliga myndigheter samt kommuner och arbetslöshetskassor bör ges förutsättningar att utbyta uppgifter i större utsträckning än i dag för att motverka bl.a. felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Det rör sig om uppgifter som förekommer i ärenden eller ligger till grund för beslut som fattats av andra myndigheter, kommuner eller arbetslöshetskassor och som har betydelse inom ramen för den utbetalande aktörens ordinarie handläggnings- och beslutsprocess eller vid kontroller som initierats senare av en utbetalning av en viss ersättning.

I propositionen anförs vidare att behovet av ett utökat informationsutbyte inte är begränsat till uppgifter som den utbetalande myndigheten behöver vid utbetalningar från välfärdssystemen. Det finns även ett behov av ett utökat informationsutbyte vid samverkan mot arbetslivskriminalitet.

Enligt propositionen är befintliga sekretessbrytande bestämmelser inte tillräckliga för myndigheternas, kommunernas och arbetslöshetskassornas behov. Enligt 10 kap. 28 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) hindrar inte sekretess att en uppgift lämnas till en annan myndighet om det finns en uppgiftsskyldighet som följer av lag eller förordning.

En skyldighet att lämna ut uppgifter

Regeringen föreslår att det införs en skyldighet för kommuner, arbetslöshetskassor och vissa statliga myndigheter att lämna uppgifter som de förfogar över till andra sådana aktörer. Skyldigheten ska gälla i de fall uppgiften behövs i de mottagande aktörernas författningsreglerade verksamhet för att säkerställa korrekta beslutsunderlag för att förhindra, förebygga, upptäcka eller utreda felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen.

Uppgiftsskyldigheten ska gälla i fråga om ekonomiska förmåner som enligt lag eller förordning beslutas av Arbetsförmedlingen, Centrala studiestödsnämnden, Försäkringskassan, Migrationsverket, Pensionsmyndigheten, en kommun eller en arbetslöshetskassa. Vidare ska uppgiftsskyldigheten även gälla i fråga om ekonomiska stöd som enligt lag eller förordning beslutas av Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan eller en kommun. Begreppet ekonomisk förmån omfattar bidrag, ersättningar, pension och lån för personliga ändamål som betalas ut till en enskild person. Med en enskild person avses en fysisk person. Med begreppet ekonomiskt stöd avses bidrag, ersättningar och annat stöd som avser en enskild person men som betalas ut till eller tillgodoräknas någon annan än den enskilde.

En uppgiftsskyldighet ska även gälla för uppgifter som behövs i vissa statliga myndigheters författningsreglerade verksamhet för att planera, genomföra eller följa upp myndighetsgemensamma kontroller av arbetsplatser inom ramen för sådan samverkan som regeringen beslutar för att motverka fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet.

Uppgiftsskyldigheten

Regeringen anser att det är viktigt att det är tydligt i vilka verksamheter som uppgiftsskyldigheten ska gälla. Av integritetsskäl bör uppgiftsskyldigheten även avgränsas till sådana områden där det finns tydliga behov.

I propositionen anförs att myndigheter, kommuner och arbetslöshetskassor är i stort behov av uppgifter för att säkerställa korrekta beslutsunderlag vid utbetalningar från välfärdssystemen och därigenom motverka felaktiga utbetalningar. Regeringen bedömer att ett beslutsunderlag ska anses vara korrekt när det utgår från uppgifter som är både riktiga och tillräckliga i omfattning. Med felaktiga utbetalningar avses sådana ekonomiska förmåner eller ekonomiska stöd som beslutats, betalats ut eller tillgodoräknats felaktigt eller med ett för högt belopp.

Motsvarande kontroll kan göras av ärenden i efterhand, genom efterkontroll. En sådan kontroll är en viktig del för att säkerställa att de kontroller som genomförts i beslutsprocessen har lett till att slutresultatet blev rätt eller för att kontrollera att förutsättningarna för utbetalning fortfarande är uppfyllda. Uppgiftsskyldigheten bör därför enligt regeringen även omfatta uppgifter som behövs för att säkerställa korrekta beslutsunderlag för att upptäcka och utreda felaktiga utbetalningar. Det kan handla om uppgifter som myndigheterna behöver vid efterkontroll som initieras efter den ordinarie beslutsprocessen, t.ex. för att kontrollera förekomsten av ändrade förhållanden.

Uppgiftsskyldighet ska även gälla verksamhet som syftar till att planera, genomföra eller följa upp myndighetsgemensamma kontroller av arbetsplatser för att motverka fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet.

I propositionen anförs att uppgiftsskyldigheterna väntas innebära att kommuner, arbetslöshetskassor och vissa statliga myndigheter får tillgång till fler personuppgifter. Vissa av dessa kan antas vara tämligen harmlösa, medan andra kan vara mycket integritetskänsliga. Med hänsyn till den personliga integriteten anser regeringen att berörda myndigheter samt kommuner och arbetslöshetskassor bara ska få tillgång till sådana uppgifter när de behöver det för att bedriva den verksamhet som de är skyldiga att bedriva enligt lag eller annan författning.

Om stöd finns i aktörernas registerförfattningar kan uppgifterna komma att användas för att bygga upp modeller för att genomföra dataanalyser och urval i syfte att rikta myndigheternas kontrollåtgärder mot områden där riskerna för felaktiga utbetalningar bedöms vara särskilt stora.

Vidare anförs att det kan antas att en aktör för utförandet av sin verksamhet återkommande har behov av en viss kategori uppgifter, exempelvis inkomstuppgifter, från en viss aktör för att kunna säkerställa korrekta beslutsunderlag. Regeringen bedömer därför att uppgiftslämnandet bör kunna ske genom en regelbunden överföring av uppgifter, och inte kräva en begäran i varje enskilt fall.

I propositionen anförs att uppgifter som omfattas av sådan sekretess som inte bryts med stöd av generalklausulen i offentlighets- och sekretesslagen ska undantas från lagens tillämpningsområde. Därutöver ska uppgifter som omfattas av s.k. utrikessekretess och försvarssekretess undantas från skyldigheten att lämna sekretessbelagda uppgifter. Vidare ska uppgifter som omfattas av sekretess till skydd för andra intressen än enskildas personliga och ekonomiska förhållanden undantas från skyldigheten att lämna uppgifter.

Vidare anförs i propositionen att en sekretessbelagd uppgift inte ska lämnas ut om övervägande skäl talar för att det intresse som sekretessen ska skydda har företräde framför intresset av att uppgiften lämnas ut.

Tillämpningsområdet

I propositionen anförs att det av integritetsskäl är viktigt att begränsa lagens tillämpningsområde till de aktörer som har ett tydligt behov av uppgiftsutbyte.

Kretsen av statliga myndigheter som deltar vid myndighetsgemensamma kontroller av arbetsplatser inom ramen för samverkan mot arbetslivskriminalitet utgörs av Arbetsförmedlingen, Arbetsmiljöverket, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Jämställdhetsmyndigheten, Migrationsverket, Polismyndigheten, Skatteverket och Åklagarmyndigheten. Regeringen konstaterar att avgränsningen av vilka myndigheter som deltar i samverkan vid arbetsplatskontroller, med ett undantag, varit densamma sedan 2017. Detta utesluter dock inte att kretsen myndigheter som deltar i samverkan kan komma att förändras, exempelvis på grund av att fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet tar sig andra uttryck som myndigheterna behöver ha direkt möjlighet att ingripa mot.

Kretsen av statliga myndigheter, kommuner och arbetslöshetskassor som behöver utbyta uppgifter för att säkerställa korrekta beslutsunderlag vid utbetalningar från välfärdssystemen är inte lika tydligt definierad. Mot bakgrund av de behov av uppgifter som identifierats bedömer regeringen att det finns skäl att låta den nya uppgiftsskyldigheten, som avser arbetet för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen, vara generell i den bemärkelsen att den bör omfatta samtliga kommuner och arbetslöshetskassor. Sammanfattningsvis anser regeringen att Arbetsförmedlingen, Bolagsverket, Centrala studiestödsnämnden, Försäkringskassan, Inspektionen för vård och omsorg, Kronofogdemyndigheten, Migrationsverket, Pensionsmyndigheten, Skatteverket, kommuner och arbetslöshetskassor bör vara skyldiga att lämna uppgifter enligt den nya lagen för att förebygga, förhindra, upptäcka eller utreda felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen.

Förtydligande av lagen om Utbetalningsmyndighetens granskning av utbetalningar

I 1 kap. 1 § första stycket lagen (2023:455) om Utbetalningsmyndighetens granskning av utbetalningar anges att lagen innehåller bestämmelser om Utbetalningsmyndighetens granskning av utbetalningar som görs via ett system med transaktionskonto. Avsikten har dock inte varit att avgränsa granskningsverksamheten på detta sätt. Regeringen föreslår därför att det förtydligas att lagen är tillämplig vid myndighetens granskningar i syfte att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen, och att kopplingen till systemet med transaktionskonto tas bort.

Yttranden

Finansutskottet

Finansutskottet har yttrat sig till konstitutionsutskottet om förslaget om informationsutbyte för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen och förslaget om ändring i lagen om Utbetalningsmyndighetens granskning av utbetalningar, se bilaga 3.

Finansutskottet ställer sig bakom förslagen och anser att konstitutionsutskottet bör tillstyrka dem.

Finansutskottet konstaterar att omfattningen av felaktiga utbetalningar är stor och medför att skattemedel inte används till de ändamål de är avsedda för, vilket i sin tur riskerar att skada förtroendet för välfärdssystemen och skattesystemets legitimitet. Finansutskottet instämmer därför med regeringen att det finns ett behov av ett utökat informationsutbyte för att säkerställa korrekta beslutsunderlag vid utbetalningar från välfärdssystemen, då befintliga sekretessbrytande bestämmelser och uppgiftsskyldigheter inte är tillräckliga. Finansutskottet delar regeringens bedömning att ett utlämnande enligt de föreslagna skyldigheterna utgör ett proportionerligt intrång i den personliga integriteten.

Finansutskottet konstaterar vidare att inrättandet av Utbetalningsmyndigheten förstärker statens arbete mot felaktiga utbetalningar och att inrättandet av myndigheten bör ses som ett komplement till det arbete mot felaktiga utbetalningar som bedrivs och kommer att fortsätta att bedrivas av de aktörer som beslutar om ersättningar. Finansutskottet anser liksom regeringen att förslaget till ändring i lagen om Utbetalningsmyndighetens granskning av utbetalningar bättre återspeglar myndighetens granskningsverksamhet och vad granskningarna ska syfta till.

Skatteutskottet

Skatteutskottet har yttrat sig till konstitutionsutskottet om propositionen i de delar som rör skatteutskottets beredningsområde, se bilaga 4.

Skatteutskottet framhåller att det är viktigt att motverka skattebrott, skattefusk och skatteundandragande och konstaterar att många åtgärder vidtas på området.

En viktig del i arbetet med att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen och vid samverkan mot fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet är enligt skatteutskottet att berörda statliga myndigheter, kommuner och arbetslöshetskassor kan utbyta information med varandra. Skatteutskottet är positivt till det ökade informationsutbyte som den nya lagen innebär för Kronofogdemyndigheten och Skatteverket för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Skatteutskottet ser även positivt på den uppgiftsskyldighet som förslaget innebär för Skatteverket för att motverka fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet.

Sammanfattningsvis anser skatteutskottet att konstitutionsutskottet bör tillstyrka regeringens lagförslag i berörda delar.

I skatteutskottets yttrande finns en avvikande mening (S).

Socialutskottet

Socialutskottet har yttrat sig till konstitutionsutskottet genom ett protokollsutdrag, se bilaga 5.

Socialutskottet framhåller att förtroendet för välfärdssystemen är av största vikt. Eftersom felaktiga utbetalningar och arbetslivskriminalitet är omfattande samhällsproblem välkomnar utskottet förslagen i propositionen och ser fram emot ytterligare förslag på området. Utifrån de utgångspunkter som socialutskottet har att beakta föreslår socialutskottet att konstitutionsutskottet tillstyrker propositionen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet ställer sig bakom de överväganden som redovisas i propositionen och anser därför att riksdagen bör anta regeringens lagförslag.

Konstitutionsutskottet anser i likhet med vad finansutskottet och skatteutskottet framhållit att det finns ett behov av ett utökat informationsutbyte för att säkerställa korrekta beslutsunderlag vid utbetalningar från välfärdssystemen, då befintliga sekretessbrytande bestämmelser och uppgiftsskyldigheter inte är tillräckliga för myndigheternas, kommunernas och arbetslöshetskassornas behov. På motsvarande sätt finns det ett behov av informationsutbyte mellan myndigheter för att motverka fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet. Utskottet godtar den intresseavvägning som redovisas i propositionen mellan behovet av informationsutbyte och det intrång i den personliga integriteten som den föreslagna uppgiftsskyldigheten medför.

Vidare bedömer utskottet att den föreslagna ändringen av den första paragrafen i lagen om Utbetalningsmyndighetens granskning av utbetalningar innebär att bestämmelsen bättre återspeglar Utbetalningsmyndighetens granskningsverksamhet och vad granskningarna syftar till.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

 

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Bilaga 3

Finansutskottets yttrande 2023/24:FiU4y

Bilaga 4

Skatteutskottets yttrande 2023/24:SkU6y

Bilaga 5

Socialutskottets yttrande protokollsutdrag 2023/24:46